PUBLIC ACCESS 2007 : 12
Sveriges oberoende nyhetsbrev 
om radio, TV, Internet och andra medier

www.publicaccess.se

15 augusti 2007
- 14:e årgången

 

Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

ledare
Det behövs inte fler, det behövs bättre radiokanaler

Radion är en krisbransch runt om i industrivärlden. Radion är inte lönsam längre och lär inte bli det igen. Det handlar inte om public service eller community radio (närradion) utan om kommersiell radio. I Sverige kallas denna radio lustig nog PLR – privat lokalradio. Den är visserligen per definition privat eftersom den ägs av stenbeckssfären eller amerikanska riskkapitalister, men är långt ifrån lokal eftersom den styrs och programmeras från huvudstaden. Det odlas många andra myter om kommersiell radio bl.a. att det saknas frekvensutrymme. Får vi fler kanaler så blir det bättre. Denna myt har också odlats av public service, som dabbade sig.

Men det är kanske helt enkelt så att medborgaren idag har funnit andra vägar att lyssna på musik. Mp3-spelare, podradio och webbradio gör musiklyssnandet bättre. Man behöver inte vara beroende av SR:s fasta programtablåer eller reklamradions meningslösa pladder mellan låtar i ett synnerligen avgränsat utbud.

Det är inte musiken utan talet som har betydelse för en modern radiostation. På den kommersiella sidan behövs verkligt lokala radiostationer med närvarande och publicistiskt innehåll som gå i stimulerande tävlan med SR:s lokala kanaler. Det behövs specialkanaler som en talradio bl.a. en med 100 % sport. Det finns i Nordamerika, men varför inte här? ”Talk Radio” är talradio, inte pratradio. SR, som nu råkar ha en stark publicistisk orienterad ledning, kan återgå till att renodla P1 som en talkanal – alltså utan pladder. Och vem lyssnar på ”klassisk musik” i radio numera? Gör om P2 till SR:s motsvarighet till televisionens SVT24; stödkanal för P1 – landets värdefullaste radio.

Räcker då inte FM-nätet längre till?
Det finns inga planer i Storbritannien att bestämma datum för nedsläckning av det analoga radionätet (se notis i detta nyhetsbrev). FM-radion kommer att finnas kvar i världen i flera decennier. En värld utanför de rikaste industriländerna, som knappast drömmer om att dumpa tiotusentals FM-sändare och miljoner mottagare i havet och bygga upp helt nya sändar- och mottagarsystem. I en asiatisk, afrikansk eller latinamerikansk by gör den nya FM-sändaren, som sänder ”community radio”, mycket nytta i samspel med nya mobiltelenät. Ibland med hjälp av sol- och vindkraft. Där drömmer man knappast 30 DAB-kanaler eller MixMegapol. Man har sin egen radio; bygderadion.

DAB är avancerad teknik, men det är ju JAS-planet också. Man behöver inte ett helt nytt sändarsystem med nya frekvensband för att digitalisera radion. Minst tre system med digitalisering på FM-bandet prövas nu i Europa. Det mycket robusta och enkla FMeXtra-systemet på prövas i Norge, Holland och Italien (se notis!) Dessa system har ju den stora fördelen att kunna användas för samtidigt sändning analogt och digitalt på en och samma FM-frekvens vilket gör att konsumenterna kan byta mottagarutrustning i sin egen takt. Och i dagarna har ju också standardiseringsprocessen med DRM+ slutförts i Tyskland. Dessa system ger oss bra kvalitet och mer utrymme på FM-bandet även om det inte ger lika många nya kanaler som DAB+.
Det finns redan ett stort frekvensutrymme för FM-radio i Sverige. Det är uppseendeväckande att ingen debatt förs i Sverige om att digitalisera FM-bandet. SR har ju i några år redan prövat digitala kortvågssändningar. Varför då inte digitalt FM?

Problemet är att en sammanhållen radiopolitik för den gemensamma etern saknas i Sverige. Kanske alliansregeringen finner vägar till något helt nytt; den nödvändiga helhetssynen på radiomediet som s-regeringen struntade i.


radio & tv

Frekvenser och radio viktigast för svenska regeringen i höst
Regeringens arbetsgrupp för mediepolitiska frågor ser frekvensutdelning och spektrumfrågan som den stora händelsen för höstens mediepolitik. Även de första riktlinjerna för framtidens kommersiella radio ska stakas ut innan året är slut. Regeringens mediepolitiska arbetsgrupps (se även nyhetsbrevet nr 9) arbete har pågått från årsskiftet under ledning av kulturministern. Ungefär en gång varannan vecka träffas man.

Carl Johan Swanson, sakkunnig på kulturdepartementet medverkar också i gruppen. Vi diskuterar frågorna från ett mer övergripande principiellt perspektiv, säger Swanson. Höstens stora fråga är enligt honom tilldelningen av frekvensområden efter nedsläckningen av det analoga tv-nätet. Före årets slut ska det komma ett beslut om tilldelning av nya frekvenser för tv. Det sker i samband med att Radio- och tv-verket tar över beviljandet av tillstånd från regeringen. Swanson tycker kritiken om att regeringen inte har någon mediepolitik är missvisande. På åtta månader har vi gjort fyra stora saker. Vi har genomfört två utredningsdirektiv, både för den kommersiella radion och för public service. Sedan har vi tagit tag i frågan om digitala tv-sändningar i marknätet, alltså Boxer-problematiken och sedan har vi tagit fram nya reklamregler. (Dagens Media)

Hatmedia kan leda till etniskt våld i Kongo
FN:s fredsbevarande organisation i Demokratiska republiken Congo (MONUC) varnar för uppvigling till etniskt våld och uppmanar myndigheterna att stoppa de ansvariga. MONUC är allvarligt bekymrad över det ökande antalet har kampanjer vid politiska möten, i nyhetspublikationer, hos tv och radiokommentatorer, särskilt i Kinshasa och landet östra provinser. En lokalradiostation i Moba i Katanga spridde nyligen falska rykten till den infödda befolkningen om att kongolesiska Tutis i flyktingläger utomlands skulle med FN:s hjälp få bosätta sig i provinsen. Detta ledde till att lokalbefolkning attackerade och förstörde det lokala FN-kontoret, fyra av FN:s militära observatörer blev skadade och 21 FN-anställda måste evakueras från regionen. (UN News Centre)

BBC skall bli mindre och bättre
BBC siktar på att bli att bantas och mer fokuserat för att kunna konkurrera med kommersiella rivaler och för att kunna svara mot regerings krav på ökad effektivitet säger public serviceföretagets chef Mark Thompson i ett tal. I believe the BBC should get somewhat smaller. It should make less. It should concentrate its finite resources on rather fewer, better hours of TV and radio and fewer, better web pages. Tidigare har beslutats att minska antalet anställda med 6.000 för att kunna spara in tre procent per år under de kommande sex åren.

