ledare
Vem behöver televisionen?
De som arbetar inom media och då särskilt televisionen bör nu börja fundera på vilken roll de har när de skapar den medie-plattform som de isolerade ensamvargarna uppenbarligen behöver när de regisserar och genomför en skolmassaker. Utan tv:s nyhetsfrossande har inte någon massmördare på skolor och universitet de senaste tjugo åren kunnat bli ”hjälte” i sin egen snedvridna värld.

Pekka-Eric Auvinen visste att han skulle dö och visste också mycket väl att televisionen skulle dansa efter hans pistolpipa.

Sådan underhållning till döds fanns inte innan 80-talet. Men då hade varken Finland eller Sverige ju ingen vidare konkurrens på tv-området.

---

radio och tv

Kraven på norsk public service samlas i ett politiskt avtal
Kulturminister Trond Giske kommer nu att tillgodose ägarnas och politikernas många krav på NRK som public servicebolag och sammanställa en kravspecifikation i ett politiskt NRK-avtal.
NRK-plakaten er det nest største gruppearbeidet etter Statskirken, sade kulturministern på en presskonferens. Hittills har kraven på NRK varit formulerade i en rad olika dokument och politikerna har ibland gått alltför långt i detaljstyrningen av NRK. Nå får vi et dokument som samler kravene ett sted og som gjør det enklere å se kravene i sammenheng i forhold til NRK-lisensen, og i forhold til hvor omfattende eller ikke omfattende kravene er.
Det nya NRK-avtalet, som har varit ute på remiss, skall nu behandlas i Stortinget. Därefter kommer ett avtal som också NRK styrelse och chef måste anpassa sig till. På sett och vis liknar detta nuvarande koncessionsvillkor för TV 2, även om inte juridiskt bindande. Giske menar att det är en paradox att TV 2 har haft tydligare krav än NRK. Behovet for en NRK-plakat har vært todelt. Først og fremst har vi oppdragsgiverne som må tenke mer systematisk gjennom de krav som skal stilles til NRK, deretter NRK selv som har hatt behov for klarere betingelser, sade Giske.

Avtalet ställer upp fem huvudkrav. NRK skall stödja och stärka demokratin, vara allmänt och gratis tillgänglig, stärka norska språket, identiteten och kulturen, eftersträva hög kvalitet, mångfald och nyskapande samt vara ett icke-kommersiellt public service-utbud.

Giske medger att NRK kan bli den enda återstående radio- och tv-bolaget som politikerna kan ställa krav å efter 2010 då TV 2:s koncession upphör. Det blir inte aktuellt med nya koncessioner sade Giske. Men NRK:s roll kommer att bli ännu viktigare eftersom det kommersiella mångfalden inte nödvändigtvis leder till större pluralism. Det är som glassförsäljarna på stranden som till slut ställer sig på mitten för att fånga flesta kunderna sade Giske. (Kampanje)

Yle drar sig ur musikhusprojektet i Helsingfors
Rundradions lednings beslut att inte delta i musikhuset längre betyder en förlust på 50 miljoner euro. Vem som ska betala det vet ingen. Ledningen beslutade att dra sig ur musikhusprojektet samtidigt som musikhusets styrelse fortfarande satt i möte för att bestämma om de skulle godkänna den enda offerten som kommit in om byggarbetet. När kostnadsramen är som den är har vi inte ekonomiska möjligheter att vara med, säger Kimmo Sasi (saml), ordförande för Yles förvaltningsråd. Yles andel skulle enligt den senaste offerten ha stigit till 50 miljoner euro, vilket är dubbelt mer än Yles ursprungliga planer på att delta med 25 miljoner euro. Yle planerar nu i stället att delta i Musikhusets verksamhet som hyresgäster.

