Radiotjänst upphör.
Idag överlämnande public service-kommittén sitt förslag om finansieringen av public servicebolagen SVT, SR och UR. Från 2019 ska en avgift som baseras på en (1) procent av den beskattningsbara inkomsten för alla som fyllt 18 år ersätta avgiften för innehav av tv-mottagare som idag gäller för varje hushåll. Den maximala public service-avgiften beräknas för 2019 uppgå till 1.308 kronor per person och år. De som saknar inkomst betalar ingen avgift. Radio- och tv-avgiften uppgår för närvarande till 2.340 kronor per år/hushåll. Riksdagens samtliga åtta partier står bakom förslaget.
Skatteverket får i uppdrag att sköta uppbörden. Avgiften tas in inom ramen för skattesystemet och specificeras på inkomstdeklarationen, på samma sätt som begravningsavgiften. Avgifterna ska redovisas på inkomstsidan i statens budget och genom specialdestinering placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret, benämnt public service-kontot.
Genom att Skatteverket och Kammarkollegiet övertar ansvaret för uppbörden och förvaltningen av avgiftsmedlen kan statens avtal med Radiotjänst AB i Kiruna sägas upp, vilket innebär att bolaget avvecklas.
Kommittén anser att public service bör användas som benämning på sändningsverksamhet som bedrivs på uppdrag av statsmakterna och finansieras av allmänheten. Centralt i uppdraget till programföretagen är bl.a. att utifrån krav på saklighet och opartiskhet granska makthavare, bevaka viktiga samhälls- och kulturfrågor och ge utrymme för en mångfald av uttryck och åsikter som annars inte hade synts eller hörts i offentligheten.
Mot bakgrund av direktiven bör enligt kommittén en framtida finansieringsmodell
uppfylla tre kriterier:
- Långsiktigt stabil, dvs. över tid garantera en förutsebar och ändamålsenlig finansiering.
- Legitim och ha högt förtroende hos allmänheten, vilket bl.a. kräver att den är solidarisk, rättvis och resurseffektiv.
- Värna verksamhetens oberoende, vilket bl.a. innebär att de medel som samlas in i systemet endast kan användas till public service.
Intäkterna från public service-avgiften kommer att redovisas på inkomstsidan i statens budget och räknas in i skattekvoten. Kommittén bedömer att budgetsaldot och det finansiella sparandet endast påverkas marginellt.
Kommittén föreslår att sändningstillstånden för programföretagen SR, SVT och UR från 2026 ska gälla i åtta år istället för som idag sex år.
Kommittén föreslår också att den som är verksam som riksdagsledamot inte får vara styrelseledamot i public servicebolagens ägarstiftelse. Huvuduppgiften för stiftelsens styrelse är att utse programföretagens styrelser, medan besluten om inriktningen på och finansieringen av public service fattas av regering och riksdag. Syftet med förslaget är att värna denna ansvarsfördelning som har konstruerats för att främja verksamhetens självständighet från statsmakterna.
Den föreslagna finansieringsmodellen har ännu inte sin like utomlands. Det finns fem typer: traditionell apparatavgift (förutom Sverige bl.a. Norge och Österrike), utvidgad apparatavgift (bl.a. Danmark och Storbritannien) obligatorisk hushållsavgift (Tyskland och Schweiz), specialdestinerad skatt (Finland och Island) och renodlad anslagsfinansiering (bl.a. Nederländerna och Ungern). Dessutom finansieras public service i olika grad även med reklam i flera länder.
Den nya svenska modellen har positiva fördelningseffekter och påstås bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
Läs hela betänkandet
Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (SOU 2017:79)
Läs även
Svensk public service får 8 miljarder 2017
Danska kulturministern: TV-licensen har överlevt sig själv
Politisk majoritet i Norge för public serviceskatt