söndag 19 november 2017

Riksrevisionen vill granska public service

Är tillsynen av de offentligt finansierade public servicebolagen ändamålsenlig?
Kultur och medier blir ett av de områden som Riksrevisionen ska göra särskilda granskningar av det närmaste året. Bland annat finns public servicebolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och UR med i Riksrevisionens årliga granskningsplan. En granskning kan dock komma att möta motstånd i ett eller flera av public servicebolagen. Dessa har tidigare inte granskats av Riksrevisionen, som är en självständig myndighet under Riksdagen.


Ett led i mediepolitiken är att säkerställa att medborgarna får del av en allsidig och oberoende nyhetsförmedling. Radio och tv i allmänhetens tjänst (public service) samt stödet till dagstidningar (presstöd) syftar till att bidra till detta skriver Riksrevisionen.

Det grundläggande syftet bakom public service-verksamheten är att alla medborgare ska få tillgång till ett brett och mångsidigt tv- och radioutbud av hög kvalitet i alla genrer. Verksamheten styrs av lagar, genom sändningstillstånd och anslagsvillkor som regeringen beslutar om med stöd av riksdagsbeslut. Enligt sändningstillstånden ska programbolagens verksamhet präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Eftersom public service har en särställning i nyhetsförmedlingen är det ett område som är angeläget för Riksrevisionen att granska. Det kan t.ex. handla om huruvida nuvarande tillsyn och granskning av public service är tillräcklig samt organiserad på ett ändamålsenligt sätt, skriver Riksrevisionen.

Ansvarig riksrevisor för granskningen på medieområdet är Helena Lindberg.  Man kommer också att granska presstödet.

Ladda ner
Riksrevisionens granskningsplan 2017/18

För public servicebolagen är kraven om att bli granskade av utomstående myndighet känslig eftersom man påstås värna sin från staten och andra intressen fristående ställning. Sveriges Radio delar inte Riksrevisionens syn på att man ingår i den statliga sfär som kan granskas trots att man är offentligt finansierad. Motståndet visade sig när Riksrevisionen 2014 inledde sin granskning av digitalradioförslaget (DAB-radio).  En sådan inställning blir dock nu svårt att försvara sedan nuvarande Public servicekommitté i höst konstaterat att tv-avgiften är och har alltid har varit en skattefinansiering. Detta gäller då förstås också utredningsförslaget om en finansiering via skattsedeln från 2020.

Det pågår även i våra grannländer diskussioner om en ökad granskning av public servicebolagen.  I Norge har under hösten framförts krav på att Riksrevisjonen måste granska beslutsprocessen i regeringen, myndigheterna och NRK ifråga om införandet av DAB-radio och stängning av nationella FM-nät. Kritiken handlar bl.a. om att besluten baseras ett ensidigt faktaunderlag som tillhandahållits av NRK och övriga DAB-lobbyn.

I Danmark har Rigsrevisionen nu presenterat en körplan för granskningen av lönenivåer och avgångsavtal för Danmarks Radio ledning. Den skall i vår visa om DR har förvaltat de licenspengar som förvandlats till löner bra nog. Detta efter hård kritik mot DR från politiker och i medierna.

Läs även
Granskning av DAB-beslut i Stortinget krävs nu i Norge.

Regeringens hantering av Teracom underkänns av Riksrevisionen
Riksrevisionen dömer ut övergång till DAB-radio