Krav på DAB-utbyggnad för SR saknar stöd. Krav på FM-mottagare i nya bilar välkomnas
Marknätet för både radio och tv har stor betydelse för den fortsatta beredskapen i Sverige bekräftas av flera i den nu avslutade remissomgången för Public serviceutredningen. Det analoga FM-nätet befäster sin fortsatt starka position i medielandskapet. Regeringens expertmyndighet Post- och telestyrelsen instämmer i kommitténs slutsats att det inte bör införas något krav på utbyggnad av Sveriges Radios DAB-sändningar. Samma inställning har Teracom, SR, UR och Public servicerådet. Civilsamhällets organisationer för lokal radio och tv ser allvarliga konsekvenser för närradion om SR skulle överge FM-bandet för DAB. Det är endast Viaplay som vill ha krav på SR att bygga ut och sända i DAB-nätet. I flera yttranden välkomnas att liksom i Finland krav på FM-mottagare i nya bilar ska införas.
Läs en översikt av remissvaren ifråga om FM och DAB här:
De analoga radiosändningarna från public service i frekvensbandet 87,5 MHz – 108 MHz) är väl etablerade och når 99,8 procent av befolkningen. Frekvensbandet är väl koordinerat med omvärlden och idag finns ingen efterfrågan för någon annan användning av bandet. Det är den primära och robusta kanalen att nå ut med VMA i radio, menar Post- och telestyrelsen (PTS).
Förslaget om att public service-företagen ska kunna bestämma om att minska antalet programtjänster de sänder i marknäten noterar PTS att ett minskat antal programtjänster i FM-nätet skulle kunna resultera i frigjorda frekvenser i 87,5–108 MHz bandet. Dessa frekvensresurser skulle eventuellt kunna erbjudas en vidare krets.
PTS delar kommitténs syn på att en utbyggnad av SR:s DAB-sändningar behöver ses i ett bredare perspektiv, som omfattar både förutsättningarna för den kommersiella radiomarknaden och för det övriga samhället. Dessutom behöver den snabba teknikutvecklingen i allmänhet och andra möjliga sändningstekniker för marksänd digitalradio i synnerhet beaktas.
I avvaktan på att SR eventuellt ansöker om och använder sändningstillstånd för flera DAB- sändningar kan delar av frekvensutrymmet 174–240 MHz inte öppnas för en annan användning eller andra användare. PTS anser att detta medför att spektrum inte utnyttjas effektivt. PTS konstaterar att DAB-radio i frekvensbandet 174–240 MHz varken sänds till eller tas emot av fast bosatta svenska befolkningen över hela landet.
Sveriges Radio (SR) konstaterar att Då kommittén i betänkandet utgår från att analog FM-radio är grunden för radioföretagens marksändningar och att DAB är ett komplement, ger detta i praktiken en inriktning för nästkommande tillståndsperiod. Viaplay, som vill att SR tvingas bygga ut DAB-nätet, skriver att det finns en vilja hos svenska kommersiella radiobolag att bygga ut DAB-nätet och på så sätt bredda utbudet och behålla marknätets relevans. Det begränsade utbudet på FM i jämförelse med andra globala medietjänster har bidragit till att det totala radiolyssnandet minskat med över 30 procent de senaste fem åren skriver Viaplay. En fortsatt nedgång kan innebära att radion snart förlorar sin funktion som en viktig del av den svenska beredskapen. Men eftersom FM-nätet sedan länge är fullt, så behöver även SR digitalisera för att markbundna sändningar ska klara konkurrensen, påstår Viaplay. Bauer, den andra reklamaktören av betydelse, har i sitt yttrande inte någon åsikt om detta.
PTS liksom Public servicerådet (PSR) delar i grunden kommitténs uppfattning att utvecklingen av DAB-radio bör vara marknadsdriven.
PSR konstaterar att de som lyssnar på radio, till övervägande del då på musik, har marksänd radio som sin huvudplattform var en rimlig observation för cirka tjugo år sedan. Någon problematik med kapacitetsbrist har lyssnarna inte längre. De finner sina alternativa val på Internet där ett utbud av radio och andra strömmande ljudtjänster ter sig nästan obegränsat. På mobilt eller fast bredband finns i Sverige inte längre några avgörande kostnadströsklar ifråga om strömmande ljud som radio. PSR påpekar också att betänkandet saknar en analys om hur strömningstjänster, som Spotify påverkar musiklyssningen i allmänhet och på public service-radio i synnerhet.
