Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare
Mer nytta eller mer nöje i etern
Cheferna för tv-kanalerna gnäller över utvecklingen som kan innebära att telekomindustrin tar över det frekvensutrymme som frigörs när det analoga tv-nätet släcks (se notis nedan). Det är ett svek mot tittarna, skriver svenska tv-chefer. Frågan är dock vem som egentligen sviker tittarna. Det kan ju lika gärna vara alla de tv-chefer som i takt med antalet kanaler vuxit i det analoga utrymmet inte sett till kvaliteten fått samma tillväxt. De som ansvarar för kanalerna har måhända inte tid att själva titta på tv?

Hur frekvensutrymmet skall disponeras i framtiden är emellertid en fråga om nytta eller nöje. Att inte låtsas om detta är hyckleri.
Televisionen används i första hand till underhållning och förströelse. Ingen kan på allvar hävda att medborgarna har nytta av det skräp som pumpas ut i hundratals tv-kanaler. Den andel i utbudet som används för att ge medborgarna information och fakta, som de kan ha nytta av, är mycket liten. Det handlar om nyhetsprogram, debatter och dokumentärer främst i SVT, UR och BBC, som kan sägas ingå i den ”nyttiga” yttrandefrihetssfären. Även nyheter och debatter blir alltmer ”infotainment” med stark underhållningsprägel. Visst är det yttrandefrihet att få sända amerikanska såpoperor, men till vems nytta? Vem kan nämna ett tv-program som man kan ha nytta av i TV3 och Kanal 5? De kommersiella kanalerna är enbart till nytta för reklamköparna som får en masspublik levererad till sig. För publiken är tv är ett nöje.

TV-industrin har misslyckats med att ge trovärdiga skäl till varför samhället behöver ännu fler tv-kanaler. Tvärtom behövs kanske färre men bättre kanaler. Färre kanaler ger också utrymme för den bandbredd som behövs för den enda kvalitetsförbättringen f.n. är i sikte för tv-publiken; högupplöst tv (HDTV). För oss som älskar naturprogram och fotboll blir HDTV ett sant nöje.

Till skillnad mot televisionen är mobiltelefonin och Internet väsentligt mer till nytta för medborgarna. Här handlar det om en effektiv kommunikation, som man har tydlig nytta av i sitt vardagsliv såväl privat som i yrkeslivet. Om medborgarna själva får välja så blir det helt säkert smartare och ännu billigare mobiltelefoni och Internet hellre än fler tv-kanaler. För medborgaren är telekommunikation till nytta. Och vem behöver ännu fler tv-kanaler?

radio & tv

Afghanistan: nej till public service, ja till skräpmedia

- Regeringen motarbetar införande av public service
Abdul Rahman Panjshiri, chef på hög nivå hos den statliga nationella radion och tv:n i Afghanistan (RTA), har avgått efter 29 år i bolaget. Han motiverar sitt beslut med att han misslyckats med att få till stånd public service (PBS) i landet. Den nye informationsministern har motarbetat detta trots att regeringen tidigare har gjort utfästelser gentemot det internationella samfundet att införa public service radio och tv i Afghanistan. Ministern tillåter inte heller att RTA har egna kontakter med internationella organisationer utan alla sådana skall gå genom regeringskansliet. (Radio Netherlands)

- Biståndpengar öppnade för mediemogul
Saad Mohseni har nyligen besökt Washington för möten med olika medieföretag. Hans fem år gamla företag Moby Media Group, som fick starthjälp av amerikanska biståndspengar, äger två av de populäraste tv-kanalerna i Afghanistan, en FM radiostation, ett videoproduktionsbolag, en reklambyrå, ett skivbolag och en mindre tidskrift. Förutom nyhetsprogrammet varje kväll och en pratshow typ "Good Morning Afghanistan" sänder Tolo TV network populära indiska såpor, har sångtävlingar typ Idol och i höst kör man Fox thriller 24 i dubbad version. Mohseni kan ses som Afghanistans egen Rupert Murdoch. Inte är han också en mediemogul med australiska rötter som köper sina såpor från Murdoch indiska Star TV. Hans program har kritiserats som sensationsinriktade, lågvatten och att korrumpera den lokala kulturen.
Läs hela artikeln om Mohseni: http://www.washingtonpost.com

Mediekoncentration: en skam mot minoriteter
I anslutning till rasbråken i Jena i amerikanska delstaten Louisiana konstaterar FCC-kommissionären Michael Copps i en debattartikel i Washington Post att radiostationer som drevs av svarta spelade en avgörande roll för att få fram en rättvisande bild av vad som hände i staden dessa dagar. Men han är bekymrad, särskilt efter åtta timmars hearing i frågan hos mediemyndigheten FCC, över att den ökande mediekoncentrationen medför att minoritetsgrupper betjänas allt mindre av media.

Many people of color are tired of big media ignoring their concerns, distorting their contributions to society and caricaturing them as individuals. skriver Copps. Ett skäl att minoriteter knappt äger något i medierna. Medan mer än 30 % av befolkningen i USA består av färgade eller etniska minoriteter så äger dessa endast 3,26 % av kommersiella tv-stationer och 7,7 % av kommersiella radiostationer. Detta är en nationell skam, menar Copps. Innan FCC fortsätter på den farliga vägen att låta stora mediekonglomerat växa ännu större måste man först föreslå hur minoritetsägandet i medierna kan öka.

Tre kongressledamöter delar Copps inställning. It is unacceptable for the FCC to move ahead with plans to allow for more media consolidation without first addressing how to increase minority ownership, menar Senator Robert Menendez (D-NJ), Reps. John Conyers (D-MI) och Hilda Solis (D-CA). De har skrivit till FCC:s ordförande Kevin Martin och begär att a minority media-ownership task force (en särskild arbetsgrupp) bildas.

