Extrakostnaden för public serviceradion blir 200 miljoner per år i upp till tio år.
Närradion fortsätter på FM - Bister kritik mot utredningsförslag om digitalradio
Digitaliseringen av radion ska delvis finansieras genom extra anslag till inom Sveriges Radio och avskaffade koncessionsavgifter på FM för reklamradion. Det föreslår den av förra regeringen tillsatta branschsamordnaren Nina Wormbs i sitt förslag till hur radion ska digitaliseras med tekniken DAB+. Förslaget få dock mycket kritik av expertis utanför den s.k. DAB-lobbykretsen.
Utredaren har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag till plan för övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio. En utgångspunkt för arbetet har varit att en övergång bör vara marknadsdriven, samtidigt som det allmänna kan bidra till att skapa goda förutsättningar. De bedömningar som regeringen redovisat i propositionen Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 har tjänat som grund för arbetet. Det har inneburit att samordningsarbetet utgått från att FM-sändningarna för SR och reklamradion upphör 2022 och att de digitala sändningarna ska nå hela landet och uppfylla högt ställda beredskapskrav.
SR har uppskattat att företaget årligen behöver 100 miljoner extra för att kunna utveckla och producera program för digitala radiokanaler. Hälften av det räknar SR med att kunna "prioritera fram" internt. De resterande 50 miljonerna föreslår Nina Wormbs att Sveriges Radio får i extra tilldelning från rundradiokontot. Själva sändningskostnaderna, som också beräknas till 100 miljoner kronor årligen, ska finansieras gnom att SR lånar från Riksgälden.
Reklamradion ska kunna slippa koncessionsavgifterna för FM-tillstånden om de satsar på digitalradio. De kommersiella sändningstillstånden går ut 2018 och ska kunna förlängas till den föreslagna släckningen av FM-sändningarna 2022. Närradion ska ges möjlighet att fortsätta sända på FM-bandet, föreslås av Digitalradiosamordnaren. Något ställningstagande till valet av teknik har inte legat i uppdraget.
Förslagen har inte oväntat blivit positivt mottaget av SR, Teracom och reklamradion. Däremot har under måndagen reaktionerna i press och i social medier varit övervägande negativa. Bl.a. menar tidigare kulturminister Leif Pagrotsky (s) på IDG.se att det är en lögn att DAB-radio blir billigare. Om man skriver om en sån jättereform, utan att säga vad det kostar. Det är inte värt att ta på allvar. Det är ingen analys, det är ett missionerande.
Även på Twitter har Leif Pagrotsky uttryckt sitt missnöje med utredarens presentation på DN Debatt idag: Skandalöst skevt om Dab från utredaren. Inte analys utan propaganda för att förbjuda alla nuvarande radioapparater.
En halv miljard kronor i ökade kostnader och 10 miljoner skrotade FM-mottagare. Nu är det bara Riksrevisionen - och riksdagen - som kan stoppa #dabaclet, skriver IDG.se:s nyhetschef Marcus Jerräng. Han skriver vidare bl.a. Vi har fått en ny nota för Sveriges Radios ökade distributionskostnader: 445-645 miljoner kronor. Vi har fått en påminnelse om varför reklamradioföretagen jublar: 128 miljoner kronor per år i avgifter för dagens sändningstillstånd försvinner.
Och vi får åter veta att internetdistribuerad radio inte kommer att räcka ens om åtta år. Källan på det är oklar, men den torde härröra från den konsultrapport som Teracom köpte härom året, en rapport som blandar äpplen och päron genom att utgå från enbart ip som distributionsform och inte den kombination av FM-radio och internet som bland andra PTS har lyft fram.
Dels kommer Riksrevisionen i mars presentera sin granskning av beredningen och underlagen som DAB-beslutet bygger på. Redan efter förstudien såg myndigheten tecken på att "olika alternativ inte är tillräckligt belysta och att konsekvenserna för samhället och medborgarna inte är klarlagda." Det lär bli högintressant läsning för alla riksdagsledamöter, skriver Jerräng.