Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

ledare
Öppna marknäten för grannlands-tv
I decennier – sedan saliga NordSat-projektet - har man pratat och pratat om att medborgare i Norden skall kunna se nordisk tv från grannländerna. Det verkar vara en knaggligt svår vandring över fjället; man har långt kvar. Detta trots att politikerna via staten såväl direkt som indirekt har full kontroll och stor del av ägandet i de nya digitala marknäten.

Vi börjar nu skönja hur programutbudet kommer att se ut i de marksända digital-tv-näten i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Gemensamt för näten är att man tyvärr har en stor andel kanaler, som TV3, Kanal 5 och TVNorge med ett amerikansk skräputbud som bas, samtidigt som man misslyckas med att få in grannlandskanaler. I Finland har man visserligen fått med SVT-Europa, som ju är en bra mix av det svenska i SVT1 och SVT2 (och dessutom kan motiveras med att svenska är ett nationellt språk i landet). Men övriga Norden lyser med sin frånvaro i Finland. I Norge försöker kulturminister Giske att få in dansk och svensk tv i det marknät som i dagarna öppnas (se notis!). I Danmark har Folketinget bestämt att det skall finnas en grannlandskanal i marknätet, men det blir problem att välja mellan SVT och NRK.

Sämst i klassen är Sverige som aldrig haft några ambitioner bortsett från några tappra riksdagsledamöter som då och då motionerat om saken. Istället fylls de s.k. muxarna (på riktig svenska, som talas i Finland, heter det förstås kanalknippen) med mycket skräp. Till skillnad mot i de nordiska grannländerna har politikerna låtit Teracom och ”marknaden” få sätta dagordningen vid sidan av public service. Naturligtvis finns det en synnerligen begränsad lönsamhet med så många kommersiella kanaler och skräpet faller bort allt eftersom för få tittar; som i dagarna Aftonbladets TV7. Det tragiska kan bli att staten då upplåter vakanta kanalutrymmen till nya luftslottsliknande byggen. Det är bekvämt att skylla på marknaden.

Den skepsis mot digital-tv-övergången i USA 2009 som nu kommer till ytan ifråga om samhällsnyttan bl.a. genom FCC-kommissionären Copps uttalande (se notis) har ännu inte synts av i Sverige. Det verkar ännu omöjligt att i Sverige till skillnad mot i Danmark och Norge ställa krav på icke-kommersiellt utrymme vid sidan av public service.

Naturligtvis behövs det mer av det som en del har gjort till ett fult begrepp; ”skönhetstävling”.
Något som man nu vågar sig på i Danmark ifråga om det kommande marknätet, som ju har fördelen att vara sist på plan i Norden och kunna lära sig av de nordiska brödernas misstag; särskilt det svenska fiaskot.

Radio- och tv-verket tar nu över tillståndsgivningen i det marksända digital-tv-nätet (utom ifråga om public service). Förhoppningsvis har verket fått lärdomar av de fantasiprojekt som kulturdepartementet under resans gång blåögt beviljat tillstånd till. Det handlar inte bara om TV7 och fagra stenbeckslöften utan en räcka häftiga reklamfinansierade ungdomskanaler och lokal-tv som gått i putten. Det finns inget, bortsett från tekniken, att vara stolt över när det gäller den marksända digital-tv-plattformen i Sverige. Det är politikerna som har ett ansvar för att statens egen tv-plattform får en struktur som tjänar hela samhället. Sverige riskerar annars att få behålla den sämsta digital-tv-plattformen i Norden.

Den främsta utmaningen för nordiska mediepolitiker blir att förslagsvis via Nordiska rådet ta ett samlat grepp och skapa en bättre struktur i respektive marksänt digitalnät. Nog går det att avstå från de sämsta skräpkanalerna till förmån för public service tv från grannländerna!

Kulturministern befarar att hushållen kan bli lurade
Saknar ett nordiskt utbud
Kulturminister Trond Giske befarar att tv-tittarna kan bli lurade av de kommersiella tv-aktörerna när det analoga nätet stängs av; nästan en tredjedel av tv-tittarna kan luras att betala mer än de skall för vissa kanaler. Han beviljar därför 2,5 milj Nkr till en neutral informationskampanj som skall drivas av Medietilsynet på webbplatsen Digitaltvinorge.no, i broschyrer, media m.m. Nedsläckningen av det analoga nätet skall vara genomförd 2009. Idag är det 30 % av norska hushållen som enbart kan se tv via vanliga antenner. De måste nu göra ett val mellan olika digitala plattformar; kabel, satellit eller nya marknätet.
Alle får et økt, utvidet tv-tilbud i form av flere kanaler eller et kvalitetsmessig bedre tilbud. NRK skal fortsatt være gratis uten at folk skal behøve å betale mer, og TV 2 skal være gratis ut 2009. Giske är ganska nöjd med kanalutbudet i marknätet, men nordiska kanaler. Derfor forventer jeg at RiksTV får et nordisk tilbud når kapasiteten utvides etter at det analoge sendenettet er slått av. Det er bare et par år til, og det er til å leve med, sade Giske. (Kampanje)

