Ett pyramidspel som i 25 år kostat skattebetalarna miljarder
Public Access Nordic har länge följt utvecklingen på radioområdet i Sverige, Norden och övriga världen. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt de försök som gjorts efter 2004 för att introducera DAB som en digital plattform för marksänd radio. Att DAB skulle ersätta FM-radion är dock något som radiolyssnarna aldrig efterfrågat. Idag utmanas FM-radion enbart av digitalradio via Internet. Trots detta fortsätter särintressen bakom DAB-systemet med en omfattande lobbyverksamhet i Europa, men också i andra världsdelar. I en del länder har lobbyn lyckats föra politikerna bakom ljuset, men i de flesta länder inte alls. Man lyckades stänga FM i Norge, men samtidigt inte i Sverige. Lobbyverksamheten fortsätter sannolikt länge till eftersom detta är enda chansen för DAB att överleva. Fria marknadskrafter skulle annars snabbt ta död på systemet.
Redaktionen har noterat att särintressen bakom DAB aldrig svarar på kritik mot bristerna i systemet. Därför gör vi här en rejäl genomgång av problematiken kring DAB-systemet. Vi sammanfattar läget för DAB idag med fakta, analys och slutsatser. Vi välkomnar synpunkter och kommentarer, i synnerhet från de som inte delar våra slutsatser
Bakgrund
DAB (Digital Audio Broadcasting) är ett av flera system för att marksänd digitalradio. Det utvecklades redan på 80-talet i München och lanserades 1995 av några europeiska public servicebolag med BBC, NRK och SR som tongivande. Avsikten var från början att DAB skulle komplettera analoga FM-radion med förhöjd ljudkvalitet i främst bilar, men med tiden övergick denna målsättning att bli kvantitativ såtillvida att DAB kunde erbjuda många fler kanaler än FM.
Spelplanen förändrades betydligt kring milleniumskiftet i och med audio och därmed radio började distribueras över Internet. Hela denna utveckling accentuerades i Sverige när mobilt bredband på 4G blev väl etablerat under 2010-talet. Här har också WiFi i bostäder och i offentliga miljöer betydelse. I sin smartphone, smarthögtalare eller uppkopplade bil kan man lyssna på mer än tusen gånger fler radio- och musikkanaler än via ett DAB-nät. Dessutom med bättre ljudkvalitet.
I världens ca 220 nationer och territorier är fortfarande analog sändningsteknik huvudplattformen för radio. Främst FM, men det finns i flera länder fortsatt även mellanvåg (AM). Kortvågen används ännu för internationell, nationell och regional räckvidd.
DAB-radio finns i 30 länder, men var finns lyssnarna?
Ett grundläggande problem med de mångåriga försöken att lansera DAB-systemet är avsaknaden av lyssnarsiffror som kan påvisa ett reellt konsumentintresse. Förespråkarna för DAB räknar upp alla länder där DAB-systemet finns, men det handlar oftast om provsändningar i en eller ett par städer. Som exempelvis i Spanien och Turkiet.
25 år efter sin lansering finns DAB etablerat för rikstäckande radio i endast fyra (4) europeiska länder; Storbritannien, Norge, Danmark och Schweiz. Etablerat innebär här att man har byggt upp rikstäckande sändarnät som når större delen av befolkningen, men samtidigt har en betydande andel lyssning via DAB; minst 15 procents andel på veckobasis. Tyskland och Nederländerna har exemplevis rikstäckande nät, men har en begränsad DAB-lyssning samtidigt som FM och nätradio har större andel.
Det enda landet utanför Europa som har en betydande andel DAB-lyssning är Australien där de fem storstäderna täcks av DAB-nät. Den vidsträckta nationen planerar dock att behålla såväl huvudplattformarna FM som mellanvåg.
