Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

ledare
Yttrandefrihet 1:
Stoppa reklamradiofusket
Den svenska närradion är från sin start för snart 30 år sedan ”föreningsradion”; en del av det civila samhället. En viktig mediedemokratisk kanal, som kompletterar radion i den offentliga och privata sektorn (SR och reklamradion PLR). Men politikerna har aldrig gett denna lokala radio någon chans att utvecklas. Från början skapades ett internationellt sett alldeles unik regelsystem som dessutom utarmades utifrån motiv om avreglering (!) på 90-talet. Ett avgörande misstag var att tillåta reklamfinansiering i närradio utan att närmare ange vad sådana intäkter skulle användas till och dessutom utan att ställa några väsentliga krav på den som kan få sändningstillstånd.

Närradiokriget i Kristianstad, som beskrivs i en notis i detta nyhetsbrev, ger en tydlig bild på hur systemet spårat ur. Detta är dock bara ett exempel i raden av bråk och krascher kring närradion runt om landet – under flera år. Exempel på hur privatpersoner och kommersiella radiobolag tar för sig av frekvenserna som är avsedda för föreningslivet. Vem som helst kan nämligen utan några lagregler bilda en lokal ideell förening i syfte att sända radio och detta är också det enda krav radiolagen ställer på ett sändningstillstånd. Det är ju nästan självklart att alla de kommersiella intressen, som inte har möjlighet att få tillgång till PLR-frekvenser och betala för dem, tar för sig. Detta gör man genom att steg för steg pressa ut föreningslivet från frekvenserna med sina bulvanföreningar. Det går också som i Kristianstad lätt att kuppartat på ett årsmöte ta över en närradioförening genom att bilda ett knippe låtsasföreningar som naturligtvis alla fått sändningstillstånd från Radio- och tv-verket. Att på detta sätt låta näringsfriheten slå ut yttrandefriheten är ett kliv ner i diket på den demokratiska vägen.

Från Staffanstorp kommun sänder en kommersiell närradiostation till Malmö och Lund trots att detta bryter mot radiolagen (se annan notis). I Landskrona nyttjar SBS närradiofrekvensen 94,5 MHz diskret med ”Gamla godingar” som undersändare till Vinyl. Fusket får pågå år efter år med myndigheternas tysta medgivande. Ett försvar för denna märkliga utveckling lär vara att om inte den kommersiella ”föreningen” sänder så kanske ändå ingen använder frekvensen. Men det är ju alltid svårt för det verkliga föreningslivet att kunna ta för sig av sina rättigheter i etern om en lokal entreprenör startat en bland ungdomar populär musikkanal. Närradion är viktig för många svenskar med utländsk bakgrund. Botkyrka är en av landets mest invandrartäta kommuner, men kommunens närradiofrekvens är monopoliserad av en popradio dygnet runt. Detta var väl aldrig meningen med närradion?

De som utreder reklamradion kanske borde ta sig en funderare på varför en del av reklamintäkterna i radio inte går till PLR-stationerna utan till lokala kommersiella närradiostationer, som inte heller behöver betala för sändningstillstånden. Pengarna hamnar i privata fickor. Om utredarna i huvudstaden inte orkar ta sig ut i landet, så finns det ju närliggande exempel som Radio Vallentuna.

Socialdemokraterna tyckte aldrig om närradion (som folkpartiet lanserade) och struntade totalt i närradion när förfallet inleddes på 90-talet. Det hjälpte inte med de uppenbara bristerna pekades ut i en omfattande statlig utredningsrapport 2004. Kulturminister Pagrotsky valde att titta bort. Nu har Alliansen chansen att rensa upp i mediaträsket. Reklamfinansieringen tillhör marknaden och PLR. Närradion tillhör det civila samhället och föreningslivet!

Yttrandefrihet 2:
Radio Sweden Frihetsradion
Folkpartisten Birgitta Olsson har fått utstå en del spott och spe för sitt förslag om Radio Free Sweden (se notis). Felet var dock enbart namnet som kanske mer associeras till ”Befria Sverige” än en internationell radiokanal som skall främja yttrandefriheten världen över. Tanken är annars mycket bra. Man behöver dock inte gå helt över ån efter vatten. Sveriges Radio har ju redan en utmärkt verksamhet i form av Radio Sweden – utlandssändningar på svenska, engelska och många andra språk via kortvåg, satellit och Internet. Denna verksamhet finansieras liksom annat inom SR via tv-avgiften, men har genomlidit svettiga år för sin överlevnad. För mycket länge sedan insåg politikerna verksamhetens direkta betydelse för Sverige utomlands och Radio Sweden finansierades istället direkt över statsbudgeten via UD.

Radio Sweden har sedan decennier tillbaks ett stort förtroendekapital bland lyssnare runt om i världen inte minst i forna Östblocket. Radio Sweden, som är den enda kvarvarande utlandsradion av betydelse i Norden, bör kunna utvecklas med just statliga medel bl.a. biståndsmedel för att öka bevakningen och främjandet av demokrati och yttrandefrihet runt om i världen. Sådant stöd från staten kan läggas ovanpå en bibehållen grundfinansiering med licensavgiften. Om inte statliga pengar ”av integritetsskäl” kan gå till redaktionella satsningar kan ett stöd ges för att utveckla sändartekniken bl.a. digitaliseringen av kortvågen. Men nog vore det fin insats om SR exempelvis fick resurser att varje vecka världen över sända ut en engelsk och arabisk version av P1-programmet Konflikt. Satsa på Radio Sweden!

radio och tv

Borgerlig rockad om tv-avgiften
Det har varit många turer inom politiken om att avskaffa tv-avgiften och ersätta den med en medieavgift eller skattefinansiering av svensk public service. Inom Alliansen har nu Centern och Folkpartiet bytt åsiktsplats. Centerpartiet vill avskaffa avgiften, medan Folkpartiet överger sin inställning om att avskaffa densamma. Fp beslöt vid sitt landsmöte nyligen att inte fortsätta driva frågan om avskaffande av tv-avgiften, som tidigare fanns med på det mediepolitiska programmet. Däremot beslöt centerstämman att ett nytt betalningssystem skall införas för att garantera oberoendet för public service.