Norska TV2 bryter mot koncessionsvillkor för tv och radio
Norska mediemyndigheten Medietilsynet har varnat TV2 att man i såväl tv-kanalen som radiokanalen har brutit mot sändningsvillkoren 2006. Kanal 24 har inte klarat de kvantitativa kraven på livsåskådningsprogram eftersom man bara sände 64 av de 95 som krävdes 2006. Dessutom har Kanal 24 inte gjort någon betydande förbättring från året innan.
När det gäller utbudet för etniska minoriteter har TV2 tv-kanal inte levt upp till att spegla mångfaldskraven.

Medietilsynet påpekar att for å kunne klare å gjenspeile mangfoldet de etniske minoritetene representerer, og sikre en reell ytringsadgang, er det nødvendig med et visst omfang i tilbudet. En overvekt av programmer og programinnslag knyttet til innvandring og kriminalitet kan gi et ensidig bilde av den mangfoldig sammensatte gruppen etniske minoriteter representerer, og at det dermed kan stilles spørsmålstegn ved hvorvidt TV 2 bidrar til å belyse minoritetskulturer på en representativ måte, skriver Medietilsynet.

television

Riksrevisionen synar SVT
Riksrevisionen ska granska hur Sveriges Television sköter den i undantagsfall tillåtna indirekta sponsringen, det vill säga finansiering av program som inte tydligt syns för tittarna. Beslutet är fattat av riksrevisor Karin Lindell, tidigare generaldirektör för Konsumentverket som för ett par år sedan manade public serviceföretagen till stor försiktighet när det gäller intäkter från kommersiella aktörer. Enligt det nya sändningstillståndet ska SVT vara restriktivt med sponsring och öka tydligheten kring indirekt sponsring. Huvudregeln är fortfarande förbud mot reklam och sponsring.

Typexemplet av direkt sponsring är skyltar med företagsnamn som visas i rutan vid sportevenemang.Indirekt sponsring kan man väl säga är det som tittaren inte ser. Det kan handla om att en tredje part, en organisation kanske, som via ett produktionsbolag är med och producerar ett program som SVT köper, förklarar projektledaren Camilla Ivarsson för DN. Enligt sändningstillståndet ska sådana försäljningar ske till ett marknadsmässigt pris. Det är tillåtet i vissa fall och inte i andra fall. Och det är naturligtvis de fallen som är intressanta för oss. Hur mycket SVT drar in på indirekt sponsring är oklart. Riksrevisionen räknar med att vara klar med granskningen i april. SVT:s vd Eva Hamilton kallar granskningsbeslutet "ett ganska oroväckande steg". (TT och DN)

Marksänd digital-tv:
Radio- och tv-verket tar över tillståndsgivningen för kommersiella kanaler
Regeringen föreslår i sin proposition att alla sändningstillstånd, utom för public service-företagen, nu ska utfärdas av Radio- och TV-verket. I samband med att RTVV beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Sändningstillstånden ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla fr.o.m. april 2008. Till skillnad mot i Danmark och Norge ger den svenska regeringen inget fritt utrymme i marknätet för icke-kommersiella lokala kanaler eller "öppna kanaler" för föreningslivet.
Hela propositionen finns på http://www.regeringen.se/sb/d/8200/a/89417

Tv-industrin i gemensam attack mot regeringen
I en debattartikel i DN kritiserar cheferna för Sveriges största tv-kanaler regeringens förberedelser att låta telekomindustrin använda frekvensutrymmet som frisläpps när det analoga tv-nätet släcks. Det är ett svek mot tittarna, skriver tv-cheferna. Utrymmet som frigörs när det analoga tv-nätet släcks har hittills varit avsett för tv. När näringsdepartementet nu tillsammans med Post- och telestyrelsen, PTS, förbereder möjligheten för telekomindustrin att använda frekvenserna möts de av hård kritik av Eva Hamilton, vd SVT, Jan Scherman, vd TV4, Hasse Breitholtz, vd TV3 och Jonas Sjögren, vd Kanal 5.

Om regeringen ger utrymmet till telekomindustrin prioriterar den ekonomiska intressen före tittarnas, skriver tv-cheferna som vill att frekvensutrymmet ska användas till fortsatt expansion av tv-utbudet, bland annat genom att utveckla lokal-tv och HDTV. En förutsättning för att dessa tjänster ska kunna erbjudas i marknätet är att de lediga frekvenser som är avsedda för tv-sändningar inte används för andra ändamål. Vi anser att det vore ett svek mot de hushåll som tar emot tv via marknätet om de inte får tillgång till HDTV. (Dagens Media)

Sänkt koncessionsavgift gav TV4 rekordlyft
TV4-koncernen gjorde, med en vinst på 204 miljoner kronor under första halvåret 2007, det bästa resultatet någonsin. Ökningen beror dock på att koncessionsavgiften har sänkts med 108 miljoner kr. TV4 gjorde en vinst under första halvåret 2006 på 126 miljoner kr. Vinsten första halvåret 2007 ökade till 204 miljoner, men då betalade koncernen 108 miljoner kr mindre i koncessionsavgift. Första halvåret i fjol betalade TV4 250 miljoner kr i avgift, jämfört med 142 miljoner kr i år. Skillnaden före koncessionsavgiften visar att TV4-koncernen faktiskt backar med 33 miljoner kr, från 370 miljoner till 337.

