Mörkt för DAB i Sverige

Klent stöd för digitalradio i remissomgång
Public serviceutredningens betänkande Nya villkor för public service generade 131 remissvar till kulturdepartementet. En viktig del i betänkandet var kapitlet om digitalradio för Sveriges Radio. Frågan om digitalradio berördes dock endast ca en fjärdedel av yttrandena som varav de flesta gav svagt stöd eller inget stöd för utredningsförslagen. Utifrån en samlad utvärdering av remissomgången blir det nu svårt att kunna motivera en satsning på DAB-radio i Sverige.

Det remissyttrande, som kan betecknas som mest tekniskt kompetent och avgörande, kommer från statens expertmyndighet på radioområdet Post- och telestyrelsen. I sitt yttrande har dock Sveriges Radio helt avstått från tekniska resonemang. 

Det föreslagna teknikvalet som innebär en övergång till en helt ny infrastruktur för SR:s sändningsverksamhet; från FM-nätet till ett helt nytt DAB-nät uppmärksammades inte av fler än fyra remissinstanser. De flesta övriga har inte uppmärksammat det handlar om ett betydande systemskifte liksom att det finns skillnad mellan begreppet ”digitalradio” och systembeteckningen ”DAB”.  Det handlar således i verkligheten om att antingen digitalisera nuvarande radiostruktur på FM-bandet (Band II) eller att gå ett steg längre genom att ersätta nuvarande sändningsstruktur med en helt annan - DAB-systemet - på ett helt nytt frekvensområde (Band III) för radio.

SR och Teracom vill ha systemskiftet

Sex remissinstanser kan tänka sig att ersätta nuvarande sändningsstruktur med ett helt nytt. Det mest positiva yttrandet om just DAB-systemet kommer från Teracom AB, som också har mest att vinna på ett sådant systemskifte. Teracom vill ha ”en digitalisering av marknätet”, men nämner inte att detta innebär uppbyggnad av ett helt nytt nät vid sidan av FM-nätet. Andra positiva till DAB är Elektronikbranschen, SMT Digitalradio och Sverigefinländarnas delegation liksom Sveriges Radio AB.

Sveriges Radio menar att övergången till digitalradio bör ha ett starkt stöd från en majoritet i riksdagen och vara en del av regeringens ”digitala agenda för Sverige”. Släckningen av FM bör ske i en samordnad och noga genomtänkt process mellan regeringen och radiobranschen. SR måste i enlighet med utredningens förslag få särskild finansiering för att ha möjlighet att klara övergångsperioden med parallellsändning av både FM och digital marksänd radio. Och, vilket utredningen också framhåller, ges extra resurser för ett utökat programutbud så att digitalradion blir en attraktiv ersättare för sändningarna i FM-nätet. Det visar entydigt erfarenheterna från mitten av 1990-talet när Sverige senast inledde en övergång till digital distribution av marksänd radio.

SR skriver att om digitalradion ska kunna byggas ut krävs, som utredningen fastslår, tydliga förutsättningar från regering och riksdag. Det tydligt uttalade målet ska vara att ersätta det befintliga FM-nätet för SR och kommersiell radio med ett digitalt marknät. En förutsättning för en lyckosam övergång är att den sker parallellt för SR och kommersiell radio menar SR. Eftersom Myndigheten för radio och tv är på väg att dela ut tillstånd för digitala radiosändningar till de kommersiella företagen, har regeringen ett särskilt ansvar att se till att de båda processerna synkroniseras fullt ut. Att stegvis stänga av SR-kanaler i FM, som diskuteras i betänkandet i anslutning till det underlag som Teracom presenterat, är sannolikt inte en framkomlig och lyssnarvänlig modell för att växla från FM till digitalradio, även om det skulle bli billigare.

När tv-mediet digitaliserades stängdes alla analoga kanaler samtidigt. Radions digitalisering bör ske på samma sätt. Att särbehandla ett visst utbud eller en viss publik genom att i förtid sluta att sända någon eller några kanaler i FM, för att därmed driva digitaliseringen framåt, skulle kunna uppfattas som negativt av lyssnarna. Därför bör alla FM-kanaler stängas samtidigt och först när den digitala lyssningen nått en sådan nivå att ett beslut om en övergång kan försvaras. Framförhållningen bör vara sådan att lyssnarna i god tid kan förbereda sig på förändringen skriver SR.