Fiasko för Aftonbladets tv-kanal
Aftonbladet säljer TV7 ett drygt år efter starten. Vi missbedömde möjligheten att få annonsörer, säger informationsdirektören Olof Brundin. Notan för Aftonbladets teveäventyr landar på ungefär 100 milj kr. Det finns det flera intresserade köpare säger han. Kanalen har 550.000 tittare under en vecka. Det kan jämföras med Aftonbladets webb-teve som har 700.000 visningar i veckan. Produktionsbolaget som gör innehållet i kanalen och till webb-teven säljs inte. De drygt 40 anställda kommer att fortsätta göra teve för nätet. Färre än väntat ville köpa annonsplats i tevekanalen, på webben, i gratistidningen punkt.se och i Aftonbladet. (Dagens Nyheter)

Kommentarer:
Har TV7 någon framtid? frågade sig DN:s Hans Kronbrink premiärkvällen oktober 2006 Säkert, det finns uppenbarligen många svenskar som uppskattar Aftonbladets tidningskoncept, Aftonbladet är ju Sveriges största dagstidning och TV7 känns onekligen som tidningens förlängning till ett annat medium. Men är det bra tv? Absolut inte. För det krävs det att man ska få åtminstone en aha-upplevelse per kväll. Och var är kulturen i kanalen som säger sig ha "något för alla tittare"? Kronbrink såg besynnerliga inslag och exakt samma ord i varje nyhetssändning.

Men vem vill - och får – köpa TV7? frågar sig nu Martin Jönsson i Svenska Dagbladet.
Att kränga en tv-kanal som gått med 53 miljoner i förlust på sex månader är inte helt enkelt. Den kalkyl som låg bakom TV7 byggde på att det skulle finnas ett betydligt större annonsörsintresse än vad som faktiskt fanns - både direkt och via olika annonspaket i mediehuset. Och om inte Aftonbladet, med deras stora möjligheter att marknadsföra tv-kanalen i andra medieformer, lyckas locka dit publik - vem ska då göra det?

Ytterligare en försvårande faktor är att en ny ägare sannolikt inte kan göra vad den vill med kanalen. Visserligen har regeringen och Radio- och tv-verket sett mellan fingrarna när det gäller tidigare kanalförändringar, som när One blev Kanal 9 eller när "Seniorkanalen" blev TV6, men vid ett ägarbyte borde de rimligen ställa vissa krav. Åtminstone två: att kanalen fortfarande ska vara en frikanal och att innehållet till ganska stor del ska vara nyhetsinriktat, vilket TV7:s tillstånd stipulerar. skriver Jönsson. Han tror det inte blir möjligt för SVT eller UR att ta över kanalen. Ej heller bör Viasat eller SBS vara intresserade, medan Bonnier och TV4 ligger närmare till hands. Det är dock möjligt att Aftonbladet helt sonika lämnar tillbaka sin licens. Man lär inte slippa undan alla Teracom-avgifter, men slipper de skenande driftsförlusterna under hösten. Och så blir det regeringens och Radio- och tv-verkets uppgift att hitta en ny lämplig innehavare av sändningstillståndet skriver Martin Jönsson.

Axess tvekar om TV7
Aftonbladets tv-kanal TV7 och Axess TV delar sändningstillstånd i det digitala marknätet. Nu när Aftonbladet försöker sälja sin olönsamma kanal, öppnas en möjlighet för Axess att ta över hela sändningstillståndet. Men vd Kurt Almqvist låter tveksam till en affär med Aftonbladet. Vilka delar av just Aftonbladets kanal som är tänkvärda att ta över; distributionen, varumärket, kanalplatsen etc, är svårt att säga än mindre värdera. Sedan återstår förstås frågan huruvida det är intressant att köpa något som man mänskligt att döma borde kunna erhålla gratis om sex månader?
Det av Ax:son Johnsons stiftelse ägda bolaget Axess Publishing funderar på att starta radiosändningar. Axess har lyckats varumärkesskydda Axess Radio. När det gäller radio kan jag inte säga något, alltså inga kommentarer, skriver Almqvist, i en intervju av Dagens Media via mejl.

BBC World News fyller tomrum i USA
Intresset för BBC:s nyhetskanal, som f.n. endast når tre miljoner tittare i USA, ökar visar en nyligen gjord marknadsundersökning. Skälet är helt enkelt att tv-tittarna saknar utrikes nyheter i de amerikanska kanalerna där nyhetssändningarna anses vara präglade av ”sensationism”, ytlighet och en begränsad nyhetsagenda där utrikes nyheter och analys saknas. Mest frustration över nyheterna i kabelnäten är att det är för mycket nyheter av kvällstidningskaraktär (40%), för mycket upprepning (32%) och partiskhet (31%).

