Ny digitalradioteknik testas i Sverige

Public serviceutredningen har uppmärksammat att för närradio och mindre kommersiella lokala stationer är DAB-tekniken mindre lämplig och vill att inga beslut om en nedsläckning av FM-nätet ska ske innan en tillfredsställande lösning finns för närradion.

DRM (Digital Radio Mondiale) är den enda digitala teknik används för samtliga frekvensband för ljudradio; DRM+ för frekvenser över 30 MHz vilket inkluderar FM-bandet. DRM+ kan möjliggöra att FM-bandet i framtiden kan ge utrymme för minst tio gånger så många radiokanaler som idag sänds analogt. Det finns heller inget hinder för att även Sveriges Radio och kommersiella radiobolag skulle kunna utöka sin kanalkapacitet med DRM+  som alternativ till den mer komplexa DAB-tekniken med multiplexer. 

Under två år har nu provsändningar med DRM+ genomförts i Europa. Asien och Sydameriika. De paneuropeiska organisationerna Community Media Forum Europe (CMFE) och AMARC Europe har i brev till Europeiska Kommissionen förespråkat att om man digitaliserar ska DRM+ på FM-bandet väljas.

CMFE har nu tagit initiativ till att få till stånd provsändningar med DRM+ även i Sverige. Tillsammans med Stockholms Närradioförening, planeras sändningar under första kvartalet 2013. Projektet sker i samverkan med DRM Technical Office (BBC London). Post- och telestyrelsen har ställt sig positiv till försöket och ser fram emot att ta del av resultatet.

Mer information: DRM+ Stockholm

Latinamerikansk utbildningsradio väljer DRM+

Latin American Association of Educational Broadcasting (ALER)  har publicerat ett öppet brev som förespråkar DRM+ som regionens framtida digitala radiostandard. Detta gjordes efter ett beslut på ALER:s 14:e årsmöte i Quito, Ecuador. Man hoppas kunna påverka positivt Brasiliens snart kommande val av standard, ett val som i första hand står mellan europeiska DRM+ och amerikanska HD-Radio.

Ingen släckningsdatum för FM-nätet

Inget beslut om att släcka FM-nätet innan det finns en lösning för närradion

Public servicekommittén föreslår bl.a. att SR skall få extra medel för att satsa på utbyggnad av digitalradio och då DAB+.  Dock anser utredningen att Sverige idag inte befinner sig i en situation där det är aktuellt att sätta ett släckningsdatum för FM-nätet.

Kommittén konstaterat dock att DAB+ lämpar sig bäst för programbolag som vill sända flera program över samma geografiska område och som också vill täcka större områden. Tekniken passar således t.ex. inte aktörer inom närradio i Sverige, som sänder enstaka program till geografiskt begränsade områden.  Utredningen har uppmärksammat att DRM+ passar bra för enskilda operatörer som sänder t.ex. närradio eller lokal kommersiell radio. Med DRM kan man också bygga större SFN-nät (single frequency network) som täcker större områden.

Kommittén menar att det måste finnas en tillfredsställande lösning för närradion innan beslut fattas om att släcka ned SR:s och de kommersiella programbolagens FM-sändningar. Myndigheten för radio och tv och Post- och telestyrelsen bör därför ges i uppdrag att presentera en lösning för närradions fortsatta sändningar senast 1 juni 2016.

Inget DAB+ för Storbritannien

Storbritannien fortsätter med ”gamla” DAB

Enligt vad public servicekommittén inhämtat hos berört departement planerar inte Storbritannien en övergång till DAB+, eftersom 14 miljoner DAB-mottagare redan är sålda i landet och dessa inte är kompatibla med DAB+.

Sveriges Radio vd hade dubbelfel om digitalradio

 "Glömde" 400 miljoner - och att FM-nät inte läggs ned

Under en debatt på Radiodagen med UR:s vd Erik Fichtelius, MTG Radios Christer Modig och SBS radios vd Staffan Rosell tryckte SR:s tillträdande vd Cilla Benkö på att finansieringen måste lösas om regeringen denna gång menar allvar med en övergång till digitalradio. Om det inte ska bli ett fullständigt politiskt misslyckande den här gången också så måste politikerna hosta upp pengar! sade hon enligt Journalisten.se
Vad talar då för att det inte blir ett nytt DAB-fiasko? 1995 var det bara public service som skulle gå över, och Sverige var rätt ensamma i Europa. Och det tillsköts inga pengar, det var ett dåligt nät och svårt att lyssna inomhus... svarade Cilla Benkö enligt Journalisten.se. I debatten antydde hon också att Sverige var ett av de sista länderna i Europa att lämna FM-nätet.

Sanningen är dock att SR under sju år fram till 2002 lyckades få nära 400 miljoner kr i extra tillskott för sin DAB-satsning. Dessutom har inget land i Europa - eller i världen - beslutat att stänga sitt FM-nät.

