Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare
Public service kan inte privatiseras
Debatten om public service visar ibland på den mest skrämmande avsaknaden på insikt och kunskaper hos journalister och politiker. Ibland kan man få för sig att vem som helst som får en påse pengar kan starta en public servicekanal. Det är nästan svindel att påstå att det går att låta en reklamfinansierad rikstäckande radiokanal seriöst konkurrera med Sveriges Radios P1.
Årets fånigaste utmärkelse har av Sveriges Mediebyråer tilldelats Tv-journalisten Lars Adaktusson i TV8 som utsetts till årets branschpersonlighet 2007 vid Stockholm Mediaweek. "En tjänare i allmänhetens tjänst bytte sida och kastade sig rakt in i årets hetaste debatt. Förutom att låta sin karriär bli ett slagkraftigt inlägg i debatten om public service har årets branschpersonlighet visat att personliga varumärken kan bära långt utanför de klassiska medievarumärkena. Lars Adaktusson är public service." Om public service kan beskrivas på detta slappa sätt är vi mycket illa ute. Vi noterar också (se detta nyhetsbrev) att den åsiktspigge norske kulturministern vill att en kommersiell tv-kanal skall får ett public serviceuppdrag i det digitala marknätet.

Men public service handlar inte enbart om kvalitet och bredd utan om att avsändaren skall ha en tydlig förankring hos den allmänhet man betjänar. Tittarna och lyssnarna skall vara försäkrade om att public serviceföretaget står på en demokratisk grund och att man i sin programverksamhet står helt fri från privata ekonomiska och politiska intressen. Public serviceföretaget skall leverera bra radio och tv till sin publik medan kommersiella kanaler skall göra tvärtom; de skall leverera publiken till sina annonsörer. Det vore ekonomiskt självmord för en kommersiell kanal att med granskande journalistik utmana sina annonsörer. Detta gäller även för TV8 även om kanalens välbetalda medarbetare påstår annat.

Radio- eller tv-företag, som har ägare som Stenbeck, Berlusconi, Murdoch eller ansiktslösa riskkapitalmonster, skall naturligtvis med demokratins spelregler få finnas och konkurrera på marknaden. Men public service skall inte finnas på någon marknad alls utan är en del av demokratiska processen. Ett starkt public serviceföretag skall vara en balans till marknadens radio och tv. I det nya public serviceavtal måste detta demokratiska uppdrag tydliggöras. Public service kan aldrig privatiseras.

radio & tv

Alliansen samordnar mediepolitiken
Kulturdepartementet är nu färdigt med direktiven till den stora utredning om public servicebolagens framtid som ska dra igång före sommaren. Redan nu står det klart att de viktigaste frågorna som utredaren ska titta på blir hur SVT, SR och UR i framtiden ska finansieras och hur bolagen ska organiseras för att bli effektivare. Samtidigt har regeringen tillsatt en ny mediepolitisk förhandlingsgrupp som just haft sitt första möte. Den borgerliga alliansen har kritiserats för att den saknar en gemensam mediepolitik, vilket blivit allt mer besvärande för regeringen. Mediearbetsgruppen motsvarar de arbetsgrupper alliansen hade före valet. Vi ska utmejsla en samsyn i mediepolitiken, säger Helena Dyrssen, fp, statssekreterare på statsrådsberedningen. Förhandlingsgruppen ska jobba parallellt med public serviceutredaren.

Bara några dagar innan direktiven presenteras passar nu centerpartiet på att göra ett utspel i frågan. SVT:s egen programproduktion ska konkurrensutsättas genom att en större del av den läggs ut på privata bolag. Redan i höstas överraskade centern med att överge sitt tidigare försvar av tv-licensen och lanserar nu istället idén om en individuell public serviceavgift som tas ut på samma sätt som begravningsavgiften. (Svenska Dagbladet)

Regeringens nya förhandlingsgrupp för mediepolitiken består av:
• Mats Johansson, m
• Helena Dyrssen, fp
• Anders Åkesson, c
• Dan Kihlström, kd