Riksdagsledamöterna i Rundradions förvaltningsråd sade ja till musikhuset 2004. Femton röstade ja, fem röstade nej. Redan då föreslog man att Yle skulle gå in endast som hyresgäst, inte som byggherre, säger Marja Tiura (saml), som röstade nej. Det var en omöjlig ekvation. Yle skulle minska sitt underskott, anställda skulle permitteras och samtidigt skulle man gå in med närmare 25 miljoner euro, säger Tiura. Vi avstår från bygget för att koncentrera oss på vårt huvudsakliga public serviceuppdrag – att producera innehåll för radio, tv och internet, sade Yles vd Mikael Jungner. (Hufvudstadsbladet)


Franska köpare av tyska sändarnätet
TDF köper det tyska sändarbolaget Media & Broadcast från Deutsche Telecom. Det skriver Financial Times Deutschland. Affären sägs kosta TDF 700 miljoner euro och berör 1 200 medarbetare i Tyskland. Sedan 2006 ingår finska Digita i TDF och tidigare i år köpte TDF flera stora sändarmaster i Nederländerna från KPN. Bolaget finns även i Ungern, Spanien, Polen och Estland. (Radionytt.se)

Ljud- och bildprotest mot public service
En namninsamling har startats på Internet mot hur regeringen, Sveriges Radio och SVT på sina hemsidor lägger ut musik, ljud och video. De format som används är antingen riskfyllda eller går för många besökare inte att öppna. T ex får tiotusentals datoranvändare med operativsystemen Mac eller Linux problem med att se och höra inslagen. Man vänder sig mot att SR, SVT och regeringen endast erbjuder musik, ljud och bild i Windows Media Player och Real Player, nerladdningsprogram som kallas stängda.

Uppropet får delvis stöd av SR:s webbtjänstchef Anders Boustedt: SR har sagt till Microsoft att vi motsätter oss att Windows Media Player inte längre utvecklas för andra operativsystem än just Windows, Det andra kritiserade programmet är Real Player som gärna sprider sig i hela datorn. Datasäkerhetsföretaget Symantec varnar dessutom för att Real Player kan öppna datorn för virus. Real Player är inte särskilt användarvänligt och jag förstår att många är irriterade på Real Player och därför försöker SR nu hitta en annan spelare, säger Boustedt. Namninsamlingen kräver nu att SR, SVT och regeringen publicerar sitt material i åtminstone ett öppet format och kravet har hittills skrivits under av drygt 700 personer. T.v. rekommenderar Boustedt på SR kritikerna att använda ett tredje program - VLC. (SR Mitti i Musiken)

Förslag om förbättrad räckvidd för närradio och öppna tv-kanaler:
Riksförbudet avskaffas för närradion, men inget stopp för kommersialiseringen
Öppna kanaler både analogt och digitalt i kabel, men inte i etern

Radio- och TV-verket har överlämnat en rapport om icke-kommersiella lokala etermedier till regeringen. Här finns förslag som gäller dels programinnehåll, dels hur medierna kan nå en större publik. Närradio och när-TV är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald, föreningsliv och integration. Min förhoppning är att de förslag som verket idag lämnar kan förbättra föreningarnas förutsättningar att bedriva och utveckla sin verksamhet, säger generaldirektör Björn Rosén.
Inom närradioområdet läggs förslag bl.a. om att samtliga registrerade trossamfund ska kunna få tillstånd att sända närradio. Mest betydelsefullt är dock förslaget att avskaffa det s.k. riksförbudet som innebär att det i närradio endast får sändas program som har framställts särskilt för den egna verksamheten. Därmed kan man få sända centralproducerade program. Dessutom skall det bli lättare att få större sändningsområde än en kommun, men detta avgör RTVV.

RTVV har dock inga förslag om hur den nu alltmer uppmärksammade privatiseringen och kommersialiseringen av närradion skall förhindras. Trots att RTVV noterar risken med att om riksförbudet avskaffas kan kommersialiseringen att tillta. Aktörer med kommersiella intressen kan ta över närradiofrekvensen och sänder ut samma material som exempelvis en privat lokalradiostation skriver man i rapporten. RTVV ser det även som positivt med en ökad möjlighet att sända annonser i närradion.

