Framtidens radio/tv-distribution via marknät och Internet utreds

Kulturministern tar beslut innan remissvaren på public service-betänkandet behandlats

Public servicekommittén skrev att public service-företagens sändningar via marknätet även under nästa tillståndsperiod till 2034 bör kunna nå 99,8 procent av befolkningen.  Regeringen lägger nu särskild vikt vid marknätets och public servicebolagens säkerhetspolitiska roll och skriver: Sändningarna via marknätet kommer fortsatt vara avgörande för att kunna upprätthålla en hög tillgänglighet till public service-företagens sändningar även under svåra förhållanden som kriser och vid höjd beredskap.

Charlotte Ingvar-Nilsson har utsetts till att kartlägga distributionen av radio och tv, både i marknät och över internet. Kartläggningen ska omfatta både linjära sändningar och sådana som sker på begäran (playtjänster). I uppdraget ingår att beskriva förutsättningarna vad gäller finansiering och kostnader, teknik och reglering, med ett särskilt fokus på distributionen av public service.

Radio och television via 5G Broadcast sänds under sommaren i Frankrike

Marksänd public serviceradio och tv når nu ut på allmänhetens smartphones
Frankrike är bland 20 länder där 5G Broadcast marksänd digital radio och TV (DTT) testas. Under OS och under hela sommaren tillåter TDF användare att testa smartphones utrustade med ett chips speciellt konfigurerat för detta test. I de områden som omfattas av experimentet (Paris, Nantes och Bordeaux) kan de titta på pulic service TV-kanalerna France 2, France 24 och Arte på dessa telefoner, men också lyssna på den public serviceradion France Bleu och France Info.

DRM nu ledande plattform för marksänd digital radio i Asien

Kina bekräftar behov av digital radio i alla nya bilar

Efter att ha säkrat den enorma indiska radiomarknaden är det digitala markbundna radiosystemet DRM (Digital Radio Mondiale) nu på väg mot en stark position på den kinesiska hemmamarknaden. Detta kommer att lämna DAB - det andra europeiska systemet - ytterligare långt efter på den globala marknaden.

Enligt RedTech.pro möttes den kinesiska nationella radio- och tv-förvaltningen (NRTA), ministeriet för industri och informationsteknologi (MIIT) och den statliga förvaltningen för marknadsreglering (SAMR) specifikt om ljud och bild i bilar. DRM Digital Radio ses som en väsentlig del av den infrastruktur som krävs för att myndigheter ska kunna leverera offentliga digitala radiotjänster i bättre kvalitet och förbättra lyssnarupplevelsen för radio i bilen.En ytterligare fördel med DRM-teknik är möjligheten att aktivera nödvarningar i fordon, vilket kan uppnås genom DRM:s nödvarningsfunktion (EWF).

DAB-radio får fortsatt klara sig utan statligt stöd

Politikerna avvisar krav på DAB-utbyggnad för Sveriges Radio.

Public servicekommittén, med företrädare för samtliga åtta riksdagspartier, har nu överlämnat sitt slutbetänkande till kulturministern. I många frågor rådde oenighet mellan regeringssidan och oppositionen dock inte i frågan om en DAB-utbyggnad för SR.  Samtliga partier visade sig fortsatt kallsinniga till bryta ett 30-årigt dödläge ifråga om DAB-systemet som alternativ till marksänd FM-radio åtminstone för public service. Eftersom SR har två tredjedelar av den svenska radiopubliken är det inte troligt att kommersiell radio kan fortsätta sända både på FM och DAB, om inte SR gör detsamma.

Public service i Sverige får fortsatt politiskt förtroende

Men det krävs ekonomisk åtstramning och effektiviseringar

2023 års parlamentariska public service-kommitté föreslår hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Förslagen syftar till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende. 

I tidigare public service-utredningar har politikerna i stort sett varit helt överens i sina överväganden. Denna gång går dock en tydlig skiljelinje mellan Tidö-partierna och oppositionen framför allt om den framtida finansieringsnivån. 

S, MP, C och V har tillsammans bilagt ett särskilt yttrande. Kommitténs förslag innebär enligt många kritiker, inklusive public servicebolagens ledningar, kraftiga nedskärningar.  

Fler hushåll skaffar strömningsabonnemang med reklam

Kan bli ännu ett hot mot kommersiella tv-bolag som sänder i marknäten

Idag har 65 procent av hushållen i Sverige en betald streamingtjänst för video. Det är en stabil nivå, utan tillväxt i antal betalande hushåll. Ett sätt att öka konsumentintresset är att erbjuda billigare abonnemang genom att delvis reklamfinansiera tjänsten. Den här sortens abonnemang kallas HVOD, hybrid video-on-demand.  Mediavisions senaste analys noterar en kraftig tillväxt.

Sedan årsskiftet har 60.000 nya hushåll i Sverige valt att skaffa HVOD. Totalt har idag sex procent, eller drygt 250.000 hushåll, minst ett hybridabonnemang. I höstas lanserade flera tjänster denna möjlighet och idag erbjuder Disney+, TV4 Play+, Discovery+ och Skyshowtime delvis reklamfinansierade alternativ. Men fler väntas följa. Både Viaplay och nya Max (tidigare HBO Max) ska släppa liknande lösningar i år.

Ny streamingtjänst för live tv i ett unikt samarbete mellan brittiska public servicebolagen

Lanseringen pekar mot en framtid utan marksänd tv

Everyone TV – organisationen som leder utvecklingen av gratis-tv i Storbritannien – meddelar att dess nya streamingtjänst Freely har lanserats. Med stöd av BBC, ITV, Channel 4 och Channel 5, är Freely tillgänglig genom nästa generations smarta TV-apparater som nu finns till försäljning i butiker och online. 

För första gången kan publiken streama live-TV-kanaler, liksom även radiokanaler, tillsammans med on-demand-innehåll gratis via sina smarta TV-apparater, vilket tar bort behovet av en parabol eller antenn. Med världens första innovationer för gratis-tv, kan tittarna sömlöst växla mellan live- och on-demand-innehåll från Storbritanniens ledande radio- och tv-bolag.

Bank satsar på egen ”public service” tv-kanal

Kan public service bedrivas utan ett formellt samhällsuppdrag?

Handelsbankenägda EFN Ekonomikanalen storsatsar med flera redaktioner ute i landet. EFN har den senaste tiden bland annat rekryterat Expressens före detta redaktionschef Magnus Alselind och GT:s tidigare chefredaktör Christer El-Mochantaf i syfte att växa som mediebolag. Att den bankägda ekonomisajten ska konkurera med tidningar som Dagens industri och Svenska Dagbladet Näringsliv menar Leo Lagercrantz, ansvarig utgivare på EFN, inte är grundtanken. Vi ser oss inte som konkurrenter till exempel Di, men inom vissa segment kanske vi kan konkurrera.Just nu är man runt 40 personer anställda men det kommer att bli fler rekryteringar, och fler redaktioner, runtom i Sverige.