Centerpartist föreslår tv-skatt
Moderaterna och folkpartiet betala public service över statsbudgeten. Socialdemokraterna vill behålla licensen. Både SVT och SR ogillar budgetfinansieringen. De oroas över att budgetnedskärningar och årliga budgetförhandlingar, som skapar ett beroende gentemot regeringarna. Riksdagsman Anders Åkesson och centern lanserar nu denna medelväg med TV-skatt istället. Det är med omsorg om public service, som jag anser är mycket viktigt för demokratin, vi lägger förslaget.– Vi bör se om det finns bättre alternativ än licensen med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. Det ska också vara ett system som blir långsiktigt stabilt.– Jag anser det är ett bra sätt att säkerställa public services oberoende och systemets stabilitet. Om de inte klarar finansieringen lär public service bli ifrågasatt säger Åkesson, som vill ta ut en medieavgift med kommunalskatten. Istället för tv-licens blir det då en tv-skatt. Det blir ungefär som begravningsavgiften, även om jämförelsen kan leda lite fel i tanken, säger han. Företag och nolltaxerare slipper betala tv-skatten, men licensskolkarna skulle inte komma undan.

Med systemet blir public service inte heller utsatt för årliga budgetdiskussioner. Vi vill inte ha någon årlig prövning med risk att vi politiker beskylls för att rösta si eller så för att vi inte tycker om vissa tv-program, säger Åkesson. En effekt av skatten blir att tv-avgiften också betalas efter bärkraft. Det blir alltså olika dyrt efter hur mycket individen tjänar.
6,8 miljarder kronor erhåller radion och SVT nu. Omräknat till kommunalskatt handlar det om ungefär 50 öre per beskattningsbar hundralapp. Det innebär att den som tjänar 250 000 kronor får betala cirka 1 250 kronor per år, vilket kan jämföras med dagens 1 996 kronor. För den som tjänar 400 000 kronor blir det ungefär samma avgift och den som tjänar 600 000 kronor får betala nästan 3 000 kronor i tv-skatt. Företag, nolltaxerare samt institutioner slipper betala eftersom de inte betalar kommunalskatt. Men däremot får en halv miljon licensskolkande hushåll börja betala. (Östra Småland)

Ingen medielicens i Norge
Kulturminister Trond Giske kommer inte att uppfylla NRK:s önskan om att ersätta tv-avgiften med en medielicens, som nyligen infötts i Danmark. Detta innebär att NRK inte kan få en ev. ökat inkomst genom att tittarna också måste betala för att de kan ta emot radio och tv via Internet eller mobil. Giske säger bl.a. att kvaliteten på tv-bilden som tas emot på detta sätt är så dålig att det inte utgör något reellt alternativ vid mer omfattande tv-tittande. (Kampanje)

EBU kan utesluta Danmarks Radio
Danskarna kan komma att kastas ut av EBU den europeiska organisationen för public servicebolag och gå miste om nyhetsutbytet, nyårskonserten och Melodifestivalen.
Orsaken är att DR har drastiskt skurit ner sitt programutbud och att sportutbudet i stort sett är borta. Ett EBU-krav på sina medlemmar är att man sänder minst 200 timmar sport om året (förutom rena sportnyheter och sportmagasin). Enligt medieforskaren Frands Mortensen kan en uteslutning innebära att DR:s status som public serviceföretag sätts i fara. (Kampanje)

Image för Public service:
Uppåt i Norge, nedåt i Danmark
IKEA och Statoil fick priserna i Business-to-business-klassen som de bästa ”Superbrands” på de norska marknaden 2006. Den som vann priset som bästa norska varumärke var public servicebolaget NRK. Imponerende av statskanalen å hevde seg så godt i konkurranse med hel-kommersielle aktører, sade Arne Martinsen i juryn. NRK har enorm tillitt, høy markedsandel og et godt omdømme på alle områder, og er en verdig vinner, sade han.
Den nya NRK-chefen Hans Tore Bjerkaas antog i sitt tacktal att det är ovanligt att en licensfinansierad institution får ett sådant pris. Det tar jag som ett tecken på att folk upplever att de får valuta för pengarna, och att NRK står för något viktigt och att de litar på oss. (Kampanje)