På lokal-TV-området är RTVV:s mest betydelsefulla förslag
- att operatörernas skyldighet att tillhandahålla sändningsutrymme utökas från att enbart gälla kabel-TV-nät till att även gälla bredbandsnät och
- att i nät där program sänds ut både analogt och digitalt, ska kanalen få möjlighet att sändas ut både i analog och i digital form,

Dock avvisas förslaget om s.k. take-way d.v.s. att kabeloperatören åläggs en skyldighet att
hämta de programbärande signalerna hos lokala kabelsändarföretaget. Inte heller tycker RTVV att, som i exempelvis Danmark, avsätts ett särskilt utrymme i det digitala marknätet för lokal icke-kommersiell TV. Verket föreslår också sändningsformen ska kallas för när-TV istället för lokalt kabelsändarföretag. När-tv innebär återanvändning av ett begrepp som användes redan på 70-talet för kvarters- och stadsdels-tv. Reklamförbudet skall bestå.

Ifråga om finansiering menar RTVV att bidrag bör istället ges från kommun och landsting som har möjligheten att kontrollera effekten av bidragen. Staten kan istället, förutom frekvens och kanal, bidra med andra åtgärder som främjar eller underlättar verksamheten. Om det bildas en gemensam riksorganisation för denna radio- och tv-sektor med tillräckligt många anslutna medlemmar bör det dock i framtiden finnas möjlighet att överväga att tilldela en sådan organisation statliga verksamhetsbidrag, t.ex. för gemensamma utbildnings- och rådgivningsinsatser.

Rapporten innehåller också en kartläggning av de icke-kommersiella medierna, men omvärldsbeskrivningen begränsar sig till de nordiska grannländerna och Storbritannien. RTVV avser att under kommande år satsa på betydande informations- och rådgivningsinsatser beträffande lokala medier.
Hela rapporten Närradio och när-TV i fokus (140 sidor) kan hämtas på www.rtvv.se

RTVV:s rapport får ros och ris
Det är glädjande att myndigheten lyfter fram vikten av dessa medier för yttrandefriheten, mångfalden och demokratin i vårt land. Att göra om benämningen lokala kabelsändarföretag till när-tv är logiskt om man vill likställa lokala tv-verksamheten med närradion. Men det krävs då ett ytterligare ett steg; när-tv måste liksom närradion få sändas även i etern för att kunna nå alla medborgare. Ett demokratikrav. Därför är det häpnadsväckande att RTVV säger nej till ett utrymme i det marksända digital-tv-nätet. Går det i Danmark och Norge så skall det väl gå också i Sverige, säger Mathias Persson ordförande för Riksförbundet Öppna Kanaler. Han menar att de bästa förslagen är förtydligandet av lagstiftningen ifråga om IP- och bredbands-TV där man med de nya förslagen ger när-TV utrymme i bredbandsnäten. Det är också glädjande att öppna kanalerna nu får obligatoriskt såväl analogt och digitalt utrymme i kabel-TV-näten.

Inom närradiosektorn har det länge funnits problem med kommersiella aktörer som har utnyttjat närradions fria frekvenser för egna ekonomiska vinningar, tyvärr kommer inte RTVV med några lösningar på dessa problem. Vi inom Öppna kanalerna ser möjligheten att sända reklam inom närradion som orsaken till dessa problem och tror att om reklamtillståndet försvann så skulle närradions problem med kommersiella parasiter lösas. Arbetet med våra fria och öppna medier fortsätter och Mathias Persson hoppas att rapporten skall sätta upp våra frågor på den politiska dagordningen.

Det är bra att byråkratin minskas ifråga om tillståndsgivningen, men demokratitanken måste värnas tydligare säger Lars-Erik Backström ordförande för Närradions Riksorganisation. Han ser det som mest positivt att riksförbudet föreslås bli avskaffat, men att man måste samtidigt beakta risken för att kommersiella aktörer kommer in bakvägen.

Det får inte vara möjligt för kommersiella radioverksamheter att tränga ut mindre sändande föreningar på sätt som sker idag. Närradions grundtanke, att vara de små föreningarnas röst menar Rolf Ohlsén ansvarig utgivare i medlemsförening i Göteborgs Närradioförening, som driver landets största närradiostation. Många närradioföreningar har problem med sin ekonomi beroende på, att de sändande ideella föreningarna i sin tur har för lite medel till verksamheten. Beslut bör fattas om att en del av de licensmedel som idag tillfaller SR och SVT för lokala produktioner, ska överföras till närradion för programproduktion, inköp av utrustning mm. Staten bör betala kostnaderna för utsändningen genom närradioföreningarna i varje kommun, menar Ohlsén.television

