Frågor & svar digitalradio


Digitalradio och FM-radio - Frågor och svar

Svaren på 30 frågor nedan har utarbetas fortlöpande i samråd med expertis på området. Finner du som läsare att ett svar är felaktigt på något sätt är vi tacksamma att få veta detta. Detsamma gäller om du saknar något svar på dina frågor. Faktafel korrigeras. Dessa sidor är dynamiska d.v.s. de förbättras och uppdateras hela tiden.

1.  Är ”digitalradio” något mer än DAB?
DAB (Digital Audio Broadcasting) är beteckningen på ett av flera tekniska system för att distribuera marksänd digital ljudradio. De tre andra av Internationella Teleunionen erkända systemen är europeiska DRM (Digital Radio Mondiale), amerikanska HD-Radio och japanska ISDB-T. Sedan 2013 satsar nu Kina på sin egen standard CDR. Dessutom kan man för radio använda DVB-T2 Litemarksända digitala tv-nät.  Digital radio sänds även trådlöst via satellit och inte minst via Internet (mobilt och fast bredband).

Att införa DAB handlar om att bygga upp en helt ny sändningsstruktur på Band III vid sidan av nuvarande frekvensband (kortvåg, mellanvåg, långvåg och FM) som idag används för analog radio liksom de digitala systemen DRM och HD Radio (MF, HF, Band I-II) samt CDR. Byte av sändningsstruktur innebär fler och helt nya sändare och antenner liksom skrotning av samtliga AM- och FM-mottagare.


Internationell frekvensplan enligt ERC/CEPT (pdf)

Med "digital lyssning" menar man nästan alltid idag lyssning på radio och andra strömmande audiotjänster på Internet. Detta gäller i Sverige, Frankrike, USA och många andra länder. Det är också allt vanligare att detta också är just "digitalradio"

2.  Vad menas med plusset i DAB+ och DRM+ ?
DAB+ är en moderniserad version av DAB och ger ökad kapacitet till fler kanaler. Det är dock samma modell med multiplexer (kanalknippen). Det finns också ett felskydd (fec) som tar bort det lömska DAB-bubblet i gamla DAB som ofta ligger modulerat samtidigt under ljudet. Dock saknar DAB+ mer intelligenta felskydd som används av DRM, DVB-T2 och LTE/4G.

DRM+ är en utvidgad version av DRM, som från början omfattande frekvenser under 30 MHz (kort/mellan/långvåg). Utvidgningen innebär nu även högre frekvenser (VHF Band I-III) upp till 240 Mhz kan användas. Band II är nuvarande FM-bandet och band III används i Sverige för tillfället av DAB.

3.  Har något land helt gått över till marksänd digitalradio?
Nej. Idag finns FM-radion kvar i alla världens mer än 200 länder. Det är en världsstandard och det finns ännu inte ens en diskussion internationellt om att använda FM-bandet till annat än just rundradio. Inget land har hittills (2019) bestämt datum för att helt avveckla sin FM-radio. 

Än så länge är det i ett mindre antal länder i första hand Danmark, Norge, Schweiz, Storbritannien och Australien där man börjat använda DAB-systemet vid sidan av FM och har en lyssning på mer än 10 %. Den totala radiolyssningen på marksänd digitalradio (DAB och HD Radio) uppskattas att ännu inte ha nått 1 (en) % av världens befolkning. Läs mer om Norge punkt 5 nedan.

I Nordamerika sänder man vid sidan av analogt digital HD Radio på mellanvåg och FM-bandet. I Indien och Pakistan startar man man på liknande sätt med DRM.

4.  Vill EU att vi väljer DAB?
Europakommissionen meddelade 2012 att EU inte tar några beslut om ”en europeisk standard” för digitalradio, men ser helst att s.k. multiplattformar utvecklas d.v.s. att en och samma mottagarapparat skall kunna ta emot flera olika system som FM, DAB/DAB+, DRM30 och DRM+ liksom via Internet. Det anses osannolikt att kommissionen kommer att rekommendera för EU ett tekniskt system som inte har global acceptans utan fortsätter istället att lämna frågan för respektive medlemsland att besluta om.