Det speglar en syn om att man tycker väldigt illa om systemet, samtidigt som man älskar public service, säger Anders Åkesson (c), riksdagsman och ledamot i kulturutskottet till TT. Enligt honom ligger det närmast till hands att införa en medieavgift som alla personer betalar, i likhet med begravningsavgiften. Därmed skulle till exempel även de som tittar på tv-program via dator vara med och betala. Partistyrelsen menar att skattefinansiering också har sina komplikationer, eftersom "det finns en risk att oberoendet för public service undermineras om anslaget bestäms politiskt i den ordinarie statsbudgeten".

Norsk public service är mest kommersiell
Public servicekanalerna i Danmark och Sverige är missnöjda med NRK:s satsning på Internetreklam och menar att NRK är den mest kommersiella allmänna radio/tv i Norden. DR och SVT har i motsättning till NRK valt bort nätreklam och NRK:s främsta förebild BBC håller sig också borta från reklamen. DR har Danmarks största webbplats. Vi skal være en reklamefri oase i et samfunn som blir mer og mer kommersialisert, säger DR-chefen Kenneth Plummer. NRK håller med om att det kan vara en konkurrensfördel att inte ha reklam. Vi har vært kritisert for å ha reklame, men det viser seg at brukerne ikke irriteres på samme måte på nettet, säger Vidar Nordlie Martinsen som också pekar på det faktum att NRK slår SVT och DR i både tittarandel- och bedömningsmätningar. (Kampanje)

Nedskärningar av radio- och tv-arkiv hotar kulturarvet
Om Danmarks Radio gör allvar med att avskeda var tredje anställd på sitt Arkiv og Research Center och halverar avdelningens budget blir detta allvarligt för det danska kulturarvet. Dessutom innebär det sämre programinnehåll bl.a. kommer TV Avisen (nyhetsprogrammet) försämras. De 130 anställda är arga och skrivit till kulturminister Brian Mikkelsen. De menar att journalisterna redan är hårt pressade tidsmässigt. Arkivpersonal kan exempelvis behöva använda 30 minuter för att hitta ett bestämt klipp från Rwanda flera år tillbaks i tiden, medan en journalist kan behöva dubbla tiden för samma klipp. De anställda i DR:s Arkiv og Research Center är utbildade bibliotekarier och liknande. Ett annat problem blir att kanske ingen får tid att beskriva nutidens program vilket kan betyda att det om 20-30 år har det mesta försvunnit och därmed degraderas kulturarvet. De anställda skriver att det behövs pengar utifrån. De tycker att det är oförståeligt med besparingarna med tanke på Mikkelsens önskemål om att medborgarna skall få tillgång till arkivmaterialet via Internet. (TV-Nyt)

Brasilien får public service utifrån europeisk modell
Regeringen planerar regeringen att sjösätta TV Brasil den 2 december, en statligt uppbackad public serviceorganisation som utformas utifrån den europeiska modellen främst BBC. TV Brasil, var årsbudget är $175 miljoner, blir huvudbolaget i en statligt ägd mediegrupp som också omfattar ett radionät och en nyhetsbyrå. Bildandet av bolaget är kopplat till övergången till digital-tv som inleds i Sao Paulo i december. Franklin Martins, som tidigare i år utnämndes till minister för social kommunikation, har det uttryckliga uppdraget att skapa public servicebolaget. Man avser skapa ett radio- och tv-bolaget som skall vara självständigt gentemot regeringen och marknaden samt dessutom utgöra ”en referens för kvalitet och mångfald”.

Riktlinjerna för verksamheten kommer att utformas av ett självständigt råd om 17-20 medborgare. President Lulas utnämnde nyligen Luiz Gonzaga Belluzzo till TV Brasils ordförande. Belluzzo är en mycket inflytelserik ekonom med starka band till oppositionen. Lula vill nämligen inte att TV Brasil inte skall framstå som "PT's TV." PT är politiska partiet bakom Lula. Belluzzo kommer att välja övriga styrelsemedlemmar och även TV Brasils vd. Det finns sedan tidigare tre statliga radio-tv-företag i Brasilien liksom ett antal delstatsägda. De har dock inte kunnat hävda sig i konkurrensen med de privata familjeägda tv-jättarna som TV Globo. Avsikten är nu att dessa skilda offentligägda radio- och tv-företag skall kunna vidaresända program från TV Brasil och även få ekonomiskt stöd för att producera regionala program och uppgradera till digital teknik. (Variety)

SBS lämnar Amsterdam
SBS Broadcasting, som har största delen av sin radio- och tv-verksamhet i Norden och Östeuropa, flyttar sitt huvudkontor från Amsterdam till München 1 oktober. Det blev i somras klart att SBS Broadcasting blir ett dotterbolag till tyska ProSieben Sat1.

Fortsatta vinster för sändningsbolag
Det svenska helstatliga Teracom hade intäkter på 1.629 miljoner kronor under första halvåret, varav 830 miljoner under andra kvartalet. Rörelseresultatet för första halvåret förbättrades till 301 miljoner (från 205 miljoner 2006). För andra kvartalet blev resultatet 164 miljoner (+ 98 milj) 2006. Avkastningen på eget kapital har ökat till 11 % (9 %)
Rörelseresultatet på 164 miljoner kronor för årets andra kvartal innebär att Teracom-koncernen fortsätter att visa en stadigt positiv utveckling. Såväl moderbolaget Teracom som dotterbolaget Boxer förbättrar sina resultat säger vd Crister Fritzon. Det förbättrade resultatet förklaras med förstärkt kostnadskontroll, ökade intäkter från mobiltelefoni och datatjänster samt digital-TV-övergången. Boxer har nu 678.000 abonnenter.

