Radio- och TV-avgiften ersätts nästa år av en ny individuell public service-avgift via skattsedeln. Detta efter beslut i Riksdagen om en ny lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Endast Sverigedemokraterna röstade mot. Avgiften blir 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. Som mest blir avgiften 1 300 kronor per person och år. 8,4 miljarder kr kostar verksamhet som 2019 bedrivs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.
Inkomsttagare som tjänar mindre än 13 600 kronor per månad betalar en reducerad avgift. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år. Inkomstbasbeloppet för 2019 är ännu inte beslutat.
Majoriteten i riksdagen sade däremot nej till att nästa period för sändningstillstånden ska vara tio år lång. Istället beslutade riksdagen att nästa tillstånd ska gälla i sex år med start 2020. Därefter kommer tillstånden att bli åttaåriga, som regeringen har föreslagit.
Public servicebolagens dotterbolag Radiotjänst i Kiruna som samlat in hittillsvarande tv-avgiften avvecklas 2020. 120 heltidsanställda 150 deltidsanställda berörs. 76 har redan varslats uppsägning. Uppsägningarna drabbar en liten kommun hårt. Bostadsministern Peter Eriksson har tidigare pekat ut Lantmäteriet och Post- och telestyrelsen som möjliga myndigheter att flytta delar av sina verksamheter till Kiruna.
Moderaterna och Kristdemokraterna ville även sänka avgiften när Radiotjänst har avvecklats, men fick inte stöd av de andra partierna.
Även om avgiften behandlas utanför statsbudgeten betraktas den i formell juridisk mening som en skatt eftersom den är en obligatorisk avgift som staten ålägger medborgarna och uppbär via skattsedeln. Public service fortsätter i stora drag att vara under statlig kontroll eftersom tillståndsavtalet mellan staten och respektive bolag kan sägas upp vid behov. Dock har samhällets insyn i verksamheten, exempelvis genom regelmässiga granskningar av Riksrevisionen, inte förbättrats.
Läs mer
Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften – frågor och svar
Skattefinansierad public service ökar krav på kvalitet och insyn