Det är EBU - public servicebolagens intresseorganisation - som främst bedriver lobbying för DAB-systemet tillsammans med branschorganisationen WorldDAB. Man har nu lyckats få igenom en bestämmelse om att bilradiomottagare i nya personbilar ska ha möjlighet att ta emot "digitalradio" (i praktiken DAB). Beslutet kan vara ett slag i luften eftersom uppkopplade bilar via mobilt bredband sannolikt väljer ta emot radio via Internet. Detta ger ju större programurval och bättre ljudkvalitet.

5.  Men våra grannländer går väl över till DAB?
Danmark och Norge vill att public service och de kommersiella radionäten skall gå över till DAB, men att FM blir kvar för lokalradiostationerna. Finland har sagt definitivt nej till DAB och använder istället det marksända digital-tv-nätet (DVB-T2) för att sända radiokanaler. Finland planerar att istället för DAB använda VHF Band III (174-240 MHz) helt för television. I både Danmark och Norge ifrågasätts en stängning av FM-radion. 

Norge avvecklade sitt rikstäckande FM-nät under 2017. Dock får lokal radio, såväl kommersiell som närradion, fortsätta på FM i minst till 2025.  Undantag är fem största städerna där man, i syfte att skydda DAB-satsningen kommersiellt, förbjuder lokalradio på FM. Opinionen mot en stängning av FM-radio i Norge har varit och fortsätter vara stark. 

6.  Kan Sverige stå utanför om några grannländer väljer DAB?
Ja, eftersom flertalet av världens mer än 200 länder under de närmsta decennierna behåller sin FM-radio finns det ingen tidspress för Sverige att anamma en digital teknik, som dessutom redan kan anses föråldrad. Däremot kan det finnas det anledning att utveckla en modernare digital etersänd radio som baseras på det frekvensutrymme som idag finns på FM-bandet och ännu lägre frekvenser (VHF Band I).  Man kan också använda DVB-T2 Lite, som är tre gånger mer effektivare än DAB+, i nuvarande tv-nät. 

Med utvecklingen av 5G kommer det att finnas i stort sett obegränsat utrymme för ljudradio via mobilt bredband efter 2022. 

7.  FM-nätet är väl föråldrat och måste ersättas?
Nej, svenska FM-nätet är modernt så till vida att det är etablerat, robust och funktionellt. Eftersom FM i Sverige nu ska vara kvar rätt länge och att man måste byta sändarutrustning går det att uppdatera nätet i både kvalitet och tillgänglighet. Vissa digitala delar byts till tredje generationen. Vissa analoga delar måste dock uppdateras främst sändare som idag går att få mer energieffektiv el. Det finns ett stort utbud av moderna och effektiva FM-sändare även i budgetklass under 30.000 kr för mindre aktörer.  

Teracom AB uppgraderade 2015 sitt FM-sändarnät. Läs mer

8.  Kan FM-nätet "stängas" ?
Enligt EU-direktivet om elektronisk kommunikation kan inte en medlemsstat förbjuda användning av ett frekvensområde som är internationellt avsatt för en specifik användning. Det finns inte några planer på en internationell avveckling av FM-bandet. Därför kan inte heller en regering förbjuda användning av Band II för etersänd ljudradio vare sig i Sverige eller något annat land.  

Uppgifterna om att ett land beslutat "stänga ner FM" är således helt osanna. Politiker kan dock tvinga offentlig finansierad radio som public service att enbart sända DAB och därmed tvinga dess lyssnare att följa med. Då räknar man med att kommersiell radio och närradio följer med frivilligt. Norge är hittills det enda landet som genomför en sådan övergång med tvång.


9.  Finns det plats för fler radiokanaler på FM-bandet?
Det finns gott om frekvensutrymme i hela landet. Det är dock trångt om utrymmet i Stockholmsområdet och Skåne. Trängseln beror på att de tre radiosektorerna; public service, kommersiell radio och närradio, har utvecklats utan samband med varandra och utan strukturell samordning från statens sida.

FM-bandet utnyttjas inte optimalt men detta kan lösas genom att regeringen beslutar om en s.k. omplanering. Detta är kostsamt, men en samhällsekonomiskt betydligt billigare åtgärd än lägga ned FM-näten. Vid en omplanering måste man också ta hänsyn till grannländernas frekvensutnyttjande.