En global marknad för DAB finns inte i sikte
Det har hittills sålts ca 82 miljoner DAB-mottagare i världen sedan tekniken lanserades 1995. Merparten har sålts i Storbritannien, Danmark och Norge. En betydande andel av dessa mottagare kan endast ta emot det ursprungliga systemet, som nu under 2010-talet övergetts i alla länder utom Storbritannien till förmån för det uppdaterade DAB+.
Det beräknas 2020 finnas minst 6 miljarder FM-mottagare i världen och 2,5 miljarder smartphones.
Idag har smartphones blivit den största lyssningsplattformen för radio vid sidan av FM-radion.
Den snabba utvecklingen av poddradio har även betydelse här. ”Broadcasting” som FM och DAB faller utanför poddsfären. DAB, som är helt linjärt, saknar playfunktioner d.v.s. möjligheten för lyssnarna att lyssna på sina favoritprogram när de själva väljer (liksom att pausa och repetera vid behov).
Det har blivit näst intill omöjligt att mäta konsumentintresset för mottagarutrustning för DAB eftersom stationära mottagare som saluförs i Europa idag vanligtvis har såväl FM som DAB.
Försäljningen av stationära och portabla radiomottagare har stadigt minskat, vilket kan vara en viktig faktor för systemskiftet till smartphones som lyssningsplattform.
Mobiltillverkarna har hittills varit kallsinniga till att inkludera DAB i sina smartphones. Försök att inkludera DAB i smartphones har inte lyckats.(Bl.a. har ett försök gjort av sydkoreanska LG på intiativ av norska NRK). En DAB-mottagare drar betydligt mer energi än en motsvarande FM. Det avgörande skälet är dock att en global konsumentmarknad för DAB inte har utvecklats.
Det uppskattas att mindre än en (1 ) procent av världens befolkning idag lyssnar på radio via DAB. Knappast sannolikt att DAB kommer att etableras i världens elva största nationer; Kina, Indien, USA, Indonesien, Pakistan, Brasilien, Nigeria, Bangladesh, Ryssland, Mexico och Japan, som tillsammans samlar halva jorden befolkning.
Flertalet länder har valt eller väljer andra digitala system för marksänd radio som DRM (Digital Radio Mondiale) och HD Radio. Detta beror på att dessa system använder nuvarande frekvensband för FM (VHF II) liksom kort- och mellanvåg (HF). Här får man en sändarräckvidd som är överlägsen DAB, som endast kan sändas på det högre frekvensbandet (VHF III) tidigare avsett för televisionen. Kort räckvidd innebär att DAB blir ett för kostsamt system utanför de största städerna. Detta har bl.a. Indien, Pakistan, Brasilien och Ryssland redan konstaterat.
Norge intar en världsunik position som enda land där FM ersatts med DAB för sitt nationella nät. Schweiz har planer på att följa efter. Bland de länder som tidigare gjort försök med DAB och/eller avvisat offentligt finansierade satsningar på nationell nivå finns Kanada, Hongkong, Taiwan, Portugal, Spanien, Lettland, Ungern, Finland, Sverige, Irland och Nya Zealand.
Mobilt bredband 5G kommer att påverka radio och tv i hela världen
Utvecklingen av mobilt bredband innebära den mest påfallande förändringen för distribution av ljud- och bildmedia inklusive radion. Det innebär ett slöseri med samhällets resurser att bygga upp särskilda DAB-nät vid sidan av alla de 4G- och 5G-nät som nu byggs ut överallt. Till skillnad mot DAB används mobilnäten till kommunikation och andra nyttigheter (utility) än att enbart distribuera radioprogram som till stor största delen präglas musik och underhållning (entertainment).
Redan i slutet av detta år finns det 220 miljoner 5G-abonnemang och fler än 1 miljard personer, omkring 15 procent av världens befolkning, finns i områden som har 5G-täckning. Prognosen för 2026 är att antalet 5G-abonnemang uppgår till 3,5 miljarder och därmed står för omkring 40 procent av alla mobilabonnemang globalt. 60 procent av världens befolkning väntas då ha 5G-täckning, enligt Ericson Mobility Report.
