Regionalpolitik pressar regeringen till att rädda TV2
Egmontägda TV2 (norska motsvarigheten till svenska TV4) har tidigare i höst beslutat att upphöra med nyhetssändningar liksom att lokaliseringen i Bergen, som skett genom avtalet med staten, ska upphöra nästa år. Dessutom har TV2 aviserat att omkring 200 personer ska sägas upp. Politikerna måste nu ta ställning till ett nytt avtal som kan innebära att TV2 eller annat programföretag ska få statligt stöd för att fortsätta att producera nyheter. - Förslaget möter dock starkt kritik från TV2:s konkurrenter och det är dessutom tveksamt att den europeiska övervakningsmyndigheten ESA godkänner denna unika lösning för att rädda en privatägd linjär tv-kanal.
Mediamångfaldskommittén har arbetat "mycket intensivt" och nu gett regeringen ett underlag för en eventuell utlysande av ett nytt TV-avtal. Modellerna som kulturministern ville ha utredda var bortom Model A - alternativet med noll stöd, är detta de tre modellerna diskuteras:
- Modell B: De offentliga utgifterna för public service från en eller flera spelare
- Modell C: Stödsystem där olika aktörer kan ansöka om medel för att producera innehåll public service
- Modell D: Ersättning för redaktionella kostnader.
Kommittén presenterar inga klara slutsatser, utan snarare mot en lösning där staten köper in sändningsinnehåll i allmänhetens tjänst från en eller flera spelare - tidsbegränsad till mellan tre och fem år. Det är den s.k. Modell B i rapporten, som presenterades i veckan. Kommittén ser egenproduktion av dagliga nyhetssändningar som en naturlig krav på att fråga om staten kommer att fördela pengar till ett kommersiellt programföretag. Men kommittén diskuterar också varför man bör stödja en linjär tv-kanal, eftersom många unga människor inte tittar på TV-nyheterna på de traditionella TV-kanaler längre.
NRK:s flaggskepp Dagsrevyen (motsvarande svenska Aktuellt och Rapport) når en liten utsträckning ut till ungdomar. 90 procent av publiken är över 40 år. Enligt Dagbladet visar NRK: s forskningsavdelning på att Dagsrevyen genomsnitt hade 647,000 tittare i perioden efter lanseringen av "Nya Dagsrevyen” senaste kvartalet. Siffror visar att 49 procent av tittarna är över 65 år. Endast 9,5 procent, cirka 61.000 människor under 40 år. Det vor över 1,7 miljoner människor i Norge 15-40 januari. I genomsnitt ser omkring 3,5 procent av dessa på Dagsrevyen.
Utredarna pekar på en möjlighet med någon slags skönhetstävling där olika aktörer tävlar om att få ett avtal som ger ersättning från staten. Det kan också ligga till grund för en närmare titt på hur man kan främja innovation inom produktion och spridning av nyhetssändningar, så att dessa fångar även en yngre publik, säger kommittéordförande Knut Olav Amas till Dagens Næringsliv. Utredningen har dock inte kunnat föra fram några motiv varför yngre tittare skulle vilja bryta mönstret med att lämna linjärt tv-tittande vare sig det gäller nyheter eller annat innehåll.
Utredningsrapporten säger att det kan finnas ett behov av offentligt stöd till ett offentligt programföretag, för att staten ska kunna minska risken för en sämre service under de kommande åren. Men kommittén anser också att allt stöd bör begränsas till mellan tre och fem år.
För mångfalden och ett starkt alternativ till NRK inom såsom nyheter, aktualiteter, debatter och dokumentärer, tyder på att det fortfarande - under en begränsad tid - kan vara rationellt för staten med direkta åtgärder för kommersiell public service som en linjär, säger Amas.
Om staten är positiv till offentlig upphandling av public service, bör detta följas av konkreta innehållskrav. Uppdraget bör ha konkret riktning och kräver omfattande nyheter och aktualitetstäckning av frågor som är viktiga för samhället. Det bör finnas separat produktion av dagliga nyhetssändningar, och sådant stöd kan främja innovation. Ett krav för lokalisering kan öka kostnaderna, och beräkningen av ersättningen måste följa detta, menar Amas om modell B.
Vi arbetar hårt och kommer att leverera ett vitt papper om en NRK-finansiering och ett initiativ för att kompensera en kommersiell program före jul. Då kommer vi att ta med oss detta som ett värdefullt bidrag, säger kulturminister Linda Hofstad Helleland. Hon sade departementet kommer att delta i arbetet med en vitbok, parallellt med arbetet med att kontrollera hur olika lösningar med Eftaländerna övervakningsmyndighet ESA fortsätter. Vi håller på med ESA för att klargöra ett antal frågor som är avgörande innan vi kan presentera något för Stortinget, säger hon. Helleland kan inte lova att en nytt TV-avtal skall kunna träffas innan sommaren 2017.
TV2 vill få ersättning sin nyhetsproduktion, och enligt en rapport skriven av NHH professor Trond Bjørnenak, konstateras att TV2 har betydande extrakostnader på grund av just nyhetsproduktion. TV2: s konkurrenter - främst TV Norge, Max, Discovery Networks och Schibsted - anser sådan ersättning till TV 2 kommer att snedvrida konkurrensen.
Det finns ingen liknande modell med direkt statsstöd till en privatägd kanal i Norden. Public servicebolagen i Finland och Sverige har sin närmaste konkurrens från MTV respektive TV4 som inte får något offentligt stöd. I Danmark äger staten det reklamfinansierade TV2.
Förutom konkurrenternas motstånd mot denna modell kan man räkna med ett starkt ifrågasättande av övervakningsmyndigheten ESA (som f.n. även handlägger en del ärenden angående DAB-radioövergången i Norge).
Förslag om att använda tv-avgiften eller andra offentliga medel för att finansiera ett public service-utbud i kommersiella kanaler har under senaste tio åren lagts fram av politiker i Danmark, Sverige, Storbritannien och andra länder. Främsta drivkrafter bakom detta har varit oro för public servicebolagens dominerande ställning och för kommersiella kanalers ensidiga satsning på underhållning och sport. Förslagen har dock hittills inte fått något gehör.
Mediamångfaldskommittén arbetar fram till 1 mars 2017. Kommissionen ska undersöka vilka mål staten måste för mediernas mångfald och hur regeringens ekonomiska åtgärder, både licensavgiften och produktionsstöd bäst kan användas för att stimulera en fortsatt mediemångfald i Norge. Kommittén leds av Fritt Ords direktör Knut Olav Amas.
Ladda ner hela rapporten
Läs även