Här passar BBC World News slogan "See the world you've been missing." väl in. Den 24-timmars nyhetskanalen marknadsförs nu via den i USA redan populära kanalen BBC America liksom via Internet. Målsättningen är att få tv-tittarna att kräva en seriös internationell nyhetskanal av sina lokala kabel- och satellitoperatörer. (Hollywood Reporter)

Bråk kring BBC:s webbsatsning
Enligt rapporter i brittiska medier har företrädare för flera stora internetoperatörer uppvaktat BBC med hård kritik mot public service-bolagets webbsatsning Iplayer. Tjänsten består av en mjukvara som låter tittarna ladda hem BBC-program gratis via nätet. Operatörerna är rädda för att Iplayer ska belasta näten i allt för stor utsträckning. En del av operatörerna planerar att strypa kundernas tillgång till tjänsten, om inte BBC hjälper till att betala för bandbredden. BBC har i sin tur skickat tillbaka bollen till operatörerna. Det är de som är ansvariga för prissättning, databegränsningar och användarpolicys, skriver bolaget i ett uttalande.

I Sverige, där SVT likt BBC sedan länge erbjuder tv-program gratis på nätet, har någon liknande debatt inte förekommit. Vi har inte haft några sådana diskussioner, säger Lena Glaser, chef på SVT Interaktiv. Hon påpekar att SVT:s och BBCs tekniklösningar skiljer sig åt. Där SVT Play strömmar video till tittarna låter Iplayer användarna med hjälp av peer-to-peer-teknik ladda hem och spara tv-programmen på hårddisken. Detta med en hastighet som gör att en enda användare laddar ner upp till 300 megabyte data i timmen. BBC Iplayer finns ännu bara i ett publikt betatest, men över 100 000 britter har redan laddat hem programmet som lanseras i höst. (ComputerSweden)

"Ballar av stål" sänds inte av SVT
Humorprogrammet Ballar av stål kommer inte att sändas av SVT. Efter noggrant övervägande har jag bestämt att Ballar av stål inte är ett format som passar SVT, säger programdirektören Annie Wegelius. Det kontroversiella programmet, som producerades av produktionsbolaget Strix, fick utstå hård kritik efter att en medarbetare sprutat vatten på statsminister Fredrik Reinfeldt i samband med en filmpremiär i slutet av maj. Flera andra aktörer rapporteras ha visat intresse för att ta över programmet, däribland TV4. (Dagens Nyheter)

Svenskt schackprogram till USA
Det svenskproducerade tv-programmet Mitt i Schack, har tecknat avtal med Dream TV System om att sända nya avsnitt av Mitt i Schack varje vecka i USA. Sändningarna, som startar i mitten av september, kommer till att börja med sändas i utvalda städer, för att sedan spridas även till andra länder bl.a. Storbritannien. Mitt i Schack är ett halvtimmes tv-program om schack som under tre år har sänts på Öppna kanaler i Stockholm, Skövde och Växjö samt på Internet. Sedan augusti 2004 har 160 avsnitt producerats och sänts. Mer information: Adriana Krzymowska 073-2421003 www.mittischack.se

Invandrare i Danmark ser mest dansk tv
I en ny undersökning av MediaCom i 1012 familjer med rötter i bl.a. Libanon, Somalia, Turkiet och Pakistan punkteras myten om att invandrare mest ser på satellit-tv och därmed isolerar sig från det danska samhället. Visserligen ingår såväl en arabisk som en turkisk kanal bland de fem populäraste tv-stationerna, men när det gäller nyheter väljer invandrare att se dansk tv. TV 2 har en tittaradel på 17.6 % och DR 16.7 %. (TV-Nyt)

Digital-tv syns nu i hela Finland
Det digitala marknätet är nu utbyggt i Finland, vilket ger en täckning på över 99 % av hushållen. På de områden som inte nås av marksändarna kan man se digital-tv via satellit. YLE har nämligen ingått avtal med Canal Digital och Viasat om satellitförmedling av fem tv-kanaler, fyra radiotjänster och vissa interaktiva tilläggstjänster s.k. MHP-tjänster. Satellitdistributionen av YLE:s digitala tv- kanaler inleddes 1 augusti 2005. Den som inte nås av marksändarnas signal har rätt till ett kostnadsfritt programkort för att kunna motta signalen via satellit. Kortet får man från Canal Digitals eller Viasats kundtjänst.

Alla övriga program som förmedlas via satellit är avgiftsbelagda. Den som bor inom marksändares räckvidd, men ändå hellre vill se via satellit måste betala för programkortet, det samma gäller hushåll på Åland.