TV4-koncernen ökar sina intäkter på både reklam och betal-tv men resultatet sänks på grund av att kostnaderna ökat från 1.367 miljoner kr till 1.502 miljoner kr. Reklamintäkterna ökade till 1.495 miljoner kr (1.481). Övriga intäkter ökade till 344 miljoner kronor (257). Totalt ökade intäkterna till 1.839 miljoner kr (1.737). (Dagens Media)

TV4 söker tillstånd för sex nya kanaler
Kritiserar konkurrerande kanaler för bryta sändningstillstånd
TV4 sänder redan åtta kanaler i Sverige. Trots det planerar TV4 att starta flera ytterligare kanaler. Inför den nya ansökningsrundan till det digitala marknätet i början av nästa år har TV4 ansökt om tillstånd för sex nya kanaler. Vd Jan Scherman räknar med att TV4 befintliga tv-kanaler i det digitala marknätet får fortsatt sändningstillstånd. Dessutom tycker han att tillstånden för de konkurrerande kanalerna TV7, Kanal 9 och TV6 ska omvärderas. TV7 startade sin kanal långt senare än vad som var stipulerat i tillståndsgivningen. TV6 var en seniorkanal, som blev en ung, manlig kanal. Dessutom föreskrivs TV6 i sitt tillstånd att följa svensk lag, vilket den inte gör. Det gör inte heller någon av Kanal 5s kanaler, som också ska följa svensk lag.
Kanal 5s vd Jonas Sjögren tittar också på nya kanaler, men betonar att han inte vill starta kanaler för "startandets skull". Jag är till för att göra vinst på både kort och lång vinst, och höja värdet på bolaget. Det måste finnas en kommersiell gångbarhet i det. Storlek kommer inte före lönsamhet i mitt huvud, säger han. (Dagens Media)

TV3 skrotar nyheterna
TV3 i Sverige lägger ner sitt nyhetsprogram Update efter tre år. 18 personer på nyhetsredaktionen berörs. Det är klart att det är tråkigt då jag har lagt ner fem år på att bygga upp programmet, säger nyhetschefen Anna Järphammar. TV3 lägger även ner sina väderrapporter. Nyheterna kommer inte att ersättas med något annat program. Konsumtionsmönstret för nyheter har ändrats. Internationellt ligger de flesta nyhetssändningar utanför prime (bästa sändningstid). TV3 är en renodlad underhållningskanal och det väljer vi att renodla ännu mer, säger Hasse Breitholtz, vd TV3.Utan nyheter blir det svårt att passera TV4 som landets största tv-kanal. Ger ni upp kampen nu? Det vi har sagt är att MTG-huset ska nå fler ögonpar än TV4-huset. Till MTG-huset räknar vi TV3, TV6 och TV8. (Dagens Media)

Flytta hela SVT till Göteborg
För tio år sedan engagerade riksdagsledamoten Eva Flyborg (fp) sig i behovet av att bredda nyhetsrapporteringens perspektiv i Sverige. Sveriges Television i sin nyhetsbedömning ska borde bli mindre Stockholmscentrerad och att redaktioner eller ledande beslutsfunktioner inom samhällsbevakningen ska flytta ut från huvudstaden som dominerar i nyhetsrapporteringen. Att en så stor del av det samlade medieutbudet produceras i en liten del av landet betyder att dess värderingar lätt blir ännu mer förskjutna i förhållande till resten av landet. Den geografiska koncentrationen motverkar att perspektiv och infallsvinklar ges en kritisk granskning. Flyborg har i flera år återkommit med förslaget om att flytta SVT-verksamhet till Göteborg och så även inför nuvarande riksmötet.
Att enbart flytta en nyhetsredaktion kommer förmodligen inte att räcka för att bryta den totala dominansen inom medieområdet. Därför är det rimligt att flytta hela SVT till Göteborg. I Göteborg finns en stor kompetens inom området, en härlig kreativitet och visioner för framtiden. Göteborg är också stort nog för att eventuella medflyttares respektive ska kunna hitta jobb, en inte oviktig aspekt i sammanhanget. Flyborg menar att politiker bör ställa tydliga krav på vilken inriktning och organisation vi vill ha på public service. Läs hela motionen på http://www.riksdagen.se

Luleå planerar för regional tv-satsning
Om planerna går i lås får Luleå en ny lokal tv-kanal nästa år. Norrköpings Tidningar är huvudägare i Norrbottens Media, det bolag Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten gemensamt bildat. Till våren kommer Norrbottens-Kuriren att flytta sin verksamhet till NSD:s tidningshus. Där byggs också en ny tryckpress för 75 miljoner som också ska trycka Piteåtidningen. Förebilden för tv-kanalen är 24nt i Norrköping, som kan ses via kabel-tv, ip-tv och webb-tv, och som har cirka 60.000 tittare. I Luleå hoppas man på något liknande .(Västerbottens-Kuriren)

Webbinformation om danska digital-tv-övergången
Digitaliseringen av det nya danska tv-marknätet har nu fått en egen webbplats
digitaliseringen.dk som kan ge tittarna vägledning om övergången från analoga sändningar.
Webbplatsen invigdes av kulturminister Brian Mikkelsen som varnade; Nu risikerer man at få en sort skærm, hvis man ikke gør noget.

Finlandssvensk lokal-tv digitaliseras
Wör-TV, i Vasa Läns telefons kabel-tv-nät i Vörå-Maxmo och Oravais, är först ut av de svenskösterbottniska lokal-tv:na att övergå till digitala sändningar. Fördelar är t.ex. att man nu slipper dyra specialkameror och sändningslösningar, och det går bra att använda vanliga digitala videokameror och skicka det färdiga programmet till kabeloperatören längs en fiberförbindelse. För kunden - säger föreningen Wör-tv:s ordförande Torbjörn Ehrman till Radio Vega Österbotten - är den uppenbara förbättringen kvalitetsmässigt bättre bild. Wör-tv har plöjt ner ca 60.000 euro i ny utrustning och har fått stöd av Vörå-Maxmo kommun. Under nästa vår kommer sannolikt Sundom och Petalax-Bergö lokal-tv att följa Wör-Tv:s exempel och digitaliseras. Första digitala sändningen blev kommunfullmäktigemötet 27 september (Svenska Yle)

