Den parlamentariska public servicekommittén har till uppgift att bl.a. föreslå ny finansiering av public servicebolagen om tv-mottagaravgiften avskaffas. Enligt vad som nyligen läckt ut kommer utredningen att i oktober föreslå en medieavgift som läggs på skattsedeln. Detta är också en modell som är aktuell i Danmark och Norge. Public servicerådet (PSR) avvisar redan nu en sådan modell och föreslår en helt annan lösning som innebär en ny distributionsstruktur och en sammanslagning av de tre bolagen. PSR vill skilja ut public services publicistiska uppdrag från övrigt programutbud.
Under de senaste tio åren har ett snabbt teknikskifte skett inom produktion och distribution av ljud och bild. Detta innebär bl.a. att effektiva produktions- och sändningsresurser för radio och tv till låga kostnader blivit tillgängliga för alla. Det finns redan idag tecken på att makten över medieutbudet via smartphones och nätet kommit närmare medborgarna på bekostnad av de stora befintliga medieföretagen skriver PSR:s ordförande Gunnar Bergvall tillsammans med medieanalytikern Christer Hederström i Svenska Dagbladet.
Public servicerådet vill utfärda en stormvarning inför de dramatiska förändringar som redan kommit en bra bit på väg. Det vore ett svek mot hela idén med public service om man inte redan idag tar ett helhetsbegrepp och planerar ett i grunden förändrat och effektivt public service-system från 2020. Man måste förnya både uppdraget och organisationen samtidigt som man finner en ny finansieringsform.
PSR har med förvåning noterat att regeringen utan klart redovisade motiv förhindrar public service-kommittén att utreda den framtida organisationen och en sammanslagning av de tre bolagen. PSR kräver istället en trovärdig analys om Sverige ska fortsätta med tre separata public servicebolag. Är detta kostnadseffektivt och dessutom gynnsamt för den publik som ska betala?
PSR tror inte på idén om att helt finansiera public service via skattsedeln. Även om avgiftsflödet går vid sidan av statsbudgeten kommer svenskarna att betrakta det som en skatt. Man kommer att ifrågasätta om staten ska tvinga medborgarna att betala för bl.a. underhållning och sport som de i många fall inte alls vill se eller lyssna på.
Staten ska inte heller medverka till tvångsfinansiering av en verksamhet där medborgarna saknar demokratisk insyn och inflytande . En skattefinansieringmodell stärker ytterligare SR/SVT-koncernen som "en stat i staten”. Istället måste vi skapa garantier mot att public service skenar iväg med investeringar och strukturella lösningar som varken gynnar samhället eller publiken.
En ny organisation föreslås få två skilda uppdrag; ett publicistiskt/journalistiskt (nyheter, samhälle och utbildning/folkbildning) och ett för kultur, underhållning och sport. Det publicistiska uppdraget finansieras över statsbudgeten genom en långtidsbestämd garantifond. Kultur- och underhållningsuppdraget finansieras genom ett betal-tv-system (abonnemang kombinerat med pay-per-view).
Den demokratiska insynen i public service ska stärkas genom genom en öppnare organisation och offentlig redovisning. Riksrevisionen ska ges tydligt mandat att inkludera public service-organisationen i sin fortlöpande granskning av statliga institutioner, skriver PSR avslutningsvis.
Läs hela artikeln på svd.se
Finansiera inte public service via skattsedeln
Läs även
Danska kulturministern: TV-licensen har överlevt sig själv
Politisk majoritet i Norge för public serviceskatt
Sveriges Televisions oberoende är en förutsättning för finansieringen