Kanaler för radio och tv via digi-tv: (* = avgiftsbelagd)

Kanalknippe A:
YLE TV1, YLE TV2, YLE Extra, YLE Teema, YLE FST5
och radiokanaler
Ylen Klassinen,YLE Radio Peili, YLE FSR, YLE Mondo och YLE Radio Extrem

Kanalknippe B:
MTV3, MTV3 MAX *, Subtv, Subtv Juniori (kl. 20.00 - 06.00 Subtv Leffa)*, Fyran, JIM

Kanalknippe C:
CANAL+ FILM 1*, CANAL+ FILM 2*, CANAL+ SPORT 1*, CANAL+ SPORT 2*, Disney Channel*, Sportkanal, Sport+kanal* (URHEILU+KANAVA),The Voice, Digiviihde*, IskelmäTV Harju & Pöntinen, Turku TV (i Åbo område),
och radiokanaler The Voice och Iskelmä.

Kanalknippe E (1.9.2007):
Discovery Channel*, Eurosport*, Kino TV*, MTV3 FAKTA*, Music Television MTV*, Nickelodeon*, SVT Europa*.

När digital-TV lanserades i Finland augusti 2001, fick finlandssvenskarna sin egen public servicekanal. Nu sänder FST5-kanalen program varje dag ca 17-23. Nu finns också den lokala kanalen ÅBO TV, som sänder över tusen timmar lokala aktualitetsprogram om året. Utöver lokalnyheter för Åbonejden sänder kanalen kultur-, natur-, ekonomi-, vetenskaps-, barn- och ungdomsprogram och sport. Kanalen syns i digitala antennhushåll endast i Åbo sebarhetsområde.

För dyrt med svensk tv i Finland
Socialdemokraternas partisekreterare, riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta konstaterar att ministrarna från sdp, centern och sfp ursprungligen motvilligt gick med på en kortavgift på ca 10 euro, d.v.s. en engångskostnad för de tittare som ville ha SVT-Europa. Alla var i våras överens om att ett kortinköp skulle göra det gratis att se på SVT-Europa, konstaterar Feldt-Ranta. Enligt henne har någonting förändrats under sommaren. Regeringen vill nu införa en månadsavgift på 3-4 euro för kanalen d.v.s. en mycket högre årsavgift än den ursprungliga engångskostnaden på 10 euro.

Vi kan inte godkänna att en service som efter årtiondens praxis ses som en publikservice nu binds till en avgift, säger Feldt-Ranta. Hon konstaterar också att de nordiska grannländerna är bekymrade över det nya förslaget som är tvärt emot alla de samnordiska strävanden med avgiftsfri grannlands-tv. (Hufvudstadsbladet)

Inga fördelar för allmänheten med digital-tv
Kommissionär delar kritiken mot FCC
En koalition av 28 icke-kommersiella intresseorganisationer har i skrivelse till mediemyndigheten FCC framfört att FCC under de senaste 12 åren återkommande har misslyckat med att definiera vilka allmännytta tjänster som skall ställas på tv-bolagen vid övergången till digital-tv februari 2009. Det handlar om krav på lokala tjänster som utbildning, information, medborgarengagemang, minoritetsfrågor, handikappfrågor och krisberedskap.

FCC-kommissionären Michael Copps säger att han i många år argumenterat för att den viktigaste delen av digitalövergången är möjligheten till ökad ”lokalismen” och mångfalden i etern. Broadcasters will be able to air up to half a dozen different digital program streams, so here is a wonderful chance for them to get away from all the homogenized, nationalized programming that big media has foisted on us in favor of covering the people and communities they actually serve. Digital technology can be a huge boon for all of us--but only if we make sure this spectrum serves the public interest. Copps menar att FCC har sovit inför denna övergång och vägrat ta tag i vad som verkligen är själ- och hjärta med digital-tv. Han välkomnar skrivelsen från de 28 organisationerna som kräver att FCC tar övergången på allvar och bestämmer sig hur den skall vara till fördel inte bara för tv-bolagen utan också det amerikanska folket. (tvnewsday)

DVR nu i vart femte hushåll
Enligt Leichtman Research Group beräknas nu 20 % av de amerikanska hushållen ha en digital videoinspelare (DVR). Hälften av dessa DVR-hushåll har en HDTV-mottagare. 84% av DVR-hushållen anser att möjligheten att kunna hoppa över reklamsnuttar är mycket viktig.
95 % av allt tv-tittande bedöms dock fortfarande ske genom direkttittande (live tv). (Multichannel News)

HDTV ökar tv-tittandet
Ofcom senaste rapport om medieutvecklingen i Storbritannien (se även annan notis) visar att det nu finns 450.000 abonnenter av HDTV. Av de HDTV-hushåll Ofcom tillfrågat säger 43 % att man tittar mer på tv sedan man skaffade HD. 36 % säger att man tittar sex eller fler timmar extra per vecka.
I undersökningen visar det sig också att de som skaffat sig DVR föredrar att titta på inspelade program från DVR än på en DVD. 78 % använder sin DVR för att spola förbi reklamen.