Nu kommer alla lokal-tv-kanaler inom JNT:s nät att sändas digitalt. Den största fördelen med digitaliseringen är att de olika lokalkanalerna inte längre behöver kämpa om synlighet och sändningstider. I och med att Larsmo När-TV, Pedersöre TV, NY-TV och JTVP alla får egna kanalplatser, kan de sända dygnet runt om de så vill. Vi kan till exempel köra repriser av väldigt omtyckta program, säger Guy Stenberg på Larsmo När-TV. (Jakobstads Tidning)

Mer svensk tv i Österbotten
Vasa Läns Telefons nya tv-nät Svea har invigts. Nu ska alla österbottniska hushåll ha möjlighet att se på Sveriges tv, förutsatt att de betalar för det. År 1960 började svenska tv-sändningar synas i Österbotten. I dag finns 90.000 österbottniska hushåll som vill se de svenska programmen men endast 80.000 hör till kabelnätet.
Alla antennhushåll har inte kunnat se Sveriges tv tidigare. Men tack vare Svea-tv finns den möjligheten nu, säger VLT:s vd Erik Sjöberg. Svea-tv distribuerar de svenska kanalerna SVT 1 och 2, TV4 och Barn-/Kunskapskanalen till antennhushållen i Österbotten. Kanalerna syns gratis i vissa antennhushåll fram till den sista september. Efter det måste hushållen ha en tv-antenn, en digitalbox, ett kanalkort för Svea-tv och betala en månadsavgift för att kunna se kanalerna. SVT:s distributionschef Jan-Olof Gurinder hoppas att intresset för svensk tv i Österbotten ska fortsätta vara lika stort även när kanalerna blir avgiftsbelagda och också att kanalutbudet ska bli större framöver. (Vasabladet)

Trettio får lämna finsk public service - Svenska Yle skär kraftigt
Svenska Yle skär ner i programproduktionen. Orsaken är att det inte finns resurser att göra de program som planerats eftersom trettio personer ska bort. Personalen på svenska Yle fick nyligen höra otrevliga nyheter. Inte nog med att man än en gång ruskas om av en omfattande organisationsreform. Dessutom ska cirka trettio personer bort. Den nya siffran baserar sig på rent matematiska uträkningar. Lönekostnaderna kommer sannolikt att öka mer än vad vi tidigare räknade med, säger verksamhetsdirektör Annika Nyberg-Frankenhaeuser. Hon bekräftar att det inte går att göra sig av med trettio personer utan att det märks i programproduktionen. Ingen del av verksamheten klarar sig undan sparåtgärderna men nyheterna, barnprogrammen och den regionala verksamheten kommer den här gången lättast undan.– Inom genrer som samhälle, underhållning, livsstil och vardagsfakta måste vi se vad vi kan välja bort. Vi blir tvungna att lägga ner program och produktioner. Hon påpekar att den organisationsreform som genomförs innebär att cheferna blir färre. Antalet genrechefer minskar från åtta till tre och producenterna från cirka trettio till nitton. Det betyder att resurser frigörs för programproduktionen. Om det här går att göra har det väl funnits för många chefer? Det kan man kanske säga. Men samtidigt har det alltid varit så hos oss att producenter jobbat direkt med programproduktionen.

Jag är orolig för hur folk ska orka. Vi är redan som urvridna disktrasor och nu vill man vrida ur oss ytterligare, säger Nina Wessberg, förtroendeman på svenska Yle. Enligt henne är de anställda utmattade och utleda på de ständiga organisationsförändringarna. Hon påpekar ändå att en allt större del av både producenternas och programarbetarnas arbetstid går åt till att sköta byråkratiska uppgifter. (Hufvudstadsbladet)

Ny ordförande för lokatv-förbund lägger ned förbundet
Vid årsmötet för Norsk Forbund for Lokal-tv (NFL) valdes Tor Mjaaland från TVSør som ny ordförande efter Per Fjeld från TVVest. Mjaaland fick uppdraget att leda förbundet fram till den planerade nedläggningen i slutet av året då man sannolikt blir en avdelning inom Mediebedriftens Landsforening (MBL) Lokal-tv bransjen er i kraftig endring. Tidligere var lokal-tv definert som tv - sendinger sendt i egne lokal regioner. Nå endrer bransjen seg og lokaltv-selskapene tar mer og mer ansvar for alle levende bilder sendt ut fra mediehusene. 17 av 23 medlemsstasjoner i NFL er i dag avdelinger eller selvstendige selskap innenfor mediehus, säger Tor Mjaaland. Det nya digitala marknätet innebär en stor utmaning för lokatv-branschen. Dessutom måste vi finna nya distributionsformer än traditionell tv säger hon. (Kampanje)

Nye brittiska kulturministern tar kommandot i mediapolitiken
Den nye kulturministern James Purnell kommer att tillsammans med företagsministern John Hutton att bygga upp en tankesmedja för att kunna möta den snabba utvecklingen på medieområdet som en del i en bred översyn av mediesektorns regelsystem. Han kommer att rekrytera erfarna personerna från både inom och utom regeringskansliet för detta. Initiativet ses som ett diskret varningsskott mot den mäktiga mediemyndigheten Ofcom har blivit anklagad för att agera mer policyskapande än att vara reglerande. Purnell vill göra klart för myndigheten att det yttersta ansvaret för avgörande mediepolitiska beslut som framtiden för tv-licensen och för Channel 4 ligger hos regeringen.

