Men det krävs ekonomisk åtstramning och effektiviseringar
2023 års parlamentariska public service-kommitté föreslår hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Förslagen syftar till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende.
I tidigare public service-utredningar har politikerna i stort sett varit helt överens i sina överväganden. Denna gång går dock en tydlig skiljelinje mellan Tidö-partierna och oppositionen framför allt om den framtida finansieringsnivån.
S, MP, C och V har tillsammans bilagt ett särskilt yttrande. Kommitténs förslag innebär enligt många kritiker, inklusive public servicebolagens ledningar, kraftiga nedskärningar.
Första året - 2026 - tilldelar staten SR 3,5, SVT 5,7 och UR 0,5 miljarder kr, vilket innebär en uppräkning på 3 procent jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen till respektive företag ska därefter höjas med 2 procent per år 2027–2030 och med 1 procent per år 2031–2033. Bolagen kräver dock mer årligen för perioden; SR 3,5, SVT 3,0 och UR 2,8 procent..
Om andra medieföretag lämnar marknätet under tillståndsperioden och detta medför påtagligt ökade marknätskostnader för public service-företagen bör detta ses som en extraordinär kostnad som därför inte bör ingå i det finansieringsbeslut som avser tillståndsperioden.
Det är en omfattande utredning som resulterat i ett 600 sidors betänkande. Förslagen från kommittén omfattar förutom nivån på medelstillsdelningen bland annat:
- en lag om public service och teknikneutrala villkor för innehållet i public service,
- att granskningen av innehållet i public service ska kunna omfatta även innehållet i publiceringar på internet,
- vad som ingår i public service-uppdraget när uppdraget blir teknikneutralt,
- hur innehållsuppdraget ska utformas,
- samverkan med och hänsyn till kvalitativa nyhetsmedier,
- uppföljningen av public service-uppdraget,
- hur utbudet ska sändas och tillhandahållas.
I betänkandet behandlas även andra frågor om public service-uppdraget under perioden 2026–2033. Det är frågor som rör samverkan för att stärka en livskraftig produktionsmarknad i hela landet, krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, sponsring, sidoverksamheter, förhandsprövning av nya tjänster, ökat samarbete mellan public service-företagen och säkerhets- och beredskapsfrågor.
Dessutom besvaras frågan om det finns behov av att bygga ut SR:s DAB-sändningar (Läs mer här).
Kommittén konstaterar att marknätet för radio och tv är av stor betydelse ur beredskaps- och säkerhetssynpunkt. Bedömning är därför att kravet på att företagens sändningar via marknätet fortsatt ska kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen inte bör utformas på ett mer flexibelt sätt.
Kommittén öppnar för att nuvarande krav på sändningarnas omfattning ska göras mer flexibla. SR ska samtidigt sända minst två och högst fyra samtidiga kanaler (programtjänster) i hela landet, varav en även ska ha ett regionalt uppdelat innehåll. SVT ska sända SVT1 och SVT2 samt högst två ytterligare kanaler till hela landet. Den eller de ytterligare kanaler som SVT väljer att sända, förutom SVT1 och SVT2, ska skilja sig såväl från varandra som från SVT1 och SVT2 med avseende på innehåll eller sändningstider.
Kommittén har inte haft i uppdrag att föreslå organisatoriska förändringar, men föreslår att en ny utredning ser närmare på hur en en sammanslagning av de tre bolagen skulle innebära en effektivisering av verksamheten. En sammanslagning är idag SVT för och SR emot.
Kulturdepartementet kommer nu att skicka ut betänkandet på remiss till cirka 150 myndigheter, företag och andra organisationer. Man kan räkna med att regeringen överlämnar sin proposition till Riksdagen i början av nästa år.
Ladda ner betänkandet (inkl. särskilda yttranden)
Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34)
Läs även
Maxad public service - Analys av Anders Malmsten
Demokratin är stark där public service är starkast
Traditionell public service och tv har nått kritisk punkt
Ny medielag stärker brittisk radio och tv gentemot streamingjättarna
Riksrevisionen vill granska public service
Besök även Public servicerådet