|
PUBLIC
ACCESS 2007 : 17
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
www.publicaccess.se
31 oktober 2007
- 14:e årgången |
Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004
ledare
Public service och kommersiell radio-tv är skilda världar
Efter att det analoga tv-nätet släckts ner måste inte
längre kabelbolagen gratisdistribuera TV4 till kunderna. TV4:s ställning
som ”must carry-kanal” försvinner, och kulturminister
Lena Adelsohn Liljeroth tycker att det är bra. Till Dagens Industri
säger hon att TV4 ska inte ha en särskild ställning i det
digitala nätet. Det blir en kommersiell kanal. Eller kommersiell
public servicekanal som de själva kallar det, som tittarna får
betala för att se.
Det är bra att kulturministern på detta sätt markerar
att TV4 är en kommersiell kanal och att detta sannolikt innebär
att regeringen inte ser några alternativa public servicebolag. Senaste
året har det nämligen föreslagits kommersiella kanalerna
kan få del av public servicefinansieringen d.v.s. tv-avgiften och
sända public serviceinriktade program. Detta är naturligtvis
rent nonsens. Programmens kvalitet är ett viktigt riktmärke
för public service. Skulle en kommersiell kanal kunna avstå
från reklamavbrott under sändning av ett seriöst program
blir det praktiskt möjligt att sända ett program med public
servicekvalitet i t.ex. TV4 eller TV8. Annars helt omöjligt. Att
TV4:s dramaserie Labyrint nu floppat beror inte på att den var dålig
utan att den är sönderhackad av reklamavbrott och dessutom sändes
samtidigt som SVT:s danska och reklamfria kvalitetsaction Örnen.
Men det finns andra aspekter som bättre avgör vad som är
public service. Viktigt är vem som är avsändaren. Det är
naturligt att lita mer på ett programinnehåll som kommer från
en samhällsägd institution som SR och SVT än Bonniers och
Stenbeck för att inte tala om de utländska mediejättar
som äger andra kanaler. TV4 eller TV8 kommer aldrig att låta
sina journalister granska denna mediemakt närmare. Skulle Adaktusson
i TV8 t.ex. tillåtas att granska om Metro fick sitt monopol i Stockholms
tunnelbana tack vare stenbeckstädslade s-politiker? Eller skulle
Axess TV kunna granska Johnsonsfären?
Kommersiella kanaler får kalla sig vad de vill, även public
service som kulturministern säger, men vill dessa företag öka
kvaliteten i utbudet så måste de förstås finansiera
detta med eget kapital. Public servicepengar till sådana kanaler
skulle gå rakt ner i ägarnas fickor. Däremot kan det nu
diskuteras huruvida en public servicefinansiering även kan gå
till annan icke-kommersiell radio och tv. I Holland betraktas den icke-kommersiella
lokal radion och televisionen som en del av public servicesektorn. Det
finns många som med ett samhällsuppdrag kan komplettera och
samspela med SR och SVT på det lokala planet. Men kommersiella aktörer
kan aldrig få lönsamhet i Sollefteå, Västervik och
Örkelljunga samt i hundratals andra orter utanför Stockholm.
Vare sig de kallar sig public service eller inte.

radio
och television
Teracom
måste sänka priset för radio- och tv-distribution
PTS har underrättat Teracom om prisnivån på de kostnadsorienterade
priser företaget ska hålla för att efterleva sina skyldigheter
på marknaderna för överföring av digital tv och
analog ljudradio via marknät. Teracom är bland annat skyldigt
att tillämpa ett pris som baseras på företagets kostnader
som inkluderar en skälig avkastning för att producera de aktuella
överföringsprodukterna. Priset för produkten MUX1
(distribution för TV-sändningsinnehåll till slutanvändare)
för digital tv-överföring får inte överstiga
152 Mkr och priset för produkten Utsändning av FM Radio
Nationell inte får överstiga 113 Mkr. Detta innebär
en prissänkning för radio på mer än 25 procent.
För digital-TV rör det sig om betydligt mindre sänkningar.
PTS beslutade i december 2005 om särskilda skyldigheter för
Teracom, för att på så sätt bryta företagets
monopol på överföring av tv och nationell ljudradio
via marknät. PTS beslut omfattar bland annat en skyldighet för
Teracom att erbjuda andra operatörer tillträde till företagets
nät. Detta kan ske såväl genom fysiskt tillträde
till det digitala marknätet för tv-överföring som
genom grossistprodukter för överföring av tv och ljudradio.
Det stora slöseriet med frekvenser
I veckan slocknade den sista analoga tv-sändningen i Sverige. Nedläggningen
frigör frekvensutrymme som både tv-bolagen i det digitala
marknätet och mobiloperatörerna kräver att få de
största bitarna av. Men samtidigt slösas det i båda
lägren med de frekvensresurser de redan förfogar över
skriver Tomas Zirn i ComputerSweden. I det digitala marknätet finns
ett 30-tal tv-kanaler som alla har ett eget frekvensutrymme. Flertalet
är små nischkanaler med få tittare, delvis som en konsekvens
av de gällande tillståndsvillkoren i marknätet som säger
att utbudet som helhet ska ”tilltala olika intressen och smakriktningar”.