Avvisat försök att stoppa statsstöd till icke-kommersiell radio och tv
Representanthuset har med röstsiffrorna 357-72 avvisat president Bushs förslag att dra in det statliga stödet om $420 miljoner till paraplybolaget Corporation for Public Broadcasting (CPB). Stödet utgör 15% av CPB:s budget. Kongressen skapade CFB 1967 just för att skydda public service från politiskt påverkan. CFB fördelar stöd till PBS (television), National Public Radio och hundratals s.k. public radio och tv-stationer. (Washington Post)

Riskkapitalet säljer SBS till sig själv via tysk mediekoncern
SBS köps av tyska ProsiebenSat.1 Media för 30,7 miljarder kr av riskkapitalbolagen KKR och Permira. Med affären vill ProsiebenSat.1 Media bygga en paneuropeisk sändningsplattform, som skall konkurrera med marknadsledande RTL Group, ägd av mediegiganten Bertelsmann. ProSiebens mediegrupp kommer att vara aktiv i 13 europeiska länder och vara ägare i 48 tv-stationer och 22 radionätverk. KKR och Permira äger redan ProSiebenSat.1, som man förra året köpte för 52 miljarder kr. KKR och Permira kommer nu att kraftigt skära ner på ProSiebenSat.1. Det drabbar i första hand nyhetsprogrammen och var fjärde anställd.

Riskkapitalet får nu svårare med medieuppköp
Riskkapitalbolagens svårighet att skaffa kapital för uppköp har fått brittiska kabeloperatören Virgin Media att, åtminstone tillfälligt, blåsa av sina utförsäljningsplaner. Ingen av uppköpskandidaterna väntas kunna få ihop de 154 miljarder kronor som bolagets prislapp är satt till. I bransch efter bransch kommer nu signaler om hur de hårdnande kreditvillkoren för riskkapitalister och utköpsbolag leder till avbrutna förhandlingar om bolagsköp. Medieområdet hör definitivt också hit: flera av de största förvärven de senaste året, framför allt inom kabel-tv-området, har drivits av private equity-bolag som Carlyle, Providence Equity och Kohlberg Kravis Roberts. Och när finansieringskranen nu stryps för de här bolagen leder det till att bromsen slår till för en rad uppköp.

I början av juli publicerades uppgifter i medierna om att ett riskkapitalkonsortium bestående av Carlyle, Providence, KKR och Cinven lagt ett bud på bolaget. Detta fick Virgin Media att in_leda en offentlig budprocess, där de första intresseanmälningarna skulle lämnas in i går. Ett tiotal bolag väntades komma in med bud – mestadels riskkapitalbolag men även mediekoncerner och kabelbolag som Time Warner, Liberty Global (som äger kabeloperatören UPC) och Comcast. Priset på Virgin Media beräknades till 154 miljarder. I nuvarande läge gör Virgin Media dock bedömningen att det inte skulle gå att få ut tillräckligt högt pris. Det faktum att Virgin Media är högt belånat ökar också risken för uppköpskandidaterna och riskerar därmed att pressa priset ytterligare.

Den senaste veckan har flera andra bolag meddelat att de inte längre är aktuella för uppköp, bland dem amerikanska Nexstar Broadcasting och kanadensiska Alliance Atlantis. Kreditkrisen väntas också påverka den väntade försäljningen av Clear Channel, Cablevision, radiobolaget Chrysalis och tidningsjätten Tribune Corp. (e24/Svenska Dagbladet)http://www.e24.se/dynamiskt/reklammedia/did16600826.asp

Fakta: Kabeloperatören Comhem ägs av amerikanska riskkapitalbolagen Carlyle Group och Providence Equity.

Dansk radio och tv skall tala mer danska
Flera i DR:s styrelse är mycket missnöjda med att DR-program har engelska titlar som
'Deadline' och 'Taskforce', halvengelska som 'Aftenshowet' och också företeelserna 'Update' och 'To Go'. Styrelsemedlemmarna vill att DR använder danska namn istället. DR arbetar därför nu med en ny språkpolitik för public serviceföretaget. Programdirektör Lars Vesterløkke håller med om att DR har ett särskilt uppdrag. Det är viktig, att danskarna kan känna igen sig själv och sitt språk, men handlar nu om ett fåtal program av många hundra som har engelska titlar. (TV-Nyt)

television

EU-kommissionen vill ha DVB-H för mobil tv

När EU-kommissionen tycker att DVB-H är den standard som de EU-länderna ska välja när de vill satsa på mobil-tv. Det går att se på tv via 3G-nätet redan idag men när allt fler ska se mobil-tv-sändningar samtidigt tror de att DVB-H är den teknik som ska lösa detta. "Kommissionen väljer inte en vinnare. Den europeiska marknaden har redan till stor del favoriserat DVB-H..." står det i pressmeddelandet. Vi vill att det här ska bli en signal för de europeiska länderna. Mobil-tv ska bli en succé i Europa och vi får inte hamna efter i utvecklingen när vi jämför oss med andra länder som USA eller Japan, säger en insatt källa inom EU kommissionen till Ny Teknik. Enligt källan har EU-kommissionen inte tagit ställning till Ericssons teknik MBMS. Vi ställer oss bakom DVB-H som den standard som ska användas vid "broadcastade" sändningar. MBMS kan vara ett komplement till DVB-H över 3G-nätet, men den tekniken fungerar inte för broadcastade sändningar.