Berlingske Nyhedsmagasin gör en årlig lista över danska verksamheters image baserat på svar från 3.000 företagsledare. I år har DR fallit från position 109 till 139 vilket är näst sista plats på listan, medan TV2 (danska motsvarigheten till svenska TV4) gått uppåt i listan till nr 45. DR:s generaldirektör Kenneth Plummer hamnar i botten på listan över företagsledare. (TV-Nyt)

television

Kulturminister vill ha ny reklamfinansierad publicservicekanal
Norske kulturministern Trond Giske vill ge plats för en reklamfinansierad tv-kanal i allmänhetens tjänst som kan sända gratis tv i det digitala marknätet. En kommersiell kanal som är villig att ta på sig publicserviceförpliktelser skall kunna få distributionsrätt i marknätet säger Giske till Dagens Næringsliv. MTG lanserar sin egen nya tv-kanal Viasat4 i marknätet i höst, men operatören RiksTV vill inte ge efter för kravet om att Viasat4 skall få sändas gratis. Jeg har ikke inntrykk av at Viasat4 har vært interesserte i allmennkringkastingsforpliktelser, säger Giske till Dagens Næringsliv. MTG-direktören Tor Fuglevik kallar kulturministerns nya gratiskanal for «et luftslott». MTG vill bli att Viasat4 skall behandlas lika som TV 2 i marknätet, men detta har kommunikationsdepartementet sagt nej till.(Kampanje)

Finlandssvensk lokal-tv får kulturstöd
Svenska Kulturfonden delar i år ut över 12 miljoner euro till finlandssvensk kultur och utbildning. Bl.a. har arbetsgruppen som undersökt möjligheten till en regional åboländsk tv-kanal Kanal Åboland (Pargas) beviljas ett stöd på 36.900 euro. Arbetsgrupp Digital Lokal-TV MUX i Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre har fått €8.000 för inköp och uppbyggnad av gemensam MUX för digitala lokal-tv sändningar i kabelnäten i dessa kommuner. Förbundet Finlandssvensk Lokal-TV rf har beviljats €4.000 för Videoforum XVIII 2007 och verksamheten.

Danska UR utplånas nästan
Danska motsvarigheten till svenska UR stängs nästan helt p.g.a. DR:s sparplaner. 88 % av DR Undervisnings budget skärs bort, men hälften av budgeten för de 140 programmen har hittills sponsrats. Även om programmen haft låga publiksiffror bidrar programmen i hög grad till att DR:s public serviceförpliktelser uppfylls. (TV-Nyt)

EU-kompromiss:
Produktplacering tillåts i europeisk tv
Ursprungssändarlandprincipen kvar
Produktplacering, en uppförandekod för reklam riktad mot barn samt hur ofta reklamavbrott ska få förekomma, har varit några av knäckfrågorna i direktivet om audiovisuella tjänster. I veckan godkände utskottet för kultur och utbildning rådets kompromiss om direktivet. Det föreslås att produktplacering i europeiska teveprogram ska tillåtas, med undantag för nyhets- och samhällsprogram, barnprogram och dokumentärer. När produktplacering förekommer föreslår utskottet att den markeras med en speciell signal. Den här signalen ska förekomma när programmet börjar och slutar och före reklamavbrott.

EU:s kommunikationsministrar kommer att diskutera direktivet den 24 maj. Europaparlamentets andra omröstning väntas ske under julisessionen i Strasbourg.

I förslaget bibehålles ursprungssändarlandsprincipen d.v.s. det är regelsystem i det land sändningarna sker ifrån som gäller. Dock kommer kontrollsystem införas för att motverka missbruk. Detta kan norske kulturministern Trond Giske behöva eftersom han vill säkra lika konkurrensvillkor för alla norska tv-kanaler och vill sätta stopp för att TV3 skall kunna fortsätta sända från London med de brittiska mer liberala reklamreglerna. Jeg har registrert at MTG-direktør Tor Fuglevik ønsker å bli likebehandlet med TV 2 i det nye digitale bakkenettet. Da vil jeg oppfordre ham til å flytte TV3 hjem til Norge, slik at TV3 virkelig får like konkurransevilkår, påpekar Giske.

Kurdisk tv-station frias i Danmark
men nu drabbas TV2 av turkisk vrede
Roj TV, som av turkiska myndigheter anklagats för att sprida hatprogram, frias av statliga Radio- och tv-nämnden. All nyhetsrapporter som nämnden undersökt är jämförbara med traditionella nyheter och debattprogram och kunde lika gärna ha visats i TV2 eller DR säger nämndens ordförande Christian Scherfig. I protest mot programmet Dags Dato som i februari sände ett dokumentärprogram om PKK har den turkiska regeringen nu annullerat all tv-reklam om Turkiet som skulle sändas på TV2.