Norsk tv-aktör tar över danska tv-sporten
Danmarks Digital TV A/S (DDTV) har i hård konkurrens förvärvat de sporträttigheter som DR saluförde i våras. Vores mål er at skabe øget konkurrence på det danske tv-marked, og sport er et vigtigt strategisk led i kampen om kunderne, säger Per Bendix, ordförande för DDTV, som också kommer att ge sig in i kampen om att bli s.k. gatekeeper för det marksända digitalnätet när det startas om två år. DDTV:s målsättning är dock att vara ett rent distributionsbolag. Danmarks Digital TV vil hverken lancere, eje eller drive tv-kanaler, og vi vil heller ikke eje indhold. Derfor vil vi nu finde samarbejdspartnere, som kan være med til at omsætte disse rettigheder til lyd og billede, til gode sportsudsendelser i meget høj kvalitet, säger Bendix. DDTV ägs av statskontrollerade norska Telenor, som bl.a. står bakom Canal Digital. Det blir dock inte Canal Digital som skall visa de stora sportevenemangen utan en ny stark tv-kanal. Det handlar om bl.a. Tour de France, fotbolls-VM 2010 och 2014, OS 2008, 2010 och 2012, (TV-Nyt)



Egyptisk mediemogul startar antiradikala tv-kanaler
Den egyptiske miljardären och telekommogulen Naguib Sawiris planerar att starta nya tv-kanaler som skall motverka vad han ser som ökande social och religiös konservatism i detta muslimska land. Sawiris som är en koptiskt kristen med en förmögenhet på 10 miljarder dollar säger att han först skall starta en filmkanal tidigast nästa år och därefter en nyhetskanal. Han äger redan underhållningskanalen OTV. Sawiris säger att han störs av att ett ökat antal kvinnor bär huvudduk. Han är emot såväl kristen som muslimsk radikalism och säger att OTV har försökt motverka den stora dosen av religiös och konservativa program på andra kanaler genom lätt underhållning som vänder sig till unga människor liksom ocensurerade arabiska och utländska filmer. (Reuters)

Kina lyckades stoppa dokumentär i kanadensisk tv
Timmarna innan en hårt marknadsförd dokumentär om Falun Gongrörelsen i Kina skulle visas togs programmet bort ur tablån av den kanadensiska public servicekanalen Canadian Broadcasting Corporation. Statsägda CBC säger att beslutet påverkades delvis av telefonsamtal från kinesiska diplomater i Kanada. CBC är det radio- och tv-bolaget som i huvudsak står för sändningar från OS i Beijing nästa sommar. Bolagets beteende har fått hård kritik från såväl journalister som Falun Gongmedlemmar. Man är särskilt förvånad eftersom programmet förannonserats ordentligt och redan sänts på franska utan någon konsekvenser. Den engelska versionen hade också sänts men då mitt i natten. (New York Times)

Produktionsbolag krävs på fackliga avtal
Som en del av den europeiska aktionsdagen ”Strand up for journalism” uppmanar Journalistförbundet 20 produktionsbolag att införa journalistavtal. Det svenska journalistförbundet har valt att fokuserar på arbetsvillkoren på produktionsbolag som producerar inslag för public service och kommersiell radio och TV. Produktionsbolagen är med och proletariserar yrkeskåren, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén, som nu har inlämnat ett avtalsförslag till Strix Televisions VD Robert Aschberg.

Enligt förbundet saknar många produktionsbolag kollektivavtal – de som arbetar på bolagen får sämre ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och lägre pension. Vidare säger förbundet att bolagen många gånger utnyttjar anställda i otrygga visstidsanställningar med låga löner och långa arbetsdagar. Ofta saknas även rätten till OB– och övertidsersättning och semester. Inte sällan får vi höra att arbetsgivaren inte vill teckna avtal med oss för att medlemmarna inte vill. Men att enskilda individer, med risk för att bli av med jobbet, ska våga stå upp och kräva rimlig lön och rimliga arbetsvillkor är svårt att begära. Också att de ska våga ifrågasätta ett uppdrag eller ställa krav på bättre resurser till journalistiken. Därför gör vi det åt dem. Det är vår skyldighet som facklig organisation, säger Lindblom Hulthén.