En del aktörer menar att det är fel av EU-kommissionen att ta ställning till vilken mobil-teknik som ska användas. Marknaden borde själv utse en vinnare. Men kommissionen försvarar sitt agerande med att marknaden och industrin inte ännu har enats kring en enda standard. Kommissionen måste agera nu. Med en enda standard ska det bli lättare för aktörer att fatta beslut kring mobil-tv. På så sättet undviks mobil-tv-marknaden att fragmenteras. Kommissionen hoppas och tror att vår signal till medlemsländerna gör att aktörerna i branschen sätter fart och satsar på DVB-H. Enligt Henry Sténson på Ericsson är detta inte något bakslag för den teknik som de utvecklar för mobil-tv. EU-kommissionen bestämde strategi för så kallade "broadcastade" sändningar. Utmärkt, säger vi men vi tror fortfarande på att MBMS är det tittarna vill ha, säger han. Enligt Sténson är fördelen med MBMS att tittarna kan få on-demand-tjänster. Bland annat kan de se nyhetsprogram när de vill. Han menar att DVB-H och MBMS mycket väl kan komplettera varandra i framtiden. (Ny Teknik)

Finsk public service skall bli fritt tillgängligt på mobil-tv
Kommunikationsminister Suvi Lindén har uppmanat public serviceföretaget YLE att engagera sig i mobil-tv. Fru Lindén tillägger att YLE utan dröjsmål skall börja sända sin program till mobiltelefoner för att främja utvecklingen av mobil-tv i landet, Hon underströk att tv-program som kan ses av de som betalar tv-avgiften också skall bli tillgängliga utan extra avgifter. ( NewsRoom Finland)

Motgångar för mobil tv
Brittiska Virgin Mobile planerar nu med mobil tv-satsningen efter mindre än ett års erfarenheter. Orsaken är dålig kundtillströmning. Virgin Mobile TV lanserades i oktober 2006 med en stor reklamkampanj, men det rapporteras att man fick endast ca 10.000 abonnenter. Ett problem var att Virgin endast kunde erbjuda fem kanaler i det digitala radiospektrum som man hyrde av GCap Media. Konkurrerande företag som O2 planerar att använda DVB-H, som EU-kommissionen och Nokia backar upp. Här kan man erbjuda 16 kanaler, men först när frekvensutrymmet blir ledigt när alla analoga tv-sändningar släcks i Storbritannien. - Samtidigt har Crown Castle International skrotat sitt amerikanska mobil-tv nät Modeo efter fyra års utveckling. Man kunde inte hitta en teleoperatör för distributionen. (Media Guardian, The Register)

Brittiska digitala marknätet skall inrymma fyra HDTV-kanaler
Den brittiska mediemyndigheten Ofcom har avslöjat sina planer på att tillhandahålla fyra HDTV-kanaler på det nuvarande marksända digital-tv-nätet (DTT). Detta blev en besvikelse för BBC, ITV, Channel 4 och Five som genom lobbykampanjen “HD for All” försökt istället få en del av kommande frigjort frekvensspektrum för att sända HDTV. Ofcom bedömer att man kan omplanera den nuvarande DTT-kapaciteten och delvis byta till bättre kompressionsteknik som MPEG-4 och/eller DVB-S2 video. Det är sannolikt att det gamla analoga tv-spektret efter nedsläckningen kommer att auktioneras ut till telefonbolagen. (hdtv-news.co.uk)

Norge får sin tredje publicservicekanal
Med det marksända digital-tv-nätets start i september lanseras public serviceföretaget NRK sin tredje kanal; ungdomskanalen NRK3. I det nya trekanalsystemet fortsätter NRK1 som den breda allmänkanalen och NRK2 som fakta- och aktualitetskanal medan NRK3 är underhållnings- och ungdomskanal från 19.00 och barnkanal tiden före. Barnkanalen startar dock först 1 december. (Kampanje)

Dramaten via satellit till Folkets Hus
Sirius fortsätter sitt samarbete med Folkets Hus. Efter att ha visat livekonserter i HD i kedjans biografer är det storstadens kulturutbud i form av Dramatens uppsättning av Strindbergs Dödsdansen som ska föras ut till landsorten. Det är Folkets Hus satsningar på den digitala projektortekniken som gjort det här möjligt. Landsortsbiograferna har fört en tynande tillvaro men under våra sändningar har det varit fullsatt i salongerna, säger Benny Norling, affärsutvecklingschef på Sirius. Han säger att samarbetet inte innebär några större pengar för Sirius. Folkets Hus är egen relativt liten kund jämfört med tv-kanaler som hyr utrymme för flera år, som till exempel Viasat. Vi har inga exklusiva avtal och pratar med flera aktörer. Tillfälliga sändningar är heller inte något nytt. Vi sände både fotbolls-VM och OS i hd.
Benny Norling tror starkt på hd-tekniken och säger att det verkar som att tv-kanalerna tagits lite på sängen av den snabba utvecklingen. Nästan 100 procent av alla platt-tv-apparater som säljs idag är hd-klara. Folk kommer att bli bortskämda med bra ljud och bild och kommer inte nöja sig med analoga sändningar. (Dagens Media)

Kabel-tv-bolagen utmanas:

Största kabelbolagets tv-monopol hotat

Det allmännyttiga bostadsbolaget Svenska Bostäder vill bryta Comhems kabeltevemonopol i Stockholm. Satsningen är ett stort hot mot Comhems främsta kassako, teveverksamheten, som omsatte cirka 1,5 miljarder kronor förra året. Visserligen har kabel-tevejätten ett avtal fram till år 2017, men de allmännyttiga bostadsbolagen Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder, bygger egna öppna fibernät för allt de är värda.

De öppna fibernäten är självständiga nät vid sidan av Telias kopparnät och Comhems kabeltevenät. På dem kan konsumenten få bredband, telefoni och teve levererad. Skillnaden är att konsumenten på de öppna näten kan välja mellan flera olika tjänster och operatörer. Det går inte i Telias eller Comhems nät eftersom de är stängda. Ett öppet fibernät som Svenska Bostäder och allmännyttan bygger vid sidan om Comhems kabelnät hotar deras lönsamma teveverksamhet.

I Svenska Bostäders fall är 15.000 lägenheter fiberförsedda i dag, och allmännyttans 100.000 lägenheter i Stockholm ska vara uppkopplade år 2010. Det gör det möjligt för allmännyttans hyresgäster att titta på teve med internet, så kallad ip-tv. Och inte nog med det. För att sätta press kastar sig nu Svenska Bostäder in på marknaden som teveoperatör ."Vi för just nu diskussioner med möjliga samarbetspartner", säger Patrik Emanuelsson, utvecklingschef på Svenska Bostäder. (Dagens Nyheter)
Läs mer på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=679087

Antennföreningar skall konkurrera med kabelbolag
I Danmark är det vanligt att hushåll i ett bostadsområde bildar en antennförening som slutar avtal med kabelbolag om vilka kanaler som skall distribueras. Med ett nytt gemensamt bolag, BoxDanmark, skall antennföreningarna nu säkra antennföreningarnas framtida självständighet. Bolaget har från starten 100.000 hushåll som kunder och blir konkurrent till främst TDC, Telia Stofa och Canal Digital. (Tv-nyt)
. . .

Canal Plus planerar renodlad porrkanal
Kanal 5s betal-tv-syster Canal Plus har långtgående planer på att starta en renodlad porrkanal. Enligt uppgifter går kanalen under arbetsnamnet Canal 69. SBS-ägda Canal Plus sänder (liksom konkurrenten TV1000) sedan lång tid tillbaka porrfilmer på sina filmkanaler. Enligt Dagens Medias källor är planerna långtgående. Mats Örbrink, programdirektör på Canal Plus, är mycket hemlighetsfull om porrplanerna.- Det finns alla möjliga idéer om att starta allt mellan himmel och jord, men det finns inga beslut om någonting. C More Entertainment, bolaget bakom Canal Plus, har registrerat svenska internetdomänen Canal69.se.

Icke-kommersiell lokal-tv fick integrationspris
Öppna Kanalen Växjö har fått Växjö kommuns pris för insatser mot rasism och främlingsfientlighet. Ordföranden i kommunfullmäktige, Nils Posse, delade ut priset, 10 000 kr, vid nationaldagsfirandet i Museiparken i Växjö. Motiveringen var: Öppna kanalen i Växjö har under sin korta verksamhetstid blivit en röst för organisationer och enskilda i Växjö kommun, en röst för demokrati, mångfald och engagemang i lokalsamhället. Öppna kanalen ökar genom sin verksamhet kunskapen och förståelsen för likheter och olikheter människor emellan. - Daniel Westergren och Avdi Islami verksamhetsledare på tv-stationen: Inte minst betyder detta ett erkännande av det som är Öppna Kanalen Växjös mål, att verka för delaktighet och demokrati i närsamhället, där människor från alla bakgrunder ska få göra sin röst hörd. På det sättet ökar kunskapen och förståelsen mellan människor. Detta erkännande är vi mycket glada för och uppmuntrade av. www.okv.se

Ny medieutbildning för public access
På Glokala Folkhögskolan i Malmö startar en helt ny mediautbildning i höst. "Glokala medier" är inspirerad av Sveriges öppna kanaler liksom public access-stationer utomlands. Kursen drivs tillsammans med Öppna Kanalen i Malmö, som ger kursen unika möjligheter att sända tv varje vecka. Något som skiljer kursen från vanliga medieutbildningar enligt kursledaren Mathias Persson. Han menar att de flesta mediautbildningar jobbar mest med teori och en del praktiskt film och Tv-skapande, men eleverna möter nästan aldrig någon riktig publik utan det som produceras läggs oftast endast i byrålådan.

På den glokala medie-utbildningen skall deltagarna få ett riktigt förhållande till TV-publiken vilket kommer att göra utbildningen mer realistiskt.
Läs mer om kursen på http://www.glokalamedier.se/

Bryggerijätte tror inte längre på tv
Internationellt håller bryggerikoncernen Carlsberg att markant lägga om sin marknadsföring. Traditionell tv-reklam är på väg att tonas ned till fördel för helt andra verksamheter exempelvis en eget klädmärke, egen filmproduktion, internet och t.o.m. en eget resekoncept.

Jan Hillesland, som ansvarar för internationell marknadsföring säger att man står inför enorma förändringar på tv-fronten. Tv-tittandet i Europa har det senaste året fallit med 10 minuter per dygn. Det er enormt. Samtidig vil det meste af tv-verden i Europa være fuldstændig digital i 2010. Det betyder, at tv som reklamemedie vil gå tilbage. Tag Sky Plus i Storbritannien som allerede nu sender digitalt. Her spoler 75 pct. forbi reklamerne.
Han tillägger att den unga generationen ofta zappar vidare när det kommer reklam på tv och detta samtidigt som tv tappar terräng till nya interaktiva medier och sociala nätverk på internet. Hillesland menar att tv fortfarande är ett medium med starkaste genomslagskraften och Carlsberg kommer att vara med så länge man kan. Men han är övertygad om att tv inte är så viktigt om ett par år och man nu måste förbereda sig för en ny tid. Man överväger nu också om Carlsberg och Tuborg skall starta en egen tv-kanal med både sport och musik. (Tv-Nyt)

Tv-reklam blir krisbransch i Norge

Tv-mediet är för kostsamt i förhållande till genomslagskraften säger Coca-Cola och andra annonsörer i Norge. För första gången använder nu konsumenter i åldern 16- 24 mer tid per dygn på nätet än på tv visar en mätning av Synovate MMI. Företaget har gjort sådana här mätningar en rad år och har historiska data som visar på den långsiktiga utvecklingen.
Mediebruken blant barn og ungdom i alderen 8- 15 år og i gruppen 16- 24 år er i kraftig endring. TV stagnerer i forhold til eksplosjonen på nettet, som også er blitt stedet for sosial samling. Denne trenden er langsiktig. Vi har enkelte data som strekker seg helt tilbake til 1985 på dette området. En regntung sommer forandrer ikke på denne trenden, säger direktör Bjørn Kvernberg i Synovate MMI.

Musikindustrin lägger allt mindre pengar på tv-annonsering. Orsaken är att man inte når ungdomen. Ett bolag som EMI lade ner i 2004 60,1 milj nkr brutto på tv-annonsering i Norge, medan de 2006 bara använde 19 miljoner, skriver Dagens Næringsliv. Också Sony BMG skär ner på tv-reklam. Vi upplever att tv-reklam riktad mot ungdom helt enkelt inte fungerar säger norska Sony BMG-chefen Lena Midtveit.

Nettet og mobiltelefonen stiller store krav til annonsørenes kreativitet. Vi må gå nye veier for å få unge forbrukere i tale. Vi kan lage virtuelle butikker som kan trekke kundene
säger adm. direktör Per Richard Andersen hos mobiloperatören Chess. Han har själv en bakgrund i spelbranschen i företaget Electronic Arts. Jeg vet fra denne bransjen at mange spillentusiaster er skeptiske til alle former for reklame som kommer inn som avbrudd. I stedet vil de ha opplevelser knyttet til budskapet.