Nischkanalerna är samtidigt en central del av många tv-bolags
strategi. TV4 driver fyra kanaler förutom huvudkanalen, och har
sökt tillstånd för ytterligare sex.
Men de många nischkanalerna ger ett ineffektivt utnyttjande av
frekvensutrymmet. En tredjedel av tv-kanalerna i marknätet har
en genomsnittlig tittartid på mindre än en minut per dygn,
enligt MMS. Genomsnittssvensken tittar exempelvis bara 42 sekunder per
dygn på TV4 Fakta och sex sek/dygn på kanalen Axess TV.
Många nischkanaler sänder endast några få timmar
per dygn. Resten av tiden är det svart i rutan. Trots den låga
användningsgraden finns det bara enstaka exempel på att kanaler
delar på en frekvens.
På mobilsidan finns också iögonfallande exempel på
ineffektivt frekvensutnyttjande. Det attraktiva 900 MHz-bandet används
i dag av gsm-nät. Här är det frekvensbrist, enligt både
mobiloperatörer och PTS. Flera mobiloperatörer skulle vilja
ha mer frekvensutrymme. Men PTS har inget att dela ut. Samtidigt har
den lilla och tämligen okända gsm-operatören Spring Mobil
i flera år förfogat över ett stort överflöd
av frekvensutrymme i 900 MHz-bandet som knappt används. Spring
Mobil bygger små företagsinterna gsm-nät. Trots det
tilldelades bolaget för fem år sedan ett i princip lika stort
frekvensutrymme i 900 MHz-bandet som Telia, Tele2 och Telenor.
Militären sitter också på stora frekvenstillgångar
som f.n. används mycket sällan eller inte alls. Försvaret
har kontroll över speciella frekvenser i hela landet som bara används
på enstaka övningar på avgränsade områden
någon gång om året. Vid en strikt teknisk jämförelse
av spektrumanvändningen i tv-näten och mobilnäten vinner
mobilnäten solklart. Mobilnäten transporterar en betydligt
större mängd ettor och nollor per megahertz och yta än
marknätet för tv gör, säger Urban Landmark teknisk
expert på PTS.
(Computer Sweden)
Myndighetsrapport om lokala etermedier klar
Radio- och TV-verket fick i december 2006 i uppdrag av regeringen att
genomföra en översyn av lokal icke-kommersiell radio och TV,
dvs. närradio och lokal-TV. Radio- och TV-verket överlämnar
och presenterar rapporten om lokal icke-kommersiell radio och TV till
kulturdepartementet 7 november. Därefter kommer rapporten att finnas
tillgänglig på www.rtvv.se
BBC vill leverera en kreativ framtid
BBC har nu lagt fram en reformplan Delivering Creative Future,
bygger på tre grundläggande delar:
1. A focus on quality
2. A digital step change
3. A smaller
Bolaget skall kunna leverera den högsta kvaliteten programinnehåll
till publiken, som skall kunna ta emot detta när och hur de själva
önskar.
Förutsatt godkännande av ägarorganisationen BBC Trust
kommer sexårsplanen resultera i en mindre men vassare organisation.
Varje del av BBC kommer att få göra effektivitetsinbesparingar,
som innebär att varje penny som sparas in skall återinvesteras
i högkvalitativt och tydligt innehåll samt olika distributionsplattformar.
Dessa plattformar kan ha stor variation allt från iPlayer till
My BBC Radio. För att underlätta denna omställning kommer
de i stort sett nu åtskilda tv-, radio- och webbnyhetsredaktionerna
att integreras i en multimedial nyhetsredaktion.
I sin information till personalen säger BBC-chefen Mark Thompson:
Media is transforming. Audiences are transforming. It would be easy
to say that the sheer pace of this revolution is too fast for the BBC.
That for us to do what other media players are doing – integrating
newsrooms, mixing media, exploiting the same content aggressively across
different platforms – is just too radical … but I think
we can see both here and around the world the price you pay for taking
what looks like the safe option. I’ve devoted almost my whole
working life to the BBC, much of that not as a suit but as a rank-and-file
programme-maker. I love the BBC and what it stands for. I care too much
to see it drift steadily into irrelevance.
Under kommande sex år kommer BBC att särskilt fokusera på
att öka kvaliteten inom områdena Journalism, Drama, Knowledge
and Comedy. Reformerna innebär bl.a. att en hållbar intern
produktionsbas av faktaprogram byggs upp. Produktionen utanför
London kommer också att öka bl.a. genom investeringar i mediacity:UK
i Salford och Pacific Quay in Glasgow. Fastigheter i London kommer att
avvecklas bl.a. BBC Television Centre under 2012/13.