Lästips: Svenskheten är inget ghetto
Med anledning av att svenskhetens dag firats i Finland kan det vara skäl att återkalla i minnet den ghettoiseringsdebatt, som har rasat med anledning av dalande tittarsiffror för finlandssvensk tv. Skriver Kenneth Myntti i Vasabladet. Det började med att Hufvudstadsbladsreportern Marianne Lydén antydde att finlandssvenskarna hellre än att hurra över en egen tv-kanal borde sörja över att finlandssvenskarna har förvisats från de finska kanalerna till ett eget reservat.

Då även ledarskribenten Björn Månsson fann det ohållbart att FST5:s program tappar proportionellt sett mest tittare bestämde sig förra sfp-kretsbasen Maria Björnberg-Enckell för att gå till motattack. Hon frågar sig om existensberättigandet för de svenska strukturerna sitter i popularitet hos språkmajoriteten eller relevans för det svenska. Hon antydde också att det svenska i Finland för Hbl alltmer blivit en moster från landet, småpinsam, och någon man gärna vänder ryggen åt när intressantare kusiner av språkmajoriteten träder in. Att förpassa FST tillbaka in i sfären av finska kanaler vore enligt Björnberg-Enckell ungefär detsamma som att sälja Hufvudstadsbladet till Sanomakoncernen i hopp om att detta skulle göra det svenska synligare för språkmajoriteten.
Men lika dödfött som det är att försöka tvångsmata de finskspråkiga med en svensk tidning inbäddad i Ilta-Sanomat är det också ett självbedrägeri att tro att ett FST integrerat bland finska kanaler skulle ge det svenska större synlighet och acceptans hos de finskspråkiga.

Eftersom det handlar om public service på svenska är höga tittarsiffror inget självändamål och något vi ska stirra oss blinda på i ett läge då digitaliseringen ännu befinner sig i barnskorna. Det att vi har en svensk tv-kanal skall inte innebära ett finlandssvenskt tittartvång och omvänt någon form av förbud för finlandssvenskar att pejla in andra kanaler än den finlandssvenska. Maria Björnberg-Enckell har rätt i att svenskans existensberättigande inte skall härledas ur språkmajoritetens välvilja, något som höga tittarsiffror anses ge besked om. Att vi i dag har tillgång till en helsvensk tv-kanal är precis lika naturligt och självklart som att vi har helsvenska dagstidningar, helsvenska teatrar och helsvenska böcker.

Allt svenskt står till fritt förfogande för alla som vill och kan ta del av det. Svenskheten i Finland är inget ghetto utan en tillgång och möjlighet för alla finländare, oberoende modersmål skriver Kenneth Myntti. Läs hela debattinlägget på http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=11378

radio

Svenskt ljudkodningsbolag köps för 1,6 miljarder kr
Amerikanska Dolby Laboratories, som är ett av världens ledande audioföretag, köper det svenska ljudkodningsbolaget Coding Technologies 1,6 miljarder kronor kontant. Coding Technologies som grundades av Lars Liljeryd för tio år sedan. Företaget har sedan dess gjort stor succé med sin teknik för ljudkomprimering som exempelvis kan göra en mp3-fil hälften så stor med bibehållen ljudkvalitet. Tekniken är idag en världsstandard för både digitalradio och mobiltelefoni och 2006 belönades Lars Liljeryd och hans kollegor med Stora Teknikpriset. Det har varit en fantastisk resa sedan jag startade Coding Technlogies i en källare på Sveavägen i Stockholm, säger Liljeryd.

Dolby blev världsberömt redan på 1960-talet med sin teknik för brusreducering som gjorde musik på kassettband mer njutningsfylld att lyssna på. Idag är det främst biobesökare som har glädje av företagets ljudsystem som finns installerat i biosalonger runt hela världen. Dolby är världens främsta företag på ljudkodning där stor bandbredd är tillgänglig. Coding Technologies har samma position när det gäller att komprimera ljud som ska låta bra vid låg bandbredd som används för mobiltelefoni och digitalradio. Enligt Lars Liljeryd ska hans företag stanna kvar i Stockholm och han hoppas att alla anställda kommer att bli kvar. Det finns inget annat företag än Dolby som jag hellre sett som nya ägare, säger han. Dolby skapar en stor trygghet för våra anställda och säkrar att det jag byggt upp kan leva vidare.