Fortsätt använda FM med internet som komplement

Med hänsyn tagen till att 87,5–108 MHz (FM-bandet) används för FM analog ljudradio världen över är det inte troligt att annan användning skulle kunna placeras i detta band inom en överskådlig framtid skriver Public service-kommittén i sitt betänkande. En harmonisering av andra tjänster i 87,5–108 MHz är inte sannolik eftersom analog ljudradio är etablerad i ett stort antal länder och därför förutses mycket låg potential för en massmarknad och därmed relativt litet intresse för nya tjänster i detta band kan uppfyllas.

Post- och telestyrelsen föreslår en utveckling av den analoga ljudrundradion på FM-bandet genom att fortsätta modifiera planeringsparametrarna för att öka utrymmet för programföretagen och därmed få en effektivare användning av radiospektrum. Detta skulle dock inte medföra att nationella sändningar blir möjliga för de kommersiella programbolagen, om inte frekvenser tas från annan användning. Med annan användning avses frekvenser som idag används av SR.

PTS anser att FM-nätet precis som idag och i ännu större omfattning framöver kan kompletteras genom att en del av efterfrågan möts via internet.

Digitalradio för public service ska rädda reklamradion

Public servicekommittén har i sitt betänkande lämnat förslag om hur en övergång till digitalradio i Sverige kan genomföras. Kommitténs omvärldsanalys begränsas till fem länder i Sveriges närhet. Hur utvecklingen med digitalradio sker eller kan komma att ske i övriga 189 länder får vi inte veta. Man får intrycket av att DAB är en världsstandard med framtiden för sig.

Kommittén anser att de fördelar en digitalisering skulle innebära för programbolagen som möjlighet till nationella sändningar, utveckling av nya tjänster och långsiktigt lägre distributionskostnader och för lyssnarna i form av ett större utbud av kanaler och nya tjänster, motiverar en övergång från analog radio till digitalradio. Detta trots att det kräver utbyte av ett stort antal radiomottagare i hemmen och i bilar för att ta emot utbudet samt ökade distributionskostnader för programbolagen initialt.

Kommittén har dock helt missat att göra en marknads- och behovsanalys. Behöver medborgaren fler radiokanaler när det redan finns ett brett utbud på FM-bandet? För att inte tala om de 10.000-tals webbradiokanalerna bl.a. i smarta mobiler. Liksom Spotify och liknande. Vad händer om konsumenterna inte alls efterfrågar DAB-radio?  Det finns ännu inga mobiltelefoner som klarar av DAB-radions energiförbrukning. Osäkerheten är stor trots att DAB-tekniken funnits i drift i hela 18 år. 

Betänkandet saknar analys av behovet av fler public servicekanaler än de fyra vi nu har. Skulle SR få en egen s.k. mux med kapacitet för 12 kanaler skulle detta ju innebära tillkommande stora årliga kostnader för att driva ny programverksamhet. Pengar som hellre skulle kunna gå till att förbättra inrikes- och utrikes samhällsbevakning i P1 och för de lokala stationerna i P4.

En noggrann läsning av betänkandet avslöjar emellertid att det i första rummet handlar om att försöka rädda reklamradion genom att ge MTG och SBS nationell räckvidd för alla sina tio baskanaler. Genom att ge SR och UR extra finansiering för att kunna sända DAB ges reklamradion behövlig draghjälp. Detta är samma taktik som reklamradion i Storbritannien driver. Man vill digitalisera med hjälp av BBC, men slippa ta några risker med en infrastruktur som kan bli värdelös i nära framtid.

Det finns dock inga garantier för att ett ökat antal etersända kanaler ökar det totala lyssnandet och därmed reklamintäkterna. I vilket fall är det tveksamt om offentliga medel skall användas för att rädda kommersiella medieföretag.  

Hela betänkandet kan hämtas här Nya villkor för public service

Ny regering tar död på fransk DAB-satsning

Enligt en artikel i Les Echos stöter den av mediemyndigheten CSA nyligen inledda satsningen på DAB-radio nya svårigheter och kommer kanske inte kunna genomföras alls. En utbyggnad kommer att belasta budgeten för public serviceradion Radio France alltför mycket anser regeringen Hollande. Tidigare i våras har de större kommersiella radionätverken (NRJ, RTL och NextRadioTV) meddelat att man inte tänker satsa på DAB.

Digitalradio via nätet ökar. Samtidigt stabilt FM-lyssnande.

Allt fler använder nätet för att lyssna på radio. Drygt 20 procent av befolkningen lyssnar på direktsänd radio via nätet varje vecka, drygt 12 procent på Sveriges Radio. Det totala radiolyssnandet fortsätter att vara stabilt. Över 70 procent lyssnar på radio dagligen och nära 50 procent eller 3,8 miljoner personer på någon av SR:s kanaler. Det visar TNS Sifos lyssnarundersökning.