Det finns också diskussion om att använda även frekvensområden under 87 MHz inklusive Band I för FM-sändningar. Detta görs nu i Brasilien som kan utöka frekvensutrymmet för FM-radio med 50 procent. Behovet av ytterligare utrymme på FM-banden kan dock ha minskat betydligt i och med att radio till mycket stor del nu sänds på Internet via fast och mobilt bredband.

10.  En europeisk standard är väl bättre än den amerikanska HD Radio?
DRM+, som ingår i Digital Radio Mondiale, är utvecklat i Frankrike, Tyskland och Sverige. Det anses vara bättre än HD Radio såväl tekniskt som ekonomiskt. HD Radio är dessutom proprieärt d.v.s. man måste betala en användarlicens till företaget  iBiquity Digital Corporation som äger tekniken.

Både HD Radio och DRM kan användas på mellanvåg- och FM-banden. De två systemen strider f.n. om att bli den standard som Brasilien väljer. DRM bedöms här ha en fördel eftersom man också kan använda kortvåg och mellanvåg. 

DRM kan inte erbjuda samma kanalutrymme som DAB, men ger å andra sidan betydligt bättre räckvidd.

11.  Skall vi säga nej till ny teknik?
Det finns ingen regel som säger att ny teknik alltid innebär förbättring för alla. DAB+ kan på sikt innebära besparingar för de stora radioföretagen, men inte för lyssnarna, som måste köpa helt nya radioapparater.  Enbart i Norge måste bilägarna betala sammanlagt ca 23 miljarder kr för att byta ut sina bilradiomottagare med FM och äldre DAB-system eller för att betala merkostnaden för nya bilar med DAB+ installerat.

Efter 25 år har DAB inte lyckats slå igenom hos konsumenterna, DAB är inte en "ny teknik" utan en lösning som söker sitt problem - istället för tvärtom.

12.   Marksänd tv har digitaliserats och då är det väl tid för marksänd radio?
En övergång från marksänd analog television till digital (DTT) blev klar i Sverige 2008. Etersänd analog tv var fram till 1990-talet det vanligaste sättet att distribuera tv på. Idag använder dock endast 21 procent av hushållen Teracoms plattform för marksänd tv, medan två tredjedelar ser på tv främst via kabel-tv, men också via satellit liksom mobilt och fast bredband (ip-tv).

De digitala systemen (DAB resp. DVB-T) som utvecklades för radio och tv under 1990-talet byggde på samma struktur med multiplexer med stor kapacitet för fler kanaler. Det fanns ett betydande behovstryck och större efterfrågan på fler tv-kanaler än det idag finns för radion. Det behövs betydligt mer bandbredd på frekvensbanden för tv än för ljudradio. Därför prioriterades televisionen medan radion fick vänta. Sedan dess har också det behov av fler radiokanaler, som kan ha funnits på 90-talet, minskat betydligt, Internet erbjuder idag en mångfald som någon marksänd plattform inte kan komma i närheten av. (Se även punkt 16 och 20 nedan)

13.  Kan SR-kanalerna sändas via det marksända TV-nätet?

Det går utmärkt att sända radio via det digitala TV-nät som når 99,8 procent av befolkningen. Både public service- och kommersiell radio skulle få plats i TV-nätet och kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth öppnade för den lösningen redan 2009. 

I DVB-T2 finns det teknologi att oberoende av vilken sändningsmod som televisionen använder samtidigt sända radio i den mest 
robusta digitala moden som portabel radio kräver. Tekniken är bakåtkompatibel med de nya T2-mottagarna och man använder redan gjorda investeringar i den befintliga DVB-infrastrukturen i landet. Antenner, infrastruktur och sändare finns redan installerade. Testsändningar med DVB-T2 Lite sker bl. a i Köpenhamn. 

14.  Har DAB+ effektivare kodningsteknik än DRM+?
Både DAB+ och DRM+ har använt samma kodningsteknik; HE-AAC (AAC). Från hösten 2013 använder dessutom DRM+ den vässade kodningstekniken xHE-AAC.

15.  Utnyttjar DAB+ frekvensutrymmet bättre?
DAB har ett särskilt frekvensutrymme (Band III) som ligger på högre frekvenser än FM-bandet (Band II). DRM+ är mer frekvenseffektivt. En DAB+ multiplex tar 1500 kHz i bandbredd vare sig den är maximalt fylld med upp till 12 kanaler eller inte. DRM+ tar 100 kHz på FM-bandet. Den nya tekniken DVB-T2 Lite (se punkt 13) är dessutom betydligt frekvenseffektivare än DAB+.