– Det kan være overraskende for mange at ungdommen bruker lengre tid på avislesing enn for noen år siden. Men en voksende andel foregår gjennom elektroniske medier,
säger Synovate MMIs Kvernberg. (E24/Kampanje)

Åländska tidningar satsar på tv
Den åländska dagstidningen Nya Åland satsar på tv-produktion i höst. Nya Åland startar tillsammans med nystartade företaget P24 Media Ab en reklamfinansierad lokal-tv-kanal. Kanalen kommer inledningsvis att sändas över internet, men småningom hoppas grundarna att också kunna distribuera via Smedsbölesändaren i Sund och kabel-tv.
Public serviceföretaget Ålands radio och TV har under lång tid planerat för kommande tv-sändningar, men bolagets vd Pia Rothberg-Olofsson ser tidningarnas satsningar mer som komplement än som hot.
- Vi har långtgångna planer på att göra aktualiteter i TV, alltså inte nyhetssändningar, och då kan vi komplettera varandra, säger Rothberg-Olofsson.- Är tidningarna medvetna om hur dyrt det är? Jag undrar hur den åländska reklamkakan ska räcka till att finansiera det här, säger hon. (Hufvudstadsbladet)

Reklam för spel tillåts i brittisk tv efter 2100
Efter hårt tryck från brittiske kulturministern James Purnell har spelbranschen föreslagit ett frivilligt förbud mot tv-reklam för spel och vadhållning före 21.00. Utan detta ”pre-watershed ban” skulle de kommande liberaliserade reglerna i spellagen äventyras. Från september är det nämligen meningen att reklam för spel och vadhållning skall tillåtas i tv liksom att bolagen skall kunna marknadsföra bättre i tryckta medier. (MediaGuardian)

Ursprungsbefolkning får egen tv-kanal
Australiens första rikstäckande tv-kanal för ursprungsbefolkningen National Indigenous Television (NITV) är nu etern och sänder dygnet runt. Tv-kanalen distribueras till att börja med via Optus Aurora satellittjänst. Kanalen sänds sedan vidare via marksänd tv i olika delar av landet. I Nordterritoriet sänds kanalen via station Imparja Television som når 150 avlägset belägna aboriginalsamhällen. I höst hoppas man komma med i två betal-tv-paket via satellit. NITV kommer att få A$50 statliga miljoner per år i fyra år för att köpa in och beställa produktion som görs av ursprungsfolk. Det handlar om alla typer av program inklusive drama, nyheter, sport, dokumentärer och barn-tv.

NITV gives indigenous Australians a distinct and dedicated voice in the broadcasting sector, a national voice for the first time,
sade kommunikationsminister Helen Coonan vid invigningen. Hon menade att NITV också blir en tillgång för övriga befolkningen. All Australians are very keen to listen to your stories, we need to listen to better understand. (Australian Associated Press) http://nitv.org.au/


Första internationella tv-konferensen för ursprungsfolk

Maori Television blir värd för den första internationella konferensen för tv för ursprungsbefolkning. World Indigenous Television Broadcasting Conference hålls i Auckland Nya Zealand 26-28 mars 2008. Man räknar med deltagande av omkring 300 av de främsta ursprungs-tv-kanaler bl.a. från Irland, Kanada, Wales, Taiwan, Australien och Nya Zealand. Vid konferensen kommer ett internationellt tv-nät skapas; World Indigenous Television Broadcasters’ Network. (Manawatu Standard)
Mer information: http://witbc.org/

YouTube med ett samvete

Charge TV sänder över Community Channel på Sky Channel 539 and Virgin Media Channel 233 i två timmarsblock kl 18 och 22 varje kväll liksom på en särskilt webbsajt för socialt www.chargetv.co.uk Syftet är att aktivera ungdomar, som kan ladda upp sina egna filmer, bloggar, musik och bilder på sajten. Under G8-mötet i somras sändes Summit About A Boy. Den var producerad av Media Trusts mentorsprojekt som syftar till att få handikappad ungdomar komma i kontakt med professionella inom media. Charge TV sänder ett brett utbud med originalmaterial som inkluderar konstverk, friproducerad och lågbudgetfilm och välgörenhetskonserter liksom musikvideos av de bästa brittiska kontraktslösa banden. Charge will be the YouTube with a conscience, säger Community Channels programchef Adam Perry (MediaGuardian)

Japansk public service minskar antalet kanaler
Inrikes- och kommunikationsdepartementet har nu inlett en diskussion om förslaget att minska antalet tv-kanaler som public service-bolaget NHK sänder. Det handlar i första hand om de tre satellitkanalerna som allmänt är kända som ”BS”. (Kyodo) NHK:s två rikstäckande marksända kanaler är däremot inte ifrågasatta.

Nationella palestinska televisionen stoppad i Gaza
Hamas har stoppat den palestinska public service televisionens sändningar i Gaza. Tv-företaget har varit i president Mahmud Abbas händer i mer än ett år och Hamas anklagar kanalen för att vara partisk i sina program. Styret i Gaza (ledd av tidigare premiärministern Ismail Haniya säger att man vill själv kontrollera televisionen. Med det nationell palestinska tv-bolaget stängt i Gaza återstår här islamisternas egen tv-kanal al-Aqsa och radiokanal Sawt al-Aqsa samt radiostationen Sawt al-Quds som tillhör den islamistiska Jihadgruppen. (AFP)

radio

Europakommissionen kräver utrymme för digitalisering av kortvågen
Kommissionen tagit slutlig ställning inför frekvensförhandlingarna inför ITU World Radiocommunication Conference 2007. Kortvågsradio (HF 4-30 Mhz) både för rundradio och för fartygstrafik måste få tillgång till tillräckligt frekvensutrymme för den digitalisering med exempelvis DRM som kan återvitalisera långdistansradio och bidra till att sprida europeisk kultur och perspektiv på den globala scenen heter det i kommissionens yttrande. Man skriver också att Further HF spectrum for broadcasting will assist the successful uptake of digital radio broadcasting technologies. Key HF maritime services are also gradually switching over to digital transmission. WRC-07 should address the spectrum needs of this sector in a timely manner while ensuring appropriate continuity with critical analogue services.

