Krisberedskapen vid övergång från FM engagerar i remiss. Miljöpartikritik.
När en vecka återstår av remisstiden på Digitalradiosamordnares förslag om en övergång från FM till DAB 2016-2022 har kulturdepartementet fått in ett 20-tal svar. Av dessa har åtta avstått från att yttra sig eller har inget att erinra. Bland de som avstår märks Förvaltningsstiftelsen för public service, LO och Konsumentombudsmannen. Förslaget får stöd med vissa förbehåll av fem instanser bl.a. två länsstyrelser samt förbehållslöst stöd av två företag. Förslaget sågas helt av Göteborgs Universitet/JMK och Stiftelsen Internetinfrastruktur.
Länsstyrelsen i Norrbotten menar att en utbyggnad till digital teknik inte får innebära stora krav på ytterligare behov av master i till exempel känsliga naturområden. Länsstyrelsen Stockholm vill att en risk- och konsekvensanalys bör göras avseende sårbarheter som uppstår i samband med teknikskiftet, framförallt hur viktigt meddelande till allmänheten (VMA) når fram. Detta gäller både hushåll och de utländska bilister som inte är utrustade med DAB+ radio.
SPF Seniorerna vill att man ser faran att en del äldre inte kommer att prioritera en investering i DAB-radio. Delar av den äldre befolkningen riskerar att förlora tillgång till radion. Även denna aspekt bör följas upp kontinuerligt genom undersökningar bland allmänheten.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) understryker kris- och beredskapskraven på SR. Sedan beslut togs om digitalradio har både teknik- och tjänsteutveckling förändrats i så stor utsträckning att de tidigare bedömningarna kring utbyggnad av en parallell infrastruktur kan behövas revideras och omprövas. En ny strategi för public service-distribution av public service media via digitala kanaler behövs. En mer holistisk bild av statens hela innehav och agerande kring infrastruktur för digital kommunikation kan vara en utgångspunkt enligt SKL.
I den politiskt sammansatta styrelsen har Miljöpartiet reserverat sig emot SKL:s ställningstagande om en övergång från FM. Miljöpartiet anser inte att utredningen visar på tillräckligt starka skäl till att public service ska upphöra med analoga sändningar. Man noterar att att 99,8 % av befolkningen ska nås, men utredningen inte tar upp frågor kring områden som är obefolkade där många människor rör sig. Fjällvärlden och skärgården kan vara exempel på sådana områden. Det är av största vikt att det överallt går att ta del av public service sändningar, även utanför befolkade områden.
Utredningen visar inte heller på något övertygande sätt att hushållen är beredda att ersätta FM-mottagare med DAB-mottagare. Eftersom allt fler väljer att lyssna på radio via Internet, är det tvärt om troligt att en stor andel av hushållen inte skaffar DAB-mottagare. De tillfällen internetuppkoppling inte fungerar skulle dessa grupper då inte nås av radioutsändningar över huvud taget om FM-utsändningen släcks ner, vilket är problematiskt ur beredskapsskäl, menar Miljöpartiet.
Journalistförbundet ger förslaget sitt stöd, men framhåller särskilt vikten av att SR och UR får de resursförstärkningar som krävs för att skapa det mervärde för lyssnarna i form av ökat utbud som behövs för att de ska delta aktivt i processen.
Liksom i tidigare yttrande från Göteborgs Universitet/JMK totalsågas förslaget av Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) Att släcka FM-nätet mot bakgrund av vad som anförts i 5-8 år gamla utredningar och dessutom med konsekvensen att alla måste köpa särskilda DAB-mottagare eller för den delen bygga om befintliga radiomottagare förefaller vara ett riskprojekt.
.SE anser inte att det är regeringen som ska göra teknikvalen för framtida radioutsändningar. Tvärtom borde regeringen vara angelägen om att noggrant studera vilka behov som behöver tillgodoses och värdera alla möjligheter att bättre utnyttja befintlig infrastruktur snarare än att ännu en infrastruktur byggs parallellt med redan befintliga infrastrukturer.
.SE anser inte att det är regeringen som ska göra teknikvalen för framtida radioutsändningar. Tvärtom borde regeringen vara angelägen om att noggrant studera vilka behov som behöver tillgodoses och värdera alla möjligheter att bättre utnyttja befintlig infrastruktur snarare än att ännu en infrastruktur byggs parallellt med redan befintliga infrastrukturer.
.SE påpekar att Sverige bygger samtidigt ut de digitala plattformarna DVB-T och DVB-T2 utan att dessa används för radiodistribution. SR, SVT och UR bör samarbeta när det gäller sändning av både radio och TV i såväl existerande DVB-T2-nät som nya tekniker (som t.ex. DVB-T2 Lite).
.SE anser att det saknas en analys av publikens behov, att FM-nätet i dag fungerar bra och att utredning i första hand behöver göras för att analysera hur frekvensutnyttjandet kan effektiviseras och att många av fördelarna med digitala sändningar kan uppnås med webbradio.
SOS Alarm AB tar inte ställning till förslaget, men ställer frågorna om vad digitaliseringen ger för möjligheter resp. risker kopplade till VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) Företaget vill också försäkra sig om att det inte blir något glapp i möjligheten att sända ut VMA under övergången från analog till digital radio.
Två bolag ger reservationslöst stöd till förslaget nämligen Factum Electronics och norska Paneda. Företagen har direkta ekonomiska intressen i en DAB-utbyggnad.
Digitalradioförslaget skickades strax innan jul 2014 på remiss till 153 instanser. Av dessa är dock 27 s.k. remissbulvaner. Remisstiden går ut måndagen 23 mars.
Läs mer om remissyttranden
DAB eller FM - Länsstyrelse glömde krisberedskapen (Norrbotten)
Läs remissyttranden