Majoritet finns nu för stora nedskärningar av Danmarks Radio.
Regeringspartiet vill även modernisera statens mediestöd
Danmarks Radio (DR) har en central roll i den danska demokratin. Men nu aviserar de borgerliga partierna i Folketinget omfattande förändringar av DR: s position, storlek och svängrum på mediemarknaden. I en debattartikel i Berlingske föreslår tre företrädare för Dansk Folkeparti att DR ska spara närmare en miljard svenska kronor per år från 2018. De säger sig vilja värna om DR som de kallar ”en oumbärlig kulturinstitution”, men vill ändå skära kraftigt i verksamheten. DR i det nya medielandskapet har kommit att ta alltför mycket plats på de privata mediernas bekostnad. Dagens sex TV-kanaler föreslås bli fyra med ett generellt ökat fokus på danskt innehåll, exempelvis när det gäller musik och drama. TV2 och P3 ska privatiseras, P7 Mix skrotas, DR3 flyttas till webben och att tv-kanalerna Ramasjang och Ultra slås samman till en.
DR ska koncentrera sig på public service - underhållning kan du få någon annanstans. Därför är det både nödvändigt och rimligt att skära DR budget med 25 procent och pengarna kan användas på annat håll , menar Peter Skaarup, som kallar DR budget på 3,7 miljarder kronor för "våldsam". DF-debattörerna kritiserar också DR-chefens och övriga toppdirektörers löner som de menar är för höga, jämfört med exempelvis statsministers lön (som är mindre än hälften av DR-chefens).
Även bland de andra borgerliga partierna sägs finnas stöd för betydande nedskärningar av DR och, kanske inte så överraskande, även den privata mediebranschen vill ha ett förminskat DR.
Även bland de andra borgerliga partierna sägs finnas stöd för betydande nedskärningar av DR och, kanske inte så överraskande, även den privata mediebranschen vill ha ett förminskat DR.
Det synes finnas ett brett allmänhetens stöd för mindre licenspengar till DR. 45 procent av de tillfrågade i en Yougov undersökning är helt eniga eller delvis eniga med Dansk folkepartis förslag att skära ner DR:s licensmedel med 25 procent. 28 procent av de tillfrågade att de var oeniga med förslaget, medan resten inte tagit ställning.
DR får idag 3,7 miljarder danska kronor i licensmedel och det var i början på augusti som Dansk folkeparti lade fram sitt förslag, som även innehöll flera konkreta ideer om hur DR kunde spara och fick stöd från flera andra högerpartier, bl.a. förklarade kulturminister Bertel Haarder, Venstre, att mycket av detta kunde han själv ha föreslagit.
Folketinget har tillsatt ett public service-utskott som före årsskiftet ska komma med förslag om DR:s framtid inför ett nytt sändningstillstånd 2019. Bertel Haarder hoppas att det kommer att vara möjligt att sänka licensen, som i år är 2477 kronor (SEK 3191 kr).
Ministern har meddelat att han under hösten inledningsvis ska föra samtal med de blå ( borgerliga) i riksdagen. Målet är ett blått förslag som kan användas för att sätta press på de röda partierna (S m.fl.) - och DR. Finner man inte en kompromiss, måste detta med i nästa valrörelse, säger Bertel Haarder.
Liberal Alliance förklarar sig "100 procent överens med det danska folkpartiet att göra DR smalare". Partiet vill under en tioårsperiod för att avskaffa licensen till förmån för ett abonnemang. Partiets medieordförande Mette Bock,varnar dock för att "vi från Christiansborg ska sitta och bestämma vilka program och kanaler DR måste erbjuda". Även de konservativa är med om ett smalare DR enligt medieordförande Naser Khader.
I och med att dessa fyra borgerliga partier är för nedskärningar av DR talar det mesta för det också sker. Tillsammans har de fyra partierna 90 av folketingets 175 mandat.
Socialdemokraterna medieordförande Mogens Jensen menar att vad Dansk Folkeparti föreslår är en "defensiv och destruktiv kulturpolitik". Även Socialistisk Folkepartis medieordförande Holger K. Nielsen varnar och menar att ett starkt DR är nödvändig för att säkerställa public service och nyhetsmedia "inte bara agerar efter kommersiella intressen".
I DR säger ordförande Michael Christiansen att ekonomin i DR är en politisk fråga. Men nedskärningarna kommer att få allvarliga konsekvenser, varnar han. Det kommer att bli en betydande minskning i innehållet public service, vi möjlighet att erbjuda. Det finns ingen snålskjuts , säger han och fortsätter: Jag tror att du måste tänka mycket, mycket noga. Detta berör den stora, övergripande demokratiska mekanism i Danmark, baserat på gratistidningar på ena sidan och en stor, kraftfull offentlig serviceorganisation å andra sidan, kan danskarna hämta objektiv sanning som inte är färgad av parterna eller attityder. Om du tar bort den oberoende public service, finns det en risk att det som i USA, där befolkningen splittras.
Nedskärningar väntar även det statliga mediestödet
Det nuvarande mediastödet som gynnar de tryckta och statliga medierna är inaktuellt, säger Ventre. Regeringspartiet föreslår att stödet gradvis minskas under 8-10 år, medan både tidningar och digitala medier skattebefrias.
Den nuvarande danska mediestödet består av både direkt och indirekt statligt stöd, vilket innebär den direkta statliga 381 miljoner danska kronor (SEK 491milj) årligen, medan den indirekta stödet - befrielse från mervärdesskatt för tryckta tidningar - representerar ett värde av 369 miljoner kronor (SEK 475 milj) Tillkommer stödet till. Danmarks Radio, TV 2 regioner och Radio24syv. med andra ord, gynnar detta således främst pressen och de statliga medierna. Detta passar inte i en medieverklighet där ny teknik och nya plattformar ständigt förnyas eller främjar mångsidiga media, skriver Venstres kultur- och medieordförande Britt Baker i en debattartikel i Altinget.
Rekommenderad läsning
På nättidningen Zetland ger Rasmus Elmelund en ingående analys om den väg som Folketinget nu tar med kommande nedskärningar av DR. Mediebranschens krig kommer att få konsekvenser för alla våra mediers kvalitet, menar han. Han ger en överblick över stridens centrala aktörer och ståndpunkter:
Läs även