Allmänt positivt till ”digitalradio”

Övriga för digitalradio positiva remissyttranden utgår enbart från en generell motivering för en ”digitalisering av radion” utan att nämna eller ta ställning till DAB-systemet i sig. - En övergång från FM till digital radio är högst motiverad. För detta krävs tydliga förutsättningar i form av beslut från regering och riksdag och ekonomiska resurser för SR att leda utvecklingen, sända fler program och dubbeldistribuera under en begränsad period skriver TCO, KLYS och Journalistförbundet. SR behöver en finansieringslösning för de dubbla kostnader som parallellsändningar ger. Övergångstiden måste vara lång då hushållens kostnader för att byta radiomottagare är betydande. Värt att notera är att digitalradion snarare är en branschfråga än en public servicefråga, skriver Unionen.

SACO skriver att det är säkert så att även radion kommer att digitaliseras så småningom. Med tanke på tidigare erfarenheter vill Saco dock mana till en viss försiktighet. Det vore synd att slänga ytterligare miljoner i sjön. Det bör finnas en realistisk plan för införandet av digitalradio innan projektet dras igång.

Göteborgs Universitet delar i huvudsak utredningens slutsats att marknätet det för lång tid även fortsatt kommer att vara en central distributionsform för radio. Samtidigt saknas en diskussion i vad mån det minskade radiolyssnandet kan påverka bedömningen. Om minskningen, som det ofta anses, beror på att lyssnandet på Spotify ökar kan det möjligen vara en indikation på att andra digitala distributionsformer kan öka snabbare än vad som tidigare har antagits. Forskning på JMG visar att det är lyssnarvanorna för traditionella apparater som minskar, medan mobillyssnandet ökar och bilradiolyssandet är stabilt, skriver GU.

Digitaliseringen av den marksända radion är ett utmärkt sätt att göra radiomediet fortsatt relevant och öka mångfalden nationellt och lokalt i såväl kommersiell radio som public serviceradion, t ex att SR kan flytta sin omfattande verksamhet på de nationella minoritetsspråken och andra språk till nya kanaler för att underlätta för tillgängligheten för lyssnarna. Skriver Kulturrådet (i vars yttrande dess ordförande Kerstin Brunnberg tidigare SR-chef deltagit).

Reklamradion visar föga entusiasm
Företrädarna för reklamradiobolagen invänder inte mot digitalisering men RAB – reklamradions organisation - betonar att branschen f.n. saknar resurser att medverka i en digitalradiosatsning. För att privatradioföretagen ska kunna delta i en satsning krävs primärt en tydlighet om de långsiktiga villkoren för vår verksamhet och därtill substantiella sänkningar av de koncessionsavgifter vi idag betalar till staten, skriver RAB

MTG-koncernen skriver att det gäller distribution av radio bör målet, som tidigare framgått, vara att genomföra en digitalisering. Om så inte sker, anser MTG att en översyn av FM-nätet bör göras. En sådan översyn bör ske med utgångspunkt i dagens teknik och marknadssituation, och syfta till ett effektivt och rättvist utnyttjande av det samlade frekvensutrymmet. SR sänder idag över fyra heltäckande nät, och med effekter som är långt utöver vad som gäller för andra aktörer. Sammantaget innebär det att ca 70 procent av FM-nätets kapacitet tas i anspråk. MTG skulle därför välkomna en genomlysning av vilka behov som är motiverade utifrån beredskapsskäl och ett tydligt definierat Public Serviceuppdrag.

Myndigheter markerar vikten av full beredskapstäckning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att det är av yttersta vikt att den nivå av säkerhet och beredskap som finns i dagens analoga radiodistribution ska vara minst lika hög i framtida marksänd digitalradio. MSB anser att man redan i första fasen av utbyggnaden av digitalradio bör ta hänsyn till höga krav på säkerhet och beredskap eftersom det kan bli svårt och kostsamt att utöka säkerheten i ett senare skede. MSB delar också utredningens uppfattning att det är viktigt ur beredskapssynpunkt att något nät hela tiden har en täckning på 99,8 procent för att nå lyssnarna med VMA. MSB välkomnar också förslaget att ge Myndigheten för radio och tv och PTS i uppdrag att presentera en lösning för närradions fortsatta sändningar. Ett mångsidigt medielandskap är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv men också i händelse av kris då olika aktörer kan komplettera varandra.

