Politikerna avvisar krav på DAB-utbyggnad för Sveriges Radio.
Public servicekommittén, med företrädare för samtliga åtta riksdagspartier, har nu överlämnat sitt slutbetänkande till kulturministern. I många frågor rådde oenighet mellan regeringssidan och oppositionen dock inte i frågan om en DAB-utbyggnad för SR. Samtliga partier visade sig fortsatt kallsinniga till bryta ett 30-årigt dödläge ifråga om DAB-systemet som alternativ till marksänd FM-radio åtminstone för public service. Eftersom SR har två tredjedelar av den svenska radiopubliken är det inte troligt att kommersiell radio kan fortsätta sända både på FM och DAB, om inte SR gör detsamma.
I sitt betänkande konstaterar kommittén att DAB-sändningarna har en mycket begränsad lyssning. Erfarenheter från de länder i Europa som har kommit långt i sin utbyggnad av DAB-sändningarna talar för att det tar lång tid att förflytta lyssnarna till DAB. I de flesta fall har förflyttningen av lyssnarna också föregåtts av en fastslagen strategi som innefattat både public service och de kommersiella företagen på radiomarknaden. Någon motsvarande strategi har inte antagits i Sverige, trots att frågan om framtiden för DAB-radio har utretts flera gånger under cirka 30 års tid, menar kommittén.
Risk för dubbla kostnader för marksändningar
Kommittén utgår från att analog FM-radio fortfarande är grunden för radioföretagens marksändningar och att DAB-radio är ett komplement till FM. Ett förslag till utbyggnad av SR:s digitala marknät skulle därmed medföra kostnader för parallellsändningar i FM-nätet och DAB-nätet under tillståndsperioden.
En utbyggnad kan riskera SR:s publicistiska verksamhet
Därutöver är Teracoms kostnadsuppskattningar för en utbyggnad av DAB-nätet förenade med ett flertal osäkerhetsfaktorer. En finansiering av en utbyggnad inom ramen för SR:s medelstilldelning skulle därför riskera att gå ut över företagets publicistiska verksamhet även om SR skulle tilldelas extra medel för utbyggnaden, anser kommittén.
Kommittén menar att bedömningen av om det finns ett behov av att ställa krav på en utbyggnad av SR:s DAB-sändningar behöver ses i ett bredare perspektiv, där behovet analyseras utifrån att radiomarknaden som helhet ska vara långsiktigt hållbar. En sådan analys behöver både innefatta förutsättningarna för den kommersiella radiomarknaden och för det övriga samhället. Dessutom behöver den snabba teknikutvecklingen och andra möjliga sändningstekniker som kan användas för marksänd digitalradio beaktas. Detta ligger dock utanför kommitténs uppdrag.
Ett fulltäckande DAB-nät om tio år skulle kosta SR 150 miljoner årligen.
Teracom har på kommitténs begäran uppskattat vad det skulle kosta att bygga ut SR:s nuvarande sändarnät för DAB-radio till fem olika täckningsgrader. Uppskattningen utgår från att DAB-nätet ska ha samma höga beredskapsnivå som SR:s nuvarande FM-nät och att befintliga tjänster finns kvar, även SR:s analoga FM-nät. Beloppen är angivna exklusive mervärdesskatt och har uppskattats utifrån 2022 års kostnadsnivå utan justering för framtida inflation. Teracom påpekar att kostnaderna kommer att påverkas vid minskad användning av marknätet, exempelvis för televisionen. Vidare framhåller Teracom att kostnaden för DAB-nätet kommer att öka markant om FM-nätet skulle avvecklas.
Teracom har utgått från en leverans i minst tio år och fördelat investeringskostnaderna över en tioårsperiod. De årliga kostnaderna inkluderar kostnader för drift. Eftersom kostnaderna för distribution via marknätet är beroende av vilka andra tjänster som använder nätet anges också i vilken utsträckning kostnaderna för FM-sändningar väntas minska samt vad SR:s nettokostnadsökning för DAB uppskattas bli vid fortsatt parallellsändning av FM-radio och DAB-radio.
Utöver kostnaden för en utbyggnad av sändarnäten kan det tillkomma olika kostnader i samband med att DAB-nätet utvecklas, exempelvis kostnader för utveckling av nya programformat, tekniska tilläggstjänster och informationsinsatser samt ny teknik och samordning av olika plattformar och licenser.
Om SR och UR inom sina budgetramar vill sända DAB måste marknaden analyseras
För att nå lyssnarna är det, enligt villkor som gäller för företagen, nödvändigt att utbudet distribueras på olika plattformar. Kommittén bedömer i linje med detta att SR och UR även fortsatt bör ha möjlighet att sända DAB-radio i den omfattning som sker i dag och själva avgöra om sändningarna ska byggas ut. Det är viktigt att ett sådant ställningstagande görs med grund i en analys av utvecklingen på radiomarknaden som helhet, lyssnarnas konsumtionsmönster och med hänsyn till den svenska mediemarknaden. Vid en utveckling där allt fler använder sig av DAB-mottagare har företagen också att beakta kravet på att hela befolkningen ska ha möjlighet att ta del av ett mångsidigt programutbud. I det sammanhanget kan det också påpekas att det ur beredskapsperspektiv är viktigt att det fortsatt finns möjlighet att ta emot radiosändningar i bilar när bilparken i landet successivt byts ut.
Marknätet är av stor betydelse ur beredskaps- och säkerhetssynpunkt. Kommitténs bedömning är därför att kravet på att SR:s sändningar via marknätet fortsatt ska kunna tas emot av minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen inte bör utformas på ett mer flexibelt sätt.