radio

Acceptabel eller olaglig röra på Sveriges Radio
Ett förtvivlat läge. Så beskriver en högt uppsatt källa inom Sveriges Radio, med direkt insyn i företagets räkenskaper, det interna ekonomiska läget i ett samtal med SVT Kulturnyheterna. Nedskärningar och omorganisation har dessutom föranlett stor intern oreda. Kulturnyheternas källa säger också att de i ledningen som bär ansvaret för den uppkomna situationen nu har bytts ut. På riksrevisionen säger den ansvarige revisorn sig vara överraskad över uppgifterna. Samtidigt ska nu riksrevisionen undersöka uppgifterna för att klargöra om det handlar om acceptabel eller olaglig röra.

Sveriges Radio har en ordnad och kontrollerad ekonomi säger SR:s vd Kerstin Brunnberg i en kommentar till uppgifterna i SVT:s Kulturnyheterna om oreda i SR:s ekonomi. Det är riktigt att Sveriges Radio har en ekonomiskt besvärlig situation, och att vi för att klara att hålla nere stora årliga kostnadsökningar har tvingats vidta åtgärder. Vi har genomfört stora förändringar på kort tid både organisatoriskt och programmässigt, och dessutom har vi just genomfört ett stort avgångspaket. Det är inte så konstigt att det har uppstått turbulens och att det tar lite tid att komma i balans. Att det skulle ta tid meddelade jag cheferna redan i juni. Vi är på god väg att lösa problemen, räkna fram budgetar, och säkra att vi bedriver vår verksamhet inom budget och dessutom uppnår alla de mål och krav som ställts upp. Jag ser dessutom fram emot Riksrevisionens regelbundna granskning, säger Kerstin Brunnberg.

Kommersiell digitalradio på FM i Holland
Efter att ha testats senaste månaderna kommer nu FMeXtra att lanseras för kommersiell radio senare i höst. Alltfler radiostationer i Holland har visat intresse för tekniken att kunna sända digital radio på FM-bandet utan att behöva göra större investeringar. Mottagare för FMeXtra kommer att finnas till salu för 70-80 euro i en varuhuskedja i hela landet. F.n. finns det en mottagare till salu via Broadcast partners för € 126. (Radio Netherlands)

Regnbågsradio i Tyskland prövar amerikansk digitalt FM
Radio Regenbogen, en privat radiostation i Rhen-Nectarområdet, har tillsammans med operatören Media and Broadcast of T-Systems, meddelat att man i dagarna startar fältförsök med det amerikanska digitalradiosystemet HD Radio. På frekvensen kommer att sändas Radio Regenbogen liksom två multicastformat Regenbogen Gold och Regenbogen Comedy. Försöken stöds av Ibiquity Digital, Audioexport Georg Neumann, Orban/CRL Systems, Broadcast Electronics and Ruoss. Testresultaten kommer att presenteras i Stuttgart 27 september. (Radio Magazine)

Svagt intresse för amerikansk digitalradio
Internet radio kommer att öka mycket och radio via mobilen börjar nu öka i USA. Men digitalradion via AM och FM d.v.s. HD Radio är hittills en besvikelse enligt rapporten “Digital Media Growth Projections” av Bridge Ratings. Based on what we know now, säger Bridge, we do not see HD Radio as a significant contributor to boosting listening to terrestrial radio. Många konsumenter känner nu till HD Radio, men ser inte något behov av att gå över från analog radio. 75 % har hört talas om HD Radio, men bara sju procent har uttryckt intresse av att äga en HD Radio. Sedan januari har faktiskt intresset minskat från nio procent. I analysen tror Bridge att orsakerna är att industrin inte kunnat sälja in behovet av HD Radio till konsumenterna samtidigt som Internet radio upplever en boom och att den kommersiella radiomarknaden i stort sackar efter. (Radio World)

Bildsatt digitalradio startar i Tyskland
De tyska public service-bolagen WDR i Köln och MDR i Leipzig har startat försökssändningar som blandar mobil-TV och bildsatt DAB-radio i samma multiplex. I försöket används DAB+ och DMB, som båda är vidareutvecklingar av den europeiska DAB-standarden. Ljudet kodas i AAC Plus och varje radiokanal sänds ut i 48 kbs, vilket sägs motsvara kvaliteten som uppnås med 192 kbs i den ursprungliga DAB-standarden. Bildfunktionen kan bland annat användas för att visa CD-omslag till den musik som spelas eller en karta med trafikinformation. Stillbilderna skickas ut varannan sekund med en teknik som har utvecklats för mobil-TV, vilket kräver endast 10 till 15 kbs i bandbredd. (Radionytt)