Coding Technologies står bakom AAC plus-ljudkodningen, som bl.a. finns med i DAB+ och DRM. Dessutom används AAC i både mobil-TV, mobiler, den amerikanska digitalradion HD Radio, satellitplattformen XM Satellite Radio och Apples musikbutik Itunes Store. (Ny Teknik) Läs mer om den innovativa autodidakten Lars Liljeryd på http://web.telia.com/~u05300292/

DRM väljs för rysk digitalradio
Utredningskommissionen som leds av förste vice premiärministern Dmitry Medvedev har godkänt planen för modernisering av radio och “Conception for the Development of Television and Radio Broadcasting in Russia (2008-2015)”. Projektet kommer att kosta 6-14 miljarder dollar. Förutom att besluta om att DVB-T blir standard för digital-TV kommer fyra nationella radiokanaler bl.a. Mayak och Radio Rossii att sändas digitalt med DRM-teknik. (Kommersant.com)

Fler norrmän har dab-radio, men ingen vet hur många som lyssnar
11,8 procent av alla norrmän har nu en DAB-radio, enligt ny statistik från Gallup. Lika många har planer på att köpa en digital mottagare under det närmaste året. I den förra undersökningen, som gjordes i april, sa 10,4 procent att de hade tillgång till en DAB-radio.
"Det är en stilla radiorevolution som pågår" säger P4-s chef Kalle Lisberg. "Utanför Oslo får folk på många ställen in uppåt 15 radiokanaler där de förut kanske bara hade fem - och det med utmärkt ljud. Inte minst de som har DAB-radio i bilen märker en stor skillnad i ljudkvaliteten" fortsätter han. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Digitalradioutvalget, ett samarbetsorgan för DAB. (Radionytt)

NRK-chefen Hans Tore Bjerkaas säger att bolaget har investerat 193 milj. nkr på utvecklingen av DAB. Samtidigt har andra aktörer som P4 och Radio 2 Digital också investerat i DAB. Men det finns ingen som kan berätta hur många som faktiskt lyssnar på DAB. Radiolyssningen på FM mäts fortlöpande i Norge, men inga mätningar görs för DAB inte ens på de kanaler som enbart sänds digitalt. "Det er knyttet ekstra omkostninger til hver enkel kanal som måles, og vi har indtil nu valgt at prioritere basiskanalerne. Men vi kommer til at måle digitalkanalene i løbet af de nærmeste år", säger Bjerkaas til Dagens Næringsliv

DAB+ testas i Paris
Provsändningar har inletts i Paris med den nya digitalradiostandarden DAB+. DR France står bakom testerna, som omfattar en multiplex med 17 kanaler. Sedan några månader har DR France även försöksverksamhet i den västfranska staden Nantes. Den franska radiobranschen har valt att vid sidan av DAB+ även testa DMB för radio. DMB är liksom DAB+ en vidareutveckling av den europeiska DAB-standarden Eureka 147, men är ursprungligen tänkt för mobil-TV. Den brittiska mediemyndigheten Ofcom har varnat för användningen av DMB för radiosändningar och har lämnat in en skrivelse till EU-kommissionen med krav om ett stopp för DMB-radio. (Radionytt)

HD radio startar i Thailand
De första digitala FM-sändningarna i Asien-Stilla Havsregionen har inletts i och med att Fatima Broadcasting International of Thailand har börjat sända multicasting HD Radio över ett rikstäckande nät om 85 FM-stationer som tillhör det statliga Public Relations Department. Fatima Broadcasting utnyttjar således samma frekvenser som samtidigt används att sända den statliga huvudkanalen. Amerikanska Harris Corp. har levererat HD Radio-sändarna.