En massa tidigare förslag om nya verksamheter för ca 1,5 miljard
pund under kommande sex år har slopats. Bl.a. fyra nya radiostationer
med fullständig nyhetsbevakning. Man har också skurit ned
budgeten för BBC Three och dess nya tonårssatsning.2.500
tjänster väntas försvinna under perioden fram till 2012/2013.
Nyheter och Fakta drabbas mest, men BBC menar att personalnedskärningarna
mildras genom de nya investeringarna som skapar nya jobb och genom naturlig
avgång.
Mark Thompson summerar vad planen innebär: There will be a
smaller BBC, but one which packs a bigger punch because it is more focused
on quality and the content that really makes a difference to audiences.
And it will be a BBC which is fully prepared for digital.
Kubanska protester mot amerikanskt eterkrig
Kuba har i FN åter fördömt hur amerikanska regeringen
ändvänder radio och tv-sändningar mot Kuba i “a
multimillion dollar campaign to destabilize the Cuban government.”
Radio- och tv-stationer i USA sänder mer än 2.073 timmar i
veckan på 31 olika mellanvågs, kortvågs-, FM- och
tv-frekvenser sade Kubas representant i FN Ileana Nuñez. These
illegal transmissions are aimed at promoting disenchantment in the Cuban
population, civil disobedience, confrontation with local authorities
and illegal migration, fastslog hon. Detta är en aggression
som bryter mot internationell lagstiftning och regelverket för
International Telecommunication Union tillade hon.
Myndigheten US Office for Cuba Broadcasting (OCB) kommer att nyttja
ett ny G-1 flygplan för att öka sändningarna mot Kuba.
OCB har köpt reklamutrymme på tv-stationer i Miami som når
Kuba för 377.500 dollar per år. Amerikansk lag förbjuder
att program som är produceras för mottagare i andra länder
sänds inom USA säger Nuñez. (Prensa Latina)
television
Regional-tv blir mer lokal
Sveriges Television utökar de regionala sändningarna med ytterligare
sju nya editioner nästa år och bereder plats för lokala
nyhetssändningar i morgonprogrammen. Det är huvuddragen i
en stor satsning på regionala sändningar som genomförs
2008. Antalet regionala editioner utökas till 18 från dagens
elva i den långa regionala nyhetssändningen före Rapport
19.30. Uppsala slipper stockholmska ABC och får en egen lokaledition.
Dessutom genomförs följande förändringar:
- Östersund bryts ut från Mittnytt.
- Gävle och Dalarna skiljs åt.
- Jönköping separeras från Smålandsnytt.
- Västerås lämnar Tvärsnytt.
- Halland hoppar av Västnytt.
- Blekinge får klara sig utan Sydnytt.
SVT kan göra satsningen tack vare ny förenklad sändningsteknik
som gör det lättare att sända direkt från platser
utanför studion i stället för att använda dyra ob-bussar.
Tanken är också att det lokala materialet ska användas
mer i SVT:s rikssändningar. Det är syftet, säger Jan
Axelsson, programdirektör på SVT för nyheter och sport.
(TT Spektra)
Public service på webb endast för dem som betalat
tv-avgift
Från nästa år får bara den som betalat tv-avgiften
i Finland använda sig av Yle Arenan på internet. Genom att
betala tv-avgiften får man tillgång till ett registreringsnummer
som gör att man kan se på tv och lyssna på radio i
realtid på nätet. Åtgärden är ett försök
att få allmänheten att betala tv-avgiften. Sedan digitaliseringen
har cirka 26.000 finländare sagt upp sin avgift. På Yle Arenan
kan man också titta på program och lyssna på radiosändningar
efter att de sänts, samt använda sig av arkivmaterial. (Yle
Internytt)
Har du tv kommer räkning - även i Finland
Om du, som är ansluten till kabel-tv, har slutat betala licensen,
men inte gjort dig av med din tv-apparat kan du bereda dig på
ett allvarligt samtal med din licensgranskare. I värsta fall kan
det hända att du får lov att punga ut med 500 euro. Det hjälper
inte med förklaringen att du bara ser på dvd-filmer med din
apparat. Man betalar för möjligheten att se på tv. Om
man får en tv-bild på sin skärm, är man tvungen
att betala avgift fram till slutet av februari nästa år,
säger Anssi Laakso som är direktör på kommunikationsverket.
Detta gäller också i antennhushåll där man ser
på analoga sändningar från grannländerna.