Nedsläckning av analog radio inte i lyssnarnas eller industrins intresse
Chefen för mediemyndigheten Ofcom Ed Richards har avfärdat möjligheten att bestämma en tidpunkt för nedsläckning av analog radio i Storbritannien. Han menar att det finns orsaker till att radion inte omedelbart skall följa i spåren på televisionen som får sina analoga signaler stängda region efter region från i höst fram till 2012. There are some here who would like to see a specific timescale to the end of analogue radio. But we do not believe that the government announcing a swift, forced march to analogue switchoff today would be in the interests of listeners or the industry. (Media Guardian)

Otto FM först med digitalt FM i Italien
En av Italiens privatradiopionjärer Massimo Caracciolo blev den första som prövade FmeXtra-tekniken i landet. Otto FM i Varese startade redan 1973 och under resan gång har Caracciolo även varit först med att använda satellitplattform för att nå lyssnare på andra sidan Atlanten. Nu blir han pionjär med digitalt FM. Han var tidigare intresserad av HD Radio (IBOC), men det är svårt att sända med den tekniken i Italien där stationerna ligger mycket tätt frekvensmässigt. Det som fick honom att fastna för FmeXtra var möjligheten att lägga till en digital kanal på en frekvens utan att behöva ändra något i den analoga sändningsverksamhet för FM-stationen. Hittills har flera månaders testsändningar varit framgångsrika. (Radio World)

HD Radio multicasting startar på Filippinerna
Radio Mindanao Network börjar nu sända HD Radio Multicast på Filippinerna. iFM 93.9 DWKC in Manila blev den första kommersiella stationen i landet med HD Radio. DWKC sänder tre kanaler i hybridläge med en 35 kW-sändare för den analoga signalen och en 1 kW sändare för den digitala. RMN äger och driver mer än 50 AM- , FM- och tv-stationer på Filippinerna. (Manila Standard)

Spanska DRM-försök
Det kommersiella radionätverket Cadena SER testar i ett halvår DRM från Pozuelo de Alarcón (Madrid) där man driver en mellanvågssändare på 810 kHz. Man gör AM/DRM simulcastsändning med en 10 kW sändare på 1260 kHz (en frekvens som SER Algeciras and SER Murcia sänder AM på), och på 1251 kHz (där DRM signalen ligger). Försöken görs med tillstånd av spanska regeringen. (Juan Carlos Ara, Digital Spy forums)

Radio i USA: Färre ägare och färre lyssnare
Det finns idag färre ägare till radionätverk i USA än strax efter den stora avregleringen 1996 Telecom Act; och samtidigt fortsätter trenden med minskat radiolyssnande.
Antalet ägare i sektorn minskade med 39 % under elvaårsperioden enligt FCC:s rapport "Review of the Radio Industry, 2007".

Under samma tid ökade också storleken på de största ägargrupperna. 1996 ägde de två största 62 resp 53 stationer. I mars i år ägde Clear Channel mer än 1.100 stationer. Tvåan Cumulus Broadcasting, äger 300 stationer. Under perioden 1998-2006 har Arbitron funnit att genomsnittet lyssnare per 15 minuter har minskat 6,6 % från 19,7 till 18,4 miljoner. (Radio World)

Närradiostation för skotsk kultur
Mediemyndigheten Ofcom har gett ett femårigt sändningstillstånd till Celtic Music AM. Celtic Music Radio har tidigare sänt med ett tillfälligt tillstånd på 106.6 FM to parts of Glasgow. Det finns dock inga tillgängliga heltidsfrekvenser på FM i Glasgow så Celtic Music Radio får sända på mellanvåg. Man avser att bli en stark kulturröst för skotsk musik och kommer att vara öppen för människor som inte har tillgång till etablerad media bl.a. minoritetsorganisationer som främjar gallisk konst och kultur. (Celtic Music Radio)

Sunne Närradio har tystnat
Men inte för evigt. Snart kommer i stället Radio Fryksdalen – som ska täcka Sunne och Torsby. Vi hoppas att Radio Fryksdalen kan komma igång redan i höst, säger Markus Johansson, ordförande i Sunne Närradioförening. Torsby är en långsmal kommun och svår att i radiosammanhang nå alla hörn av. För att klara detta har man sökt och beviljats en ny huvudsändare och en slavsändare. Huvudsändaren placeras på Tossebergsklätten. Vi jobbar febrilt med alla papper och inte minst med ekonomin, berättar Markus Johansson. Frekvenserna för Radio Fryksdalen blir 100,6MHz för huvudsändaren och slavsändaren får 104,1MHz. (Nya Wermlands-Tidningen)

P1-programmet Klarspråk tillbaks kräver nätverk
Klarspråk i P1 sändes t.o.m. 9 jan 2004 varje dag, endast 10 min långt men fyllt av koncentrerade, väl genomtänkta inlägg som återgav vad stora delar av svenska folket tyckte. Inläggen gav en god spegling av åsikter som finns ute i samhället. Under många år gav programmet svenska folket en möjlighet att diskutera gemensamma angelägenheter skrev Nätverket klarspråkare tidigare i öppet brev till SR:s ledning. Det var vanliga människors åsikter som fritt fick komma ut i offentligheten. Det fanns dessutom en redaktör som kunde sammanställa inlägg i varje särskild fråga vilket gjorde att debatten fördes framåt.

Vi är många som saknar detta program där svenska folket fritt kunde få säga sin åsikt - utan tillrättavisningar eller kommentarer från programledarna på SR.
Sveriges Radio är ett public serviceföretag vilket innebär att programverksamheten skall stå i allmänhetens tjänst. Ett samhälle som bekänner sig till de demokratiska fri- och rättigheterna borde kunna tillåta sina medborgare 10 minuters total yttrandefrihet om dagen
menade Nätverket. Under väntan på att SR skall återinföra programmet har Nätverket diskuterat och samverkat med några närradiostationer om att sända ett alternativt klarspråk bl.a. över Radio Roslagen i Norrtälje och Radio Tyersö. Just nu har man en mindre test-sändning via web-radio på http://culture.zapto.org:8000/index.html - Det är Marcel Bos som har gjort en introduktion och en intervju "Konsumenter i Samverkan". Mer information: www.klarsprakare.se

Radiolyssnandet oförändrat i Sverige
Enligt senaste SIFO-mätningen 77,8 procent av befolkningen lyssnar på radio minst fem minuter under ett genomsnittligt dygn, vilket motsvarar 6.019.400 personer i åldern 9-79 år. Den genomsnittliga lyssnartiden i hela befolkningen är 2 tim och 45 min per dygn. Bland dem som lyssnat är lyssnartiden 3 tim och 32 min per dygn. Sveriges Radio har hälften av lyssnandet 48 % och reklamradion 35 % - andeler som endast marginellt förändrats under ett år. I reklamradions andel ingår dock endast den officiella PLR, inte den dolda reklamradion som nyttjar närradiosändare.
3,6 procent av befolkningen lyssnar på radio via webb minst fem minuter under ett genomsnittligt dygn, vilket motsvarar 280,000 personer i åldern 9-79 år.

