lördag 18 september 2021

Framtida villkor för kommersiell radio i Sverige utreds

Finns det en framtid för reklamfinansierad linjär radio  ...och DAB?

(Bild: VG Oslo)

Regeringen har gett Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att se över villkoren för kommersiell radio på längre sikt. Myndigheten ska i dialog med relevanta aktörer, inklusive branschen, analysera behovet av ev. förändringar i regelverket för tillståndsgivning för analog och kommersiell radio. I uppdraget ingår även att göra en kartläggning och analys av digitalradioutvecklingen i Europa sedan 2016 och av marknaden för digitalradio i Sverige. Detta till följd av Riksdagens enhälliga beslut 2016 om att inte fullfölja utredningsförslaget om att ersätta FM med DAB i Sverige. Regeringen utlovade då att följa den internationella utvecklingen i frågan.      

Regeringen vill ha en kommersiell radioverksamhet, med ett stort utbud för olika intressen och smakinriktningar. Att radioföretagens villkor är förutsägbara och ger möjlighet att bedriva en livskraftig verksamhet är en förutsättning för en långsiktigt hållbar kommersiell radio, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Uppdraget ska redovisas senast 21 december 2022.


Fakta och analys

Den kommersiella radion i Sverige domineras helt av tyska Bauer och svenska NENT som sänder rikstäckande på FM liksom digitalradio på Internet och DAB+.  Utbudet består nästan helt av musik och reklam. Publicistisk innehåll som nyheter, debatt och reportage saknas.  Det finns också en del lokala närradiostationer på FM som drivs kommersiellt.  Men det finns inte i Sverige, till skillnad mot i Norge, en kommersiell lokalradio som kan vara ett levande lokalt och regionalt alternativ till public service.


Bauer är verksamt i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NENT (tidigare MTG) sänder radio i Norge och Sverige. I Norden finns fullt utbyggda DAB-nät Danmark och Norge, i Sverige i fyra skilda områden kring storstäderna och Luleå. Finland har helt avstått från DAB-systemet. I samtliga nordiska länder är FM-radio i fortsatt full drift utan planerad avveckling. Norge är det enda land i världen som ersatt FM med DAB för sin nationella radio.


Regeringens uppdrag ter sig hopplöst ut med tanke på att digitalradio på Internet i ett globalt perspektiv nu framstår som det naturliga alternativet till den analoga FM-radion. Liksom på tv-sidan minskar dessutom publikens engagemang för linjär marksänd radio vare sig det är på FM eller DAB.  


Det har hittills inte redovisats någon efterfrågan på eller lyssnarsiffror för DAB i Sverige trots att sådana sändningar förekommer i flera delar av landet ända sedan 1995. Trots det unika tvångsinförandet av DAB med nedläggning av nationellt FM i Norge, redovisas idag konstant sjunkande lyssnartal för de två kommersiella aktörerna. Bauer och NENT utgör ett nationellt duopol utan konkurrens i Norge.  


Man kan i detta sammanhang också fråga sig om digital radio på Internet liksom andra strömmande tjänster som Spotify nu nu definitivt tar knäcken på visionen om "en långsiktig hållbar reklamfinansierad nationell marksänd radio". 


Utmaningen för mediemyndigheten blir nu att hålla distans till de starka DAB-lobbyister, som låg på riksdag och regering inför riksdagsbeslutet 2016, men misslyckades. Utan ifrågasätta systemvalet tekniskt och marknadsmässigt tog myndigheten tidigare ställning för DAB-systemet. För att återfå trovärdighet måste man nu ha en bredare omvärldsbevakning som inkluderar världen bortom enbart några länder i närområdet. Varför har så många länder valt bort DAB?


En kompetent statlig myndighet måste sätta medborgarintresset i främsta rummet. Detta misslyckades den norska myndigheten Medietilsynet med. DAB-intressena satte agendan från början till slut för både politiker och myndigheter. Inget land i världen har ännu följt Norges exempel - och inte heller Sverige kan förväntas göra det.


Läs mer 

Dead And Buried - Riksdagen begravde DAB-radioförslaget

Politisk enighet mot föreslagen övergång till DAB-radio

Varför DAB-radio i Norge, men inte i Sverige?


Digitalradio – varför och för vem? (Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2015:5)