Sveriges Radio ges möjlighet att lägga ned två av sina kanaler.
Kommittén öppnar däremot för att nuvarande krav på sändningarnas omfattning ska göras mer flexibla. SR ska samtidigt sända minst två och högst fyra samtidiga kanaler (programtjänster) i hela landet, varav en även ska ha ett regionalt uppdelat innehåll. Att SR kan välja att sända enbart två kanaler är en markant förändring från nuvarande tillstånd. Detta öppnar för möjligheten att marksända kanaler med få lyssnare kan läggas ned.
Samhällets behov av utbyggnad av SR:s DAB-sändningar bör ses i ett större sammanhang
Enligt den kommersiella radionbranschen är en fortsatt utbyggnad av DAB-nätet nödvändig. Kommittén delar de bedömningar som tidigare gjorts av att utvecklingen av DAB-radio bör vara marknadsdriven. Även om någon utbyggnad av DAB-nätet inte föreslås inom ramen för denna utredning anser kommittén också att marknaden som helhet behöver tydliga förutsättningar från riksdag och regering när det gäller DAB-radions framtid. Som kommittén konstaterat behöver frågan om det finns behov av en utbyggnad av SR:s DAB-sändningar ses i ett större sammanhang – som förutom public service även omfattar de kommersiella radioföretagens DAB-sändningar och samhällets behov som helhet. Vid en sådan analys skulle, förutom DAB-radiosändningar, även andra möjliga distributionsformer för radio behöva beaktas.
Att avskaffa auktionsförfarande för FM-tillstånden bättre lösning för kommersiell radio
Även om SR:s DAB-sändningar har betydelse för den kommersiella radions investeringar i DAB-nätet är förutsättningarna för den kommersiella radion i huvudsak beroende av möjligheterna till analoga FM-sändningar. Mediemyndigheten har föreslagit att de analoga kommersiella tillstånden ska fördelas efter ett urvalsförfarande som är baserat på det förfarande som i dag gäller för kommersiell DAB-radio och marksänd tv. Detta skulle av allt att döma innebära förbättrade ekonomiska förutsättningar för de kommersiella radioföretagen. Kommittén bedömer att frågan sannolikt har större betydelse än eventuella krav på utbyggnad av SR:s DAB-sändningar.
Viaplay och Bauer Media har också framfört att myndighetens förslag om att avskaffa auktionsförfarandet är en förutsättning för att kunna fortsätta med de analoga FM-sändningarna och parallellt bygga ut DAB-sändningarna. Utifrån de utgångspunkter som kommittén har att väga in är det önskvärt att det införs en tillståndsprocess för kommersiell radio som innebär att det nuvarande auktionsförfarandet för FM-tillstånden avskaffas.
Viktigt med bilradio. Krav på FM-radio i nya bilar bör analyseras.
Kommittén avslutar sina överväganden om DAB och SR med att konstatera att täckningsgraden för DAB-näten i dag är betydligt lägre än för FM-näten och radiolyssningen sker fortfarande till stor del i bilen. I Finland ställs det sedan 2021 krav på att nya fordon med bilradiomottagare ska kunna ta emot och återge både digitala och analoga markbundna radiosändningar. Det finnas skäl att närmare analysera krav på FM-radio i nya bilar liknande de krav som finns i Finland.
Betänkandet går nu på remiss under tre månader. Sedan kommer kulturdepartementet bereda en proposition som förväntas läggas fram av regeringen i Riksdagen i början av nästa år.
Analys och kommentar:
Om kommittén får som den vill blir det spiken i kistan för att ett ganska utdaterat DAB-system ska kunna bli en framtida huvudplattform för radio i Sverige, om ens kunna utmana FM-radion och Internet. I frågan om en DAB-utbyggnad för SR rådde ingen oenighet mellan de åtta partiföreträdarna i kommittén om att det finns en bättre lösning för att stödja kommersiell radio i sin kamp för överlevnad.
SR:s DAB-äventyr, som startade med lokala provsändningar redan 1991 har under mer än 30 år kostat totalt cirka 900 miljoner kr (i dagens penningvärde) men lyssnarna förblev få. I inga länder i världen - utom i Norge - har DAB-systemet hittills kunnat etableras som huvudplattform för marksänd radio. FM-radion finns kvar i alla länder (inklusive Norge) och Internet fortsätter vara det digitala komplementet för radio. DAB-systemet har hittills kunnat etableras endast i ett fåtal länder i världen. Detta trots decennier av intensiv propaganda från lobbyorganisationen WorldDAB.
Med tanke på fortsatta budgetnedskärningar och krav på effektivisering torde en nationell satsning på DAB-radio kunna bli alltför utmanande för SR. Inom public servicesfären råder sannolikt ingen aptit på DAB längre och det synes vara logiskt att SR nu avvecklar sina nuvarande provisoriska DAB-sändningarna som totalt lockar mindre än en (1) procent av radiopubliken (enligt SR:s egna uppgifter). Dessutom föreslår kommittén att SR:s uppdrag blir att marksända 2-4 kanaler vilket innebär att nischkanaler, som Din Gata och Knattekanalen, enbart kan sändas på Internet.
Ladda ner betänkandet
Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34)
Läs mer
DAB-radio - Utdömd och tidigare avfärdad, utreds igen
- Av regeringen beställd myndighetsrapport om digitalradio möter hård kritik
Digitalradio – varför och för vem?
- Riksrevisionens rapport (RiR 2015:5).
- Riksrevisionens uppföljning 2020
Läs även
5G Broadcast - redo för global lansering 2024