Enligt Anssi Laakso går sex procent av de fall där licens
inte har betalats till prövning i förvaltningsdomstolen. Kommunikationsverket
genomför halvtannat år en kampanj för att påminna
folk om att betala licens. Just nu pågår en effektiverad
kampanj i Helsingfors till slutet av månaden. Först skickas
ett brev till hushåll som uppger att de inte har en tv och dessutom
ringer vi upp. I samband med det hoppas vi att folk anmäler till
oss hur läget är. Om man inte har betalat licens kan man vara
tvungen att betala licensen på 207 euro dubbelt upp och dessutom
100 euro i straffavgift, vilket ger en räkning på 500 euro.
(Hufvudstadsbladet)
Uddevallabo utan tv stämmer Radiotjänst
Kurt-Olov Ankar, 75 år, stämmer Radiotjänst i Kiruna
för förnedring och kränkning. Trots att han aldrig haft
tv har han upprepade gånger fått besök av tv-kontrollanter.
Årligen påminns han även via brev om att anmäla
tv-innehav. Droppen var när han i mitten av augusti återigen
fick en påminnelse från Radiotjänst om att betala in
tv-licensen om han nyttjar tv-utbudet. Jag skrev ett brev till Radiotjänst
med en begäran om att få bli bortplockad ur deras register
eftersom jag inte tänker skaffa tv. Om svar ej hade kommit inom
en viss tid skrev jag att jag skulle vända mig med en stämning
till allmän åklagare, säger Kurt-Olov Ankar.
Radiotjänst svarade inte på hans brev och nu har han lämnat
in en stämningsansökan till åklagarmyndigheten i Uddevalla.
Kurt-Olov Ankar menar att Radiotjänst bryter mot både Regeringsformen
och Europakonventionen. Paragraferna som han hänvisar till uttrycker
den enskildes rätt att slippa bli registrerad i en databas. Därför
har Kurt-Olov Ankar även lämnat in en anmälan till Datainspektionen.
Radiotjänst marknadschef Charlotta Elenius kan förstå
Kurt-Olov Ankars frustration.
Det är två stora bitar i detta. Han vill bli bortrensad
ur våra databaser, men vi för bara register över betalande
tv-licenskunder. Samtidigt besöker vi bara de adresser som inte
finns med i våra register. Därför omfattas han årligen
av en avgiftskontroll. Kurt-Olov Ankar har aldrig haft tv. Varför
kan ni inte bara göra en notering om att han inte är aktuell
för ett tv-innehav så att han slipper kontrollerna? Jag ser
det som svårt. Förhållanden kan förändras
från en tid till en annan. Vi har uppdrag från riksdagen
att kontrollera tv-innehav och säkerställa att pengarna för
public service kommer in. Därför är det stor risk för
att han kommer att omfattas av våra kontroller även i fortsättningen.
(Bohuslänningen)
Två MTV slåss om varumärket i Ungern
En juridisk strid har utbrutit i Ungern mellan landets ledande public
tv Magyar Televizio (MTV) och MTV Music Television över rättigheterna
till dessa initialer. Magyar Televizio säger att man stämmer
den globala musikkanalen för intrång på sitt varumärke
efter att MTV lanserat sin egen ungerskspråkiga kanal med samma
initialer. Magyar Televizio, som i år firar 50 års jubileum,
har använt dessa initialer i decennier och har exklusiva rättigheter
i Ungern. Varumärket är dessutom registrerat hos myndigheterna.
(AFP) - foto: Christer Hederström
Saudisk motståndrörelse på Arabsat
Londonbaserade PTV Mira, tv-kanalen som tillhör den saudiska motståndsrörelsen
Movement for Islamic Reform in Arabia, tänker börja sända
över Arabsat 2B satelliten, som till 37 % ägs av den saudiska
staten. Arab Satellite Communications Organization ägs också
av 20 andra länder som ingår i Arabförbundet och har
sitt högkvarter i Riyadh. PTV Mira har tidigare sänt på
ett antal andra satelliter med olika namn som Al-Islah och Debate TV.
(BBC Monitoring)
Somalisk lokal-tv i syddanska städer
'Sahan TV' är en ny lokal-tv-station med nyheter, sport och musik
på somali, som kommer att sända i en rad städer i Region
Syddanmark. Bakom stationen står Farah Osman, som hittills har
sänt närradio via Indvandrerradioen i Odense. Sahan TV har
ännu inte fått sändningstillstånd i Odense utan
samarbetar med tv-stationen 'Odense Ser Rødt', och lånar
deras sändningstid onsdagar 10.30-11.00 och söndagar 09.30-10.00.
I övrigt har Sahan TV fått sändningstillstånd
i s.k. gräsrotsfönster på kommersiella SBS-Nst i Fredericia,
Kolning och Svendborg. (TV-Nyt)
Asien dominerar mobil-TV
Enligt en rapport från analysföretaget Berg Insight leder
Asien-Stillahavs-regionen stort det mobile tv-tittandet. Cirka 38 miljoner
tittare – nästan 78 % av den totala mobil-tv-publiken i världen
finns i Japan och Sydkorea. Dessa marknader ligger många år
före Europa och Nordamerika där utvecklingen i många
fall är långsam. Berg Insight tror att de etablerade mobiltelefonnäten
kommer att fortsätta att vara den dominerande plattformen för
mobil-tv i minst några år till.
De höga kostnaderna för att bygga upp särskilda sändningssystem
för mobil-tv i en större skala kommer att hålla tillbaks
utvecklingen i Europa. Man tror inte nuvarande krig om mobil-tv-standard
har någon större betydelse. Multistandard mobiltelefoner
och chips kommer till slut att lösa detta. Berg Insight ser möjligheten
att i det långa perspektivet kommer tekniker för att tillhandahålla
mobil-tv liksom radiotjänster att bli Internetbaserade.
Var femte tv-tittare ser inte reklamen i kommersiell tv
Så mycket som en femtedel av publiken till amerikansk tv:n populäraste
program hoppar över reklamsnuttarna enligt en färsk undersökning
av senaste veckans utbud av Nielsen Media Research. I undersökningen
ingår såväl tittare som ser direkt och de som tittar
på sin inspelning på DVR (digital video recorder) inom tre
dagar efter sändningen. Resultatet understryker marknadsförarnas
bekymmer om tv-reklamens effektivitet nu när DVR blivit allt vanligare
i hushållen. I USA har 20 % av hushållen en DVR. (Wall Street
Journal)
Flera fällningar för Kanal Lokal Göteborg i
Granskningsnämnden
Enligt Granskningsnämnden stred sändningarna i tv-kanalen
Kanal Lokal Göteborg mot flera bestämmelser. Under en av de
granskade timmarna sände Kanal Lokal Göteborg mer än
15 minuter reklam, vilket innebär nästan den dubbla tillåtna
mängden. Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos
länsrätten om att TV-kanalen ska betala 25.000 kronor i särskild
avgift för överträdelsen.
Enligt nämnden uppkom ett otillbörligt gynnande av kommersiella
intressen genom att
• varumärken på programledarnas kläder exponerades
och genom att namnet på ett varuhus syntes under ett helt inslag.
• filmtrailar, som utgjordes av marknadsföringsmaterial för
filmerna, sändes utan någon redaktionell presentation.
• tittarna i ett inslag uppmanandes att köpa en skiva och
i ett annat inslag informerades om var de kunde köpa en specifik
DVD.
• ett sponsringsmeddelande innehöll reklambetonade tillägg
och uppgifter.
Kanal Lokal Göteborg fälldes också för att ha sänt
en våldsam filmtrailer under tidpunkter då barn kunde se
den. Nämnden ansåg att utformningen var av sådan karaktär
att den kunde verka skrämmande för barn. Enligt nämnden
borde inte trailern ha visats före 21.00 och sändningen stred
därför mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft. Nämnden
förelade Kanal Lokal Göteborg att på lämpligt sätt
offentliggöra denna del av beslutet.
Kan marksänd dansk digital-tv redan ses?
I föregående nyhetsbrev berättade vi om att trots att
det digitala marknätet officiellt öppnas först hösten
2009 pågår sedan september testsändningar med Kanal
København på dess egna multiplex MUXKBH. Redaktionen
har fått förfrågan om kanalen går att se i Malmö.
Svaret är att man kan försöka med en bra antenn (högt
läge). MUXKBH sänder på 586 MHz med en bandbredd om
7-8 Mbit/s. Går det inte digitalt, är sannolikt möjligheter
större analogt på UHF kanal 23. Båda sändarna
finns i Gladsaxe. Analogt når man 1,6 miljoner köpenhamnare.
radio
Dansk musik når inte ut via radion
Mer än hälften av dansk musikutgivning når aldrig ut
till en större offentlighet via radion. Under 2006 gavs det ut
1.157 danska musikstycken. Endast 29 av dessa kom ut i etern via kommersiella
radiostationer och spelades så mycket att lyssnarna inte hade
behov av att köpa musiken; de kunde bara slå på radion.
Detta redovisades i rapporten 'Musik sælger radio - sælger
radio musik' inför upphovsrättsorganisationen Gramex årsmöte.
Det spelas mer och mer av samma slags musik.
De höga upphovsrättsavgifterna avhåller de danska radiostationerna
från att spela dansk musik. De spelar istället musik från
USA som är undantaget från Gramex-avgifter. Och de höga
avgifterna leder till att de stora kommersiella stationerna är
tvungna att bara spela säkra hits istället för exempelvis
nya danska namn. Chefen för Radio 100FM Jim Receveur säger
att det nuvarande systemet inte bara ödelägger radiobranschen
utan också musikbranschen. Jeg ville elske at spille mere
ny dansk musik, men jo mere ny musik, desto færre lyttere, og
eftersom jeg skal betale den samme afgift, er jeg tvunget til at spille
hits, säger Jim Receveur. Han ser att hellre att minimiavgifterna
togs bort och att radiostationerna betalar en fast procentandel av sin
omsättning så kan man tjäna pengar på att ta risker.