Ingen lokal-tv i Odense
Lokal-tv-tittarna i Danmarks nästa största stad möts nu av en testbild i ”gräsrotsfönstret” 9-12 på lokaltv-sändaren SBS Net Odense. De icke-kommersiella lokala tv-föreningarna har inte kunnat komma överens med kommersiella SBS Net vem som skall betala för sändningskostnaden. Föreningarna menat att SBS Net skall betala eftersom företaget har lagstadgad plikt att ställa sändningstid till förfogande, men SBS Net har en annan uppfattning om vem som skall betala. (TV-Nyt)

Lästips:
En regional utmaning för public service
Mobiltelefonen och internet har förändrat medielandskapet. Det innebär att public service-bolagen ställs inför helt nya utmaningar. Samverkan med andra företag, med forskning och utbildning måste öka, skriver Carina Brorman, enhetschef för SVT Syd. Timeshift blir placeshift – publiken har länge kunnat välja när man vill titta på ett innehåll men kan nu också göra sina TV-kanaler och program platsoberoende. Internets utveckling till en helt öppen kommunikationsplattform skapar en ny form av demokrati, deltagarsamhället, där alla kan mötas utan begränsningar.

Den regionala spridningen och förankringen har alltid varit en ryggrad inom public service och idag kan det få en helt ny betydelse. Public service kan bli en del av samhällsutvecklingen och katalysator för utveckling av nya och framtida medier. Runt om i världen växer stadsdelar eller hela städer fram som noder i en regional samhällsutveckling. BBC har bestämt sig för att bygga ett nytt mediehus i Salford. BBC flyttar ut några av sina mest strategiska och viktiga avdelningar med 2.000 medarbetare till Salford utanför Manchester för att bättre kunna tillvarata kreativitet och talang som finns runt om i Storbritannien. Samtidigt beräknas Mediacity UK ge stora tillväxtmöjligheter för den regionala ekonomin.

BBC väljer att göra denna satsning för att:
* den ger en möjlighet att stärka public service nära publiken genom att utveckla innehåll och tjänster som är relevanta för individen, familjen och för samhället.
* den ger en konkurrenskraftig möjlighet att skapa ny stark relation till publiken.
* skapa nya former för samverkan och utveckla de egna medarbetarnas kompetens för att möta utmaningarna i nästa årtionde och framåt.
* bättre tillvarata kreativitet och talang i regionerna.
* ta en aktiv del i att den kreativa industrin kan växa i andra delar av landet.
* vara en katalysator för förnyelse inom mediebranschen.
* vara ledande i utvecklingen av nya medier, on-line service och interaktivitet men också inom mer traditionell tv- och filmproduktion.

På SVT Syd har vi sedan något år arbetat med en vision kring en regional innovationsmiljö med inriktning på rörlig bild. Nu är vi ett steg närmare genom att flytta till Kockumsområdet. Det blir en mötesplats där vi kan förverkliga våra idéer kring samverkan med andra företag, forskning och utbildning. SVT kan bli en synlig del av den regionala samhällsutvecklingen och en katalysator för tillväxt. Målsättningen är att skapa en attraktiv plats för den bästa talangen. Talang och kreativitet genereras inte längre från några få etablerade företag eller institutioner. Den växer fram utan geografisk bindning och är dessutom global. En ny utmaning för public service skriver Carina Brorman i Sydsvenskan. Läs hela artikeln:
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article236695.ece

radio

Omplanering av danska FM-bandet kan ge kommersiell radio ett lyft
Företaget Capacent har utarbetat en rapport för kulturministeriet om de ekonomiska konsekvenserna vid en eventuell omplanering av FM-bandet. Den viktigaste slutsatsen är, om målsättningen är att det skall bidrag till en utveckling av branschen så är "en replanlægning en væsentlig forudsætning, men ingen garanti for succes". Om kommersiell radio skall vara en bärkraftig näring i Danmark – efter en omplanering med ett antal nya kommersiella rikskanaler – så måste radions andel av den samlade reklamomsättningen ökas från de nuvarande två till 4-6 %. Genomsnittet i Europa ligger på 6 %.