16 länsstyrelser har inkommit med likalydande yttranden. De finner det viktigt att en digitalisering av markradionätet inte bör få till följd att täckningsgrad eller radioanvändande påverkas negativt. Det är viktigt ur beredskapssynpunkt att något nät hela tiden har en täckning på 99,8 procent. Länsstyrelserna bejakar utvecklingen kring public servicebolagens tekniska plattformar men anser det viktigt att även fortsättningsvis säkerställa bolagens beredskapsuppgifter.

Myndigheten för radio ochtv ifrågasätter inte på några avgörande punkter utredningsförslaget. Konkurrensverkets generella utgångspunkt är att konkurrerande företag ska samverka så lite som möjligt. Det för att undvika risker för konkurrensbegränsande samarbeten. Mot den bakgrunden bör det av de digitala radiosändningstillstånden tydligt framgå kring vilka områden samverkan är nödvändig. Dessa områden bör vidare vara tydligt definierade för att säkerställa att samverkan endast sker i undantagsfall där det är nödvändigt.

Stöd med förbehåll från övrig public service

Utbildningsradion är i grunden positiv, men anser att digital radio inte nödvändigtvis behöver vara synonym med DAB eller DAB+. Även distributionstekniken bör vara marknadsdriven så att radion som medium kan utvecklas över tid. Den tekniska utvecklingen bedömer UR kommer att kräva fler skiften vilket i sin tur kommer kräva nya mottagare. Framgången för digitaliseringen av radion får inte begränsas av tillgången till mottagare. De tekniska förutsättningarna, alternativen och möjligheterna behöver utredas och klargöras mer. Det avgörande för en framtidssäker radiodistribution är kombinationen marksändning och mobil teknik.

En övergång till digital radiodistribution måste kunna motiveras av att det ger ett mervärde för lyssnaren/användaren. En digital distribution ska kunna ge tilläggstjänster och tekniska val som ger lyssnare, möjligheter som inte finns i dagens FM-nät. UR anser också att en digitalisering av marknätet ska ha ett tydligt strategiskt mål nämligen att samma mottagare ska kunna användas för att ta emot såväl marksänd radio som internetradio. Införande av digitalradio kräver ett utökat utbud, om ett nytt sändningsnät ska vara kostnadseffektivt. UR kan givetvis bidra till ett sådant utvecklat utbud, förutsatt att det sker resursförstärkningar för innehållsproduktion. Samtidigt är det, precis som med sändningar i tv, viktig för UR att nå den breda publiken i de stora och folkliga kanalerna. Sändning av stora volymer utbildningsradio i nischkanaler utan publik är inte nödvändigtvis det bästa sättet att nå effekt och uppskattning för utbildningsprogrammen. Finansieringen av digital radiodistribution måste klarläggas, och en teknikförändring får inte ske på bekostnad av innehållet i sändningarna skriver UR.

SverigesTelevision konstaterar att en digitalisering av radion har tydliga fördelar. Samtidigt innebär digitaliseringen risker, exempelvis att både public service och kommersiella mediesektorn kommer att dras med dubbelkostnader under mycket lång tid. Oavsett hur övergången finansieras, är det för SVT centralt att den inte drabbar SVT:s ekonomi och därmed kvaliteten i tv-utbudet. Om en höjning av radio- och tv-avgiften krävs, får den inte riskera tv-avgiftens legitimitet. SVT nämner övergången till digital tv och pekar på att det är viktigt att mervärdena framstår tydligt för konsumenterna.

SVT:s bild är att utredningens beräkningar bygger på antaganden av Teracom, som är den aktör som mest sannolikt har att tjäna på en satsning i linje med utredningens förslag. Beräkningarna är även tveksamma på andra sätt, exempelvis då mervärdesskatteeffekterna saknas.

Enligt SVT bör en slutgiltig utbyggnad till mer än 95 procent ske först när det finns ett slutgiltigt fastställt släckningsdatum (för FM) som ligger någorlunda nära i tiden. Detta för att vara ekonomiskt och frekvensmässigt effektivt. Kostnaderna för de sista procentens täckning är ofta höga. För att kunna fastställa ett släckningsdatum kan det dock finnas skäl att avvakta de närmsta årens utveckling i omvärlden, inte minst för att kunna följa teknikutvecklingen och dra erfarenheter från införande av digitalradio i andra länder.