De högre frekvenserna försämrar mottagningen med 3dB men den stora förlusten är en ineffektivitet i systemet som gör att "point of failure" för DAB ofta ligger 15 dB sämre än mono FM. Single Frequency Network (se punkt 24 nedan) motverkar detta men då krävs många fler DAB-sändare. Ska dessa klara Gudrunstormar måste det finnas dieselaggregat med reservel på varje sändarplats.

16.  Varför finns inte DAB i mobil/smartphones?
I mobiltelefoner och smartphones lyssnar man idag på radio on-line, men ofta finns det också FM-mottagare inbyggt. Däremot finns ännu inte någon marknad för sådana mobila enheter som också kan ta emot DAB eller DAB+.  Eftersom det inte finns någon hållbar affärsmodell för mobiloperatörerna att subventionera smartphones med inbygg DAB-radio är marknadsutsikterna inte ljusa för denna produkt.

Detta beror också på att den för tillverkarna nödvändiga världsmarknaden för DAB inte finns. Det är hittills endast fem länder i världen som har en etablerad DAB-lyssning på veckobasis över 10 % (Storbritannien, Norge, Schweiz, Danmark  och Australien. I Holland och Tyskland där DAB+ nätet är helt utbyggt lyssnar färre än 5 % på veckobasis.

Avgörande faktor är dock att det beräknas finnas 6 miljarder FM-mottagare i världen, medan antalet DAB-mottagare ligger runt 70 miljoner (varav två tredjedelar i Norge och Storbritannien). Inget land i världen har heller inte beslutat sig för att göra sig av FM-radion helt. Samtidigt ökar lyssningen på radio och strömmande musiktjänster on-line via mobilt bredband i stora delar av världen. Det beräknas nu finnas 2,5 miljarder smartphones i världen.  Mycket talar för att detta blir den enda lyssningsplattformen som kan utgöra ett reellt alternativ till FM-radion.

17.  Kommer alla radiokanaler att få plats på Internet?
Nu är mer än en tredjedel av världens befolkning är uppkopplad på Internet. Samtidigt ökar bl.a. distributionen av television på nätet som SVT Play och olika filmtjänster. Behovet av bandbredd ökar ständigt och utbyggnad av kapaciteten sker hela tiden. 

Den mobila bredbandstekniken LTE Broadcast baseras en utvecklad version av Multimedia Broadcast Multicast Service (eMBMS) används i 4G för att kunna sända dataintensiv trafik (inklusive video) till många samtidigt – from unicast to broadcast mode. LTE broadcast har redan framgångsrikt testats vid stora idrottsevenemang för att kunna nå alla mobilanvändare samtidigt utan att nätet ”proppar igen”. Tekniken har redan testats i ett 15-tal länder runt om i världen och Ericsson är ett av de ledande inom detta område. Inom telekomindustrin tror många att LTE Broadcast i framtiden helt eller delvis ersätter traditionell marksänd radio och tv (broadcasting). Läs mer här.

1,2 miljarder smartphoneanvändare kan redan idag lyssna på radio via fast eller mobilt bredband som sänds på 3G/4G mobilnät och trådlösa nätverk (wi-fi). 

I jämförelse med en tv-kanal tar en radiokanal 35-45 gånger mindre bandbredd och radions andel av bandbredden blir alltmer försumbar. Detta är således inte ett skäl för att öka det trådlösa utrymmet för specifikt ljudradio.

18.  Har DAB bättre räckvidd än FM?

Schema: Niels Dreijer & Jens Christian Seeberg (Teracom Denmark)

Nej tvärtom, ju högre frekvens ju mindre räckvidd. DAB sänds i Band III (197-240 MHz) medan FM sänds i Band II (87,5-108 MHz). DRM+ kan sändas även i ännu lägre frekvensområden (Band I). Som jämförelse sänder mobiltele som lägst idag på 800 MHz (G4). Ju mindre räckvidd = ju fler sändare.  -  Bilden t.h. visar schematiskt att det behövs sex DAB-sändare att täcka in samma område som en FM-sändare. Det behövs 64 DAB-sändare att täcka in samma område som för en mellanvågssändare (AM).