Channel 4 utmanar BBC radio
BBC har 54 % av allt radiolyssnande i Storbritannien. Och 86 % av all talbaserad radio. Channel 4 radiochef Nathalie Schwartz säger att hon tänker bryta BBC:s dominans på radiomarknaden med ett knippe nya digitala stationer. Schwartz, som en gång arbetat på BBC, säger att det är hög tid att kommersiell radio får sin marknadsandel. Channel 4 Radio skall utmana Radio 4. Our new station will set the political agenda of the day, sade hon. Why should the BBC have it all their own way?

BBC:s Radio 1 (motsvarande svenska P3) skall utmanas av Channel 4-konsortiets E4 Radio, som är en interaktiv musik och underhållningskanal som blir en avläggare till tv-kanalen. Den tredje digitala stationen blir Pure 4, som kommer att erbjuda "music and modern culture", från juli 2009. Därtill kommer åtta nya digitala stationer som drivs av Channel 4-ledda 4 Digital konsortiet. Här finns bl.a. Closer spin-off från Emap magasinet för kvinnor i 30-årsåldern och Sky News Radio. Andra stationer i multiplexen blir Sunrise Radio UK, med en mix av asiatisk musik och kultur liksom Radio Disney, en barnradiostation med både underhållning och utbildning. 4 Digital-gruppen består av Channel 4 som majoritetsägare samt Emap Radio, UTV, UBC Media Group och Virgin Radios ägare SMG. (MediaGuardian)
Anm. Channel 4 är ett samhällsinitierat public servicebolag, utan aktieägare, som helt finansieras av reklam.

Rysk radio åter i Afghanistan.
Den ryska statliga radiobolaget The Voice of Russia (Golos Rossii) har börjat sända på FM 88 MHz i Kabul, Herat och Jalalabad. Man sänder på Pashto och Dari bl.a. internationella nyheter, rapporter om problem i regionen, om Moskvas relationer med den islamska världen och om aktuella händelser i Ryssland inklusive om den afghanska befolkningen i Ryssland som består av mer än 100.000 personer. (Interfax news agency)

Dansk radio sänder tv
DR:s minsta regionala enhet, P4 Bornholm, har nu lanserat en nyhets-tv-kanal på Internet. Det är en betatest under närmste tre månaderna. Alla radiomedarbetare har utbildats för att också arbeta med bildmediet. (Radionyt) http://www.dr.dk/regioner/bornholm/

Massaker på danska P2
P2 drabbas hårt av besparingarna på DR. Tio miljoner dkr ska bort ur årsbudgeten En tredjedel av medarbetarna tvingas sluta, vilket innebär att kanalen bara kommer att ha 30 anställda kvar. De flesta program läggs ned bl.a. alla magasinsprogram om klassisk musik och jazz, liksom musikjournalistiken bl.a.. OperaNyt, Stardust och JazzNyt. Istället ska P2 inriktas mer på flödesradio och musikvalet kommer att datorstyras. Ett nytt kulturprogram startas dock på lördagar och söndagar. En annan besparing är att P2:s medarbetare inte längre får tillgång till DR:s musikarkiv. De anställda kallar det hela en massaker. (Radionyt)

Radiofiaskot kan stå TV 2 dyrt
TV 2 Radio kan i värsta fall enligt TV2:s ekonomidirektör kosta bolaget uppemot 100 milj dkr enbart i år. I reklambranschen är man besviken över TV2. Flemming Jensen på mediebyrån Mediaedge:cia menar, att TV 2 står inför stora utmaningar: "Især radioen er en kæmpe udfordring for TV 2, og den største, de har. Lige nu kan jeg slet ikke se, at radioen kan trække noget på radiomarkedet, hvilket vi havde håbet. Det burde have været radioens TV 2, men det er den slet ikke blevet. Den slår ikke igennem overhovedet," säger Jensen. (Radionyt)

Närradio tillåts i Bangladesh
Den provisoriska regeringen i kommer sannolikt nu att tillåta att de mycket efterfrågade community radio-stationerna (närradio) får sända i syfte att öka befolkningen deltagande i landets utveckling. Riksorganisationen Bangladesh NGOs Network for Radio and Communication (BNNRC) har tillsammans med organisationslivet och civila samhället länge förhandlat med regeringen om att få starta community radio i landet.