Tydligt motstånd mot att ersätta FM med DAB

Post- och telestyrelsen, Stockholms Dramatiska Högskola, Public servicerådet och Närradions riksorganisation är negativa eller tveksamma till en digitalisering av ljudradion. Att föreslagna teknikvalet som innebär en övergång till en helt ny infrastruktur för SR:s sändningsverksamhet; från FM-nätet till ett helt nytt DAB-nät har uppmärksammats av dessa remissinstanser.

Stockholms Dramatiska Högskola delar betänkandets uppfattning att marksänd radio, direkt till lyssnaren och utan mellanhänder, är kärnan i SR:s verksamhet och en central distributionsform under överskådlig tid. Högskolan menar dock att FM-tekniken tillsvidare fungerar väl för att uppnå detta och att en mycket noggrann och oberoende behovs- och marknadsanalys ur ett publikperspektiv måste genomföras. En satsning på en ny infrastruktur med fel sändningsteknik skulle kunna äventyra den etersända radions starka ställning i Sverige. Detta gäller såväl public service, kommersiell radio som närradio, skriver Högskolan.

Närradions Riksorganisation är mycket tveksam till en digitalisering av ljudradiosändningar i Sverige. Detta beror främst på att de olika tekniker som framtagits, och fortfarande är i olika teststadier, inte kan utnyttjas av närradion. De kostnader som skulle uppstå vid en eventuell övergång till digitalteknik måste för närradions del bekostas av staten. När det gäller sändningskostnaderna i ett digitalt system menar NRO att staten har ett stort ansvar för närradions fortlevnad. NRO anser att FM-bandet och digitalradio kan leva parallellt under överskådlig tid tills bättre underlag och användbar teknik tagits fram som kan användas av alla radioformer till vettigt pris och användbarhet.

Public servicerådet menar att det saknas övertygande fakta om att FM-nätet behöver vare sig ersättas eller kompletteras med ett DAB-nät. En grundläggande redogörelse för behovet av fler etersända radiokanaler i Sverige saknas. Det finns vare sig inte heller något missnöje med nuvarande FM-radio. Betänkandet saknar en global översikt av radioområdet vilket ger en missvisande bild av utvecklingen. Rådet noterar att kommittén i sin historieskrivning inte redovisar de extra kostnader om ca 400 miljoner kr som belastade rundradiokontot 1995-2002 för det första misslyckade försöket med DAB.

Mångfalden på radioområdet kommer sannolikt inte att öka med en helt ny infrastruktur för ljudradio som DAB innebär. Intresset för marksänd digitalradio visar att inte är så stort som tidigare utmålats. Av 26 ansökningarna kommer nämligen 81 % från de två nuvarande oligopolen för rikstäckande reklamradio i Sverige.

Eftersom en stor majoritet av världens länder under de närmsta decennierna med stor sannolikhet inte avvecklar sin FM-radio finns det heller ingen tidspress för Sverige att anamma DAB, en teknik som kan betraktas som föråldrad. Däremot kan det finnas anledning att utveckla en modernare digital etersänd radio som baseras på det frekvensutrymme som idag finns på Band I-II. En FM sändare kan idag vara lika energieffektiv som en DAB-sändare. Det svenska FM-nätet, som är robust och modernt, kan vid behov uppgraderas exempelvis befintlig FM-sändare konverteras för digitala sändningar (DRM+) och befintlig antennutrustning används. Nya FM-sändarna är mycket mer energieffektiva då de nästan inte har några energiförluster. En omplanering av FM-bandet kostsam, men en samhällsekonomiskt betydligt billigare åtgärd än lägga ersätta FM med DAB-systemet, skriver Rådet.

Det finns ingen regel som säger att ny teknik alltid innebär en förbättring för alla. DAB+ kan innebära en förbättring, men enbart för de stora radioföretagen och då inte nödvändigtvis för lyssnarna och skattebetalarna. DAB+ är kostnadseffektivt om allt kanalutrymme utnyttjas, men detta är kostsamt att med en programproduktion för flera nya kanaler.

PSR delar Post- och telestyrelsens inställning om fortsatt användning av FM med Internet som komplement.  Rådet kan dock tänka sig att andra digitala tekniker, som DRM+, prövas på FM-bandet parallellt med analoga sändningar. Rådet välkomnar betänkandets slutsats att DAB inte är lämpligt för lokala sändningar och menar att FM inte kan stängas av förrän en lösning för närradion finns.

PSR saknar ett resonemang i betänkandet om konsekvenserna av att lägga flertalet radiokanaler såväl public service som kommersiella (liksom ev. även närradio) i samma sändarsystem. Dessa kommer att ägas och kontrolleras av ett och samma bolag, Teracom, vilket i praktiken innebär ett marknadsmonopol. Dessutom blir gemensamma sändaranläggningar sårbara vid katastrof- och nödsituationer av olika slag. Slås en anläggning ut slås alla kanaler ut i ett sändarområde. Idag driver närradion sina egna FM-sändare.

Satsningar på sådan komplementär teknik innebär att den nuvarande sändningsstrukturen med FM och Internet inte behöver ifrågasättas liksom att stora finansiella åtaganden inte behöver göras. En avgörande faktor för att etersänd digitalradio inte når framgång idag är att dessa enklare men modernare lösningar har fått stå tillbaks för en stark DAB-lobby.

Det är viktigt att ny teknik är framtidsinriktad. PSR föreslår att Sverige följer Finlands exempel och överger alla planer på att introducera DAB-systemet. Sverige kan tillsammans med andra länder introducera en mer framtidsinriktad och mindre kostsam teknik. Dessa tekniker kan prövas utan att man samtidigt behöver ta beslut om att avveckla de analoga FM-sändningarna. Staten kan utan större finansiella åtaganden utreda och ta initiativ till att tillsammans med public service, kommersiell radio och närradion bedriva provsändningar

Public servicerådet delar regeringens inställning att utvecklingen av digitalradion skall vara marknadsdriven liksom att konsumenternas intressen skall vara vägledande. Ett bibehållet och vid behov ökat offentligt stöd för public serviceradion (SR och UR) skall inriktas på att utveckla innehållet (produktionsteknik, program och personal) framför allt för P1 liksom lokalradion i P4. Rådet menar att en kostsam satsning på DAB-systemet med stor sannolikhet kommer att begränsa sådana insatser och kan bli till stor skada för framtidens publicserviceradio.

Post- och telestyrelsen anser att utredningens bedömning brister då det saknas en beskrivning av två ytterst viktiga faktorer i genomförande av digitalisering av radio: konsumenternas faktiska efterfrågan och behov av att gå över till digital marksänd ljudrundradio samt hur ett sådant teknikskifte ska fungera för konsumenterna och hur lång tid det kommer att ta (dvs. parallella infrastrukturer med identiskt innehåll).

PTS pekar på att FM-nätet fungerar bra och att Internet fungerar som komplement. DAB och DRM är två standarder för digital marksänd ljudrundradio som nämns i utredningen. Såsom det ser ut idag kommer de två standarderna att bli de mest använda ljudrundradioteknikerna i världen.

PTS pekar på ett enormt genomslag för ip-baserad teknik för dataöverföring, vilket inkluderar ljud och rörlig bild. I ett land som Sverige där konsumenterna har god benägenhet att anamma nya tekniker och prova nya apparater har t.ex. smarta telefoner erövrat marknaden på mycket kort tid och därmed bidragit till att konsumtionsmönster har förändrats. Svenska regeringen satte upp en Digital agenda och en Bredbandstrategi för utbyggnad av fast och mobilt bredband. Enligt regeringens bredbandsstrategi, som lades fram 2009, bör alla hushåll och företag i Sverige ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Ett specifikt mål är att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Följaktligen finns det goda förutsättningar för fortsatt webbradio och att även den ska utvecklas.

PTS anser att innan beslut om medelstilldelning till SR för marksänd digital ljudradio sker behöver det först påvisas att det finns en efterfrågan och ett behov hos konsumenterna som motiverar digital marksänd ljudradio i bandet 174-240 MHz. Den översyn av marknadsutvecklingen, som utredningen föreslår, måste göras med konsumenternas behov i centrum. Översynen får inte göras utan att en sammanhållen värdering av framtida frekvensbehov för rundradio dvs. ljudradio och tv i Sverige arbetas fram. På samma vis som all konsumtion av ljudradio och rörlig bild successivt förändras så förändras också behovet för användning av frekvenser i sin helhet.

En förändring av marksänd distribution av ljudrundradio medger inte i varje enskilt fall en effektivare användning av spektrum. PTS stödjer förslaget att regeringen bör fatta ett övergripande beslut kring den nationella rundradiospektrumanvändningen. Redan nu bör påbörjas ett arbete med att ta fram en långsiktig plan vad gäller distribution av radio och tv samt användningen av radiospektrum för detta i framtiden.

