Public Service-kommittén, som 19 juni ska lägga fram sitt slutbetänkande om SVT:s, SR:s och UR:s framtid, har arbetat fram en rad nya och tuffa förslag. I Resumé avslöjas bl.a. krav på mer lokalt innehåll och att programbolagen ska fokusera tydligare på sina kärnområden och inte öka konkurrensen mot t.ex. tidningsföretag genom alltmer skrivna artiklar. Den tidigare enigheten mellan de åtta riksdagspartierna ser ut att spricka.
Risken för ett EU-ingripande mot den nya och tvingande public service-skatten är enligt flera bedömare mycket stor. Dessutom är inte enligt lagrådet Riksdagens lagstadgade budgetprocess förenligt med förslaget om skatteuttag under fleråriga tillståndsperioder för public service.
Jan Scherman, frilansjournalist och tidigare bl.a. TV4-chef, skriver i Resumé bl.a. att den sensationella enigheten, där åtta riksdagspartier ställde sig bakom förslaget till skattefinansiering, är med stor säkerhet ett minne blott. På SD:s valkonferens har partiet gjort en helomvändning och deklarerat att man inte längre står bakom uppgörelsen om skattefinansiering. Partiet stödjer den tvingande skatten då SVT och SR under åratal ”systematiskt motarbetat och missgynnat SD vid sidan av att vara allmänt vänstervridna” enligt gruppledaren Mattias Karlsson.
Nu krävs det fler fronderande partier för att fälla förslaget. Moderaterna kan sägas ligga i den riskzonen då man i ett särskilt yttrande klargjort att man förbehåller sig rätten att bedöma skatteförslaget igen då hela uppdraget för Public Service utretts färdigt.
Ett annat orosmoln kan visa sig vara risken för ett EU-ingripande. Det handlar om att övergången från licensavgift till tvingande skatt blir, som det heter på EU-språk, ett ”direct government aid”. Statsstöd är regelmässigt otillåtna, vilket innebär att den nya skatten måste anmälas hos EU för sitt godkännande. Här har Public Service-kommittén underskattat risken genom att i utredningen om skatten helt sonika utgå från att EU inte har någonting emot upplägget.
Den nya skattemodellen kan leda till förhandlingar med EU där till exempel public service-uppdraget kan behöva förtydligas. Liksom hur kontrollen av att public service ska förstärkas med reella sanktionsmöjligheter. De experter Scherman talat med bekräftar risken för att EU kommer att intervenera och driva krav på ytterligare skärpningar av public service-uppdraget för att godkänna skatteförslaget.
Finansieringsmodellen med skatteuttag har också fått mothugg i lagrådets granskning av regeringens förslag. Det är inte lagligt att förena tillståndsperioder (8 eller 10 år) med Riksdagen årliga budgetbeslut.
I ett debattinlägg på SR:s web skriver bolagets strategidirektör Jan Petersson, att konsekvenserna av Lagrådets yttrande är mycket enkla. Det går inte att skydda finansieringen av public service på det sätt som var tänkt. Riksdagen kan när som helst riva upp riktlinjebeslutet även om ambitionen i ett initialskede är att det ska gälla en hel tillståndsperiod.
Ett beslut om att exempelvis sänka en specialdestinerad skatt till public service kan ge utrymme att, utan att höja skattetrycket, öppna för reformer inom andra områden.
Det öppnar därmed i förlängningen upp för möjligheten att väga public service mot andra politikområden trots att det aldrig varit avsikten. Därmed existerar inte ett av de tyngsta argumenten för den finansieringsmodell som regeringen föreslagit längre, skriver Pettersson.
Läs mer
Här är Public Service-kommitténs nya, tuffa förslag (Resumé)
Lagrådet underkänner ett av de tyngsta argumenten (Sveriges Radio)
Lagrådets yttrande om Ny finansiering av public service
Läs även
Ledare: Skrattskatt? -Finansieringen av framtidens public service måste utredas vidare