Nu startar de första pilotprojekten. AHM Bazlur Rahman, BNNRC:s chef, säger att community radio kan spela en viktig roll för samhället som katastrofberedskap, jämlikhet mellan könen, att motverka barnäktenskap och barnadödlighet, att främja miljöskydd och jordbruksutveckling m.m. (The New Nation) http://www.bnnrc.net/


Ökat radiolyssnade på webben
Lyssnandet på svensk radio via webben fortsätter att öka. Mer än en miljon lyssnare, 14,3 procent, använder webben för att lyssna på radio någon gång under en vecka. 8,3 procent av befolkningen lyssnar under en vecka på Sveriges Radio via webben, den högsta publiksiffran någonsin för SR:s webbradio och en ökning med 1,5 procentenheter på ett år. 75 procent lyssnar på radio en genomsnittlig dag under mätperioden som omfattar mitten av augusti till mitten av oktober. Det är den lägsta räckvidden för radio sedan tidigt 90-tal och en procentenhet lägre än för ett år sedan. Jämfört med motsvarande period föregående år minskar SR med 1,2 procentenheter. SR:s andel av den totala lyssnartiden är 63,4 procent.

P1 nådde i januari 2007 den högsta publiknivån för kanalen på sju år med 11,3 procent i den senaste mätningen. SR P4, är alltjämt landets största radiokanal med 30,3 procent en genomsnittlig dag. Privatradions andel är 30,2 procent och närradions andel 2,3 procent.

annat

Protest mot höjd moms på ljudböcker
Kerstin Ekman, Tomas Bolme och flera andra har uppvaktat EU-kommissionens kontor i Sverige med kravet att momsen på ljudböcker ska få förbli 6 procent. Vi är här för att vi vill hävda att en ljudbok är en bok och ingenting annat. En bok är en bok, säger författaren Kerstin Ekman.
Vi har 6 procent moms på böcker i Sverige. Det gäller ljudböcker också. Nu ska den kanske höjas till 25 procent om EU-kommissionen får som den vill. Kommissionen anser att ljudböckerna ska liknas vid andra varor och då alltså få en momssats på 25 procent. Nu har 22.000 vykort överlämnats till EU-kommissionens svenska kontor, med kravet att ljudböckerna ska få behålla den lägre momssatsen. I och med att ljudböckerna har kommit ut så har vi fått en möjlighet att köpa och äga böcker. Det är en helt ny möjlighet för oss som vi är väldigt måna om, säger Tiina Nummi Södergren från Synskadades Riksförbund. (SVT Kulturnyheterna)

Dagstidningsupplagan minskar men läsekretsen ökar
Under senaste halvåret året t.o.m. september har den samlade tryckta upplagan för amerikanska dagstidningar minskat, medan samma tidningar fått ännu fler lösare på nätet. Detta har länge varit en vedertagen teori, men först nu gör analysföretaget Audit Bureu of Circulations mätningar för den kombinerade läsekretsen för respektive dagstidning s.k. ”net combined audience”. Detta kommer att göra det lättare för dagspressen att sälja in hela sin läsekrets till annonsörerna. Den tryckta upplagan för 609 dagstidningar minskade 2,6 procent till 40,7 miljoner i jämförelse med samma tid året innan enligt ABC. Av dess var det 163 dagstidningswebbplatser som loggade totalt 164 besökare per månad.

En riktig surfnalle lanserad
Sony Ericsson har lanserat en ny mobiltelefon som man beskriver som en renodlad surfnalle. Den kan bland annat visar webbsidor i horisontalläge. Sony Ericsson K660 är en HSDPA-, populärt kallat turbo-3G, telefon, med funktioner som man säger ska ge samma upplevelser, som om man surfar på webben via en persondator. Telefonens användargränssnitt ger bland annat tillgång till genvägar till webbplatser och med telefonens navigeringsknapp kan användaren zooma in och panorera i webbsidor för att titta närmare på text och bilder.

Karttjänsten Google Maps är förinstallerad i telefonen för att användaren ska kunna få vägbeskrivningar till obekanta mål på främmande platser. I övrigt är K600 utrustad med en kamera med en bildsensorupplösning på 2 megapixel och med Bluetooth-teknik. K660 ska finnas i butik under första kvartalet 2008. (Uppsnappat)