Mycket talar för att de digitala marksända näten under närmsta decenniet kommer att avvecklas eller konverteras med ny teknik. Som PSR redan påmint om i flera års tid ser framtiden inte ljus ut för DAB-systemet för radio. På sikt kommer även DVB- T2 för marksänd television att avvecklas. Telekomsektorn har länge siktat in sig på att ta över en stor del av frekvensbandet för marknätet senast 2032. I ljuset av detta har den nya gemensamma radio- och tv-plattformen 5G Broadcast tagits fram av broadcast-sektorn.
DRM, HD Radio och 5G Broadcast är också markburen digital radio. Det kan ur handels- och näringspolitisk synpunkt starkt ifrågasättas att staten främjar ett specifikt system som DAB utan att först överväga och pröva andra system. Sedan lanseringen 1995 har SR:s verksamhet med DAB-sändningar kostat licensbetalarna och staten cirka 900 miljoner kr (i dagens penningvärde). SR uppskattar att mindre än 1 (en) procent idag lyssnar på företagets DAB-kanaler.
PSR bedömer det som riskabelt om SR fortsättningsvis arbetar med ett föråldrat tekniskt system som kommer att sakna framtida efterfrågan på marknaden. Kostsamma felsatsningar kan på sikt bidra till ett minskat förtroendet för public serviceverksamheten hos såväl lyssnarna/skattebetalarna som hos politikerna.
Hot mot civilsamhällets radio och tv
Närradions Riksorganisation (NRO) menar att en medieoberoende omdefinition av public service skulle få mycket allvarliga konsekvenser för närradion om SR i ett sådant läge skulle överge FM-bandet för DAB. Nyttorna med DAB kommer vid samlokalisering och multiplexing av flera kanaler över samma sändare. Då närradion har sina tillstånd geografiskt begränsade till (vanligen) en kommun, skulle de inte kunna nyttja samma infrastruktur som övriga radiokanaler utan tvingas investera i egna digitala sändare. Detta skulle innebära kostnader långt högre än många närradioföreningar har förmåga att bära idag, och en omöjlighet om närradions situation tillåts försvåras i ytterligare några år, skriver NRO.
Community Media Sweden (CMS) - paraplyorganisation för NRO och Riksförbundet Öppna kanaler - ser positivt på kommitténs förslag att det inte ska ställas krav på SR att bygga ut sina DAB-sändningar. CMS är också tacksam att det inte längre finns några planer på att släcka ned FM-nätet utan att SR med sina 181 stationer och närradion med 362 stationer kan fortsätta att sända där. Däremot är CMS lite oroade över hur de nya kommersiella analoga radiotillstånden kan komma att påverka närradiostationerna. CMS har sett en oroande utveckling under de senaste åren där allt fler nedlagda närradiostationer har ersatts av kommersiella kanaler. CMS ser en risk med att kommersiella krafter allt mer kommer att ta över närradions sändningsfrekvenser.
Krav på FM i bilradio bör övervägas
PTS anser i likhet med kommittén att möjligheten och behovet av att liksom i Finland ställa krav på att nya fordon med bilradiomottagare även ska kunna ta emot och återge analoga radiosändningar bör analyseras.
SR liksom UR välkomnar att kommittén betonar att det kan finnas skäl att analysera krav på FM-mottagare i nya bilar liknande de krav som finns i Finland. SR anser att det finns utomordentligt starka skäl att införa en liknande lagstiftning i Sverige för att säkerställa att nya bilar har möjlighet att kunna ta emot viktiga meddelanden till allmänheten (VMA), liksom nyheter och information i fredstida kris och vid höjd beredskap.
Försvarsmakten ser gärna att frågan om hur ett krav på FM-mottagare i nya bilar skulle kunna utformas – likt den lagstiftning som finns i Finland för att stärka möjligheten att ta del av VMA – utreds vidare. DAB-radions yttäckning i Sverige är än så länge låg, liksom dess tillväxt, och Försvarsmakten bedömer därför att det analoga marknätet under lång tid framöver kommer att fortsätta vara huvudbärare av VMA.
Teracom konstaterar att FM som distributionsform bedöms vara relevant under lång tid ännu och det är viktigt att säkerställa möjligheten att fortsatt kunna ta emot sändningarna i bilar, inte minst av beredskapsskäl och för mottagning av VMA. Teracom stödjer således att en sådan reglering införs.
Läs även
Framtidens radio/tv-distribution via marknät och Internet utreds
Aktuella remissyttranden
Betänkandet
Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34)