Fortsatt tveksamt för dansk reklamradio
Det fortsätter gå tämligen dåligt för kommersiell radio i Danmark, som bara har 26 % av all radiolyssning medan public service har merparten; 72 %. Särskilt Radio 100FM störtdyker från att ett halvår tidigare stått på 7-8 % av lyssningen gått ned till 4,8 %. Nya TV2 Radio misslyckas också. Det är P3 som stjäl lyssnare från de kommersiella kanalerna. Man har ökat från 19-20 % till 22,6 %. Även P1 ökar. Men DR:s DAB-kanaler låg i juni endast på 0,6 % - tillsammans.

Så här ser junisiffrorna ut i Gallup Radio Index (december 2006 inom parentes):
DR P1: 7.2 % (6.1 %)
DR P2: 2.5 % (2.5 %)
DR P2 Klassisk: 0.9 % (0.7 %)
DR P3: 22.6 % (20.9 %)
DR P4: 37.1 % (39.3 %)
DR Boogie: 0.2 % (0.1 %)
DR Rock: 0.1 % (0.2 %)
DR P4 Hit: 0.3 % (0.3 %)
DR P2 Plus: N/A (0.1 %)
DR total: 71.9 % (70.7 %)

Talpa Radio total: 5.4 % (7.4 %)
SBS Radio: 3.6 % (4.2 %)
RadioNet: 3.1 % (3.8 %)
TV 2 Radio: 3.0 % (3.5 %)
VLR: 0.8 % (0.6 %)
Energy/NRJ: 0.2 % (1.0 %)
Kommersiella totalt: 26.0 % (27.3 %)

Annonsörsförening tvivlar på lönsam reklamradio i Danmark
Annonsörerna tycker att det är strålande att det kommer fler medier i etern men med tanke på utvecklingen under våren har Dansk Annoncørforening svårt att föreställa sig att de två rikstäckande kommersiella radionäten någonsin kan gå med vinst. Jag fäster mig vid de höga koncessionsavgifterna och för höga förväntningar på att radion skall få en växande andel av reklammarknaden säger Annonsörsföreningens vd Otto B. Christiansen: Konklusionen kunne være, at der kun er plads til én national radio med reklamer, men det siger vi ikke! Med gratisaviserne var mange hurtige til spå om, hvem der var plads eller ikke plads til. Det mangler markedet endnu at afgøre, ligesom med radio. (Radio-Nyt)

Kulturminister skall definiera klassisk musik
DR skall enligt avtal om fjärde FM-nätet sända klassisk musik 62 % av sändningstiden i P2. Men en expert betvivlar att detta sker. Radio- og tv-nævnet har begärt att DR nu dokumenterar att det faktiskt spelas klassisk musik och har dessutom bett kulturministern definiera vad som är klassisk musik. Utifrån två dagars spellistor har experter på Københavns Universitet, bedömt att verken låg innanför public serviceförpliktelsen om klassisk musik. Men spellistorna upptog namn som Burt Bacharach och John Williams (som skrev temat till 'Star Wars'), enligt Politiken.dk. Det vil være relevant, at kulturministeren og de øvrige kulturpolitikere diskuterer en klarere definition af klassisk musik, säger Radio- og tv-nævnets ordförande Christian Scherfig. (Radio-Nyt)

Ny medialag slår hårt mot minoritetsradio i Grekland
Trots lokala och internationella protester har det konservativa grekiska regeringen drivit igenom om en ny lag för elektroniska medier. Alla tre oppositionspartier i parlamentet motsatte sig lagen. Lagen innebär bl.a. att alla mindre radiostationer inklusive minoritetsradio måste använda det grekiska som det huvudsakliga språket i programmen. Mest drabbade blir flera radiostationer som sänder på turkiska i den västra regionen Thraki, likväl som de makedoniska or vlach minoritetsradio som planeras.

Bhutan täcker landet med kortvåg
Bhutan Broadcasting Service Corporation har tagit i bruk en ny 100 kW kortvågssändare som skall användas för att nå hela befolkningen i den bergiga nationen på fyra språk 100 tim/vecka. Sändaren har etablerats med stöd av den indiska regeringen. BBS sänder på 6035 kHz mån-fre 0000-0600 och 0800-1500, lör-sön 0000-1500 UTC. Två timmar per dag på engelska 0500-0600 och 1400-1500 UTC.

Radiotips:
Radiohistoria 1
Här finns bilder och ljud från olika legendariska studios för främst
88:an och i viss mån 95.3 under 80-talet och början på 90-talet:
Radioprogram om radio; http://www.goranlindemark.4w.se/
Radiohistoriska arkivet: Om Stockholms radiohistoria och bl.a. starten av närradion på 88 MHz: http://radiohistoria.jvnf.org
Lyssna på premiären av närradion på 88 MHz, den 29 maj 1979 kl 12.00
Den gick från vad som populärt kallades Studio SVEA på Hornsgatan 54.
Inspelningarna är gjorda av radiofantasten Ingemar Lindqvist som är ansvarig för Radiohistoriska arkivet.

Radion historia 2

Eleverna vid Radioakademin i Båstad producerade en CD till alla som var på årets Radiogala i Stockholm tidigare i år, nu sänder man programmet i radion. Varje lördag kl 16:00 kan man lyssna till Radions Historia på Radio Båstad. Avsnitt som redan sänts finns på http://www.radiobastad.se.