Jeg ville åbne fem nye radiostationer med nichemusik i morgen,
hvis de fjernede minimumsafgiften. Og hvis det blev en succes ville
KODA og Gramex få en masse penge ind, säger Jim Receveur.
Chefen för TV 2 Radio, Jens Rohde, säger att det danska avgiftssystemet
är skruvat ihop på ett sätt som avhåller de kommersiella
stationerna från att spela 98%av den danska musik som ges ut.
KODA og Gramex vil gerne have, at der bliver spillet mere og ny
dansk musik, men de skyder sig selv noget så grusomt i foden,
fordi det aldrig kan betale sig at spille andet end sikre hits med det
afgiftsniveau, der er i Danmark. säger Rohde.
De avgifter som danska radiostationer betalar till KODA och Gramex är
de tredje högsta i Europa, enligt en undersökning av Kulturministeriet.
Vice vd i KODA Martinn Gormsen menar att detta inte är rättvisande.
De danska avgifterna har sedan 2006 blivit reducerade med 29%. Han tror
inte att det skulle bli mer mångfald med lägre avgifter och
tror inte på att Radio 100FM skulle börja spela mer smal
musik med lägre avgifter. (Radio-Nyt)
Danmark får sin sjätte särradio
Radio Sacs’en heter en ny bornholmsk radiostation, som startar
2 november. Bakom står nyhetsportalen handinyt.dk, som är
skapad och drivs av förståndshandikappade. På Bornholm
er der også udviklingshæmmede, som har brug for et talerør
– et medie, der er deres eget, og som de selv kan være med
til at udvikle, og som de selv kan ligge hånd på, säger
projektledare Carsten Bachmann. Det är Danmarks sjätte SærRadio.
De övriga finns i København, Odense, Århus, Randers
og Aalborg. (Radionyt). I Sverige finns en (1) motsvarande särradio
via Malmö Närradio; Radio DV.
Kommunalt bidrag till närradion i Örkelljunga
Närradioföreningen i Örkelljunga får kommunalt
stöd med 25.000 kr för uppdatering av sändarutrustningen.
Närradioföreningen har valt att skaffa egen sändare i
Bjärabygget eftersom Teracoms kraftiga årliga prishöjningar
av inplaceringskostnaden för den tidigare närradiosändaren
i Ånalt tillsammans med övriga kostnader för sändare
etc. på sikt skulle göra det ekonomiskt ogenomförbart
att upprätthålla verksamheten.
Med ett reservelverk i Bjärabygget kan nu närradioföreningen
serva kommuninvånarna i en ”krissituation”, som stormen
Gudrun. Kommunhuset har nämligen reservel och en ledning till studion.
Ett relä ser till att t.ex. vid spänningsbortfall i radioväxeln
och studion förbinds kommunens ledning direkt med sändaranläggningen.
Man sänder med 500 W ERP på 94,1 MHz. Örkelljunga är
en liten kommun i norra Skåne med 6.500 invånare.
STIM kräver kommersiell närradio på pengar
STIM, kräver nu Västerviks Närradio på nu drygt
40.000 kronor för obetalda licensrätter för musikspelning
under våren. Upphovsrättsorganisationen hänvisar till
att man fakturerat närradion som vägrat betala och har därför
hänvisat ärendet till betalningsföreläggande. I
kravet ingår också att närradion ska stå för
rättegångskostnader. Närradion i Västervik har
slutat med sändningar sedan ägaren till den kommersiellt drivna
stationen gick i konkurs i somras. (SR P4 Kalmar)
Riksdagsmotion om Lyssnarombudsman
Sveriges Radio är den reklamfria och oberoende radion med uppgift
att göra kvalitativa program av alla slag för hela Sveriges
befolkning. Varje dag lyssnar fyra miljoner personer. Public service
och SR fyller en viktig funktion i vårt samhälle. För
många människor fyller radion en viktig funktion för
kunskapsinhämtning, deltagande i samhällsdebatten och inte
minst för underhållning och kulturupplevelser skriver Olle
Thorell (s) i en riksdagsmotion.
Om man som lyssnare vill vara med och påverka det utbud som finns
på SR så är man huvudsakligen hänvisad till två
instanser. Lyssnarservice som kan svara på frågor om programmen
och utbudet, samt granskningsnämnden som tar emot anmälningar
mot programmen. För lyssnare som vill uttrycka sin åsikt
på hela radions programutbud så finns det ingen naturlig
instans att vända sig till.
På SVT har man inrättat en tittarombudsman för att fylla
den funktionen för TV-tittarna. Jag anser att det vore lämpligt
att även SR inrättar en lyssnarombudsman som kan verka som
en kanal mellan lyssnarna och programmakarna på SR så att
lyssnarnas åsikter om vad som anses vara värdefullt och omistligt
i utbudet tas till vara. Självklart kan aldrig allas önskemål
uppfyllas helt, men inrättandet av en lyssnarombudsman skulle kunna
medverka till att ge en större delaktighet från lyssnarna,
och ge ett bättre underlag för ledningen när man beslutar
om programutbudet skriver Thorell.