television

Norsk public service måste spara stort
Ett underskott på 150 miljoner nkr hotar NRK 2008 och nu måste den statliga kanalen spara pengar. Rundradiochef Hans-Tore Bjerkaas har fått signaler från styrelsen om att budgeten inte kommer att godkännas. Enligt honom är det investeringar i ny teknik samt en för stor personalökning som är orsaken till underskottet. De förtroendevalda har poängterat att det är NRK:s ansvar att välja bort aktiviteter när antalet anställda skall minska. De anställda är överens med Bjerkaas om att ekonomin nu måste stramas upp så man inte måste dra ned senare. Första åtgärd blir ett anställningsstopp. (Journalisten.no/Kampanje)

Kulturminister tveksam till att ökad konkurrens ger bättre tv
Norske kulturministern Trond Giske tror att den ökande konkurrensen på tv-marknaden inte gör livet lättare för tv-aktörerna. Han är inte säker på att det finns utrymme för alla nya kanaler. Det er særlig på reklameområdet, hvor det er en viss sum som skal fordeles, at konkurransen blir tøff. Det er ikke sikkert at alle overlever og det er ikke sikkert at alle skal overleve heller, sade Giske i samband med att invigde revitaliserade NRK2. Han menar att det inte finns någon automatik med att flera nya tv-kanaler ger tittarna ett bättre utbud. Det är inte säkert att ökad valfrihet ger ökad kvalitet och det är heller inte säkert att den stora mångfalden get ett bättre tv-utbud. Därför måste vi ha en allmänradio/tv som NRK säger Giske som hoppas att NRK2 ger utrymme för debatter och längre resonemang. (Kampanje)

Statsägd norsk tv startar porrkanal i Sverige
I en pressrelease från Telenor meddelas att Canal Plus byter namn på sina kanaler för att bättre spegla innehållet. Längst ned på listan finns kanalen Canal 69 med en not om att kanalen inte kommer att sändas i Norge som har en hårdare lagstiftning för pornografi än vad Sverige har. Kanalens sändningstid är mellan 23:00-6:00. http://www.canal69.se/ Övriga nya kanaler är Canal Plus Comedy och Canal Plus Sport (Dagens Media)

Norsk minister förbannad på tv-kanal
Utvecklingsminister Erik Solheim (SV) har reagerat kraftigt på reklamkampanjen för tv-kanalen Discoverys serie om massemördare och våldtäktsmän. ”Ted Bundy var dødsrå med damene” lyder en av annonserna för serien ”Forstå ondskapen”. Solheim menar att Discovery med sitt ordval blandar in en positiv egenskap i en massmördares handlingar. Han påminner om att våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem i hela världen. Men også her i Oslo har vi nylig hatt en voldtektsbølge langs Akerselva. En så smakløs ordbruk virker som en hån mot ofrene, säger Solheim. (Kampanje)

Svagt resultat för danska TV2
Det blev första halvåret underskott på 65,4 miljoner dkr för TV 2 Danmark A/S (svenska TV4:s motsvarighet i Danmark). Orsaken är dels de många nya aktiviteterna (bl.a. TV2 News, TV2 Radio och TV2 Sport) och dels en lägre tillväxt på reklammarknaden än förväntat. Samma period förra året var underskottet 51,6 miljoner. TV 2 har fått underskott trots att man ökat sin reklamomsättning med sex procent vilket är mer än tv-marknaden i helhet. TV2-kanalerna har ökat tittarandelen av kommersiell tv en aning; från 62,3 till 62,9 %. (TV-Nyt)

Filmägarnas egen tv-kanal firar ett år
1 september hade Skandinavia - Filmägarnas tv-kanal sänt i ett år. De danska tv-tittarna har under året kunnat se djuplodande dokumentärfilm, humoristiska kortfilmer och nordisk spelfilm av internationell klass. Skandinavia kan med stolthed berette om et år, hvor vi er kommet ind i de danske tv-stuer og givet seerne mulighed for at se tv af høj kvalitet. Vi har oplevet, at seerne gerne vil se programmer, der går i dybden og giver stof til eftertanke, säger vd Niels Aalbæk Jensen.(TV-Nyt)

Ideell lokal-tv i Finland sänder digitalt
Lokaltvföreningarna När-TV i Närpes och Krs-TV i Kristinestad har undertecknat ett avtal med Vasa läns telefon (VLT) om tv-sändningar i telefonbolagets nya tv-nät. Lokalprogrammen begränsas till att sändas endast över de sydösterbottniska sändarstationerna. Enligt avtalet ingår lokalprogrammen som en del av ett programknippe på sex-sju olika tv-kanaler. För att kunna se lokalprogram krävs att tittaren har en digitalbox försedd med ett programkort. Vidare krävs att tittaren abonnerar på Svea TV:s grundpaket omfattande Sveriges TV1 och TV2 till en kostnad om 6.20 euro per månad. Senare kan lokaltvföreningarna övergå till att kräva en särskild tittaravgift vilket lätt kan ordnas tack vare digitaltekniken. Fram till årsskiftet uppbärs ingen särskild avgift av de båda föreningarna.
För att lokaltv-program ska kunna vidaresändas i kabeltvnät krävs att avtal uppgörs mellan VLT och regionens många centralantennandelslag och kabeltvbolag. För Soneras kabeltvnät i Kristinestad har ännu inte träffats någon överenskommelse om sändningar av lokalprogram. Vidaresändningen i kabel betyder också att kabeltvbolagen tvingas betala ersättning till VLT. (Hufvudstadsbladet)

Ballar av stål blir dyrt för SVT – och för reportern
Sveriges Television har begravt sina omstridda ”Ballar av stål” för gott. Strix hade de svenska rättigheterna, men överlät dem på SVT som ville ha det provocerande programmet. Inspelningarna havererade då en reporter sprutade vatten på statsminister Fredrik Reinfeldt och därför blev polisanmäld av Säpo. När sex av sju inspelningsveckor var genomförda beslöt SVT och Strix i samråd att lägga programmet på is sedan ytterligare incidenter inträffat. Nu har SVT och Strix slutreglerat sina affärer. SVT får betala fullt pris för serien, omkring tre miljoner kronor. (Resume) Det meddelas nu att Strixmedarbetaren Hanna Wilenius åtalas för ofredande i samband med att hon sprutat vatten på statsministern.

Fox News provocerar med att öppet stödja Bush
Rupert Murdochs Fox Network har under åren anklagats för att ifråga om bevakningen av Vita Huset bortse från journalistiska principer och stödja president Bush i alla lägen. Efter Bush senaste tal till nationen om läget i Irak var Fox News Channel det enda av de stora tv-bolagen som inte sände Demokraternas svar på talet. ABC, NBC och CBS sände alla Demokraternas kritiska svar. (Media Matters for America)

Icke-kommersiell lokal-tv i Florida sänds endast digitalt
Kabeloperatören Bright House Networks har meddelat producenter i Tampaområdet att man i december flyttar alla nuvarande analoga kanaler till det digitala utbudet för att alla tv-tittare i området skall få ett enhetligt paket. Detta inkluderar att PEG-kanalerna (Public, Educational and Government) vars tittare nu också måste skaffa en digitalbox (för 1-7 dollar i månaden). Verksamheten för kabeloperatörerna i Florida regleras inte längre av respektive kommun utan av delstaten vars regelsystem inte anger om PEG-kanaler skall sändas analogt eller digitalt. (Multichannel News)

Digitalbox för tio pund ger 40-kanaler
Det digitala marknätet för tv i Storbritannien sänder ett fyrtiotal tv-kanaler (Freeview) och flera radiokanaler. Varuhuskedjan Tesco säljer nu en digitalbox tillverkad Techwood för endast 10 pund (135 kr) vilket är halva priset mot hittillsvarande billigaste box. Sannolikt är marginalerna för små för att Tesco skall kunna tjäna pengar på boxen. Tesco hävdar dock att man gör detta för att förbereda konsumenterna för den digitala övergången 2012, som påbörjas nu i oktober. Freeview, som startades 2002, ses som en brygga mellan analog tv och de digitala tv-tjänster som erbjuds via kabel och satellit. 19 miljoner digitalboxar och digitala tv-mottagare har hittills sålts. 80 % av hushållen tar nu emot digital-tv via sin huvudmottagare. För engångssumman £10 kan man således nu få digitalt 40 tv-kanaler och många radiokanaler. (MediaGuardian)

Ericsson och Endemol samarbetar om användargenererad tv
Ericsson har inlett ett samarbete med det holländska mediebolaget Endemol om att utveckla interaktiv tv baserat på användargenererat innehåll, baserat på Ericssons tekniska lösning "Me-on-tv". Detta är en nät- och terminaloberoende teknikplattform som möjliggör för användare att ladda upp och sända videobaserat innehåll via exempelvis tv-stationer och webbsidor med hjälp av mobiltelefoner och andra mobila terminaler. Endemol kommer i det nystartade samarbetet att vara distributör för "Me-on-tv"-plattformen. (Direkt)

En holländsk tv-kanal börjar med dagliga nyhetssändningar gjorda av medborgarjournalister, skriver Online Journalism News. Nyhetssändningen baseras helt på inskickade inslag. Hittills har 150 medborgarjournalister registrerat sig, de jobbar gratis men förses med kamerautrustning. Medborgarjournalisterna laddar upp filmerna till kanalens webbsajt där inslagen godkänns av en redaktör innan de placeras på sajten eller sänds i nyhetsprogrammet IK OP TV, som betyder "Jag på tv". Endemol, som utvecklat Big Brother-konceptet, driver projektet tillsammans med Skoeps, en holländsk organisation för medborgarjournalistik. (Medievärlden)

Dubbla mobil-tv-system i Ericssonplattform
Ericsson lanserar U335, en plattform för mobiler som ska klara såväl 3G-uppgraderingen HSPA som de båda mobil-tv-standarderna DVB-H och MBMS. Förhoppningen är att plattformen, som kommer ett år före tidigare utsatt tid, ska bli en riktig storsäljare. (Elektroniktidningen)

Fria TV-kanaler i allmännyttans bredbandsnät
Svenska Bostäder och Teracom har träffat en överenskommelse om att ta fram en gemensam öppen plattform för iptv och andra interaktiva tv-baserade tjänster via SB:s bredbandsnät. SB vill att hyresgästerna ska ha möjlighet att titta på alla de tv-kanaler som idag finns fritt i etern via det digitala marknätet. Med SB:s pågående utbyggnad av nya bredbandsnät i alla sina hus skapas möjligheter till detta. Nu inleds ett samarbete med Teracom för att bland annat utreda förutsättningarna att få in de fria tv-kanalerna. Vi tycker att det är självklart att vi ska kunna erbjuda våra hyresgäster tillgång till samma fria kanalutbud som om man bor i en egen villa, säger Patrik Emanuelsson på SB. Genom att integrera alla tjänster i ett nät skapas även möjligheter för SB att kunna erbjuda andra digitala tjänster anpassade för tv:n. Vi ser en stor möjlighet i detta eftersom ungefär en tredjedel av våra hyresgäster inte har någon dator hemma. Tv har nästan alla, säger Emanuelsson.

När lösningen för distribution av de fria tv-kanalerna är löst, skapas samtidigt möjligheter för andra tv-distributörer att erbjuda sina tjänster till de boende via de öppna bredbandsnät som SB bygger. Det innebär att utbudet av program och tjänster, kommer att öka och att valfriheten kommer att bli större för de boende. Genom samarbetet med Svenska Bostäder utökar vi vår verksamhet med att distribuera tv och andra kommunikationstjänster via fler plattformar. Kabel-tv har ett starkt fäste inom flerfamiljshushållen och givetvis är dessa hushåll högintressanta, säger Crister Fritzson, vd Teracom.

Kriget om Europas tv-frekvenser
Telekomindustrin i Europa vill få tillgång till tv-frekvenserna för att bygga ut mobila bredbandsnät med nationell täckning som har kapacitet om 100 Mbit/s eller mer. Det €nns andra frekvensband som kan nyttjas men då blir det för dyrt att bygga ut näten så att de får nationell täckning. Meningen är att ge även glesbygden mobilt bredband.
De svenska tv-företagen med SVT:s vd Eva Hamilton i spetsen kräver av den svenska regeringen att telekomindustrin inte ska få några tv-frekvenser för mobila bredbandsnät. Detta är också den linje som tv-bolagens organisation European Broadcasting Union, EBU, driver. Svaret från telekomindustrin kom några veckor senare med en formlig kanonad av brev till ansvariga ministrar i hela Europa. Breven varnar för att Europas telekomindustri kommer på efterkälken gentemot USA, där utbyggnaden av de nya mobila bredbandsnäten startar år 2009. I sämsta fall får Europa aldrig bygga ut mobila bredbandsnät med nationell täckning, vilket ger negativa konsekvenser både för samhället och telekomindustrin, varnar brevskrivarna. Både tv-industrin och telekomindustrin försöker nu få majoritet för sin uppfattning. Avgörandet faller vid frekvenskonferensen WRC07 i Genève 22 oktober – 16 november.

Just nu har tv-industrin stöd av majoriteten av länderna i Europa. Att det €nns en majoritet av länder i Europa som säger nej till beslut om gemensam strategi för att införa mobila bredbandsnät före år 2011 blev klart när CEPT fattade beslut om European Common Proposals (ECP) som normalt gäller för samtliga 48 CEPT-länder i Europa. Men Sverige deklarerade vid CEPT-mötet, tillsammans med Danmark och Storbritannien, att man förbehåller sig rätten att rösta emot ECP:n, och införa mobila bredbandsnät före 2011. Telekomindustrin har också fått med sig EU-kommissionen på sin linje.

Två mycket starka industrigrupper står emot varandra och båda har starkt politiskt stöd i sina regeringar. Jag har inte sett ett liknande läge de senaste 20 åren när två grupper i Europa står så tydligt emot varandra, säger Anders Fredrich, ordförande i den CEPT-grupp som utarbetat ECP:n. Han betonar att det är en helt öppen fråga vad WRC07 kommer att besluta.
EBU förordar att CEPT fortsätter utreda alternativen så att förslag €nns framme inom några år. En huvudpunkt för tv-industrin är naturligtvis dess stora intresse för att införa HDTV för i princip samtliga tv-kanaler i marknätet. Detta förutsätter i praktiken att tv-industrin får behålla tv-frekvenserna för detta ändamål. Tv-industrin är dessutom mycket kritisk till att några tv-frekvenser ska säljas på auktion, vilket är ett förslag som EU-kommissionen driver.
Läs hela artikeln i Elektroniktidningen på http://www.etn.se/

radio

Fullt närradiokrig i Kristianstad
Kiss FM i Kristianstad har tystnat och på deras frekvens hörs nu bara brus. Anledningen är en tvist om sändningstiderna och om vem som egentligen skall ha tillstånd att sända närradio i Kristianstad. Just nu står två sändare igång samtidigt och stör varandra. Kiss FM har skaffat en ny sändare. Men kanalen kan ändå inte höras i Kristianstad eftersom Darub inte stänger av den sändare som föreningslivet använt och som Kristianstadsbladets radiotaltidning sänds varje natt via till prenumeranter som har lässvårigheter. (SR P4 Kristianstad).

När två sändare är igång på samma frekvens tar de ut varandra. De som förlorar på detta är just nu kommersiella Kiss FM som vill sända popmusik dygnet runt. De som har intresse av att Kiss FM slutar sända är en rad lokala föreningar i Kristianstad, som tidigare kuppades ut från närradioföreningen, som innehar frekvensen, med hjälp av ett antal bulvanföreningar som personerna bakom Kiss FM skapat. Det rapporteras dessutom att någon har saboterat Telias telefonstation under en natt och skruvat ur tre huvudsäkringar.

Kommersiell närradio sänder porreklam
Favorit 102,6 säljer radioreklam till porraffärer som Taboo i Malmö. Radiokanalen är också medarrangör till Lundakalaset och till talangjakten med unga deltagare. Kalaset arrangeras av Citysamverkan – en förening där Lunds kommun är en av grundarna och huvudfinansiär. Det är inte lämpligt att ha reklam för porraffärer när man vänder sig till barn och tonåringar, säger Mats Helmfrid (m), kommunstyrelsens ordförande i Lund. Med på kalaset finns också Lokaltidningen och radiokanalen Favorit som huvudsponsorer.

Radiokanalens ägare Daniel Bengtzzon tycker inte det är konstigt att radion även är en kanal för porraffärer som Taboo. Det är inget som vi direkt skäms för egentligen. Det är vardagsmat idag säger Bengtzzon. Favorit blev ganska uppmärksammat för ett par år sedan för att de tillät porrindustrin göra reklam i radio, men enligt Bengtzzon har fler privata radiokanaler nu släppt in porraffärer. (Sydsvenskan)

Fakta: Favorit 102,6 sänder formellt som närradio i Staffanstorp men lever på kommersiella intäkter och primära målområdet är Malmö och Lund. Kanalen drivs av företaget DB media. Favorit 102,6, som inte är föreningsdriven, bryter mot närradiolagen genom att sända från en kommun till en annan. Genom att sända som närradio slipper radiostationen att som en s.k. PLR-station dessutom att betala sändningsavgift till staten.

Kommersiell närradiostation byter namn
Närradiostationen Nya City i Karlstad byter namn till Karlstads Nya Radio. Stationen startades i april av Kerry Jörmar, som tidigare var programchef på Radio City. Den senare kanalen ersattes förra året av Mix Megapol, efter att SBS Radio tog över Fria Media-nätet. (Radionytt)

Folkpartiet vill ha en svensk radio för demokratistöd
Birgitta Ohlsson Utrikestalesman och riksdagsledamot för folkpartiet kräver att bistånd ska inriktas på yttrandefrihet i u-länder. I ett debattinlägg skriver hon bl.a. att västvärldens kommersiella medieföretag som Google, Yahoo och Microsoft rensar kontroversiella ämnen från sina webbsidor efter diktaturpåtryckningar.Totalt lever en halv miljard människor i arabvärlden och Mellanöstern i diktaturstater och bara knappt hälften av världsbefolkningen lever i stater med etablerad demokrati. Trots detta går alldeles för lite av den svenska generösa biståndsbudgeten till att främja yttrandefriheten, oberoende medier och pressfrihet som är grunden för ett vitalt demokratiskt samhälle.

Folkpartiet förslår därför en öronmärkt yttrandefrihetsmiljard i den kommande biståndsbudgeten. Satsningen skulle kunna stödja framväxten av fria medier och en oberoende journalistkår i slutna samhällen. Journalister och publicister från länder med bristfällig yttrandefrihet skulle kunna få utbildning om yttrandefrihet och delta i samarbeten med medier och människorättsorganisationer i Sverige. Varför inte etablera en Radio Free Sweden, med amerikanska Voice of America som förebild, för att sprida demokratipropaganda i ofria stater? Sverige bör dessutom erbjuda fristad åt människor som förföljs och hotas av repressalier på grund av inskränkningar i yttrandefriheten skriver Olsson i Dagens Nyheter.

Norska TV2 vill göra sig av med sin radiokanal
Kanal 24 har den sista tiden fått ökade lyssnartal (f.n. en andel på 18,8 % av de kommersiella kanalerna), men nu vill TV2-ledningen gör sig av med den rikstäckande radiokanalen. I år beräknar man att Kanal 24 kommer att göra en förlust på ca 70 milj Nkr. Sedan starten 2003 har man förlorat sammanlagt 370 miljoner skriver Dagens Næringsliv. TV2 kommer att antingen sälja kanalen eller lägga ner den och återlämna sändningstillståndet till kulturdepartementet. Departementet ser ingen orsak till att lätta på koncessionskraven om TV2 gör sig av med Kanal 24 eftersom villkoren är lagreglerade.

Statssekreterare Halvard Ingebrigtsen på kulturdepartementet menar att man ännu har ingen åsikt om hur de skall hantera saken om tillståndet återlämnas till staten. Men han är tydlig med att om det kommer in nya ägare så kvarstår koncessionsvillkoren. Ingebrigtsen säger att koncessionen återtas av staten om Kanal 24 går konkurs eller avvecklas. Departementet har inte heller avgjort frågan om TV 2:s ansökan om att få flytta Kanal 24s huvudkontor till Bergen, vilket skulle innebära en kostnadsbesparing. Frågan innebär dock en ändring i koncessionen.

SBS Radio Norge-direktören Bente Klemetsdal vill inte köpa Kanal 24. Kanal 24 har en dyr forretningsmodell. Slik det ser ut i dag tviler jeg på om noen er interessert i å legge særlig mer enn 100 millioner krone, säger Klemetsdal. Det kommersielle reklamemarkedet har heller ikke økt slik alle håpet da Kanal 24 startet opp. Sånn sett er jeg ikke så overrasket over at TV 2 vil selge fordi det alltid er et spørsmål om hvor mye man skal legge ned av penger, säger Klemetsdal. Men MTG-ägda P4 räknar nu på Kanal 24. Frågan är dock om det går att samordna P4 och Kanal 24. Detta skulle nämligen strida både mot koncessionsvillkoren och den mediepolitiska avsikten med två rikstäckande radiokanaler.

Förra kulturministern Valgerd Svarstad Haugland ångrar inte att hon gav Kanal 24 koncessionen. Hon är överraskad över att TV 2 vill släppa Kanal 24. Mitt inntrykk er at Kanal 24 er i ferd med å få bedre lyttertall, og vi vet jo at dette tar tid. Derfor er jeg overrasket, for TV 2 burde ha nok kapital å tære på til å gi Kanal 24 en sjanse til, säger hon till Kampanje.

Danskt mediehus ger upp DAB-radio i Norge
Norsk Aller har fått nog av den försenade utbyggnaden av digitalradio i Norge. Nu lämnar bolaget tillbaks koncessionen, man fick tillsammans med P4 och NRK, för att sända DAB-radio i Norge. Den danskägda koncernen tycker att villkoren är för magra. Utbygging av digitalradio tar for lang tid, og DAB-radio kan per i dag ikke drives alene. Det må kombineres med en FM-konsesjon for å oppnå økonomi i prosjektet, säger direktör Christian Enger i Radio2 Digital, som disponerar en sjättedel av kapaciteten i det nationella DAB-nätet. Vi kan inte investera mer pengar i detta understryker han.
Aller har två gånger förgäves sökt sändningstillstånd för FM-radio. De andra aktörerna som har DAB-koncession har FM-sändningar som sin bas och har därför en hel annan utgångspunkt än Aller skriver Norsk Telegrambyrå.

DR:s radiochef Leif Lønsmann menar att inte heller i Danmark finns det underlag för att driva kommersiell radio som enbart sänder på DAB. Lønsmann säger till Radionyt, att Allers beslut är helt i linje med den danske inställningen att DAB:s kommersiella möjligheter inte kan värderas oberoende av utvecklingen av FM-radion. I Danmark har man taget højde for denne sammenhæng, og polikerne har derfor besluttet at vente med at udbyde DAB-koncessioner indtil FM-båndets fremtidige anvendelse er klarlagt, herunder spørgsmålet om replanlægning, säger DR:s radiochef.

Lyssnarna mer kritiska mot Danmarks Radio
DR:s lyssnar- och tittarredaktör Jacob Mollerup skriver i sin halvårsrapport till DR:s styrelse att det nu är mer negativ grundton i kontakterna med publiken och en mer utbredd ”DR-skepsis”. Det är särskilt besparingarna på kulturområdet och radiodokumentärerna som gett reaktioner. Men Mollerup understryker att det fortfarande och övervägande handlar om positiva kontakter inkluderande praktiska problem, önskemål och förslag. Danskarna vänder sig också till DR med problem man har med live-streaming, nätradio och podcast. Bland klagomål märks nedläggningen av ’Ved dagens begyndelse’, nedläggningen av långvågssändaren och ändringen av programutbudet på DAB.
Ett särskilt område är språket främst då svordomar, engelska uttryck och dåligt uttal. Sex procent av klagomålen handlar om språket i DR. Fuck är det ord, som de flesta protesterar mot. Andra engelska ord som faller i dålig jord är mingle, Taskforce och Update. (Radio-Nyt)

Ökänd högerextrem radiostation får EU-stöd
Radio Maryja, den polska högerextrema radiostationen som startats av en ultrakonservativ katolsk präst, är nu berättigad att få mer än 15 miljoner euro i EU-stöd för ett privat universitet. Detta trots att radiostationen är känd för att vara antisemitisk och anti-EU. (Spiegel Online)

Närradioförbund upphör
Ett av de två närradioförbunden i Sverige upphör inom kort. Sveriges Närradioförbund SNF planerar att på en stämma i oktober besluta att lägga ner förbundet och gå upp i det andra förbundet Närradions Riksorganisation NRO. SNF:s medlemmar kommer att rekommenderas att frivilligt ansluta sig till NRO.

Närradion i Boden får lokalt stöd
Närradion får 100.000 kronor i verksamhetsbidrag för 2007 beslutade kommunstyrelsen i Boden vid höstens första sammanträde. Alliansen och oppositionen var ense och Anders Pettersson, kd, fick dessutom med ett tillägg om att kommunförvaltningen får i uppdrag att göra en utvärdering i samverkan med paraplyorganisationerna inför beslut om kommande års medelstilldelning. (Norrländska socialdemokraten)

Rättelser om DARUB:
10 % inte 200 %
Public Access skrev i nr 13 att om Gällivare närradio. ”Att det blev tyst i etern i början av januari i år, berodde på att den utrustning som närradion hyrde fick en kostnads höjning på 200%” utpekar Darub AB på ett felaktigt sätt. Fakta är följande: Den tidigare närradiosändaren som Gällivare Närradioförening hyrt av Darub har varit inplacerad hos Teracom. Eftersom Teracom höjde inplaceringsavgiften till år 2007, skulle närradioföreningen fått en höjning av sina kostnader med 5.844 kr år 2007, vilket motsvarar 10,1% höjning. Gällivare Närradioförening fick ett nytt avtalsförslag den 15 oktober 2006 där detta beskrevs i detalj

Om Örkelljunga Närradio:
I nyhetsbrevet stod att ”Närradioföreningen, som funnits i cirka 20 år, har tidigare hyrt utrustning och mast i Ånalt från företaget Teracom/Darub till en kostnad av 80.000 kr per år.” Närradioföreningen har endast hyrt utrustning av Darub inte av Teracom. Närradioföreningen har till Darub 2006 betalt 49.297 kr exkl. moms för utsändning och frekvenstillstånd av närradio. Örkelljunga Närradioförening har bett Darub om ursäkt för de felaktiga uppgifterna som citerats. (Åke Burman vd Darub)

Bakgrunden till att Darub och Teracom ibland blandas ihop av media, inklusive detta nyhetsbrev, kan vara att det var tidigare Teracom som hyrde ut såväl sändarplats som sändare till närradion. För några år sedan överlät man denna verksamhet till ett helt fristående företag Darub AB i Piteå. När Teracom höjer sina priser för antennplaceringar etc för Darub måste sedan Darub i sin tur ta ut dessa prishöjningar av sina kunder. Det är således inte Teracom som får ta stöten och möta det arga närradiofolket utan oförskyllt Darub. Public Access ber Darub om ursäkt för att vidarebefordrat felaktiga uppgifter.

SR International utökar sina sändningar på arabiska och kurdiska
SR International (Radio Sweden) har ändrat sin tablå. Invandringen från Irak är en viktig anledning till att SR International valt att öka sitt sändningsengagemang för arabisk- och kurdisktalande människor i Sverige. Varje vardagskväll i SR Internationals sändningar i P2 blir det 30 minuters program på kurdiska följt av 30 minuter på arabiska med start kl. 17.00. Vi hoppas också att nyanlända inom dessa grupper hittar fram till oss som lyssnare och tillgodogör sig den samhällsinformation som SR erbjuder i sina sändningar, säger SR Internationals redaktionschef Anne Sseruwagi.
SR International gör också en större satsning på minoritetsspråket romani som förutom sina heltimmessändningar på fredagar och söndagar nu får ytterligare en halvtimme på lördagar i P2. Alla stockholmslyssnare har dessutom möjlighet att lyssna på dessa program på kvällstid i SR P6 på 89,6 FM. Mer information finns på www.sr.se/international.

Hedersutmärkelse till Konflikt-reporter på SR
SR-reportern Randi Mossige-Norheim har fått en hedersutmärkelse från Jonas Weiss Minnesfond. Hon får priset för att hon ”gång på gång, i P1-programmet Konflikt, söker de små historierna i skuggan av de stora konflikterna.” Det är femte året som minnesfonden delar ut stipendier och hedersutmärkelser till unga svenska diplomater och personer som gjort insatser för fredsarbete och konfliktlösning nationellt eller internationellt.

Mossige-Norheim beskrivs som en outtröttligt passionerad och lågmäld berättare som tydliggör ”hur människor göms, glöms och ibland förintas därför att de lever där de stora frågorna inte tar hänsyn till de små behoven.”. Minnesfonden instiftades 2002, efter det då 33-åriga ambassadrådet Jonas Weiss omkommit i tjänsten i en bilolycka på vägen mellan Bagdad och Amman. Stipendiet och hedersutmärkelsen tilldelas personer som verkar i hans anda. (Foto: Anna Eriksson/SR)

annat

En medieauktoritär stat kan leda EU 2008
I ett öppet brev till EU:s ledare och medborgare slår journalisten Blaz Zgaga vid tidningen Veèer larm om den oroande utvecklingen med censur av medierna i Slovenien. Hans uppgifter uppges kunna bekräftas av Union of Slovene Journalists, Slovene Association of Journalists och the Peace Institut i Ljubjana.

Många av Zgagas egna artiklar censureras ofta när de innehåller kritik mot regeringens politik eller mot regeringen och dess premiärminister Janez Jansa. Sedan valet 2004 har alla redaktörer och chefer i nästan alla stora medier avlägsnats skriver Zgaga. Regeringen har utnyttjat statligt aktieägande i bolag som kontrollerar medier för att tvinga fram detta. Man har upprättat en informell och inflytelserik beslutspyramid i de flesta slovenska medier. Resultatet har blivit dagliga påtryckningar på journalister och censur som upprätthålls av redaktörer som är positiva till regeringen. Inblandningen in media är inte det enda tecknet på minskat demokratiskt styre. Nästan alla institutioner som skall kontrollera och balansera makten är under hård press i landet.

Zgaga vädjar till ledare och medborgare att protestera mot utvecklingen i Slovenien som innebär ett oroande budskap till EU-medborgarna inför landets kommande ordförandeskap i EU 1 januari nästa år. EU riskerar nämligen att ledas av en nation där censur och påtryckningar mot journalister är vanliga. Och ett land med en utveckling mot en auktoritär regim samtidigt som demokrati och yttrandefrihet minskar skriver Zgaga från Ljubjana.

EU-parlamentet på ny webbadress
Europaparlamentets informationskontor i Sverige har ny webbadress. På www.europaparlamentet.se finns senaste nytt från Europaparlamentet, kontaktuppgifter till de svenska ledamöterna samt information om partigrupperna och utskotten i Europaparlamentet.

MP3-spelare försämrar hörseln
Organisationen för döva i Storbritannien varnar ungdomar för de risker användningen av MP3-spelare medför.Enligt organisationen lyssnar över två tredjedelar av ungdomarna på musik med för hög volym, där ljudet ibland överstiger 85 decibel. Det leder till att ungdomar får försämrad hörsel i förtid.
Enligt världshälsoorganisationen WHO skadas hörseln redan när man lyssnat på ljud över 85 dB under en timme. En undersökning som organisationen för dövstumma låtit göra visar att över hälften av de brittiska ungdomarna lyssnar på musik i mp3-spelare över en timme om dagen. Var fjärde lyssnar över 21 timmar i veckan. Över hälften av ungdomarna känner inte till att hörseln kan skadas när man lyssnar på musik i en MP3-spelare. Organisationen begär att tillverkarna förser mp3-spelarna med fler varningstexter om saken.Förra året såldes åtta miljoner mp3-spelare i Storbritannien. (Hufvudstadsbladet)

"Skruvade" radiosignaler ger plats för fler kanaler
Svenska fysiker och matematiker har utvecklat en metod som kan komma att mångdubbla utrymmet för radiosändningar. Metoden är utvecklad för radioastronomi, men kan komma att användas även för exempelvis mobiltelefoni och radiosändningar. Idén är enligt SR Vetenskapsradion att två eller fler kanaler kan samsas om samma frekvens, om man "skruvar" radiovågorna på olika sätt. Exempelvis kan en kanal snurra ett varv per våglängd, medan den andra snurrar två varv. Vad vi har gjort är egentligen ganska självklart när man tänker på vilka fysikaliska egenskaper som radiostrålning har. Den utgörs av elektriska och magnetiska fält som varierar både i styrka och i riktning. Genom att inte kasta bort den momentana riktningen hos fälten öppnar vi för helt nya sätt att utnyttja radiomediet säger Bo Thidén, professor i rymdfysik på Uppsala Universitet.

Tekniken har tidigare fungerat på höga frekvenser, men de svenska testerna innebär att den även används på frekvenser under en gigahertz. På höga frekvenser har man klarat att sända åtta kanaler samtidigt, med målet att nå hundra kanaler. Testerna har utförts vid en anläggning i Växjö och byggs snart ut till Ronneby, Kalmar, Lund och polska Poznan. Dessutom ska tekniken testas i antennkammaren vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. (Radionytt)

Lästips:
Communications Revolution: Critical Junctures and Future of Media (320 sid) är Robert McChesneys senaste bok. Här beskriver en av USA:s viktigaste medieanalytiker och mediehistoriker hur vi befinner oss mitt i en kommunikationsrevolution vars betydelse vi inte riktigt förstår delvis p.g.a. mediakritiken och mediekunskaperna inte når fram. Varför är inte media i centrum för den politiska debatten? Varför ses numera de som studerar medier som andra klassens vetenskapare? Trots att medierna i ökad grad utgör en avgörande maktfaktor i vår tid så har kommunikationsvetenskapen blivit allt mindre relevant de senaste åren. McChesney har tidigare gett ut ett antal böcker om media bl.a. den prisbelönta Rich Media, Poor Democracy.
Läs mer på: http://www.thenewpress.com/


Even Among a Sea of Cable Channels and the Explosion of YouTube, Public Access Remains Vital. Det har gått många år sedan George Stoney 1971 startade den första public access kanalen i New York. Men både professor Stoney och den lokala icke-kommersiella televisionen lever vidare. Det finns idag över 2.000 sådana här kanaler i USA. It's just a normal day at MNN -- the nation's premiere public access station that broadcasts over 1,200 shows a week on four channels in New York City. Public access has never looked better. Digital camera prices have plummeted and editing equipment comes standard on almost every personal computer. Meaning that access shows have come a long way from what Wayne's World once parodied.
Läs en underhållande artikel om Manhattan Neighborhood Network på
http://www.huffingtonpost.com/kate-torgovnick/even-among-a-sea-of-cable_b_64341.html

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan