Resursstark lobby har hållit DAB-visioner vid liv i tio år.
Med en tung remisskritik, ett underkännande av Riksrevisionen och en helt negativ pressopinion kan regeringen nu kan avsluta DAB-projektet. Men detta dröjer eftersom det fortfarande finns mediepolitiker i Riksdagen som vidhåller sina tidigare ställningstagande för DAB-radion. Sannolikt beror detta på DAB-lobbyn länge haft betydande inflytande i kulturutskottet liksom ett direkt inflytande i kulturdepartementet när den senaste utredningen sjösattes 2013. Nu har det mesta gått snett skriver bl.a. tidningen Resume.
Resumé skriver 28 maj att tveksamheten växer bland politikerna efter vårens massiva remisskritik och från Riksrevisionen. MTG riskerar att bli den stora förloraren, men kan stjälpa det lobbystyrda projektet. Sedan utredaren Nina Wormbs för ett halvår sedan presenterade planen för att släcka FM-nätet har det mesta gått snett för DAB-lobbyn, anförd av de båda statliga bolagen SR och Teracom.
En massiv remissopinion radade upp frågetecken. Ett verklig dråpslag kom när Riksrevisionen publicerade sin granskning av hur DAB-frågan hanterats. Tekniskt svag, inte samhällsekonomiskt lönsam och saknar hänsyn till lyssnarna, lyder sammanfattningen. Flera remissinstanser påpekade att frågan drivits på av DAB-lobbyn, men att ingen lyssnat på lyssnarna. Och politikerna, som gärna lyssnar på väljarna, har börjat tveka skriver Resumé i sin artikel.
Ett första tecken på omsvängning kan komma vid Centerpartiets stämma i september där motioner om en omprövning av DAB ska debatteras. Kulturutskottets ordförande Per Bill tar det lugnt: Vi lär nog inte få DAB-frågan på vårt bord före jul. Förseningen innebär att frågan kommer närmare nästa val. Att tvinga fram ett byte av tio miljoner radioapparater och skruva i ett par miljoner bilradio är ingen röstmagnet. Men den som kan knäcka projektet är MTG:s lobbyist Henrik Toremark, som skrev direktiven till DAB-utredningen som anställd på kulturdepartementet, bytte sida och skrev MTG:s remissvar.
Förutsättningen för DAB är att den kommersiella radion ställer upp. Om bolagen går med på förlängda sändningstillstånd från 2018 tills FM-nätet släcks 2022 slipper de betala koncessionsavgift. SBS Radio är positiva. Men MTG säger i sitt remissvar nej och sätter press på regeringen.
SBS har monopol i vart tredje sändningsområde, MTG har bara tillstånd i 18 av 39 områden. Att bygga upp digitalradio i ett område utan FM-radio blir oerhört dyrt. MTG Radio har bara 31 procent av marknaden och går med förlust, även om koncessionsavgifterna slopas täcker det inte kostnaderna för att bygga ut digitalradion”, skriver Henrik Toremark. MTG:s krav för att inte knäcka DAB-projektet är att fler och nya tillstånd för FM-radio utlyses redan nästa år så att marknadsvillkoren utjämnas, avslutar Resumé sin artikel.
SBS har monopol i vart tredje sändningsområde, MTG har bara tillstånd i 18 av 39 områden. Att bygga upp digitalradio i ett område utan FM-radio blir oerhört dyrt. MTG Radio har bara 31 procent av marknaden och går med förlust, även om koncessionsavgifterna slopas täcker det inte kostnaderna för att bygga ut digitalradion”, skriver Henrik Toremark. MTG:s krav för att inte knäcka DAB-projektet är att fler och nya tillstånd för FM-radio utlyses redan nästa år så att marknadsvillkoren utjämnas, avslutar Resumé sin artikel.
Henrik Toremark var stabschef (politisk tjänsteman) hos förre kulturministern Lena Liljeroth Adelsohn (m) fram till 2013 då han blev "chef för Public Affairs" hos MTG. Resumés artikel ökar trovärdigheten i de uppgifter som cirkulerar om att det var DAB-lobbyn som i praktiken utformade direktiven för en "branschsamordnare", valde ut en utredare, utformade utredningsförslaget och sedan också kunde remissvara på sitt eget förslag.
Vid direktivskrivandet underströks att behovet av digitalradio hos lyssnarna inte skulle utredas. Något som Post- och telestyrelsen tidigare hade efterlyst i sitt remissyttrande på Public serviceutredningen. Inte heller fick det i den nya utredningen ifrågasättas om valet av teknisk lösning d.v.s. DAB+ var det rätta.
Vid direktivskrivandet underströks att behovet av digitalradio hos lyssnarna inte skulle utredas. Något som Post- och telestyrelsen tidigare hade efterlyst i sitt remissyttrande på Public serviceutredningen. Inte heller fick det i den nya utredningen ifrågasättas om valet av teknisk lösning d.v.s. DAB+ var det rätta.
Att lobbyn lyckats driva DAB-frågan så här långt kan finna sin förklaring i Riksrevisionens granskningsrapport där man kritiserar regeringen för att inte ha analyserat övergången till marksänd digitalradio ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Regeringen har låtit radiobranschens aktörer, som själva har intressen i att bevara marksänd radio, i hög utsträckning definiera problembilden och utreda en möjlig övergång. Beredningen av en övergång till digitalradio borde vara mer nyanserad enligt Riksrevisionen. Till exempel borde regeringen i högre grad ha låtit andra aktörer – forskare, företag från andra branscher och andra medieexperter – bidra i utredningarna.
En möjlig förklaring till att regeringen har låtit radiobranschens aktörer definiera problembild och utreda övergången till digitalradio kan sökas i teknikhistorisk och tekniksociologisk forskning. Enligt denna har staten ibland använts som instrument för olika partsintressen i olika tider. När tillräckligt många aktörer har investerat pengar och prestige i utvecklingen av ett tekniskt system utvecklas den av egen drivkraft och följer en inneboende logik skriver Riksrevisionen i sin mycket kritiska granskning.
Efter att Leif Pagrotsky, kulturminister i den socialdemokratiska regeringen, 2005 stoppat planerna på att släcka FM fortsatte SR och Teracom ändå att sända DAB som kunde nå cirka 35 % av befolkningen, som dock aldrig visade något intresse för att köpa nya mottagare. Efter detta tog lobbyverksamheten fart och i den senaste public serviceutredningen 2012 lyckades man få igenom ett förslag om att ersätta FM med DAB+.