måndag 3 november 2014

Utan statligt stöd inget DAB i Norge

Medborgarna tvingas betala för DAB via licens och skatt
Statens finansiering av digitalradion mörkas
Satsningen av offentliga medel (skatt och licens) på DAB i Norge beräknas till 3 miljarder NOK (norska kr). NRK eller kulturdepartementet har hittills inte redovisat mer precisa belopp. Till detta beräknas konsumenters kostnader för anskaffning av DAB-mottagare i hushåll och bilar till 2 miljarder. Notan kan hamna på ca 5 miljarder NOK. 
En förfrågan från utlandet till norska kulturdepartementet avslöjar intressenters bristande vilja att berätta om vad det hela kostar och vem som i huvudsak betalar för DAB-introduktionen.

Polska mediemyndigheten har via en konsult nyligen gjort en förfrågan till kulturdepartementet om hur digitalradiouppbyggnaden i Norge finansieras. I sitt svar skriver departementet att något statlig stöd inte förekommer. Vid en senare begäran av redaktionen förtydligar departementet; the introduction of DAB+ is industry-driven and are financed by NRK and private companies such as P4 Radio Hele Norge, SBS Radio Norge og Norking. 

Det är dock staten som står för merparten av den norska DAB-satsningen inte "industrin". NRK är en offentlig institution och ägs helt av kulturdepartementet.  Norkring, som bygger sändarnätet, ägs helt av Telenor vars aktiemajoritet innehas av staten. Myndigheten Medietilsynet har flera anställda som arbetar med DAB-övergången och Digitalradio Norge AS, som är PR-organisationen för DAB-radion, ägs till 50 % av NRK d.v.s. staten. 

Det privata kapitalet, här via SBS Discovery och MTG, har således ingen avgörande betydelse för DAB-intruktionen i Norge. Utan den kraftfulla statliga satsningen skulle ett lansering av DAB sannolikt inte vara möjlig på en fri marknad i Norge. 

NRK:s inkomst av licensen - eller "särskatten" som det också kallas - var 2013 5,2 miljarder NOK varav 30 % gick till radioverksamheten. NRK har i oktober till kulturdepartementet varslat om att man måste skära ned i sin budget med 300 miljoner. Som ett av problemen i budgeten nämns kostnaderna för DAB-introduktionen. 

Analys:

Under ett par år blev Norge känt som det första land i världen som skulle skrota sitt FM-nät helt. Detta skulle ske senast 2019, men det finns nu tecken på att regeringen nästa år beslutar att behålla FM-näten för lokalradio även kommersiell radio i storstäderna. Därför tvingas inte hushållen att behöva skrota sina FM-mottagare, men detta innebär också att NRK i framtiden kan tvingas sända både FM och DAB+  av bl.a. beredskapsskäl (besökare från andra länder kan inte förväntas inneha DAB-mottagare).  Därmed uteblir förutsedda besparingar med en övergång till DAB. 

Eftersom nuvarande regeringskoalition är i jämförelse med tidigare regering måttligt intresserad av DAB-satsningen riskerar NRK att istället få skära ned i programverksamheten eftersom den nya sändarstrukturen finns och måste drivas vidare. Men det blir i slutänden skattebetalarna och licensbetalarna som får stå för notan.

Enligt tidigare politiskt beslut ska FM-nätet stängas (utom för mindre lokalradio) när hälften av radiolyssningen sker digitalt. Men det handlar här om samtliga digitala plattformar, inte enbart DAB+ utan även Internet och digital-tv-nätet. Senaste mätningen ger vid handen att 47 % av lyssningen är digital, 32 % av hushållen hade en DAB-mottagare 2013 men endast 14 % av bilarna var utrustade med DAB. 

Det bör påpekas att även om ca en tredjedel av hushållen lyssnar digitalt så betyder inte detta att man inte lyssnar även på FM-radio. Många kan exempelvis lyssna på både FM-radio och digitalradio online i sina mobiltelefoner. DAB+ kan inte tas emot i mobil eller smartphones.

Norge är inte det enda land där stora offentliga medel har plöjts ned i och möjliggjort DAB-systemet. I fyra europeiska länder där DAB är som mest aktuellt har skatt och licensmedel också fått avgörande betydelse; Danmark, Storbritannien och Schweiz. BBC lanserade DAB redan1995. I Frankrike har regeringen stoppat public servicebolaget Radio France att sända DMB/DAB+ eftersom det skulle kosta staten för mycket.  

Även i Sverige introducerades redan 1995, men 2005 lade s-regeringen locket på DAB efter Sveriges Radio tidigare fått bl.a. extraanslag om 400 Mkr för DAB. Tidigare alliansregeringen har nu åter öppnat för DAB+, men på "marknadens villkor". Det blir även denna gång avgörande med offentlig finansiering främst via Sveriges Radio och Teracom (helägt av staten). 

Hittills har inte DAB-systemet introducerats i något land på en fri marknad och utan en offentlig finansiering.  Dessutom är det sannolikt att staten måste tvinga samtliga radiostationer och konsumenter att överge FM-radion. 

Läs även
Norge behåller FM-radion