Den nya tankesmedjan kommer att genomföra en rad öppna remissomgångar och annat som sannolikt leder till en ny Communications Act innan nuvarande analoga tv-nätet stängs av 2012. Vid ett framträdande vid Royal Television Society konferens sade Purnell att han har tre mål: att säkerställa en öppen marknad och finna vägar till avregleringen samtidigt som konkurrens gynnas; att säkerställa allmänhetens tillgång till tydligt och högkvalitativt innehåll och ta itu med frågor som nu seglar upp om innehållsreglering. Han säger att den traditionella innehållsregleringen och the 9pm watershed (= efter 2100 får inga program riktade till barn sändas) kommer att i ökad grad bli irrelevant i den digitala världen. The 9pm watershed works in the world of the mass audience. But in the many-to-many world, the water starts getting in. Suddenly a child can get hold of material that wouldn't be allowed on TV no matter what time of day it is, sade Purnell. Regeringen har redan get tv-psykologen Tanya Byron i uppdrag att finna metorder att öka skyddet för barn mot sex och våld på Internet och i dataspel.

Kulturministern antydde också att kampanjen av BBC, ITV och andra tv-bolag att utrymme skall reserveras från 2012 på Freeview plattformen för det marksända digitalnätet sannolikt misslyckas. Han välkomnade Ofcoms beslut att reservera utrymme för trådlösa mikrofoner men lade till; The threshold for any such exception is extremely high, particularly if it means that large parts of the released spectrum are not available for new entrants to bid for.
Läs hela Purnells tal: http://www.publicaccess.se/docu/PurnellRTS.pdf

Även litauisk tv internationell
Den nationella litauiska tv-bolaget har lanserat sin tredje kanal; LTV World. Det är en internationell kanal som kan ses av tittare i norra och västra Europa och senare i höst i Nordamerika. Så länge folk bryr sig om vad som händer i Litauen kommer de att vara en del av vårt land och vi vill hålla hoppet uppe att de kanske kommer tillbaks säger Kestutis Petrauskis, vd för Lithuanian Radio and Television. LTV World kommer att sända elva timmar om dagen från 12.25 UTC. I framtiden blir det dygnet runt.

Fri tv-tid för politiska partier; förluster för tv-bolag
Kongressen i överväger ett förslag om att ge politiska partier i Mexiko gratis tv-tid under valkampanjer. Avsikten är att tv-bolagen måste ge partierna tillgång till tre minuter fri tid varje timme från 0600 till 2400. Om ett tv-bolag i genomsnitt brukar sända 20 minuter reklam per timme innebär detta en intäktsminskning om 15 % under valrörelser. (Reuters)

Gemensam plattform för mobil-tv i Tyskland
Tyska konkurrensmyndigheter har godkänt samarbetet mellan mobiloperatörerna T-Mobile, O2 och Vodafone som innebär en gemesam teknisk platform för mobil-tv. Operatörerna kommer att utveckla den nya europeiska standarden DVB-H (Digital Video Broadcasting for Handhelds). De kommer också att kunna köpa in program tillsammans även om var och en kommer att marknadsföra sig separat. (AFP)

tv med inbyggda digitalmottagare fungerar med kabel-tv
Com Hem och Sony meddelar att man inlett ett samarbete kring digital-tv. En rad av Sonys lcd-tv med inbyggda digitalmottagare kommer att fungera med Com Hems sändningar. Vi har tidigare lanserat en digitalbox med hårddisk (PVR) och HDTV och nu tar vi ytterligare ett steg för att förenkla och utöka valfriheten för våra kunder med Sonys inbyggda digitalmottagare. För befintliga digital-tv-kunder är en Sony-tv med inbyggd digitalmottagare tillsammans med ett syskonabonnemang från Com Hem ett bra sätt att komplettera hemmet med ytterligare en tv, säger Christofer Peilitz, produktchef för tv på Com Hem. Vi ser det som en klar kundfördel att tv:n har digitalmottagare både för marknätet och Com Hems nät, på så sätt kan kunden känna sig trygg i att kunna se digital-tv oavsett om man bor i hus eller i lägenhet, säger Daniel Modéer, digital-tv-ansvarig på ONOFF.

radio

Hot mot svenska reklamradion: Får sända mer reklam
Från februari nästa år får den kommersiella radion sända upp till tolv minuter reklam varje timme föreslår regeringen. Förändringen innebär att reklamradion kan sända upp till 50 procent mer reklam. I den nuvarande lagstiftningen, som har gällt sedan 1992, begränsas reklamen till åtta minuter per timme. I en departementspromemoria föreslogs att reklamtidsregeln skulle tas bort helt. Men reklamradions egen organisation RAB ville i sitt remissvar ha kvar en restriktion, eftersom en obegränsad mängd reklam skulle kunna sänka reklampriserna och minska radiolyssningen. (Radionytt)

Småorter mister sin närradio:

- Allt hopp ute för närradion i Olofström
Förra veckan höll den 21 år gamla närradioföreningen i Olofström sitt allra sista möte. Det känns oerhört tungt och tråkigt men det finns tyvärr ingen annan utväg, säger ordförande Pentti Grönvall. Den allra första spiken i det som nu ser ut att bli en mycket lång närradiotystnad slogs i redan den 28 februari 2006 då masten via vilken närradion skickat ut sina sändningar revs efter en byggnadslovstvist. Sedan dess har föreningen jobbat vidare med att hitta en lösning för att kunna fortsätta sin verksamhet. Master att sätta upp antennen på finns såklart men årskostnaderna för att få tillgång till en sådan plats är alldeles för höga för oss. Speciellt då vi tidigare inte betalat en krona för detta, förklarar Grönvall. Vi har försökt få hjälp med att hitta en ekonomiskt lösning med hjälp av bland annat kommunen men där har vi inte fått något stöd. Så nu lägger vi helt enkelt ner. Det finns tyvärr inget mer vi kan göra. (Sydöstran)