Kanada har nu två digitalradiosystem
Staten har i nästan tre decennier utvecklat användningen av
och gett tillstånd för sändningar med Eureka-147 DAB
på det s.k. L-bandet (1452-1492 Ghz). Nu har man dock gett officiellt
klartecken för att ge radiostationer möjlighet att sända
samtidigt det amerikanska systemet HD Radio (FM IBOC) med analogt AM
och/eller FM. Lyssnarna har fortsatt lyssna på AM/FM trots att
DAB-sändningar länge pågått i de största
städerna som Montreal och Toronto. Dessa sändningar fortsätter,
men tillståndsmyndigheten CRTC delar inte längre ut nya licenser
för DAB.
De radiobolag, som investerat miljontals dollar för att utveckla
DAB, lobbar hårt för att få behålla L-bandet
eftersom man betraktar FM IBOC som tekniskt underlägset DAB. De
hoppas att nya applikationer som mobiltelefoner som kan ta emot DAB.
Men frekvensregulatorns tålamod är inte obegränsat.
Även Mexico överväger nu att tillåta HD Radio för
radiostationerna utefter gränsen mot USA. (Radio World)
Mest digitalradio i Denver
Det finns idag 1.859 kommersiella radiostationer i USA som har digitalradiotillstånd
och av dessa sänder 1.349. Den mest digitalradiotäta regionen
är nordöstra USA där 13,8 % av radiostationerna sänder
HD Radio. Ca 55% av radiostationerna i Denver (Colorado) sänder
nu HD Radio. Andra HD Radio-täta städer Tampa/St. Petersburg,
Los Angeles och Miami. (Radio World)
Var tionde icke-kommersiell radiostation i USA nu digital
Av cirka 3.000 icke-kommersiella radiostationer i USA har 613 HD Radio-tillstånd
varav 343 nu sänder. 97 stationer använder multicasting d.v.s.
sänder flera program på samman frekvens. (Radio World) De
icke-kommersiella stationerna är framför allt ”public
radio” (NPR och universiteten). Hit räknas inte de cirka
800 närradiostationerna (LP-FM).
Mer än 14.000 radiostationer i USA
Det finns nu licensierade 13.939 s.k. ”full-power” radiostationer
i USA. Av dessa är 4.776 mellanvågsstationer. Till detta
kommer 815 närradiostationer (Low power FM) – en liten och
ny sektor som ökat med 5,7 % sedan december 2006.
Kommersiell lokalradio vill sända färre lokala program
De största kommersiella brittiska radiobolagen har i en remissomgång
till mediemyndigheten Ofcom begärt att den andel lokalt producerat
innehåll som varje lokalradiostation måste sända dagligen
minskas. Orsaken är att man utanför London inte har resurser
att konkurrera med BBC ifråga om kvalitet. Man föreslår
att kvoten lokalt innehåll minskas till tre timmar om dagen för
radiostationer som har högst 500.000 potentiella lyssnare och sju
timmar för de som har fler. Ofcom föreslår å sin
sida att små, mellanstora och stora stationer skall sända
fyra, åtta resp. 13 timmar varje vardag.
annat
Ny chef för filmcensuren
Gunnel Arrbäck lämnar idag uppdraget som direktör för
Statens biografbyrå. Att hon tycker myndigheten är omodern
har varit känt länge, liksom att hon motsätter sig censur
av film för vuxna. Vad som händer med myndigheten i framtiden
är osäkert. Moderaterna har uttalat sig starkt kritiskt till
censuren, medan kristdemokraterna är mer tveksamma till att slopa
dagens system. Ny chef för den statliga biocensuren blir biträdande
direktör Erik Wallander. Han var filmcensor 1988-2000.
Mycket olja = liten yttrandefrihet
Reportrar utan gränser (RSF) har presenterat sitt årliga
Press Freedom Index för 169 länder. Här visar det sig
att pressfriheten har minskat i Eritrea(som hamnade längst ned
i botten), Peru och Mexico med situationen har förbättrats
i de mest utvecklade länderna. G8-medlemmen Ryssland har förlorat
mark. Situationen för de 20 värsta länderna har inte
förbättrats bl.a. i Nordkorea, Burma, Vietnam, Kina och Kuba.
Det är också långt till yttrandefrihet i de för
väst viktigaste oljelevererande staterna; Venezuela nr 114, Bahrein
118, Ryssland 144, Saudiarabien 148, Irak 157 och Iran 166. En viss
ljusning kan skönjas i oljerikena Kuwait och Arabemiraten (nr 63
och 65).