– Vi vet att mediesamhället håller på att förändras på ett djupgående sätt. Likväl är det traditionella radiolyssnandet extremt starkt och stabilt. På ett sätt är det inte så konstigt. Radio är ett utpräglat realtidsmedium. Och inte minst det radikala genombrottet för smartphones ökar kraven på rapportering här och nu. Vi ser också en mycket stark ökning av direktlyssningen på radio via webben. Att lyssnandet via nätet nu ökar så markant gör det ännu viktigare att vi sänder där det händer, när det händer. Den mobila publiken ska veta att den via Sveriges Radio enkelt kan följa de viktigaste händelserna, säger Sveriges Radios vd Mats Svegfors och tillträdande vd Cilla Benkö.

Sveriges Radios egna mätningar visar att användningen av smartphone-appar för att lyssna på radio ökar. – Antalet startade strömmar för att lyssna på direktsänd radio via någon av Sveriges Radios appar var nästan 30 procent högre under andra kvartalet 2012 jämfört med ett halvår tidigare, säger SR:s webbanalytiker Anna Johansson.

Public service i Slovakien sänder permanent DRM+

Den nya digitalradiotekniken DRM+ har sedan i hösten 2011 används för provsändningar på FM-bandet 98,9 MHz i Bratislava. Resultatet har blivit över förväntan bra och nu har de myndigheterna gett public servicebolaget i Slovakien grönt ljus för fortsatta sändningar i form av ett tioårigt sändningstillstånd.

DRM+ är en modernare och enklare digitalradioteknik som anses vara ett bättre val  särskilt för mindre radiostationer (kommersiella eller närradio) än den nu över 25 år gamla och "tunga" DAB-tekniken. DRM+ har provsänts på FM-bandet under de två senaste åren i bl.a. Storbritannien (BBC), Indien, Sri Lanka, Italien och Frankrike. Prov pågår f.n. i Brasilia och snart står även Stockholm på tur.  DRM+ och DAB+ är europeisk teknik. Det finns även en amerikansk och en japansk standard.

Fransk reklamradionej till DAB

Ingen DAB-radio för reklamradion i Frankrike

De fyra stora kommersiella radiobolagen i Frankrike kommer inte att delta i digitaliseringen av radion.
Framtidens radio kommer att distribueras via bredband och mobila lösningar som 4G. En satsning på marksänd digitalradio går däremot inte att försvara ekonomiskt, utan skulle innebära att miljoner euro satsas på ett projekt som inte är nödvändigt, skriver Lagardère, Nextradio TV, NRJ och RTL i ett pressmeddelande från branschorganisationen Bureau de la Radio.

31 maj var den sista ansökningsdagen för de som vill sända digitalradio i Paris, Marseille och Nice. Men de fyra stora reklamradiobolagen väljer att inte använda de tillstånd som de fått 2009 inför ett tidigare beslut att införa digitalradio i Frankrike (Radio Intelligence)

Öppet brev till BBC-ordföranden: DAB ifrågasätts av expert

I ett öppet brev till BBC-ordföranden Lord Patten uttrycker konsulten John Shaw sina farhågor om hur public serviceföretaget förhåller sig till övergången till digital radio. I brevet, som är rubricerat "Matching audience demand to digital sound broadcasting", pekar han bl.a. på problemet med att planeringen är inriktad på att digital radio skall distribueras i paketerade programströmmar via DAB på samma sätt som digital television är organiserad. Men hur publiken lyssnar på radio skiljer sig markant från tv-tittande.  Det finns här en stor brist på ett helhetsperspektiv vilket också visat sig när hittills de stora radioföretagen prioriterats i DAB-multiplexer på bekostnad av de mindre radiostationerna. Det är dock här det framtida utvecklingsbehovet finns; community, lokalt eller regionalt.

John Shaw skriver i sin fyra sidor analys att planerarna inte tagit hänsyn till den senaste tidens utveckling av digital ljudradio. Han lyfter fram möjligheterna med alternativ till DAB-tekniken; Digital Radio Mondiale, DRM30 och DRM+ , som är betydligt frekvenseffektivare och mindre energikrävande. Särskilt som det nu finns ett globalt intresse av DRM-systemen bl.a. i viktiga utvecklingsländer som Indien och Brasilien.

Shaw menar att det inte för sent att åter ta upp debatten om den digitala övergången. En sådan måste inkludera en ordentlig analys om vad lyssnarna verkligen vill ha och hur radioföretagen kan svara mot detta. Istället för att nöja sig med den nu 25 år gamla filosofin att ”en storlek passar alla” och att ljudradio bara är en avknoppning av paketlösningen för tv-sändningar.

John Shaw är idag fristående telekomkonsult och har tidigare arbetat i brittiska handels- och industridepartementet liksom mediemyndigheten Ofcom. I mitten av 90-talet var han involverad i den tidiga planeringen av digital radio.

Hela brevet till Lord Patten kan hämtas via länken t.h.