Uteffekten från en DAB-sändare är också generellt svagare än FM och har förutom en högre frekvens därför svårare att nå inomhus och på andra svårare mottagningsställen (Se även punkt 19 nedan).

DRM/DRM+ liksom FM kan upprätthålla grannlandslyssning. Hörby FM kan t.ex. avlyssnas i norra Tyskland. FM-nätet når även ut till havs och täcker också in närsjöfarten. DAB begränsar dessa möjligheter och gör det svårare att ta emot information från utlandet. Viktig demokratisk aspekt.

19.  Med DAB blir väl ljudet bättre?
Om radion ska leverera samma ljudkvalitet som FM gör idag får det rum maximalt fem kanaler i en DAB-mux. Tyvärr kan inte DAB+ leverera full ljudkvalitet i standarden. Det kan gamla DAB och DVB-T göra. De digitala musiktjänsterna på Internet som Spotify levererar transparent ljud idag vilket inte DAB+ mäktar med. På Internet kan man exempelvis sända med 320 kbps bitrate vilket även klassiska kanalen BBC 3 HD gör.

Det har 2013 i en omtvistad forskningsrapport från Luleå Tekniska Högskola och SR konstaterats att DAB-radio behöver mycket hög bitrate för att komma upp i samma ljudkvalitet som när FM är som bäst. Många DAB+ kanaler sänds idag med 96 kbps bitrate eller lägre. I Storbritannien sänds även kanaler i mono med 48 kbps. Detta för att spara på utrymme och kostnader. Ju fler kanaler man kan fylla en multiplex med, ju bättre ekonomi.

20.   Med digitalradio sparar man väl energi?
En digital sändare sägs behöva betydligt mindre effekt för att nå ut lika långt som en analog FM-sändare.  Men detta gäller inte mottagarsidan där energiförbrukningen blir betydligt högre. Hittills har inte mobiltelefontillverkarna lagt in DAB i sina telefoner eftersom detta drar 8-9 gånger mer energi än en inbyggd FM-mottagare. 

Om man skall ersätta en större FM-sändare med DAB+ måste man också räkna med att placera ut slavsändare - eller "gap-fillers" - för att få samma räckvidd som tidigare (se punkt 17 ovan). Nya FM-sändare är mycket mer energieffektiva då de har små energiförluster. En modern FM sändare ger 70 % effekt av inmatad elström. En äldre typ 
för analog FM kan ha 40-45 % verkningsgrad. En modern FM sändare kan sannolikt betraktas som lika energieffektiv som en DAB-sändare.

21.  Radiolyssnarna vill väl ha fler kanaler?
DAB+ kan ge 40-60 nationella radiokanaler, men det finns inga marknadsundersökningar som visar på att detta efterfrågas idag.  Förutom kommersiell radio och närradio finns det idag fyra nationella FM-nät för Sveriges Radio. SR har dessutom två extra kanaler i Stockholm och en i Malmö. 

Staten har 2014 utdelat 25 sändningstillstånd för kommersiell DAB-radio, men det visar sig att samtliga nya tillståndshavare redan sänder på FM. 21 av 25 tillstånd tillföll reklamoligopolet idag Bauer och NENT. Inga nya större aktörer hade anmält sitt intresse. Tillståndshavarna har flera gånger fått uppskjuten sändningsstart godkänd av radio- och tv-myndigheten i väntan på nya politiska beslut om att Sveriges Radio ska få sända rikstäckande DAB. Men det finns inga utsikter för nya beslut under innevarande regerings mandatperiod.

Dessutom finns mer än uppskattningsvis 90.000 digitala radiokanaler tillgängliga på Internet.
Webbradio fanns inte på kartan när DAB utvecklades på 90-talet. Detsamma gäller de nya musikkanaler som idag svarar för en ökande andel av lyssnandet; Apple Music, Spotify och liknande.

22.  Det blir väl mycket billigare att använda DAB?
DAB+ är kostnadseffektivt om alla kanaler utnyttjas, men det kostar också att administrera och driva programproduktion för nya kanaler.  Det har talats om att Sveriges Radio behöver minst 100 miljoner kr extra per år för att driva 6-8 nya kanaler utöver de FM-kanaler man har idag. Det handlar om studioteknik och personal samt inte minst upphovsrättskostnader för musik etc. Kostnaderna för lyssnarna blir dramatiskt högre eftersom man måste köpa nya mottagare. I Norge uppskattade Nordea Bank kostnaden för konsumenterna till 23 miljarder NOK.

Någon undersökning som visar på behovet fler public servicekanaler finns inte. Inte heller har den kommersiella sidan hittills kunnat påvisa att fler kanaler kan ge ökad vinst. Bauer och NENT är verksamma med ungefär samma kanalutbud i såväl Norge (enbart DAB) som Sverige (FM är basen). I Norge går det dåligt ekonomiskt, medan i Sverige går det bra.


23.  Är DAB bra för lokal radio och närradio? 
Nej, public serviceutredningen (september 2012) konstaterade att DAB inte är lämpligt för detta och menar att FM inte kan stängas av förrän en lösning för närradion finns. Liknande slutsatser har utredningar i Danmark, Norge och Storbritannien kommit fram till. De två pan-europeiska organisationerna för närradio, CMFE och AMARC, har tagit ställning för ett bevarande av FM. Viid en senare digitalisering ses DRM+ som en möjligt val.

Såväl kostnaderna som den speciella sändningsstrukturen med multiplexer, är de största hindren för lokalt förankrad radio vare sig denna är kommersiellt eller ideellt driven.


24.  Men i några länder sänder närradio nu även med DAB? 
Det stämmer, men det är i fyra länder där staten kraftigt subventionerar närradio. I Frankrike med 40 % av driftskostnaderna, Belgien 100 % och i Schweiz 70 %. I Australien har regeringen 2013 fått gå in och rädda närradiostationer som sänder DAB+ med 40 miljoner kr extra i stöd. I Sverige har närradion aldrig någonsin fått någon form av statligt stöd och förutsättningarna för ett stöd för just DAB+ kan betecknas som obefintliga.  

Det paradoxala i Frankrike är att regeringen stoppade DAB för public serviceradion 2012 p.g.a. de höga kostnaderna. De stora kommersiella näten ställer sig svala till DAB.

25.  Varför kan man inte ”ratta in” en radiokanal på DAB?
DAB-systemet är i sin distributionsstruktur uppbyggt utifrån samma modell som marksänd digital-tv (DVB-T) med s.k. multiplexer (kanalknippen). Detta gör att man kan få in betydligt fler radiokanaler än något annat system.

Multiplexsystemet ger dock inte samma traditionella och transparenta mottagning per frekvens för lyssnaren som på FM liksom för HD-Radio och DRM+.  För DAB gäller det att inte ställa in en frekvens utan att kanalerna 
programmeras in i mottagaren.

26.  Är det enbart med DAB som man kan använda "Single Frequency Network"?
Det går lika bra med DRM+ och en del andra digitala ljudradiosystem. SFN innebär att en radiostation kan använda samma frekvens för flera olika sändare samtidigt även inom sitt täckningsområde. Detta underlättar för lyssnaren att hitta sin radiostation om den har sändare på fler än ett ställe.

27.  Kan ett DAB-nät ersätta FM-radion för krisberedskap?
FM-nätet är modernt, robust och når alla i Sverige. Via detta sänds bl.a. VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Det är tveksamt om ett DAB-nät någonsin kan ersätta FM-nätets räckvidd ifråga om lyssning (d.v.s. att samtliga hushåll inklusive bilar har skaffat en DAB-mottagare).

Det finns ingenting som idag pekar på att DAB+ i framtiden kommer att finnas i flertalet länder i Europa annat än som ett kompletterande plattform till FM och Internet. Inte heller att världsstandarden FM kommer att upphöra i något land. 

DAB-utredare har också glömt att vi har biltrafik från utlandet. Såväl turister som yrkesmässig trafik kan inte förväntas att i någon större omfattning vara utrustade med DAB-radio. En bilburen besökare från exempelvis Finland ska inte behöva köra genom Sverige i radiotystnad. 

Miljontals personbilar med enbart FM-mottagare kommer fortfarande att vara i bruk i Sverige om tio år. Beredskapsskäl talar för att vi har måste ha kvar ett robust FM-nät som kan distribuera public servicekanalerna, inte minst trafikinformation på lokalradio (P4).

Ett väl utbyggt mobilnät (4G och 5G) i Sverige kompletterar dessutom FM-nätet för beredskapen.

28. Vilka skulle vara vinnarna och förlorarna på en övergång till DAB-radio i Sverige?
Vinnarna är ekonomiskt sett i första hand de kommersiella radiobolagen Bauer och NENT (tidigare MTG) som enligt det senaste förslaget skulle ha befriats från koncessionsavgiften för FM om ca 130 miljoner kr/år (DAB blir avgiftsfritt). 

Om miljoner FM-mottagare ska ersättas med DAB-mottagare blir de största vinnarna kinesisk tillverkningsindustri och de stora utlandsägda hemelektronikkedjorna. 

Förlorarna blir medborgarna som tvingas köpa av nya mottagare både i hemmet och i bilen. Detta kan kosta minst 20 miljarder kr. Dessutom förlorar staten de kommersiella radiobolagen koncessionsavgifter. Det är oklart hur statligt ägda Teracom AB kan tjäna på en övergång, men företaget har redan satsat mycket på DAB-utbyggnaden. Vid förlust kan Teracom sannolikt räkna med statligt ägartillskott vilket då tas ut statsbudgeten.

Sveriges Radio räknar med att spara på distributionskostnaderna, men en satsning på DAB+ innebär också att 5-6 nya kanaler etableras. Detta kostar ca 100 miljoner kr/år. Om inte DAB+ blir en framgång är risken stor för att SR måste fortsätta sända på FM vilket då innebär fortsatta dubbla distributionskostnader. Om inte lånen från staten kan återbetalas kan SR tvingas till budgetnedskärningar.

Näringspolitiskt ger DAB+ inga märkbara effekter för Sverige. Så gott som all utrustning både på sändar- och mottagarsidan importeras. Radiobranschen i Sverige sysselsätter inte mer än ca 2.500 personer varav 60 % arbetar inom SR. Radioreklamen har en mycket liten andel - ca 2 % - av den totala kakan för reklamintäkter i Sverige.  

Försäljningen av "radioapparater" d.v.s. fristående FM- och/eller DAB-mottagare har de senaste åren stadigt minskat i Europa. Mycket pekar på att allt fler i synnerhet unga - morgondagens konsumenter - hellre lyssnar på radio på mobilen/smartphone (FM eller on-line). Globalt blir smartphones den viktigaste plattformen för radiolyssning inte minst i utvecklingsländer som Indien och i Afrika.

29. Betyder det inte något att 75 miljoner DAB-mottagare sålts i världen?
Här ska man uppmärksamma att det handlar ett kumulativ tal. 75 miljoner DAB-mottagare har sålts sedan lanseringen inleddes i Storbritannien, Norge och Sverige 1995. Dessutom är minst hälften sålda i första hand i två länder;  Storbritannien och Norge. Detta kan jämföras med de minst 6 miljarder FM-mottagare som finns i världen.

30.  Kommer Sverige att införa DAB-radio någonsin?
En statligt utsedd s.k. digitalradiosamordnare presenterade december 2014 ett förslag som skulle  tillgodose de fyra DAB-intressenternas planering (Sveriges Radio, SBS, MTG och Teracom) för en övergång till DAB 2016-2022/24. Under denna period föreslogs FM-nätet avvecklas utom för närradion. 

Förslaget, som helt saknade marknads- och konsekvensanalys liksom omvärldsperspektiv, mötte hård remisskritik. Ett byte av sändnings- och mottagarstruktur från FM till DAB+ för radion beräknades kosta samhället minst 10-15 miljarder kronor. Riksrevisionen granskade även om DAB-radion tillgodoser medborgarnas intressen. I sin rapport mars 2015 underkände revisionen projektet.

I slutet av juni 2015 tog regeringen beslut att inte gå vidare med DAB-projektet och medverka till en stängning av FM-radion. I februari 2016 bekräftades detta beslut av en enig riksdag.  Läs mer Stopp för DAB-radion.


--------------------------------------------------------------------

Uppdaterat februari 2020.
Ge oss gärna förslag på rättelser och andra synpunkter med e-post till Redaktionen