Rysk tv, numera statsledningens viktigaste propagandainstrument, har även en stor publik utomlands via satellit och kabel. Man når de baltiska staterna bl.a. via Kaknästornet i Stockholm. I en riksdagsmotion vill nio moderater med konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén i spetsen få stopp på detta. Man vill pröva om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör möjliggöras att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av propagandan. Sådan som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat medlemsland i EU och som utgör ett led i eller en förberedelse för hybridkrigföring.
I motionen skriver man bl.a. att modern krigföring äger inte enbart rum på slagfältet. Den ryska krigföringen gentemot Ukraina är ett aktuellt exempel. Genom propaganda riktad till den rysktalande delen av den ukrainska befolkningen har Ryssland försökt destabilisera Ukraina och undergräva den ukrainska regeringens legitimitet i förhållande till delar av dess egen befolkning.
En stor del av den ryska propagandan utgörs av tv-sändningar. Det handlar såväl om sändningar på ryska som vänder sig till den egna befolkningen och rysktalande grupper i Rysslands grannländer som sändningar på andra språk, främst engelska, som vänder sig till publik i andra europeiska länder. Dessa sändningar kännetecknas av att de i hög grad förmedlar en ensidig och förvriden verklighetsbild.
De baltiska länderna har känt sig pressade av den ryska propagandan. Där finns stora, ryskspråkiga minoriteter som kan vara mottagliga för budskap av detta slag. Länderna har inom EU aktualiserat frågan om hur EU-regleringen av tv-marknaden – främst direktivet om audiovisuella medietjänster, det s.k. AV-direktivet – fungerar i ljuset av en alltmer offensiv rysk propagandaverksamhet.
Det förekommer att ryska tv-företag etablerar sig i något EU-land för att bedriva verksamhet som i praktiken riktar sig till den ryskspråkiga publiken i de baltiska länderna. Ett exempel är satellitprogramtjänsten Rossija RTR och kan tas emot i Estland, Lettland och Litauen via en upplänk belägen vid Kaknästornet. Programtjänsten står under svensk jurisdiktion enligt radio- och tv-lagen och registrerades hos Myndigheten för radio och tv (numera MPRT) 2012.
2015 lämnade den lettiska myndigheten The National Mass Media Council till MPRT in anmälningar mot programinnehåll i Rossija RTR. som man hävdade stred mot bestämmelser om bland annat hets mot folkgrupp med hänvisning till artikel 6 i AV-direktivet samt att kanalens nyhetssändningar inte levde upp till kravet på opartiskhet och saklighet.
Enligt svensk rätt gäller dock inte något krav på opartiskhet och saklighet för tv-sändningar, utom för SVT och TV4. Demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen är inte tillämplig på enskilda program – vare sig vad gäller satellitsändningar eller andra sändningar – utan innebär att programverksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Alltså kunde myndigheterna inte ingripa mot sändningarna. JK kunde inte heller pröva frågan om brottet hets mot folkgrupp begåtts.
I Sverige råder etableringsfrihet för tv-sändningar, utom vad gäller sändningar i etern där frekvensutrymmet är begränsat. Vem som helst har rätt att exempelvis starta kabel-tv-sändningar. Utgångspunkten är att innehållet i tv-sändningar inte ska regleras av lagstiftaren och att lagstiftaren inte ska kunna stoppa eller på annat sätt försvåra tv-sändningar grundat på sändningarnas innehåll. Det ges dock utrymme för att i vanlig lag meddela bestämmelser om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp. Vad gäller bestämmelser om innehållet i tv-sändningar kan även nämnas att radio- och tv-lagen reglerar reklam, otillbörligt gynnande av kommersiella intressen, produktplacering och sponsring.
Motionärerna konstaterar således att svensk lag reglerar innehållet i kabel- och satellitsändningar vad gäller våldsskildringar, pornografi och kommersiella meddelanden. Däremot finns inget utrymme för att vidta åtgärder mot propagandasändningar som är ett led i hybridkrigföring mot Sverige eller mot något annat land.
Det finns mycket goda skäl för lagstiftaren att vara mycket återhållsam när det gäller att reglera innehållet i tv-sändningar och ge myndigheter möjlighet att ingripa mot sändningar till följd av innehållet i sändningarna. Samtidigt kan det vara klokt att fundera över om det är rimligt att våra liberala, svenska regler kan utnyttjas av främmande makt till att bedriva propagandasändningar som utgör ett led i hybridkrigföring gentemot andra länder.
Ledamöterna föreslår att en utredning ska se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör tillskapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av sådan propaganda som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat medlemsland i EU och som utgör ett led i eller en förberedelse för hybridkrigföring. Avgränsningen till EU-länder är viktig för att det inte ska finnas något utrymme att ingripa mot sändningar som riktar sig till befolkningen en odemokratisk stat och som syftar till att undergräva diktaturen.
Man kan konstatera att säkerhetsläget i vår omvärld har skärps och att hybridkrigföring är en realitet i vårt närområde. Då kan det vara motiverat att i en utredning analysera rättsläget och sakläget och göra en avvägning mellan olika motstående intressen, skriver man avslutningsvis.
Fakta:
Kaknästornet, som ägs och drivs av Teracom Boxer Group, är Nordens största mediehub för radio- och tv-distribution. Teracom ägs till 100 % av svenska staten.