En del demokratiska länder hamnar på föga smickrande
positioner. Italien har efter Berlusconi slutat sjunka på listan,
men finns på 35:e plats eftersom maffian fortfarande är ett
hot mot journalisterna. USA hamnar på 48:e plats. Europeiska länder
lägger beslag på de fjorton främsta platserna med Island
och Norge som delad etta. Därefter kommer två forna östblocksstater
Estland och Slovakien. Sverige hamnar på delad femte plats tillsammans
med Finland. Läs hela listan på www.rsf.org
Guide förbi Internetcensur
En ny guide, som finns att få gratis på Internet, kan hjälpa
journalister över hela världen att ta sig förbi Internetrestriktioner
i resp. land. ‘Everyone’s Guide to By-Passing Internet Censorship
for Citizens Worldwide’ är ett projekt hos Citizen Lab, vid
University of Torontos Munk Centre for International Studies. Citizen
Lab är också en av fyra partners i the Open Net Initiative
(ONI), som arbetar med att undersöka och avslöja censur på
nätet. Guiden som är på engelska är avsedd för
tekniskt icke-kunniga användare. Den finns som pdf på deibert.citizenlaborg/Circ_guide.pdf.
(International Journalists Network)
Fiberoptisk kabel mellan Kina och USA öppnar för
hdtv från OS
För en kostnad om cirka 3,3 miljarder kr har Kina från kuststaden
Qingdao börjat lägga ut en fiberoptisk kabel till Nedonna
Beach, Oregon, USA. Kabeln “Trans Pacific Express” vill
också koppla ihop Kina med Sydkorea och Taiwan och kraftigt öka
hastigheten mellan regionerna. Kabeln beräknas komma i trafik nästa
sommar och möjliggör distribution av hdtv-sändningar
till Nordamerika från OS 2008. (AFP)
Exponeringen för radiofrekventa fält ökar inte
Vi använder mer och mer trådlös kommunikationsteknik,
men allmänhetens exponering för radiofrekventa fält har
i stort sett varit oförändrad under 2000-talet. Den slutsatsen
drar Statens strålskyddsinstitut, SSI, utifrån mätningar
man har gjort på olika platser i landet sedan 2001. Myndigheten
drar även slutsatsen att ny teknik kan bidra till att allmänheten
exponeras för lägre strålning.
Som exempel nämner SSI övergången från analoga
till digitala TV-sändningar. Enligt SSI är allmänhetens
exponering för digitala signaler i genomsnitt en tredjedel så
stark som den analoga. Även exponeringen för strålning
från mobiltelefonisystemen GSM 900, GSM1800 och UMTS har legat
på en jämn nivå under 2000-talet. SSI har även
utfört mätningar av så kallad Wimax-teknik för
trådlöst bredband. Mätningarna visar att allmänhetens
exponering ligger långt under nivån för exempelvis
TV-sändare. I det aktuella fallet med Wimax-nätet i Skellefteå
var TV4-signalen 55.000 gånger starkare än Wimax-signalen.
(Uppsnappat)
Kontrollera bredbandshastigheten direkt i webbläsaren
Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE, har lanserat en webbaserad
version av bredbandshastighetsmätaren TPTEST. Bredbandskollen kallar
man tjänsten som mäter uppkopplingshastigheten direkt i webbläsaren.
Skillnaden är att man nu inte behöver ladda ner något
program till datorn utan kan starta mätningen direkt, var man än
är. Tjänsten är helt kostnadsfri att använda och
den har utvecklats i samarbete med Post- och telestyrelsen och Konsumentverket.
www.bredbandskollen.se
Lästips:
Filmnyheterna
är den nya tidningen och mötesplatsen på nätet för
alla som arbetar med eller är intresserade av film och filmbranschen.
Här erbjuds dagligen nyheter, intervjuer, analyser, debatter och
diskussionsforum. Det här är någonting vi önskat
oss länge – många andra branscher har ju i många
år haft sina motsvarigheter, som Resumé och Dagens Media,
säger Cissi Elwin, VD för Svenska Filminstitutet. Här
ska alla intresserade kunna läsa om det senaste i film-Sverige, och
alla som jobbar inom filmen ska kunna ta del av varandras erfarenheter
och få ny kunskap. På Filmnyheterna finns dessutom mängder
av resurser som filmarbetarkatalogen – där alla yrkesverksamma
inom filmbranschen kan registrera sig med kontaktuppgifter – och
topplistor, bland annat betygstoppen.
Redaktörer för Filmnyheterna är Susanne Roger, välkänd
inom filmbranschen som tidigare chefredaktör för tidskriften
Teknik & Människa och Fredrik Zillén, tidigare framgångsrik
webbredaktör på Icakuriren. Filmnyheterna.se är ett initiativ
från Svenska Filminstitutet
Gå in och titta nu: www.filmnyheterna.se
* ***************************************************************
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:news@publicaccess.se
Startsidan
|