Finns det en framtid för svensk radio?

Radion tredje medieplattform efter tv och sociala medier, men fortsätter minska

Radiolyssnandet i Sverige fortsätter minska. I vecka 26 hade radion en daglig räckvidd om 58,2% vilket innebär en nedgång på 2,4% på årsbasis. 2020 var den totala räckvidden 73,2% i v.26. Sveriges Radios andel av den totala lyssningstiden har ökat med 2% till 77% medan kommersiell radios andel minskat med 2%.  Kommersiell radio, som domineras av Bauer och Viaplay, har idag endast 22,3% av lyssnartiden. Nästan hälften av radiolyssnandet ägnas åt SR P4 som har 48,1%. (+1,3%).  Läs mer fakta och analys nedan

Stängning av FM-radion i Schweiz skjuts sannolikt upp i fem år

Utbrett missnöje med public servicebolagets övergång till DAB i år

Förbundsrådet beslutade 2023 att avveckla FM-kanaler senast 31 december 2026. Detta beslut stöds inte av en knapp majoritet i Nationalrådets transport- och telekommunikationsutskott. Med ordförandens utslagsröst, beslutade utskottet att lägga fram en motion som instruerar Förbundsrådet att överge den planerade avaktiveringen Istället måste regeringen förlänga de nuvarande FM-koncessionerna eller utfärda en ny anbudsinfordran för tilldelning av FM-koncessioner med början 1 januari 2027.

Kommer mellanvågsradion tillbaks i ett krismedvetet Europa?

Grekland återupplivar sitt mellanvåg (AM), specifikt för att användas för nödkommunikation vid katastrofer. Även digitalisering kan lyfta mellanvåg.

I Europa genomgår mellanvågsradio (AM) en övergång. Medan vissa radiobolag stänger ner sina AM-sändare på grund av uppkomsten av digitala alternativ som FM och DAB+, utforskar andra DRM som ett sätt att modernisera och förbättra mellanvågssändningar. DRM erbjuder digitala  fördelar som ökad effektivitet, potential för flerspråkiga sändningar och möjligheten att överföra data tillsammans med ljud.

Sverige var ett av de första länderna i världen som började avveckla mellanvåg (AM). med avsikten att FM-radion skulle helt kunna ta över.  Mellanvågen används dock fortfarande i större delen av världen ofta vid sidan av andra plattformar som FM, DAB och Internet (Australien). Skälet är framför allt den överlägsna räckvidden i jämförelse med FM, för att inte tala om DAB. Detta har stor betydelse vid större katastrofsituationer. Under de katastrofala skogsbränderna i Australien 2019 befäste då mellanvågen sin framtida position. 

Nedläggningshotad Radio Free Europe får stöd av EU och Sverige

Möjligt att radioföretaget kan övergå i europeisk ägo och kontroll.

Radio Free Europe/Radio Liberty, riskerar nedläggning sedan Trumpregimen beslutat att dra in anslagen. Trump bantar också kraftigt USA:s egen internationella röst i etern Voice of America. Beslut som RFE och VOA har motsatt sig och lyckats tillfälligt stoppa i amerikanska domstolar. – Vi förbereder ett kontrakt på 5,5 miljoner euro (knappt 60 miljoner kronor) för att stötta det viktiga arbetet. Det är en kortsiktig nödbetalning som ger ett säkerhetsnät för de oberoende journalisterna, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Svenska regeringen har beslutat att stödja Radio Free Europe med 20 miljoner kronor under 2025. 

Efter strömavbrottet: Public servicekrav på 5G Broadcast för VMA

Österrike vill ha krav på 5G Broadcast för VMA.

ORS trycker på för 5G-sändning för offentliga varningsvarningar Företagets VD Wagenhofer: "Rulla ut livräddande teknik i hela Europa som en bindande standard."

ORS Group (svenska Teracoms motsvarighet) har lagt fram ett förslag efter den senaste tidens storskaliga strömavbrott i Spanien och Portugal. Man efterlyser ett obligatoriskt införande av 5G Broadcast för att utfärda varningar till allmänheten direkt till mobiltelefoner i hela Europa. Enligt ett uttalande från ORF - som ingår i public servicekoncernen ORF - skulle ett sådant system göra det möjligt för varningsmeddelanden att nå mobiltelefoner via infrastruktur för tv- och radioöverföring, även i händelse av avbrott i mobilnätet.

Regeringen föreslår nya villkor för public servicebolagen.

Ny public service-lag och förlängt åttaårigt sändningstillstånd. Minskat anslag innebär nedskärningar enligt bolagen och oppositionen.

I sin proposition till Riksdagen inför det nya sändningstillståndet fr.o.m. 2026 vill regeringen höja anslagen till public service ska höjas med 3 procent nästa år, 2 procent årligen 2027-2030 och 1 procent årligen 2031-2033. Totalt kommer public service-bolagen att få 38 miljarder under nästa tillståndsperiod. Det är enligt kulturminister Parisa Liljestrand (m) mer än om man hade fortsatt med den nuvarande årliga uppräkningen med 2 procent. Public service-bolagen ska enligt kulturministern klara sin verksamhet genom att göra prioriteringar, hitta samarbeten och synergier mellan bolagen – särskilt på regional nivå – och dra nytta av teknikutvecklingen.