Till skillnad mot de nedskärningar av public service som nu sker i andra länder bl.a. Danmark får SVT, SR och UR förstärkta resurser och längre tillståndsperiod om den parlamentariska public servicekommitténs får gehör för sina förslag. Slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla lades fram tisdag. Ett mycket viktigt förslag är en teknikneutral reglering, som innebär att villkoren för verksamheten knyts till uppdraget som sådant i stället för till en viss sändningsform. Uppdraget för SVT, SR och UR ska således komma att gälla såväl sändningar via marknät som via Internet fr.o.m. 2023.
Kommittén bedömer att public service-bolagens sändningar även fortsättningsvis ska nå minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen via marknät. Utöver marksändningarna bör bolagen få använda de distributionsplattformar som behövs för att nå publiken med sina linjära sändningar. Vidare bör bolagen fortsätta utveckla och använda sina egna plattformar för att tillgängliggöra sitt programinnehåll on demand.
I sitt slutbetänkande tar kommittén bland annat upp områden där företrädare för de kommersiella medierna riktat hård kritik mot public service. Det har till exempel handlat om att bolagen lagt ut allt mer innehåll på sociala medier och på så sätt ökat konkurrensen om annonsintäkterna. Nu slår kommittén fast att public service bör nöja sig med att informera om programmen och interagera med publiken. Hela eller längre delar av program bör bara läggas på sociala nätverk om det är enda sättet att nå en viss publik.
Konkurrenterna har också kritiserat public service-bolagen för att de har blivit allt mer tidningslika genom en ökande textpublicering. Kommittén slår fast att bolagen måste ta hänsyn till situationen på den kommersiella mediemarknaden och fokusera på att i nyhetsverksamheten tillhandahålla ljud och bild.
Kommittén tydliggör den s.k. förhandsprövningen. Dess syfte är att säkerställa att tjänsternas effekter på mediemarknaden är proportionerliga, dvs. inte stör marknaden mer än vad som är nödvändigt för att uppfylla public service-uppdraget. Kommittén bedömer att vissa ändringar i systemet behöver göras för att det ska fungera effektivt och upplevas som legitimt både av public service-bolagen och av andra aktörer på mediemarknaden.
Med denna utgångspunkt föreslår kommittén att förhandsprövningen begränsas till nya tjänster av större betydelse, och väsentliga ändringar av befintliga tjänster, inom ramen för public service-bolagens kompletterande verksamhet.
Kommittén föreslår även att berörda intressenter ska kunna begära hos Myndigheten för press, radio och tv att en ny tjänst eller en väsentlig ändring av en befintlig tjänst hos något av public service- bolagen ska förhandsprövas. Förslaget har mött kritik av SVT och även föranlett en reservation (s) och (mp).
Kommittén föreslår att anslagen till public service-bolagen räknas upp med 2 procent årligen under den kommande tillståndsperioden 2020-2030 och dessutom tillkommer de medel som tidigare gick till Radiotjänst. Det innebär 166 miljoner om året, utöver uppräkningen.
Den stora nyheten kom redan i höstas då en enig kommitté förslog att den gamla tv-avgiften från kommande årsskifte ersätts av en individuell skatt. Hushåll med två personer som tjänar över 131.000 kronor per år får en ökad kostnad med 276 kronor årligen.
I slutbetänkandet var de politiska partierna inte som i tidigare delbetänkande helt överens utan reservationer och särskilda yttranden lämnades av alla partier.
Förslaget kommer nu att gå ut på remiss och en proposition lämnas till Riksdagen våren 2019. Regeringen ska nu tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utreda ett grundlagsskydd för bl.a. public service.
Ladda ner hela betänkandet (SOU 2018:50)
Läs även
Miljardseger för public service – men SD ställer inte upp (SvD)
Public service bromsas på sociala medier (SvD)
Skydd för svensk public service oberoende utreds
Public servicebolagen: Utred on-line uppdrag och avskaffa förhandsprövningen
Nej till medieskatt för framtidens public service