Det vanligaste sättet att lyssna på radio är att ta emot ljudradiosignalen från det analoga marknätet. Marknätet i allmänhet har flera kännetecken som är positiva både för de som lyssnar på och för de som sänder ljudradioprogram. Marknätet ger bland annat möjlighet till stora täckningsområden samt möjlighet till regional nedbrytbarhet. Vidare är marknätet en robust informationsbärare, speciellt under kristider eller katastrofer och ljudkvalitet och information för multimedia är oberoende av antalet samtidiga lyssnare. Det är förenat med stora kostnader att i samma utsträckning överföra den robusthet som idag finns i det analoga marknätet för ljudradio till digital ljudradio i marknätet.

Avseende spektrum för marksänd ljudrundradio framhåller PTS:

· Oberoende programföretag och tekniskt fristående sändare (inte del av en mux) ger stor flexibilitet och robusthet med dagens analoga ljudrundradio i 87,5-108 MHz.

· Det är mycket god spridning av ett väldigt stort antal mottagare avsedda för analog ljudrundradio i 87,5-108 MHz.

· FM-ljudrundradio är harmoniserad över hela världen och inget land har beslutat att helt släcka ned den analoga ljudrundradion i 87,5-108 MHz.

· Harmonisering för andra tjänster i 87,5-108 MHz är inte sannolik eftersom analog ljudrundradio är väldigt väl etablerad i ett stort antal länder och därför förutses mycket låg potential för en massmarknad och därmed relativt litet intresse för andra tjänster i detta frekvensband.

· Den internationella samordning som krävs för att få utrymme i hela eller delar av 87,5-108 MHz för utsändning av digital ljudradio kan antas vara en långsam process.

· Komplexiteten av en omplanering av ett analogt nät kan vara oproportionerlig i förhållande till den vunna nyttan, då radiolyssnandet har en vikande trend.

· Övergång till digital ljudrundradio som utnyttjar multiplexering missgynnar de små aktörerna och riskerar att minska den önskade mångfalden.

· Att migrera lyssnarna till digitala mottagare kommer innebära stora utmaningar. Ett teknikskifte skulle sannolikt uppfattas som en dramatisk förändring inom vissa utsatta och sårbara grupper i samhället och det kräver särskilda försiktighetsåtgärder och informationsinsatser från statens sida, vilket bör beaktas.

· En förändring av marksänd distribution av ljudrundradio medger inte i varje enskilt fall en effektivare användning av spektrum. Exempelvis innebär parallella sändningar av ljudradio i 87,5-108 MHz och 174-240 MHz ett ineffektivt utnyttjande av spektrum. Också om antalet program, som delar utrymme och kostnader för utsändning i samma mux är få, så leder detta till ökade kostnader för utsändning av respektive program och även i detta fall ett ineffektivt utnyttjande av spektrum.

I Sverige utnyttjas de delarna av frekvensutrymmet 174-240 MHz som är koordinerat för digital tv fullt ut sedan 2011. I det fall det koordinerade frekvensutrymmet för digital ljudradio inte kommer att användas och om de befintliga regeringsbesluten om ljudrundradiosändningar i band 174-240 MHz omprövas finns det möjlighet att överväga omplanering av bandet för ytterligare sändningsmöjligheter för digital tv. Detta är en lämplig alternativ användning av det frekvensutrymmet med hänsyn tagen till vågutbredningsegenskaper och antennstorlekar.

Inför vägval i frågor om distribution av ljudradio och tv är det därför viktigt att följa konsumenttrender för att se vilka plattformar som framtidens konsumenter vill använda sig av när de konsumerar ljudradio och tv. Ett annat nära sammanlänkat mål måste vara att distributionen ska vara samhällsekonomiskt effektiv. Det inkluderar att radiofrekvenser används för att skapa största möjliga samhällsnytta. Alltså att frekvenserna används på det sätt som skapar störst värde för Sverige, till exempel genom tjänster som används av många.

PTS stödjer en utveckling av den analoga ljudrundradion i 87,5-108 MHz genom att fortsätta modifiera planeringsparametrarna för att öka utrymmet för programföretagen och därmed få en effektivare användning av radiospektrum. Precis som idag, och i än större omfattning framöver, kan FM-nätet kompletteras genom att möta en del av efterfrågan via webbradio.

____

Samtliga remissvar på public serviceutredningen.