Provsändningar med radio över 5G sker sedan ett par år redan. Bl.a. genomför BBC lyckade försök i Skottland.
Blir bilar med Hybridradio en räddningsplanka för DAB-intressen?
Lobbyorganisationen WorldDAB har i Bryssel tillsammans med skilda privata och statliga intressen (bl.a. norska) lyckats få igenom en EU-bestämmelse om att bilradiomottagare i nya personbilar (inte bussar och lastbilar) ska kunna ta emot ”marksänd digitalradio”. Även om inte DAB nämns i regelsystemet tvingas biltillverkare utrusta personbilar med DAB (blir då komplement till FM och Internet). Detta går dock stick i stäv med EU:s konkurrensregler eftersom det också finns andra system för marksänd digitalradio bl.a. det europeiska systemet DRM. Sannolikt kommer också den nya tekniken 5G Broadcast klassas som marksänd digitalradio.
DAB-intressena har nu också med stor entusiasm anammat ”hybridradio” som innebär att alla tre plattformarna finns i bilradion; marksänd analog (FM) resp. digital radio (DAB etc) och via mobilt bredband. Hybridradio tar då emot sömlöst och automatiskt på den plattform som hörs bäst. Radiolyssnaren behöver således inte veta om man lyssnar på FM, DAB eller Internet.
I brist på påvisat konsumentintresse fortsätter lobbyn förvilla beslutsfattare med att ”DAB” behövs för ”digital lyssning” i bilar. Sanningen är dock att hybridradion är tillräckligt bra utan DAB. Inget talat för att det inte mer än väl räcker med FM och mobilt bredband i bilar.
Problem med DAB-tekniken ignoreras
I remissvar på utredningar om digitalradion har brister med DAB-systemet ofta påpekats, men enligt förespråkarnas finns överhuvudtaget inte några problem med DAB. Kritiken som länge förekommit i den offentliga debatten, i pressen eller i sociala medier har aldrig blivit fackmässigt bemött vare sig från särintressena själva, ansvariga myndigheter eller politiker.
Kan sanningen vara så brutal att man har förutsatt att detta nya "digitala" är helt felfritt, perfekt?
Ett femtiotal marknadsproblem och tekniska brister med DAB presenterades 2019 av en nordisk arbetsgrupp i en rapport från den oberoende tankesmedjan Public Servicerådet i Sverige: DAB facts 2019 - Crucial problems and disadvantages with the digital system DAB for terrestrial sound broadcasting. Inget av de obekväma fakta som framkommer i den internationellt spridda rapporten har ifrågasatts av den del av radiobranschen som finns inom DAB-sfären. Genom att aldrig bemöta kritik i sak undviker DAB-aktörerna att en obekväm och förmodligen uppslitande offentlig debatt som även når parlamenten och EU.
Norsk DAB-satsning kontrollerades av särintressen, medan marknadsefterfrågan ignorerades.
Sedan FM-nätet stängdes för riksradio i Norge har det visat sig att DAB inte fungerar som utlovat, med sämre räckvidd och många avbrott ”drop-outs”. Hälften av det 30-talet DAB-kanalerna har 2020 vardera mindre än 2% lyssnarandel. De två radiobolagen tyska Bauer och svenska NENT som nu enbart sänder på DAB har fått betydligt försämrat ekonomiskt resultat, medan lokalradion som fortfarande finns på FM går bättre än på många år.
Det finns också många frågetecken kvar huruvida beredskapsnivån har försämrats i Norge i och med ett skifte till DAB. NRK har hittills vägrat lämna ut en dokumenterad risk- och sårbarhetsanalys (ROS). Det påtvingade teknikskiftet har retat upp många radiolyssnare, som vill göra sina egna vägval.