Framgång för brittisk jazzradio
En ny jazzstation är en av vinnarna i den senaste lyssnarmätningen från Rajar.
The Jazz har 334.000 lyssnare varje vecka. Kanalen startades i påskas av GCap, som även driver klassiska Classic FM. The Jazz sänds över DAB-nätet och via satellit. För GCap-s flaggskepp, Capital Radio i London, går det däremot inte särskilt bra. Capital var under många år Londons absolut största reklamradiostation, men har nu sjunkit ned till fjärdeplatsen. För reklamradion som helhet är mätningen en framgång. De kommersiella stationernas andel av den totala radiolyssningen har ökat från 42,1 till 43,5 %, medan BBC går från 56 till 54,3 %. (Radionytt)

Marknadsandelarna (%) för BBC-s kanaler och de största kommersiella stationerna. Resultaten för ett år sedan inom parantes.

Unga britter överger radion
I senaste Ofcomrapporten (se även notis under Annat) redovisas att radion är det medium som tar mest stryk när britterna tar till sig nya medier. Detta gäller särskilt åldersgruppen 8-15 år. En ljuspunkt för radiobolagen är att 55+ lyssnar mer (+5,5 %) på radio än för fem år sedan.

Fler statliga och privata radiostationer i Indien
Ytterligare 175 radiostationer kommer att sättas i drift vid årets slut. Medieministern P R Dasmunshi, har meddelat parlamentet att 11 av stationerna kommer att drivas av den statliga All India Radio, medan resten kommer att vara privata private FM-stationer. (Commonwealth Broadcasting Association)

Gällivare närradio åter i etern
Efter åtta månaders tystnad ska närradio åter ut i etern. På hemlig plats monteras nu den nya sändaren upp. Den har bättre teknik och är stakare än den närradion hade förut. Den har stereoljud och är direktlänkad, vilket kommer ge betydligt bättre kvalité på sändningarna, säger Aimo Liukku, reporter på närradion. Innan vi har fått kylanläggning kommer vi inte kunna sända på full styrka, vilket i uppstarten innebär att tätorten kommer höra sändningarna bra, men i byarna kan det uppstå vissa problem, säger Liukku.
Att det blev tyst i etern i början av januari i år, berodde på att den tidigare utrustning som närradion hyrde fick en hyreshöjning på 200 %. En höjning som radion inte kunde klara enligt Liukku, då de redan kämpade med att få ekonomin att gå runt. Att få pengar till ny utrustning har inneburit mycket arbete och många tvivel efter vägen för närradions reporter. Det hade aldrig gått om det inte varit för vårt kommunalråd Tommy Nyström som ställt upp oerhört med att ordna sponsorer, säger Liukku.

Slutligen blev det LKAB, Boliden Mineral AB, Gällivare kommun och Sparbanken Nord samt bidrag från länsstyrelsen som stod för nyinvesteringen av närradions utrustning på ca 350 tusen kronor. Finansieringen innebär att radion utöver sina vanliga sändningar, även skall sända de finansierande företagens information till medborgarna. Jag tror ändå att jag till viss del kommer kunna behålla min journalistiska frihet, verkligheten är sådan att utan sponsorer hade vi inte haft kvar radion, säger Liukku. Gällivare närradio som ägs lokalt av ABF, LO, Pingstkyrkan, SAP och Fria sällskapet länkarna, har bland annat haft direktsändningar från Gällivare kommunfullmäktige. Men reportagen varierar i ämnen och radions ambition är att vara och rapportera på arrangemang och platser där det händer saker som berör kommuninvånarna. (Norrländska Socialdemokraten)

Närradio söker kommunalt stöd till sändare
För att Örkelljunga närradio ska kunna finnas kvar har närradioföreningen gjort investeringar för 120.000 kronor. Med motiveringen att närradion är viktig i samband med strömavbrott, söker de nu stöd från kommunen. Närradioföreningen, som funnits i cirka 20 år, har tidigare hyrt utrustning och mast i Ånalt från företaget Teracom/Darub, till en kostnad av 80.000 kronor per år. Kostnaderna för föreningens redan ansträngda ekonomi har ökat mycket på senare år. Vi stod i valet och kvalet om vi skulle lägga ner eller investera. Vi valde det sistnämnda och köpte utrustning och egen mast för cirka 120.000 kronor med placering i Försvarets gamla mast på Bjärabygget. Flytten påbörjades i slutet av juni men är inte avslutad ännu, säger Jan-Anders Nilsson, ordförande i Örkelljunga Närradioförening. Han håller med om att engångssumman är hög men tror att det till slut blir billigare om föreningen äger sin egen utrustning. Men för närvarande krävs 25.000 kronor i kommunalt tillskott för att klara av totalkostnaden.

