tisdag 18 september 2012

Digitalradio för public service ska rädda reklamradion

Public servicekommittén har i sitt betänkande lämnat förslag om hur en övergång till digitalradio i Sverige kan genomföras. Kommitténs omvärldsanalys begränsas till fem länder i Sveriges närhet. Hur utvecklingen med digitalradio sker eller kan komma att ske i övriga 189 länder får vi inte veta. Man får intrycket av att DAB är en världsstandard med framtiden för sig.

Kommittén anser att de fördelar en digitalisering skulle innebära för programbolagen som möjlighet till nationella sändningar, utveckling av nya tjänster och långsiktigt lägre distributionskostnader och för lyssnarna i form av ett större utbud av kanaler och nya tjänster, motiverar en övergång från analog radio till digitalradio. Detta trots att det kräver utbyte av ett stort antal radiomottagare i hemmen och i bilar för att ta emot utbudet samt ökade distributionskostnader för programbolagen initialt.

Kommittén har dock helt missat att göra en marknads- och behovsanalys. Behöver medborgaren fler radiokanaler när det redan finns ett brett utbud på FM-bandet? För att inte tala om de 10.000-tals webbradiokanalerna bl.a. i smarta mobiler. Liksom Spotify och liknande. Vad händer om konsumenterna inte alls efterfrågar DAB-radio?  Det finns ännu inga mobiltelefoner som klarar av DAB-radions energiförbrukning. Osäkerheten är stor trots att DAB-tekniken funnits i drift i hela 18 år. 

Betänkandet saknar analys av behovet av fler public servicekanaler än de fyra vi nu har. Skulle SR få en egen s.k. mux med kapacitet för 12 kanaler skulle detta ju innebära tillkommande stora årliga kostnader för att driva ny programverksamhet. Pengar som hellre skulle kunna gå till att förbättra inrikes- och utrikes samhällsbevakning i P1 och för de lokala stationerna i P4.

En noggrann läsning av betänkandet avslöjar emellertid att det i första rummet handlar om att försöka rädda reklamradion genom att ge MTG och SBS nationell räckvidd för alla sina tio baskanaler. Genom att ge SR och UR extra finansiering för att kunna sända DAB ges reklamradion behövlig draghjälp. Detta är samma taktik som reklamradion i Storbritannien driver. Man vill digitalisera med hjälp av BBC, men slippa ta några risker med en infrastruktur som kan bli värdelös i nära framtid.

Det finns dock inga garantier för att ett ökat antal etersända kanaler ökar det totala lyssnandet och därmed reklamintäkterna. I vilket fall är det tveksamt om offentliga medel skall användas för att rädda kommersiella medieföretag.  

Hela betänkandet kan hämtas här Nya villkor för public service