Av regeringen beställd myndighetsrapport om digitalradio möter hård kritik
Den parlamentariska Public serviceutredningen har nu tillsatts med Göran Hägglund (KD) som ordförande.Enligt regeringens direktiv ska kommittén bl.a. utreda huruvida Sveriges Radio kan bygga ut ett nationell DAB-nät med egna budgetmedel. Skrivningen i aktuella direktiven präglas av den kartläggning och omvärldsanalys av digitalradioutvecklingen i Europa, som Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) utfört på regeringens uppdrag 2022. Dessutom har ”radiobranschen” - läs Viaplay och Bauer - utövat gängse påtryckningar i saken.
Detta är fjärde gången sedan DAB introducerades 1995 som man utreder DAB-frågan. Senast 2015 avvisade en helt enig Riksdag förslaget att ersätta FM med DAB. Detta föregicks av en stark remissopinion mot förslaget och dessutom en kritisk granskning av Riksrevisionen. En av de mest kritiska remissyttrandena kom från Public servicerådet (PSR), som nu återkommer med svidande kritik mot rapporten och direktiven redan innan kommittén inlett sitt arbete.
PSR bedömer det som riskabelt om SR fortsättningsvis involveras i ett föråldrat tekniskt system som kommer att sakna efterfrågan på marknaden. Kostsamma felsatsningar kan på sikt bidra till ett minskat förtroendet för public serviceverksamheten hos såväl lyssnarna/skattebetalarna som hos politikerna.
PSR delar MPRT:s slutsats om att utvecklingen av DAB-radio inte är konsumentdriven.
PSR konstaterar dock också åtskilliga felaktigheter och att fakta som är avgörande för förståelse av helheten har utelämnats i rapporten. Trots att regeringsuppdraget omfattar ”digitalradioutvecklingen” har inga andra system än DAB behandlats. Bristerna i rapporten är så allvarliga anser PSR som därför överlämnat ett särskilt yttrande till regeringen.
PSR är oroad över att berörda aktörer tillsammans med lobbyorganisationen WorldDAB fått ett oproportionerligt stort utrymme i faktaunderlaget. Under åren har tekniska problem, som uppmärksammats av såväl lyssnare som experter, inte besvarats av särintressena bakom systemet. Kritik har aldrig bemötts i sak. Det måste vara myndighetens uppgift att uppmärksamma detta, söka objektiva källor och redovisa alla kända systemproblem.
Kartläggningen och analysen handlar nästan uteslutande om DAB-systemet och Europa - en begränsad del av världen. Rapporten bidrar till den spridda missuppfattningen att DAB är en världsstandard och ett av EU påbjudet system.
PSR saknar en beskrivning som ger en objektiv och rättvisande bild av DAB-systemet med dess numera begränsade utvecklingsmöjligheter på ett internationellt plan. I synnerhet i förhållande till FM-radions fortsatt starka ställning som global standard och Internet som en andra huvudplattform för radio. Idag har hälften av världens befolkning smartphones, som även fungerar som radiomottagare, som inte heller kan integreras med DAB eftersom det systemet kräver en egen sändar- och mottagarstruktur.
Rapporten redovisar inte andra system för marksänd digitalradio, som DRM och HD Radio. Indien, världens snart befolkningsmässigt största nation, satsar på digitalradio på mellanvåg (DRM30) och på FM (DRM+). De tester som public serviceföretag i flera europeiska länder bedriver eller deltar med marksänd digitalradio via mobilnät - 5G Broadcast - omnämns inte.
Några problem med kapacitetsbrist med sina mobilabonnemang har lyssnarna inte. Det finns inte några avgörande kostnadströsklar ifråga om strömmande ljud som radio. Flera operatörer erbjuder idag ”fri surf” d.v.s. obegränsade datamängder.
Strömningstjänster, som Spotify och Apple Music, påverkar musiklyssningen i allmänhet och på marksänd radio i synnerhet. En analys av vilken framtida betydelse Internet får för radions utveckling är avgörande för rättvisande bild av det lyssnarbehov av DAB särintressena påstås fylla, skriver PSR.
Bland övriga PSR:s övriga synpunkter kan nämnas
- EU:s direktiv anger inte att alla nya bilar ska utrustas med DAB-mottagare som standardutrustning.
- Det saknas i de flesta fall redovisning av lyssnartal för de länder med nästan eller fullt utbyggda DAB-nät. Lyssnarperspektivet saknas i stort sett i hela rapporten.
- Det saknas redovisning av och hur de länder som inte valt att införa DAB-radio har motiverat detta.
- I rapporten redovisas inte något av de många tekniska begränsningar och problem som finns med DAB-systemet.
- Utbyggnad av ett nytt fristående sändarnät innebär energi- och miljömässiga nackdelar.
- De mycket höga kostnaderna för DAB-systemet i sin helhet redovisas inte.
- Man har inte uppmärksammat hur ett införande av de tredje plattform för radiodistribution, vid sidan av FM och Internet, kan innebära en försämring av krisberedskapen.
MPRT har inte utrett om finns ett verkligt ömsesidigt publikmässigt beroende mellan de kommersiella aktörerna och SR. PSR förespråkar inget förbud för kommersiella radioföretag att med eget kapital investera i de sändningssystem de tror på. Men offentliga resurser, inklusive SR, ska inte subventionera det stora risktagande ett nationellt DAB-nät innebär.
PSR slutsats är att det saknas tydliga och hållbara motiv för en DAB-utbyggnad. Efter snart 30 år med DAB saknas det fortfarande intresse för DAB bland radiolyssnarna. Att få dessa att nu sluta lyssna på radio via Internet i sin smartphone eller på FM och istället införskaffa en separat DAB-mottagare är en omöjlig tanke. Det finns inget mervärde i detta.
Sedan lanseringen av DAB-systemet 1995 har i stort sett har inga avgörande framsteg skett ifråga om dess tekniska utveckling och marknadsutsikter. Inte heller har påvisats några konkreta behov att bygga ut en tredje fristående sändningsplattform för radio vid sidan av FM-nätet respektive mobilnätet.
PSR menar att det inte längre finns hållbara motiv för ett samhällelig engagemang och fortsatt statligt utredande i ifråga om DAB-systemet. Offentliga resurser, inklusive SR, skall naturligtvis inte subventionera ett sådant risktagande. Det förutsätts att departement och myndigheter i sina utredningar och beslut alltid sätter medborgarintresset i främsta rummet. Att låta särintressen sätta agendan skadar tilliten till demokratin, menar PSR.
Läs hela
Public servicerådets yttrande till regeringen
Public service-kommitténs direktiv
Läs även
Politisk enighet mot föreslagen övergång till DAB-radio
Digitalradio – varför och för vem? (RiR 2015:5). Riksrevisionens rapport
Konstitutionsutskottet betänkande 2015/16:KU6 om Riksrevisionens rapport om digitalradio
Kraftfullt motstånd i remissen om DAB-radioförslaget (SOU2014:77)
Framtida villkor för kommersiell radio i Sverige utreds