Enligt våra beräkningar kommer våra driftskostnader att hamna kring 20.000 kronor. Sedan tillkommer givetvis tillståndskostnader, men det blir inte i närheten av de kostnader vi legat på tidigare, säger Nilsson. Med den nya utrustningen får föreningen en direktkopplad ledning mellan huvudstudion och sändare. Detta innebär att det, i samband med strömavbrott, med hjälp av ett reservaggregat, fortfarande går att upprätthålla en förbindelse mellan studion och kommunhuset. med tanke på bland annat de stormar som drabbat kommunen tror jag att vi fyller en viktig funktion, säger Nilsson. Vi tycker att det är viktigt med en fungerande närradio speciellt i samband med krissituationer, exempelvis kraftiga stormar, säger Carina Zachau, (m), kommunstyrelsens ordförande- Och vi vet att många lyssnar på de olika sändningarna, bland annat från kommunfullmäktige. (Helsingborgs Dagblad)

Amerikansk närradio på frammarch
Bill Moyers, en av USA:s främsta journalister, som har en eget program på icke-kommersiella PBS belyste i sitt senaste program community radio – eller som det är som mest känt för i den politiska processen low-power FM. Programmet innehåller ett intressantreportage om LPFM-stationen WQRZ 103,5 i Hancock County, Louisiana, som i storts ett var den enda station som lyckades sända hela tiden under katastroftiden med orkanen Katarina. Detta trots att ägaren, som levde på socialbidrag och fick sitt eget hus bortspolat, inte fick begärt federalt stöd. Idag får WQRZ stöd genom att FCC kommer att godkänna en effekthöjningen från 100 watt till 2 kW.

Programmet innehåller också ett intressant samtal mellan Moyers och två aktivister inom LPFM inkl. Hanna Sassaman från Prometheus Radio Project. Det finns f.n. 800 LPFM-stationer i USA, men föresträdesvis på mindre orter. Stödet i kongressen är just nu starkare än någonsin för att LPFM skall få expandera även i de större städerna eftersom kommersiella radiostationerna blivit allt mindre lokalt förankrade. Därmed har radioindustrins organisation NAB misslyckats med flera års lobbying mot LPFM.
Se Bill Moyers Journal www.pbs.org/moyers/journal/08242007/watch2.html

annat

”Digital boom” förändrar brittisk mediekonsumtion
Mediemyndigheten Ofcoms har gett ut en omfattande rapport som visar hur traditionella medier som radio och tv, men också DVD överges till förmån för annan teknik. Rapporten visar också hur kvinnor börjar dominera vissa åldersgrupper ifråga om Internet och hur äldre tillbringar mer tid på nätet. Barnen överger tv-spel till för mobiltelefonen. Genomsnittbritten tillbringar nu 50 tim/vecka med telefonen, nätet, radio och tv. Det sker en stor förändring av användningen av resp. medium. Mobiltelefonanvändningen har ökat 58% sedan 2002 och nätet 158%. Samtidigt minskar betydligt den tid britterna använder för att titta på tv, lyssna på radio eller tala i fast telefon.

Första gången kvinnor tillbringar nu mer tid på nätet än män. Det handlar främst om åldersgruppen 25-34 år (55 % kvinnor), men också 35-49-åringarna. Detta kommer att få stor betydelse för innehållsleverantörerna. Yngre kvinnor börjar mer och mer finna ett innehåll på nätet som är relevant. 16 % av britter 65+ använder 42 tim i månaden online, mer än någon annan åldersgrupp. Medelbritten använder 36 min/dygn på nätet vilket är mest i Europa. Mer än 75 % av 11-åringarna har egen tv, spelkonsol och mobiltelefon. Ungdomar använder lika mycket tid med sina mobiltelefoner som de spelar tv- och dataspel. Samtidigt minskar radiolyssnandet även om en del radiolyssnandet nu övergår till Internet (iPod och online).

Ofcom konstaterar två tydliga trender under det senaste året. Den ena är att mediekonsumenten vill ha större kontroll över vad man får och ett uttryck för detta är försäljningen av DVR. Den andra är att behovet av större rörlighet. Man använder sina mobila enheter för allt fler funktioner som kamera, musiknedladdning och radiolyssnade. Samtidigt som rapporten avslöjar att britterna använder mer media och teknik än någonsin så spenderar man allt mindre pengar på detta, För andra året i rad har priset för kommunikationstjänster fallit. Stor konkurrens och paketering av olika tjänster har pressat priserna. En genomsnittshushåll lägger idag ut £92.65 i månaden på mediatjänster mot £94.03 år 2005. Hela rapporten finns på www.ofcom.org.uk/research/cm/cmr07

Riksdagsmännens favoritreportrar
Riksdagens ledamöter har fått betygsätta både politiska reportrar och reportrar som inte i första hand rapporterar om politik. Mer än var femte riksdagsledamot, 22 %, tycker att Janne Josefsson är den icke-politiske reporter som har mest inflytande i Sverige. 30 % svarar samtidigt KG Bergström bland de politiska reportrarna. Dagens Medias undersökning, som bygger på intervjuer med 100 riksdagsledamöter, visar också att politikerna föredrar kvällstidningar framför rikstäckande dagstidningar, som DN och SvD. 50 % svarar att de dagligen läser kvällstidningar, men medan 40 % läser en rikstäckande morgontidning varje dag.