I avsaknad av en marknadsstyrd konsumentefterfrågan tog lobbyintressena genvägar direkt till politiker och andra beslutsfattare. Stortingsrepresentanter liksom många kulturministrar hetsades av begreppet ”digitalradio” och fördes bakom ljuset av lobby.
Norska Stortingets unika beslut att ersätta rikstäckande FM-näten med DAB togs efter en kuppartade kampanj av ett begränsat antal personer inom ”radiobranschen” som funnit egna fördelar med ett teknikskiftet. Med hjälp av PR-expertis och ett halvstatlig bolag ”Digital Norge AS” (idag ombildat till Norsk Radio AS) lyckades särintressena genom en kollusion att sätta agendan och styra hela processen. Bakom det hela fanns också den europeiska lobbyorganisationen WorldDAB.
Varken Kulturdepartementet eller mediemyndigheten Medietilsynet tog i beaktande information eller fakta från andra objektiva källor som är oberoende av särintressena inom DAB-sfären. Detta har nu bekräftats efter kontakter med berörda. Politiker och statstjänstemän synes ha helt okritiskt litat på intressena bakom DAB-systemet. Detta är inte så överraskande eftersom en av aktörerna bakom DAB också är landets viktigaste nyhetsförmedlare; NRK. Det skattefinansierade public servicebolaget utövar ett starkt inflytande över tjänstemännen i Kulturdepartementet och mediemyndigheten. Kritik mot DAB inte tillåtits av NRK, ens internt.
Skandalen med den förhastade FM-stängningen har hittills sopats under mattan av samtliga politiska partier utom Senterpartiet (SP) som intressant nog inför stortingsvalet 2021 seglat upp i opinionen som det största politiska partiet.
Bör vara intressant för statsvetare att närmare studera varför samtliga riksdagspartier i Sverige avisade förslaget att stänga FM, medan flertalet partier Norge gav klartecken. I Sverige fanns ingen organiserad DAB-lobby. I Sverige fanns också ett mobiliserat motstånd med högre kvalitet. Det fanns fler inspel av självständiga myndigheter, vetenskapliga institutioner och en mer omvärldsförankrad diskussion. Den kvalificerade granskningen av Riksrevisionen satte definitivt stopp för förslaget.
Medborgarintressena kan sägas ha blivit grovt åsidosatta när norska statsförvaltningen gick särintressena till mötes. Det har hävdats att beslutet var demokratiskt. Men detta kan starkt ifrågasättas eftersom beslutsunderlaget var manipulerat av särintressen. Beslutet var inte demokratiskt, annat än i formell mening. Radiolyssnare i Norge sitter nu med Svarte Petter.
DAB har funnits i Sverige länge, men bryr sig någon om det?
DAB-sändningar startades redan 1992 i Stockholm och blev officiella 1995. Trots att tre utredningar sedan dess har tagit sig an frågan om att ersätta FM-radio med DAB så har man inte kommit vidare. Senast 2015 avvisade en enig riksdag (samtliga åtta partier) den senaste utredningens förslag om ersätta FM med DAB. Det handlar i grunden om staten ska finansiera en sådan övergång för public servicebolaget Sveriges Radio.
Det finns dock inget förbud mot att sända även DAB i Sverige och idag sänder Bauer och NENT även på DAB, med ett tillstånd utfärdat 2014. SR fortsätter sända DAB med sitt tillfälliga tillstånd i fyra skilda områden. DAB-lyssnare är dock så sällsynta att lyssnarsiffror har aldrig har redovisats. FM och Internet fortsätter dominera radiolyssningen i Sverige. Källor inom SR uppger att idag sker cirka hälften av lyssningen på SR:s program via Internet (fast och mobilt bredband).
I Sverige liksom i en stor del av världen är numera ”digitalradio” liktydigt med radio via Internet. Det finns idag inga initiativ i Sverige för att åter sätta DAB på den politiska agendan.
Hur arbetar DAB-lobbyn internationellt?