- Heby närradio är på väg att läggas ner
Kraftigt ökade kostnader för master och ledningar och för få som engagerar sig i föreningens verksamhet är de viktigaste orsakerna. Heby närradio startade år 1988 och har sedan dess direktsänt fullmäktiges sammanträden. Närradioföreningen har en analog studio i Heby Folkets hus källare. När föreningen startade sin verksamhet var det för att öka mångfalden i etern och erbjuda föreningar och organisationer att göra egna program. I stort sett alla i kommunen kan ratta in 88,7 MHz och höra sändningarna, med undantag för ett område mellan Tärnsjö och Östervåla där det skulle krävas en slavsändare. Servicen har blivit sämre. I tisdags kunde föreningen inte sända från kommunfullmäktiges sammanträde från Tärnsjö. Det hade plötsligt uppstått ett avbrott i ledningen mellan telestationen i Heby och sändarskåpet i en mast. Tidigare hade vi en identifikationssignal som varnade för avbrott. Det är tyvärr inte första gången det sker, säger Tommy Dahlgren. Han sköter tekniken från fullmäktiges plena samtidigt som han deltar i dem som ledamot för socialdemokraterna. Det har inte gått att få med de borgerliga partierna i verksamheten. De har betraktat närradion som en "sosseradion". De har till och med nobbat erbjudanden att sända valradio. Inte heller kyrkorna har visat intresse att sända närradio.

Heby kommun betalar i år 65.000 kronor till närradioföreningen för fullmäktigesändningarna. Det tilltal till medborgarna som direktsändningarna erbjuder har uppskattats av alla partier. Enligt Tommy Dahlgren har företrädare för kommunfullmäktiges presidium muntligt sagt honom att kommunen kan tänka sig att skjuta till mer pengar nästa år. Hyrorna, som sätts av Teracom, för master och ledningar kan då komma att fördubblas. Men framtiden för Heby närradio hänger i första hand på om fler vill ställa upp och jobba i verksamheten, säger Tommy Dahlgren. (Upsala Nya Tidning)

Kulturminister mot samgående mellan P4 och Kanal 24
Norske kulturministern Trond Giske tycker inte om P4-chefen Kalle Lisbergs planer om en sammanslagning av P4 och Kanal 24. Lisberg föreställer sig ett företag som äger eller driver bägge koncessionsålagda kanalerna utifrån en NRK-modell. Centralt är här en gemensam nyhetsavdelning som kan producera radionyheter i bägge kanalerna. Enbart P4 har använt 35-40 miljoner nkr på nyheter så det går att hämta in mycket på en sådan rationalisering. Jeg har vanskelig for å se for meg dette, säger Giske til Kampanje. Han menar att det är utlyst två koncessioner med avsikten att öka konkurrensen på den kommersiella radiomarknaden. (Kampanje). Vid pressläggningen meddelas just att Kalle Lisberg ger upp. Vi ser ikke at det er politisk vilje til en og samme eier i de to kommersielle allmennkringkasterne. Jeg er skuffet, fordi det ville ha sikret to sterke allmennkringkastere, säger han till NRK P2s program Kulturnytt.


Sändningar till Burma från Oslo utökas
Den oslobaserade exilstationen Democratic Voice of Burma (DVB) har utökat sina kortvågssändningar från två timmar per dygn till dygnet runt, som en följd av upproret i Burma. DVB startades 1992 av exilburmeser med ekonomiskt stöd av de norska myndigheterna och har idag 15 medarbetare i Oslo. Sändningarna till Burma når enligt DVB flera miljoner lyssnare. DVB började för två år sedan även sända tv via satellit. (Radionytt, Media Monitor) http://www.dvb.no/

Public service planerar islam-kanal
Den nederländska public service-radion NOS vill starta en digital radiostation för landets muslimer. Den nya stationen ingår i ett planerat radiopaket, som ska ge plats för 25 digitala kanaler - bland annat nyhetsinriktade NOS Nieuws 24, ett antal musikstationer och kanaler för kristna och livekonserter. NOS vill gå över till den nya standarden DAB+ och öppnar även för FM Extra, som kan sändas digitalt via de existerande FM-näten och som redan testas av den kommersiella radion. (Radionytt)

Första amerikanska radiostationen i Rumänien
Det var inte så länge sedan Rumänien låg bakom “järnridån”, men nu har den första amerikanska radiostationen invigts. ‘Good morning Romania’ för amerikanska soldater kan nu höras på FM 107 Mhz runt militärbasen Mihail Kogalniceanu. (Rompres news agency via BBC Monitoring)

Riskkapitalet tar över Clear Channel
Efter tio månaders tragglande har Clear Channels aktieägare godkänt en försäljning av företaget till riskkapitalbolagen Thomas H. Lee Partners LP och Bain Capital Partners LLC för 19,5 miljarder dollar. De nuvarande aktieägarna behåller enligt avtalet 30 procent av Clear Channel, som kommer att avnoteras från börsen. Clear Channel är USA:s största radiokoncern med mer än 1.100 stationer. Utomlands är bolaget mer känt för utomhusannonsering bl.a. i Sverige. (AP)

2010 har hälften av brittiska hushållen DAB-radio
Intresseorganisationen Digital Radio Development Bureau meddelar att 58 % av de brittiska hushållen kommer att ha DAB-radio i slutet av 2011. Vid detta års slut kommer man att nå 21 % och 30 % nästa år.

Det lokala betyder allt mer för lyssnarna
Radio Blekinge har fyllt 30 år och formerar sig för att möta framtiden. Allt fler vill vara med i det lokala medielandskapet, konstaterar radiochefen Bosse Svensson. Vi är i grunden ett lokalt medium. Och vi ska inte glömma att det första medievalet många människor gör är i lokalmedier, antingen man väljer en tidning eller börjar lyssna på den lokala radiostationen. Det lokala utbudet har sammantaget också en mycket större publik än till exempel kvälls- och rikstidningarna. Det glömmer man ibland bort, fortsatte Bosse Svensson. an kunde samtidigt se hur flera av de "stora" medierna alltmer får upp ögonen för den lokala journalistiken. Det kan ha många skäl, för det mesta rent kommersiella. Men just nu satsas det.
Kvällstidningarna går in lokalt, TV 4 satsar på en lokal tv-kanal, jämte att SVT försöker bli mer lokala. Fler aktörer försöker sig på lokal nyhetsbevakning och annonsförsäljning. Samtidigt jobbar de lokala tidningarna mer som vi, med snabba nyheter direkt ut på nätet. Vad är lokalradions stora utmaning inför framtiden? Det blir att förädla och utveckla det positiva vi har. Vi ska fortsätta att ha en stark och självklar position i det lokala utbudet, menade Bosse Svensson. (Blekinge Läns Tidning)

Direktsänd lunchteater i radio
Riktig public service, säger Gisela Nilsson, ansvarig för lunchteatersatsning på Teater Västernorrland, om det unika samarbetet med Radio Västernorrland. Teater Västernorrland bjuder på en ”Raggarspecial” av ensemblen som har urpremiär av föreställningen ”Krom ljuger inte” två dagar senare. Innan föreställningen får Radio Västernorrlands lyssnare träffa skådespelarna som intervjuas direkt i Radio Västernorrlands förmiddagsprogram. 4 oktober blir det ännu en premiär: då direktsänds Peter Barlachs lunchteaterföreställning ”Heliga familjen” på SR Radio Västernorrlands web. Vi sänder direkt på vår websida, säger Myran Månsson på Radio Västernorrland. Kan man tala om ”radioteater”? – Nej, det är en direktupptagning av en föreställning, ungefär som P1 gjorde med Krister Henrikssons ”Doktor Glas” tidigare i år. Det kan bli fler sändningar efter nyår. Vi har i vårt uppdrag av staten att samarbeta med kulturinstitutioner och det här är ett bra sätt att göra det, särskilt som vi vet att fler och fler lyssnar på radio över nätet, säger Månsson.(Dagbladet)

annat

Danskarna är numera ett övervakat folk
Regeringens antiterrorpaket, som har sin bakgrund i ett EU-direktiv från 2006, har nu sjösatts. Detta innebär bl.a. att allt privat användande av telefoner och internet registreras. Informationen kan sedan granskas av den danska säkerhetspolisen PET. 15.000 uppgifter om året för varje dansk registreras. Danmark är det första EU-landet som drar i gång ett sådant gigantiskt lagringssystem.(Berlinske Tidene). Det kan noteras att dessa uppgifter har fått föga uppmärksamhet i svenska medier.

Den svenska journalistkåren:

Folk tycker inte som journalister
Sänkt skatt och bibehållen kärnkraft. Det är förslag som allmänheten skriver under på men som svenska journalister i högre utsträckning säger nej till. I boken Den svenska journalistkåren från Göteborgs universitet redovisas flera forskningsrapporter om svenska journalisters åsikter, liv och leverne i förhållande till sina läsare, lyssnare och tittare. Journalister beskrivs som mer nöjeslystna än folk i allmänhet. De går oftare på bio, teater och restaurang men är inte lika flitiga i trädgården.

Journalister nu ännu mer vänster
Politik tycks däremot vara en faiblesse. 68 procent av journalisterna pratar politik minst en gång i veckan mot allmänhetens 25 procent. Journalister har också större förtroende för politiker än vad allmänheten har. Sympatier för miljöpartiet, vänsterpartiet och folkpartiet är starkare inom journalistkåren än hos folk i allmänhet. Svenska journalistkåren står mer till vänster än vad den gjorde för 20 år sedan vid slutet av 80-talet. Däremot har moderaterna och socialdemokraterna relativt få sympatisörer inom kåren. Dessa mönster har funnits sedan första undersökningen 1989. Generellt ligger journalistkåren till vänster om sin publik. I sakfrågor märks skillnader i synen på exempelvis flyktingmottagningen i Sverige. 11 procent av journalisterna vill minska flyktingmottagandet mot allmänhetens 49 procent.

Bland de övriga slutsatserna i boken noteras att journalistyrket är ett yrke för medelklassens och akademikernas barn, stockholmskoncentrationen har ökat -fyra av 10 arbetar i Stockholm och andelen kvinnor har ökat kraftigt i journalistkåren -idag är hälften kvinnor. (Kulturnyheterna SVT, Göteborg TT/SvD))

Journalister tycker att ägarna fått ökad makt
Svenska journalister anser att deras inflytande över mediernas redaktionella profil har minskat avsevärt de senaste tio åren. Samtidigt uppfattar journalisterna att företagsledning, ägare och annonsörer fått ökat inflytande. Det är ett resultat som medieforskare på JMG i Göteborg kommit fram till. Även om det enligt journalisterna skett stora förändringar i synen på vem som har det långsiktiga redaktionella inflytandet är det fortfarande redaktionsledning, ansvarig utgivare och journalister som har störst inflytande. Ägare och annonsavdelning har klart mindre inflytande.

Kent Asp betonar att det handlar om journalisternas egna uppfattningar. Många menar att det kommersiella har fått större utrymme, men någon riktig vetenskaplig undersökning finns inte. Asp kan tänka sig att det ligger något i att konkurrensen blivit tuffare än den var för tio år sedan, till exempel genom att webbjournalistiken tillkommit. Till det kommer att konkurrensen mellan TV och tidningar har ökat och att kommersiell radio har en annan ställning i dag. Samtidigt är det viktigt att påpeka att de etermedier som drivs enligt public servicemodellen – liksom dagspressen – fortfarande starkt präglas av ett public servicetänkande. Kent Asp anser att undersökningens resultat är anmärkningsvärt, oavsett om det faktiskt skett en förändring av inflytandet över det redaktionella. Det är i sig intressant att den viktigaste ingrediensen i medierna – personalen – har denna uppfattning. (Journalisten)

Den Svenska Journalistkåren beskriver hur yrkeskåren ser på sig själv och samhället. Boken har sammanställts av Kent Asp och innehåller texter av doktorander och forskare vid institutionen för journalistik och masskommunikation på Göteborgs universitet (JMG). Mer info på http://www.jmg.gu.se

Centerpartist vill avveckla presstödet
Mitt huvudspår är att presstödet ska avvecklas, sade centerriksdagsmannen Per Åsling då han i går debatterade mediepolitik på Branschdagarna i Örebro. Över telefon säger Per Åsling att han tidigare framfört sin inställning både internt och externt, men att han har inte diskuterat frågan i kammaren. Det är ingen hemlighet att jag har den här uppfattningen, men frågan har inte varit uppe bland de berörda, exempelvis i riksdagsgruppen, säger han. Åsling vill omdefiniera, avveckla och nyutveckla presstödet "men det gäller att vara pragmatisk" och funder över vad man ska använda pengarna till. Han vill att de går till riktade insatser och åtgärder för nysvenskar, "en grupp som måste in i det offentliga samtalet". Det skulle kunna betyda statliga pengar för tidningar - på nät och papper - och kanaler som riktar sig till dessa grupper. (Medievärlden)

Kristet mediebolag bildas
Tidningen Dagen, bokförlaget Libris och TV-Inter samarbetar för att bilda ett kristet mediebolag som planerar att starta om ett halvår. Enligt Dagen pågår sedan i våras samtal mellan representanter för Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen, Svenska baptistförbundet, norska mediehuset Vårt land samt Dagengruppen AB, som ägs av landets pingstförsamlingar. Utgångspunkten är att vi som enskilda ägare vill hålla ihop vårt ägande, säger Dagens VD Daniel Grahn. (Journalisten)

Kommer Google att utmana Second Life?
Det ryktas nu om att Google planerar att senare i år lansera en egen virtuell värld - My World - på Internet som skall kunna mäta sig med Second Life. Bolaget samarbetar med Arizona State University med testar av ett 3D socialt nätverk som kommer att kopplas samman med Google Earth och Google Maps. Avsikten förefaller dock inte vara att konkurrera med Second Life med all dess fantasi, sex och inkomstbringande project. Även om My Worlds användare skall kunna skapa avatarer skall dessa tack vare kopplingen till Google Maps kunna gå omkring på verkliga gator och gå in i verkliga byggnader för att se vad som finns där inne och umgås med andra avatarer. Google vill förstås inte avslöja något om sina planer. We're always looking for new ways to help our users connect with each other, share information, and express themselves, but we don't have any new details to share at this time, säger en talesman för Google. (Ars Technica)

TeliaSonera bildar ett ”banverk” för koppar- och fibernäten
Det helägda dotterbolaget, som startar sin verksamhet under årets sista kvartal, ska sälja sina produkter på lika villkor till TeliaSoneras grossistkunder och till företaget egna verksamheter. Med det separata infrastrukturbolaget vill TeliaSonera förekomma Post och telestyrelsens förslag om lagstiftning om så kallad funktionell separation.

Enligt Anders Bruse som är chef för TeliaSoneras affärsområde Bredbandstjänster, detaljreglerar PTS förslag ett börsnoterat företag på ett oacceptabelt sätt. De föreslagna lagändringarna hotar dessutom att urholka äganderätten på ett sätt som sannolikt strider mot den svenska regeringsformens grundlagsskydd om rätt till respekt för egendom, menar TeliaSonera. TeliaSonera bildar det nya infrastrukturbolaget för att säkerställa marknadens krav på transparens och full insyn. Det innebär att alla operatörer och företagets egna verksamheter ska behandlas lika. TeliaSonera räknar också med att kunna driva infrastrukturverksamheten effektivare i ett separat bolag. (Uppsnappat)

Nytt supersnabbt gränssnitt för dataöverföring
Upp till tio gånger snabbare än USB 2.0 ska USB 3.0 bli. USB 3.0-gränssnittet ska vara bakåtkompatibelt med USB 2.0 och kunna hantera överföringshastigheter på upp till 4,8 gigabit per sekund samtidigt som effektförbrukningen sänks. För att exemplifiera den mycket högre dataöverföringshastigheten säger utvecklargruppen att en HD-videofilm på 27 gigabyte ska kunna överföras till en portabel mediespelare på 70 sekunder. Med det befintliga USB 2.0-gränssnittet tar samma sak 15 min eller mer. USB 3.0 kommer att separata kanaler för in- och utgående datatrafik vilket innebär att anslutna enheter ska kunna skicka och ta emot data samtidigt utan att överföringshastigheten påverkas. Till USB 3.0 ska befintliga USB-kontakter och kablar kunna användas. (Uppsnappat)

CivilMedia 2007 -UnConference: Participation 2.0
En EU-stödd konferens om medier i civila samhället hålls i Salzburg, Österrike 15-17 november. Deltagare blir medieaktivister, forskare, utbildare, politiker och även andra intresserade. Ämnet blir i första hand deltagande medier d.v.s. community radio och community tv (i Sverige närradio och öppna kanaler) liksom anknytande Internet.

Vad kan dessa medier få för betydelse för politiskt deltagande, europeisk integration och ett aktivt europeiskt medborgarskap? Arrangör är Radiofabrik – Verein Freier Rundfunk Salzburg i samarbete med Institut für Medienpädagogik in Forschung und Praxis, Tyskland, Civil Rádiózásért Alapítvány, Foundation for Civil Radio Broadcasting, Ungern, Community Media Forum Europe (Bryssel) och Verband Freier Radios Österreich (österrikiska närradioförbundet). Inga konferens- eller seminarieavgifter, men deltagare får själva finansiera resa och logi. Mer info inkl anmälan på http://www.civilmedia.eu

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan