SVT avvisar inte sammanslagning, UR emot. - DAB-frågan inte död för SR.
De tre public service-bolagen har nu lämnat sina synpunkter till kulturdepartementet, som i vår fastställer ytterligare direktiv till den nya public service-kommittén. Bolagen vill ha tydliggjort att man har uppdrag on-line vid sidan av marksändningar. Man trycker hårt på att förhandsprövningen ska avskaffas. Bolagen anser det är det är avgörande vikt att public service får en fortsatt självständig finansieringsform utanför statsbudgeten. Skillnader märks i synen på förslaget om en sammanslagning av bolagen. SVT anser det rimligt att nu utreda frågan, medan UR inte ens vill att utredningen tar sig an detta. SR avstår från diskussionen.
Anmärkningsvärt är att SR fortfarande vill ha ett marknät för DAB-radio trots Riksrevisionens kritiska ranskning, ett brett remissmotstånd och ett enhälligt politiskt beslut 2016 att avvisa förslaget att stänga FM-nätet. SR vill också ha bort kravet att utlandssända på kort- och mellanvåg.
Här sammanfattas flertalet av Sveriges Televisions synpunkter:
Utredningen bör enligt SVT få i uppdrag att utreda hur oberoendet kan stärkas. Här bör utredningen särskilt se över finansieringsformen, regleringsformen (inklusive tillståndsperiodens längd) och granskningen av verksamheten. Andra aspekter som utredningen bör se över är om systemen för utnämningar av och avsättningar av ledamöter i förvaltningsstiftelsens styrelse och Granskningsnämnden kan förtydligas och hur oberoendet gentemot olika former av mellanhänder kan värnas.
Regleringsformen bör utredas, i syfte att ge bolagen ett online-uppdrag. För att åstadkomma en sådan regleringsform krävs sannolikt förändringar i grundlagen. En sådan regleringsform bör, för att värna oberoendet, ha begränsningar i vad regeringen kan föreskriva på motsvarande sätt som gäller för dagens marksändningar. Möjligheten att tillgodoräkna webben bör dock tillskapas redan under innevarande tillståndsperiod.
SVT bejakar de ingående delarna av innehållsuppdraget, såsom opartiskhet och saklighetsuppdraget, mångfalds-, bildnings- och kvalitetsuppdragen, de särskilda nyhets- och kulturuppdragen samt uppdragen riktade till specifika grupper. Det breda uppdraget är en förutsättning för att SVT:s utbud ska vara relevant för alla. Utformningen av minoritetsspråkskravet bör dock ses över.
Uppdraget bör, i enlighet med andan i yttrandefrihetsgrundlagen, vara positivt utformat, dvs fokusera på vad public service ska göra och inte förbjuda bolagen att producera olika former av innehåll. Utredningen bör ha i uppdrag att utreda om en ökad frihet kan åstadkommas när det gäller distributionen av kanaler och tjänster, som i dag är utformat som ett strikt volymkrav kopplat till marknätet.
Mot bakgrund av utvecklingen av mediemarknaden förefaller det rimligt att utreda om och i sådana fall hur nyhetsuppdraget bör utvecklas, i synnerhet i en digital kontext och ur ett geografiskt perspektiv, och vilka resurser som krävs för att möjliggöra detta.
Utredningen bör ha i uppdrag att se över om och i sådana fall hur säkerhets- och beredskapsuppdraget bör uppdateras för att svara mot ett förändrat säkerhetsläge. Online-perspektivet bör vägas in.
Utredningen bör ha i uppdrag att utreda hur public service även i framtiden kan nå ut till hela publiken. Idag är kraven på public service att nå ut till alla helt kopplat till marknätet. Det bör övervägas om kraven till del ska kunna uppfyllas genom närvaro på internet. I det sammanhanget bör utredningen beakta den roll public service kan spela när det gäller att överbrygga så kallade digitala klyftor.
Utredningen bör även ha i uppdrag att se över vilka grundläggande krav och villkor som bör gälla för SVT:s närvaro i marknätet under den kommande tillståndsperioden. Detta i syfte att undvika en utveckling mot ökade kostnader för marknätsdistribution.
Utredningen bör ha i uppdrag att se över om den publicistiska verksamheten i public service ytterligare bör skyddas gentemot olika former av aktörer som har möjlighet att begränsa eller blockera public service-innehåll på vägen till publiken. Detta för att värna public service-bolagens oberoende. I övrigt bör dock public service fortsatt ha en långtgående frihet att välja vilka distributionssätt som ska användas för att nå så stora delar av publiken som möjligt.
Frågan om bolagskonstruktionen inom public service har väckts i olika sammanhang och ställs ofta till SVT. Frågeställningen är naturlig utifrån de stora förändringarna som mediebranschen genomgår, vad gäller så väl mediekonsumtion som struktur. Medieföretag, bland andra SVT, står inför omfattande investeringar i bland annat teknisk infrastruktur de kommande åren.
Ett långsiktigt besked i frågan om en sammanslagning skulle ge bättre planeringsförutsättningar inför de betydande investeringar som behöver ske inom de närmsta åren, liksom en riktning för vilka fastighetslösningar som är möjliga. SVT anser därmed att det är rimligt att utredningen får i uppdrag att utreda frågan.
SVT anser att de redan meddelade direktiven för public service-utredningen i den del som rör finansieringsform har rätt inriktning, i synnerhet i det att statsbudgetfinansiering utesluts liksom att koppla finansieringen till användningen av utbudet. Betoningen av oberoendet är grundläggande och det är positivt att regeringen slår fast att medlen ska användas för public service-bolagens verksamhet och därmed inte fördelas på fler aktörer.
Läs bolagens skrivelser till kulturdepartementet:
Sveriges Television AB
Sveriges Radio AB
Utbildningsradion AB