I sin proposition till Riksdagen inför det nya sändningstillståndet fr.o.m. 2026 vill regeringen höja anslagen till public service ska höjas med 3 procent nästa år, 2 procent årligen 2027-2030 och 1 procent årligen 2031-2033. Totalt kommer public service-bolagen att få 38 miljarder under nästa tillståndsperiod. Det är enligt kulturminister Parisa Liljestrand (m) mer än om man hade fortsatt med den nuvarande årliga uppräkningen med 2 procent. Public service-bolagen ska enligt kulturministern klara sin verksamhet genom att göra prioriteringar, hitta samarbeten och synergier mellan bolagen – särskilt på regional nivå – och dra nytta av teknikutvecklingen.
Bestämmelser om public service ska samlas i en ny lag − lagen om public service. I lagen ska det finnas bestämmelser om public service-uppdraget, finansieringen av uppdraget, granskningen av program samt vissa regler om att utse styrelseledamöter och vd i public service-företag. Regeringen föreslår även ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696). Ändringarna innebär att ett sändningstillstånd för ett public service-företag inte längre ska kunna förenas med andra villkor än sådana som är specifikt relaterade till sändningarna i marknätet. Vidare föreslår regeringen att vidaresändningsplikten ska utökas till att omfatta tillhörande tjänster som utgörs av eller underlättar tillgången till textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik.
Regeringen lämnar också förslag om innehållet i public service-uppdraget under uppdragsperioden 2026–2033 och om tilldelningen av avgiftsmedel för den verksamhet som ingår i uppdraget.
Innehållsuppdraget ska fortsatt vara brett och även de som inte tar del av utbudet ska ha nytta av verksamheten. Kravet på journalistisk bevakning av hela landet behålls, men det blir inget krav på stärkt bevakning av svagt bevakade områden. Bolagen ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen, inte som idag hela landet och den variation som finns i befolkningen. Kraven på jämställdhet och mångfald tas bort.
Något förslag om sammanslagning av de tre bolagen läggs inte. Men under tillståndsperioden ska organisationen av public service utredas inför nästkommande period, som inleds 2034. Dessutom ska tre analyser göras: en analys av påverkan på mediemarknaden, en extern analys av produktivitet och effektivitet och slutligen en forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet.
Sändningarna via marknätet ska även under de kommande åtta åren nå 99,8 procent av befolkningen. SR ska sända mellan två och fyra kanaler var på marknätet, istället för idag fyra kanaler. SR ska samtidigt sända minst två och högst fyra programtjänster i hela landet, varav en även ska ha ett regionalt uppdelat innehåll. SVT ska sända SVT1 och SVT2 samt högst två ytterligare programtjänster till hela landet. Den eller de ytterligare programtjänster som SVT väljer att sända, förutom SVT1 och SVT2, ska skilja sig såväl från varandra som från SVT1 och SVT2 när det gäller innehåll eller sändningstider.
SR och SVT ska fördjupa sitt samarbete med Utbildningsradion. SVT blir förpliktigad att sända UR:s innehåll i sina kanaler.
Regeringen anser att marknätet fortsatt kommer att spela en viktig roll under kommande tillståndsperiod, även om antalet hushåll som använder marknätet för tv-mottagning fortsätter att minska. Behovet av marksändningar ur ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv bedöms också vara viktiga under hela nästa tillståndsperiod. - I propositionen utrycks inga krav på att SR ska satsa på DAB-radio (Se mer om marknätet i separata notiser nedan).
Flera av förslagen till Riksdagen möter hårt motstånd. Propositionen innebär omfattande nedskärningar enligt bolagen. SR menar att det kan innebära ett sparpaket som motsvarar 300–400 tjänster och nedläggning av lokala radiostationer. SVT uttrycker begränsade möjligheter leva upp till det breda uppdraget.
Oppositionen är liksom tidigare i public servicekommittén enig i sin kritik mot förslaget. Med den senaste tidens kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läge är det djupt oansvarigt att gå vidare med förslaget, menar Lawen Redar (s). Det är en styrka för Sverige att ha oberoende medier i allmänhetens tjänst med högt förtroende och stabil finansiering. Nästan 120 remissinstanser, inklusive Försvarsmakten, delar oron för vad förslaget kommer att innebära för Sveriges beredskap. Vi socialdemokrater är tydliga. Vi värnar public service och dess breda uppdrag. Vi vill se nyhetsförmedling och bevakning i hela landet, en stark roll i beredskapen, ett brett uppdrag för kultur, språk, sport, folkbildning, sändningar på minoritetsspråk och närvaro där publiken finns.
Regeringen har lagt denna proposition med stöd av Sverigedemokraterna och räknar därmed med att få tillräcklig riksdagsmajoritet i höst.