Många felaktigheter i utspel mot Riksrevisionens granskning
Staffan Rosell, vd för SBS Discovery Radio, är irriterad och riktar kritik i intervju för Resumé. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att Riksrevisionen som någonstans ska vara en oberoende instans redan från början säger att man ska inleda en granskning av satsningen och också hävdar att den planerade nedsläckningen kostar hundratals miljoner kronor. Vänder sig också emot påståendet om att en central fråga är om skattebetalarna får valuta för pengarna eller ej.
En faktakoll visar att Rosell i intervjun emellertid har fel på flera punkter.
En faktakoll visar att Rosell i intervjun emellertid har fel på flera punkter.
Staffan Rosell menar att regeringen vill gå över till DAB-radio främst för att det leder till sänkta kostnader i långa loppet. Det finns inget förslag från regeringen, riksdagen eller radiobranschen på att skattemedel ska bekosta övergången, säger Rosell, som också tycker att det är ytterst märkligt att RRV uppger att man ska undersöka om SR kan hjälpa till med övergången.
Faktakollen visar att Riksrevisionen inte har privata medieföretag i sitt uppdragsområde utan granskar endast om staten hanterar medborgarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Här ingår allt som finansieras med offentliga medel som förutom departement och myndigheter inkluderar Sveriges Radio och det statligt ägda Teracom.
SR har dessutom tidigare i år motiverat behovet av att satsa på DAB+ med att man främst vill stödja den kommersiella radio (läs Ekointervjun 2 februari 2014).
Eftersom direkt statligt stöd inte är möjligt enligt EU:s regelverk är SR:s enda möjlighet att finansiera satsningarna är via tv-avgiftsmedel eller ta lån i Riksgälden (som förstås måste återbetalas).
SR har dessutom tidigare i år motiverat behovet av att satsa på DAB+ med att man främst vill stödja den kommersiella radio (läs Ekointervjun 2 februari 2014).
Eftersom direkt statligt stöd inte är möjligt enligt EU:s regelverk är SR:s enda möjlighet att finansiera satsningarna är via tv-avgiftsmedel eller ta lån i Riksgälden (som förstås måste återbetalas).
Vi har aldrig bett SR om att subventionera vår radio, säger Rosell, som ställer sig frågan om starka lobbyister inom telekomindustrin har lyckats få till utredningen. Telekomindustrin vill ju ha frekvensutrymmet och de har lobbat hos Post- och telestyrelsen, PTS, säger Staffan Rosell.
Philippe Jolly på Riksrevisionen ställer sig frågande till kritiken eftersom granskningen inte ens är klar ännu. Han vänder sig också emot påståendet att granskningen skulle vara ett resultat av lobbying från telekomindustrin. Vi är opartiska och rapporterar enbart till riksdagen, säger han till Resumé.
Telekomindustrin vill mycket riktigt få ta över frekvensband som f.n. utnyttjas av marksänd television, som nu senast i 700 MHz-bandet. DAB-radion sänds emellertid på VHF-band III i 200 MHz-bandet som huvudsakligen används av marksänd television. Mobilteleindustrin har hittills inte uttalat något intresse för lägre frekvenser än 450 MHz-bandet vilket också tydligt framkommer i den rapport som Europakommissionen häromdagen publicerade.
Läs hela intervjun i Resumé:
Sveriges Radio satsar på digitalradio "Ingenting är ju för evigt" (Eko-intervju med Cilla Benkö vd SR 2 februari 2014)