Ingen släckningsdatum för FM-nätet

Inget beslut om att släcka FM-nätet innan det finns en lösning för närradion

Public servicekommittén föreslår bl.a. att SR skall få extra medel för att satsa på utbyggnad av digitalradio och då DAB+.  Dock anser utredningen att Sverige idag inte befinner sig i en situation där det är aktuellt att sätta ett släckningsdatum för FM-nätet.

Kommittén konstaterat dock att DAB+ lämpar sig bäst för programbolag som vill sända flera program över samma geografiska område och som också vill täcka större områden. Tekniken passar således t.ex. inte aktörer inom närradio i Sverige, som sänder enstaka program till geografiskt begränsade områden.  Utredningen har uppmärksammat att DRM+ passar bra för enskilda operatörer som sänder t.ex. närradio eller lokal kommersiell radio. Med DRM kan man också bygga större SFN-nät (single frequency network) som täcker större områden.

Kommittén menar att det måste finnas en tillfredsställande lösning för närradion innan beslut fattas om att släcka ned SR:s och de kommersiella programbolagens FM-sändningar. Myndigheten för radio och tv och Post- och telestyrelsen bör därför ges i uppdrag att presentera en lösning för närradions fortsatta sändningar senast 1 juni 2016.

Inget DAB+ för Storbritannien

Storbritannien fortsätter med ”gamla” DAB

Enligt vad public servicekommittén inhämtat hos berört departement planerar inte Storbritannien en övergång till DAB+, eftersom 14 miljoner DAB-mottagare redan är sålda i landet och dessa inte är kompatibla med DAB+.

Sveriges Radio vd hade dubbelfel om digitalradio

 "Glömde" 400 miljoner - och att FM-nät inte läggs ned

Under en debatt på Radiodagen med UR:s vd Erik Fichtelius, MTG Radios Christer Modig och SBS radios vd Staffan Rosell tryckte SR:s tillträdande vd Cilla Benkö på att finansieringen måste lösas om regeringen denna gång menar allvar med en övergång till digitalradio. Om det inte ska bli ett fullständigt politiskt misslyckande den här gången också så måste politikerna hosta upp pengar! sade hon enligt Journalisten.se
Vad talar då för att det inte blir ett nytt DAB-fiasko? 1995 var det bara public service som skulle gå över, och Sverige var rätt ensamma i Europa. Och det tillsköts inga pengar, det var ett dåligt nät och svårt att lyssna inomhus... svarade Cilla Benkö enligt Journalisten.se. I debatten antydde hon också att Sverige var ett av de sista länderna i Europa att lämna FM-nätet.

Sanningen är dock att SR under sju år fram till 2002 lyckades få nära 400 miljoner kr i extra tillskott för sin DAB-satsning. Dessutom har inget land i Europa - eller i världen - beslutat att stänga sitt FM-nät.

Fortsätt använda FM med internet som komplement

Med hänsyn tagen till att 87,5–108 MHz (FM-bandet) används för FM analog ljudradio världen över är det inte troligt att annan användning skulle kunna placeras i detta band inom en överskådlig framtid skriver Public service-kommittén i sitt betänkande. En harmonisering av andra tjänster i 87,5–108 MHz är inte sannolik eftersom analog ljudradio är etablerad i ett stort antal länder och därför förutses mycket låg potential för en massmarknad och därmed relativt litet intresse för nya tjänster i detta band kan uppfyllas.

Post- och telestyrelsen föreslår en utveckling av den analoga ljudrundradion på FM-bandet genom att fortsätta modifiera planeringsparametrarna för att öka utrymmet för programföretagen och därmed få en effektivare användning av radiospektrum. Detta skulle dock inte medföra att nationella sändningar blir möjliga för de kommersiella programbolagen, om inte frekvenser tas från annan användning. Med annan användning avses frekvenser som idag används av SR.

PTS anser att FM-nätet precis som idag och i ännu större omfattning framöver kan kompletteras genom att en del av efterfrågan möts via internet.

Digitalradio för public service ska rädda reklamradion

Public servicekommittén har i sitt betänkande lämnat förslag om hur en övergång till digitalradio i Sverige kan genomföras. Kommitténs omvärldsanalys begränsas till fem länder i Sveriges närhet. Hur utvecklingen med digitalradio sker eller kan komma att ske i övriga 189 länder får vi inte veta. Man får intrycket av att DAB är en världsstandard med framtiden för sig.

Kommittén anser att de fördelar en digitalisering skulle innebära för programbolagen som möjlighet till nationella sändningar, utveckling av nya tjänster och långsiktigt lägre distributionskostnader och för lyssnarna i form av ett större utbud av kanaler och nya tjänster, motiverar en övergång från analog radio till digitalradio. Detta trots att det kräver utbyte av ett stort antal radiomottagare i hemmen och i bilar för att ta emot utbudet samt ökade distributionskostnader för programbolagen initialt.

Kommittén har dock helt missat att göra en marknads- och behovsanalys. Behöver medborgaren fler radiokanaler när det redan finns ett brett utbud på FM-bandet? För att inte tala om de 10.000-tals webbradiokanalerna bl.a. i smarta mobiler. Liksom Spotify och liknande. Vad händer om konsumenterna inte alls efterfrågar DAB-radio?  Det finns ännu inga mobiltelefoner som klarar av DAB-radions energiförbrukning. Osäkerheten är stor trots att DAB-tekniken funnits i drift i hela 18 år. 

Betänkandet saknar analys av behovet av fler public servicekanaler än de fyra vi nu har. Skulle SR få en egen s.k. mux med kapacitet för 12 kanaler skulle detta ju innebära tillkommande stora årliga kostnader för att driva ny programverksamhet. Pengar som hellre skulle kunna gå till att förbättra inrikes- och utrikes samhällsbevakning i P1 och för de lokala stationerna i P4.

En noggrann läsning av betänkandet avslöjar emellertid att det i första rummet handlar om att försöka rädda reklamradion genom att ge MTG och SBS nationell räckvidd för alla sina tio baskanaler. Genom att ge SR och UR extra finansiering för att kunna sända DAB ges reklamradion behövlig draghjälp. Detta är samma taktik som reklamradion i Storbritannien driver. Man vill digitalisera med hjälp av BBC, men slippa ta några risker med en infrastruktur som kan bli värdelös i nära framtid.

Det finns dock inga garantier för att ett ökat antal etersända kanaler ökar det totala lyssnandet och därmed reklamintäkterna. I vilket fall är det tveksamt om offentliga medel skall användas för att rädda kommersiella medieföretag.  

Hela betänkandet kan hämtas här Nya villkor för public service