Radioprogram om ”motradio”
I sommarserien Modstrømme i mediehavet granskar DR:s mediekritiska program Mennesker og Medier i fem delar motströmmen mot etablerade medier i ”det danske mediehav”. Vad driver dessa krafter framåt och vad håller tillbaka dessa? Den danska radiomarknaden har öppnats för kommersiella stationer liksom att FM-bandet omplaneras innebär hot mot en många mindre radiostationers existens. ”Græsrodsradioerne”, som en del kallas, har varit en viktig del av den danska radiolandskapet, men många av dem kämpar vidare mot vad som de betraktar som en rikstäckande musiktyranni. Lyssna på detta program på http://dr.dk/Podcast/Radio/20060808105425.htm

Ungdomsradion Just Radio söker stöd
Kanske Sveriges just nu kanske mest intressanta närradiostation sänder nu förutom på FM 89.2 och webb nu även på MySpace: www.myspace.com/justradiogotland
Just Radio i Visby som arbetar för ungdomar och mot droger söker nu lyssnarnas stöd via SMS. Man kan Sms:a jr892 till 72500 och stödja Just Radio med 10 kr.
Mer info: www.justradio.nu

annat

Konsultfirma utreder statsstödet till medierna
Rambøll Management A/S har efter en anbudsprocess fått Radio- og tv-nævnets uppdrag att utreda det offentliga stödet till danska medier inklusive licensen för DR och TV2-regionerna och stödet till icke-kommersiell lokal radio och tv. Även tryckta medier och nya medier som internet och mobil behandlas. Distributionsstödet till dagspress liksom tidningarnas momsbefrielse belyses.
Mediepolitikerna vill ha svar på frågor som om medieutvecklingen sprungit ifrån de nuvarande stödformen. Får nya medier den uppmärksamhet och stöd de kanske förtjänar? Slutrapporten skall lämnas i september 2009, men en efter halva jobbet blir det en mellankonferens i september 2008.
Rambøll skall samarbeta med professor Anker Brink Lund från CBS och mediekonsulenten Preben Sepstrup. www.mediesekretariatet.dk

Internet största reklammediet 2011
Samtidigt minskar mediekonsumtionen i USA

Amerikaner använder nu mer tid till webben än att läsa tidningar eller att gå på bio eller lyssna på inspelad musik rapporterar riskkapitalbolaget Veronis Suhler Stevenson. Förändringen av medievanor får nu alltmer annonsörernas uppmärksamhet. Det två största reklammedierna förra året var dagstidningar $55.7 och etersänd tv $48.7 miljarder. Men VSS uppskattar att 2011 kommer Internet blir det största reklammediet med ca $63 miljarder. Man ser detta systemskifte som "a watershed moment" i mediebranschen. VSS har också upptäckt en oroande trend för medieindustrin; skiftet innebär också att den tid som konsumenterna totalt använder för mediekonsumtion minskar eftersom digitala medier helt enkelt tar mindre tid att använda. Sedan 2006 har medietiden minskat med en halv procent till 3.530 timmar per år. (Reuters)

Al-Qaida tränar i Second Life
Rohan Gunaratna, författaren av storsäljaren Inside al-Qaida, är övertygad om att al-Qaida gått in på nätet. De övar på sina attacker i Second Life eftersom de inte längre har möjlighet att öva i den verkliga världen, säger han enligt The Australian. Gunaratna, som också ansvarar för forskningen om terrorism på Singapores försvarsforskningsinstitut, anser nu att det är hög tid att världens regeringar inser hotet och hittar sätt att skydda sig.

I den virtuella världen Second Life, som skapades av Linden lab, så kan man via sin avatar göra det mesta som går att göra i den riktiga världen. Men samma möjligheter finns också för mer destruktiva aktiviteter, som att göra terrordåd. Den senaste sex månaderna har terrorgrupper till och med gjort atombombsattentat i Second Life.
Tidigare i år varnade den brittiska bedrägerimyndigheten för att spelare i Second Life lätt kan tvätt svarta pengar vita, och flytta dem över nationsgränserna utan risk för upptäckt. Dessutom har Linden Lab nyligen tvingats förbjuda hasardspel i Second Life efter påtryckningar från USA. Men al-Qaidas intåg i Second Life är bara ett av många tecken på att internet blivit viktigare för extremgruppers rekrytering och propaganda. (Realtid.se)


Nye brittiske kulturministern kan BBC
James Purnell har av premiärminister Gordon Brown utnämnts till ny minister för kultur, media och sport efter Tessa Jowell. Purnell (37 år) var innan han kom in parlamentet 2001 rådgivare på området i Tony Blairs första regering. 1995-1997 arbetade han på BBC som chef för företagsplaneringen.


Journalistförbundet kräver tydligare grundlagsskydd för nya medier

Förbundet lämnade i dag sitt remissvar till tryck- och yttrandefrihetsberedningen om debattförslaget till ny tryckfrihetsförordning. Vi avvisar beredningens tre olika förslag till ny tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag eftersom förslagen försämrar tryckfriheten, säger förbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén. Men vi vill samtidigt vidga debatten som i dag hittills bara har handlat om att inte röra TF. Vi går i bräschen för att förstärka yttrandefriheten i vid mening och för en lagstiftning som ger nya medier och distributionsformer ett minst lika gott skydd som tryckta medier, dels på ett tydligare sätt än vad som i dag görs i YGL pekar ut vem som är ansvarig för det som publiceras t.ex. på Internet. (Journalisten)

Lästips:
What’s Going On in Community Media

I en nyligen publicerad rapport ställs frågan om nya medier kan skapa ett allmänhetens torg där medborgarna kan bli hörda – och höra varandra. Det handlar om public radio och tv i samverkan med kommuner, kommuner som deltar i att bygga upp community radio och low-power radio (närradio), organiserar public access tv i kabel, utvecklar egna bredbandstjänster och även satellitdistribuerade kanaler i allmänhetens tjänst.

What’s Going On in Community Media ställer strålkastarljuset på verksamhet som ökar medborgarnas deltagande i medieproduktionen. I rapporten sammanställs resultaten av en nationell inventering gjord av Benton Foundation i samarbete med Community Media and Technology Program of the University of Massachusetts, Boston.
Hela rapporten kan laddas ned på http://www.benton.org/index.php?q=node/6172

Konferens:
Närradion för vem?
lördag 1 September 2007 kl 10.00-15.30 i Dalheimers Hus, Slottskogsgatan 12, 414 53 Göteborg. I tre seminarier och en paneldebatt behandlas närradions position i en krisdrabbad svensk radiostruktur. Finns det någon framtid för närradion i Sverige? Politikernas ansvar för närradion i Sverige. Ett internationellt perspektiv ges på ”community radio” och EU-parlamentets aktuella utredning om närradio i Europa redovisas. Även teknikfrågor och invandraradio finns på agendan.

Bland de medverkande finns riksdagspolitiker, representanter från Radio & TV-verket och Granskningsnämnden och Community Media Forum Europe samt Närradions Riksorganisation och Göteborgs Närradioförening. Gunilla Ivarsson välkänd programledare i radio håller i paneldebatten,
Konferensavgiften är 180 kronor inklusive lunch och fika. Anmälan till info@radiofullgospel.se - telefon 0302-36250 eller 070-5956250.

 

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se


Startsidan