Chefen för filmcensuren avgår
Gunnel Arrbäck, direktör för statens biografbyrå, lämnar efter 26 år sitt uppdrag. Hon har under merparten av sin tid som chef för censurmyndigheten arbetat för att avskaffa vuxencensuren. Jag har tröttnat på det här. Jag får det inte som jag vill utifrån vad jag tycker skulle vara yttrandefrihetsrättsliga grunder. Därför har jag kommit fram till att det nog är lika bra att någon annan får ta över, säger hon till Svenska Dagbladet. Arrbäck och hennes kolleger anser att vuxencensuren har spelat ut sin roll. Men den lag som slår fast att biofilm för vuxna inte får vara förråande ser ut att bli kvar. Det finns ingenting som belägger att det finns en sådan effekt. Att administrera en sådan lag och varje dag ta ställning till om vi ska godkänna filmer för visning, det känns knepigt. Majoriteten av regeringspartierna är liksom Arrbäck emot censur, men kristdemokraterna vill inte ändra lagen eftersom de anser att censuren har en "normerande roll i samhället".

Mediefrågor omorganiseras i danska Kulturministeriet
Radio- og tv-kontoret i Kulturministeriet har lagts ned och nu ingår verksamheten istället i 'Medier og Idræt' där chefsteamet är Lars M. Banke och Peter Schønning. Banke fortsätter med medieområdet, medan Schønning ansvarar för upphovsrätt och idrott. (TV-Nyt)


Personnytt på kulturdepartementet:

Huvudsekreterare i public service-utredningen
Nina Wormbs skall arbeta tillsammans med public service-utredaren Rose-Mari Frebran. Wormbs är civilingenjör och filosofie doktor. Hon forskar och undervisar vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH. Sedan 1 januari 2007 är hon suppleant i Granskningsnämnden.

Ny kontakt för icke-kommersiella etermedier
Karin Liby är nu tjänstledig för att arbeta på ambassaden i Washington. På medieenheten övertas ansvarsområdet närradio och icke-kommersiell lokal-tv av Martina Wagner.

Tillståndsgivingen på Radio- och tv-verket förstärks
Kulturdepartementets Niklas Karlendal flyttar till Radio- och tv-verket, som får en starkare roll när tv-frågorna avpolitiseras. Han kommer att övervaka arbetet med att bryta upp Boxers monopol. Nu flyttar regeringen tillståndsgivningen till Radio- och tv-verket som behöver förstärka sin kompetens. Jag ska bara vara tjänstledig från departementet under hösten för att arbeta på verket. Jag har jobbat åtta år på medieenheten och tycker det är kul att röra lite på mig. Men visst blir det nya arbetsuppgifter på verket, som ska besluta om tillstånden i stället för att lämna förslag till regeringen. Dessutom ska vi meddela villkor för marknätets tekniska lösningar och samordna samtalen mellan parterna. (Resume)

Lästips:
Den danska Radio TV Handboken unik i Norden
Den 33:e utgåvan av Radio TV Håndbogen är nu ute. Någon motsvarande samlad informationskälla finns det inte övriga Norden vare sig i tryck form eller på nätet. På 164 sidor finns det information om alla radio- och tv-stationer i Danmark, Färöarna och Grönland. Handboken utges av Hartvig Media ApS. Pris 100 Dkr. + porto 22,50 Dkr. www.hartvigmedia.dk/bestilling.htm

Webbtips:
Användbart kunskapsbank om medier
Media Research Hub drivs av amerikanska Social Science Research Council. Det ingår i SSRC:s program Necessary Knowledge for a Democratic Public Sphere, som syftar till debatter om media och kommunikationstekniker formas av högkvalitativ forskning och en stor förståelse av vad som ligger i allmänhetens intresse. Programmet fokuserar på att bygga en stark samarbetskultur mellan forskare, aktivister, praktiker och beslutsfattare på området. Verksamheten sker i partnerskap med Center for International Media Action (CIMA) och Donald McGannon Communication Research Center på Fordham University i New York. mediaresearchhub.ssrc.org

Konferensen om närradion i Sverige
Vi påminner om Närradion för vem? lördag 1 September 2007 kl 10.00-15.30 i Dalheimers Hus, Slottskogsgatan 12, 414 53 Göteborg. I tre seminarier och en paneldebatt behandlas närradions position i en krisdrabbad svensk radiostruktur. Över 60 deltagare redan anmälda. Konferensavgiften är 180 kronor inklusive lunch och fika. Anmälan till info@radiofullgospel.se eller tel 0302-36250 eller 070-5956250.

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan