Finansiering bygger på rationaliseringar och lån
I november 2012 långt innan remissomgången på public serviceutredningen var avslutat i februari i år presenterade Sveriges Radio för kulturdepartementet en finansierings- och genomförandeplan. SR:s ledning har nu gett kulturdepartementet en komplettering av budgetunderlaget “Alternativa finansieringsmodeller för digitaliseringen av marknätet för Sveriges Radio”.
(Digitalisering av marknätet betyder i detta sammanhang inte att befintligt FM-nät digitaliseras utan att en ny sändningsstruktur med tekniken DAB+ byggs upp på ett nytt frekvensband).
SR har angivit den årliga genomsnittliga kostnaden för ett digitaliserat marknät till 200 miljoner kr per år. Det ursprungliga förslaget baseras på att SR rationaliserar resurser motsvarande 50 miljoner kr per år. Sveriges Radio begär också att kulturdepartementet stöder SR:s interna utvecklingskostnader med motsvarande 50 miljoner kr per år. Till det kommer kostnaderna för det digitala marknätet för SR i genomsnitt om 100 miljoner kr per år.
Om Rundradiokontot föreslås återställas 2014, med drygt tre procent efter fyra år av utebliven uppräkning, och sedan höjs i takt med kostnadsutvecklingen, så finns medel på rundradiokontot att fördela till SR utan att radio- och tv-avgiften behöver höjas.
I det alternativa förslaget lånefinansieras parallellsändningen. De övriga kostnader hanteras på samma sätt som i det ursprungliga förslaget. Övergångsprocessen, den finansiella, blir därmed utsträckt över lång tid och kräver en tydlig garanti från regeringens sida. Lån tas allt eftersom kostnader för utbyggd distribution uppstår.
Marksänd digital radio byggs ut till 95 procents befolkningstäckning under de tre första åren. Det sista året byggs nätet ut till 99,8 procents täckning. Först då migrerar Sveriges Radio och kommersiell radio från FM till det nya marksända digitala nätet. Då påbörjas också avbetalningen av lånet.
SR menar att i dag inte går att exakt ange hur lång parallellsändningstiden kan bli. Därför görs här två scenarion; ett på en period på sju år och en på nio år med sändningar både i FM och ett digitalt marksänt nät.
Den totala lånesumman, inklusive räntekostnader, fram till avbetalning börjar 2022, uppgår till 590 miljoner kr. Totalkostnaden för om SR skulle parallellsända I DAB+ och FM i ytterligare sju år samtidigt som man bygger upp sin nya programstruktur med nya kanaler anpassade för DAB skulle därmed bli 1290 miljoner kr eller 184 miljoner kr per år.
I SR:s framställning till kulturdepartementet saknas liksom tidigare den avgörande behovsanalysen som bygger på konsumentperspektivet. Det finns heller inget ”worst-case” scenario med i kalkylen. Vad händer om hushållen inte anser sig behöva DAB+?
Nästan surrealistiskt att läsa SR:s finansierings- och genomförandeplan skriver Gunnar Bergvall Public servicerådets ordförande i en kommentar. Det finns så gott som ingen
efterfrågan från radiolyssnarna på DAB-sändningar. Och det är de som förväntas
satsa mellan 2,000 och 4,000 Mkr på att byta ut sina väl fungerande
FM-mottagare. Jag är överraskad över att denna aspekt (och kostnad)
överhuvudtaget inte tas (eller tagits upp) i det beslutsunderlag Sveriges Radio
tagit fram. Läs hela kommentaren.
Läs hela skrivelsen Alternativa finansieringsmodeller för digitaliseringen av marknätet