WorldDAB är en organisation som har till syfte att främja DAB-radiostandarden. Medlemmarna består främst av public serviceföretag, reklamradiobolag, sändarföretag, elektroniktillverkare m.m.
WorldDAB har huvudkontor i London, men har sitt säte i Geneve på samma adress som European Broadcasting Union. EBU är en intresseorganisation för public serviceföretag baserad i Geneve, Schweiz. Organisationen har ingen anknytning till EU och dess institutioner., men har ett väl bemannat lobbykontor i Bryssel. I likhet med Fifa och liknande organisationer i Schweiz saknar WorldDAB och EBU den öppenhet och insyn som krävs i ett demokratiskt samhälle. Detta trots att bägge organisationerna till största delen finansieras av skatte- och licensbetalare i Europa.
WorldDAB har aldrig granskats och ifrågasatts trots att vinklad information, undanhållande av fakta och effektivt illusionsskapande varit mer regel än undantag. Något som kan få tragiska följder i och med flera länder satsar på ett teknikskifte som inte ger någon påvisbar samhällsnytta. Att man försöker få fattiga nationer som exv. Rumänien, Nord-Makedonien, Colombia och Sydafrika att satsa på DAB är osolidariskt och på gränsen till bedrägeri.
En väsentlig del av de fakta om DAB som redovisas på olika språk på Wikipedia kommer från en och samma källa nämligen WorldDAB.
WorldDAB är idag så effektivt att det är sällsynt att någon journalist, som bevakar radiobranschen, ifrågasätter de alltid goda nyheter om DAB som lobbyorganisationen publicerar regelbundet bl.a. i anslutning till konferenser och seminarier. WorldDAB har uppnått en oförtjänt officiell status möjligen på grund av avsaknaden av ett kvalificerat och organiserat motstånd på internationell nivå.
Public servicerådet rekommenderade 2016 politiska beslutsfattare att tänka två gånger innan de övertalas att ta beslut om en övergång till DAB-tekniken. De bör söka råd från oberoende ekonomiska och tekniska experter, som inte är anknutna till EBU, WorldDAB och liknande särintressen. Hur mycket pengar kommer en sådan dödfött prestigeprojekt kosta de europeiska skattebetalarna och licensavgiftsbetalare, frågade sig Gunnar Bergvall, ordförande i Public Servicerådet. Vet lyssnarna, konsumenterna och medborgarna verkligen vad som händer? Bokstäverna DAB kan snart stå för "Dead And Buried". Den europeiska public servicesektorn riskerar att förlora trovärdighet efter ett DAB-radiofiasko.
En observatör har liknat spelet om DAB vid ett pyramidspel - eller ett ponzibedrägeri - i som värsta fall kan växa i omfattning under lång tid. Endast de som dragit sig ur före kollapsen kan undgå att bli förlorare. Ett pyramidspel med politiker som brickor och skattebetalare som står för notan. Inte olagligt, men cyniskt och omoraliskt.
DAB-radio har ingen framtid
 |
| (VG, Oslo) |
FM-nät måste helt läggas ned för att tvinga konsumenterna att gå över till DAB. Denna strategi har hittills endast Norge anammat. Det är dock sannolikt att DAB-systemet aldrig kommer att få tillräckligt fotfäste i övriga Europa innan det betraktas som föråldrat och börjar avvecklas .
Systemet har dock under 25 år hunnit etablera sin närvaro, inte hos konsumenterna, men bland politiker och byråkrater som triggas av begreppet ”digitalisering”. Public servicebolagen kan dock förutsättas att idag bättre förstå framtiden. BBC, som från 90-talet varit ledande i utvecklingen av DAB, ser numera internet som framtidens viktigaste plattform för radio och tv.
Utbyggnaden av DAB har nu stagnerat i Europa 2020 enligt tyska PCWELT. Världen står inför en mycket kärv ekonomisk period. I såväl offentliga budgetar som i kommersiella analyser kommer man att se samhällsbehov av investeringar i DAB-nät.
Ett sannolikt scenario att DAB under ett tiotal år kommer att finnas kvar, som en komplementerande plattform, med nationella eller regionala sändarnätverk i ett 20-tal europeiska länder. En avgörande komponent är den EU-regel som tvingar personbiltillverkare förse bilradio med med möjlighet att även ta emot ”marksänd digitalradio”. Däremot kommer det inte finnas en tillräckligt omfattande naturlig marknad för andra typer av mottagare i hushållen. Inte heller utrymme för systemet i smartphones.
DAB kommer inte att ersätta FM i bilradio. FM-radion är alltför väl etablerat i hela världen, med robusthet och bättre sändarräckvidd än DAB vilket är en avgörande beredskapsfördel. Finland har i december 2020 beslutat att FM-radio skall vara obligatoriskt i nya bilar.
Utanför Europa är det inte sannolikt att DAB, med undantag för Australien, kommer att utvecklas vidare. I de länder som vill effektivisera analog radio (mellanvåg och FM) sker digitalisering med modernare system som DRM30 och DRM+.
Uppförsbacken för DAB blir extra brant när samtidigt den kommersiella radiobranschen, som baserar sin verksamhet på linjär radio, inte längre är en tillväxtbransch. Det blir svårt att övertyga radiolyssnarna, som nu vant sig vid kombinationen FM + Internet, att DAB ger något mervärde.
Under det kvartssekel DAB funnits var sannolikt möjligheterna till ett marknadsgenombrott inledningsvis betydligt större än idag. Internet fanns inte som medieplattform och DAB kunde locka med förbättringar som utrymme för fler kanaler än FM. Idag kan inte systemet erbjuda något konkurrenskraftig mervärde när mobilt och fast bredband etableras överallt.
DAB-satsningen i Norge blev inte heller den succé lobbyn räknade med att kunna visa upp för världen.Det finns ännu få exempel på affärsmässigt framgångsrika satsningar på DAB-radio för kommersiell radio. Motståndet mot att skifta från FM till DAB är påtagligt starkt för lokalradio och i synnerhet för närradion (community radio) i världen.
Public serviceföretagen får alltmer politisk uppmärksamhet i takt med ett ökat beroende av skattefinansiering samtidigt som publiken alltmer lämnar linjär radio och tv till förmån för nätmedia. Kraven på effektivisering, kanalnedläggningar, återgång till kärnan i programverksamheten, personalminskningar etc gör public serviceföretagen mer försiktiga med nya tekniksatsningar. Riskabla systemförändringar kan skapa negativ opinion och politiskt ifrågasättande av public service. Om allmänhet och politiker uppdagar det fula spelet bakom DAB i Norge framstår NRK ett skräckexempel på vad public service inte ska vara; starkare än staten, med lyssnarna som kanonmat.
De som vill lyssna på ljudprogram som ger såväl nyheter och reportage som underhållning i synnerhet musik bryr sig inte om detta levereras analogt eller digitalt, än om på FM, DAB eller Internet. Tillgänglighet, mångfald och ljudkvalitet blir avgörande. Radiolyssnarnas efterfrågan på den globala marknaden kommer att visa vägen. Inte vad lobbyister vill.
Att investera i DAB blir som att hälla pengar i ett svart hål. Det finns inget som talar för att ett redan föråldrat sändningssystem någonsin kommer ut ur skuggan av de globala plattformarna FM och Internet.
Läs mer
Is There Any Good Year for DAB? (Radio World)?DAB-lobbyns illusioner bländar politiker. Inte bara i Norge.
BBC förutser en framtid helt på Internet
Med 5G blir smartphones den digitala plattformen för radio och tv
RTÉ to cease radio transmission on DAB network
49 Shades of Grey - Why DAB Will Not Survive as Platform for Future Radio
Varför DAB-radio i Norge, men inte i Sverige?
Historien om DAB - Kvaliteten som försvann