En omplanering av FM-bandet som innebär 4-6 nya landstäckande kanaler kommer enligt Capacent ge marknaden en vitamininjektion. Capacent understryker dock att en positiv utveckling förutsätter att aktörerna har förmåga att producera radio med en viss kvalitet och relevans. Capacent uppmärksammar särskilt upphovsrättsersättningarna till KODA och Gramex efter en omplanering. Alla betalar fullt pris 16 milj Dkr för en rikskanal och 0,5-1 miljon för en lokalradiostation. Idag betalar de nuvarande rikstäckande kommersiella kanalerna 25 milj per år till KODA och Gramex, efter en omplanering ökar beloppet till 100 miljoner. Rapporten stämmer således inte med medieavtalet 2007-2010, som kräver ett ökat hänsynstagande till den faktiska lyssningen och det faktiska lyssnarantalet vid beräkning av dessa upphovsrättsavgifter. (Radio-Nyt)

Digital FM kommer nästa år
Enligt uppgifter från Coding Technologies i Tyskland är utvecklingsarbetet med den nya digitala standarden DRM+ inom kort avslutat och provsändningar kommer att göras av Universitetet i Hannover. Ett förslag till specifikationer utarbetas för att fälttester skall kunna inledas under nästa år närmast i Storbritannien och Tyskland. DRM+ innebär att man sänder digitalt över 30 Mhz bl.a. på FM-bandet 87,5-108 MHz. Brittiska mediemyndigheten Ofcom har dock föreslagit första provsändningar på lägre frekvenser; under 87 Mhz.

Norsk lokalradio slipper koncessionsavgift
De flesta lokalradiostationerna i Norge har protesterar kraftigt mot förslaget om en koncessionsavgift. Forslaget om å innføre konsesjonsvederlag legger vi nå vekk sade kulturminister Trond Giske på Nordiske mediedager i Bergen. Men andra ändringar kommer till kommande tillståndsperiod som startar vid årsskiftet. Man kommer bl.a. att skilja på olika typer av radio:
Allmänradio, som får prioritet kl 06-18
Nischradio, som för det mesta skall sända kvällstid
Storstadsradio, som får egna dygnet runtfrekvenser i storstäderna. (Radionytt.no)

Mesta digitalradiolyssnadet via tv
Senaste RAJAR-mätningen i mars 2007 visar på en fortsatt ökning av digitalradiolyssnandet i Storbritannien. Det finns nu DAB-radiomottagare i vart femte hushåll. Största andelen lyssning på digitalradio sker dock via de digitala tv-paketen i satellit, kabel- och marknätet; 41 %. De senaste tre åren har detta tal ökat med fem procentenheter årligen. Internetradion har en andel på 24 % . Unga (15-24 år ) har en väsentlig radiolyssning via mobiltelefonen; hela 25 % ( hela befolkningen 8 %)

Klart för digitalradio i Australien
Närradion får 60 miljoner i teknikstöd
Underhuset i Australiens parlament har godkänt ett tillägg till radio- och tv-lagen som gör det möjligt att börja sända digitalradio i delstatshuvudstäderna 2009. Tillägget skall också godkännas av senaten. Men en talesman för oppositionens labourparti kritiserar förslaget tillägget som gör undantag för glesbygd och regionala områden som också är mycket beroende av just radio och då särskilt public servicebolaget ABC. Tillägget innebär dock att den europeiska DAB-standarden skall användas vilket inte är lämpligt för avlägset liggande områden.

Förslaget att vänta med beslutet tills provsändningar med DRM-tekniken slutförts avslogs dock. Regeringen kommer dock att åter pröva frågan 2011 och då kan justeringar av lagen ske. I budgeten avsatt A$ 10,5 (ca 60 mkr skr) för att möjliggöra för community radio (närradion) att gå över till digitala sändningar. Även public servicebolagen ABC och SBS får särskilt stöd (AAP).

Tveksamt med digitalradio för biltillverkarna
We’re investigating HD Radio and we’ll probably make a decision in six months. When you add up the cost, it’s a lot of money, säger en teknikutvecklingschef hos Chrysler. Reuters rapporter att GM och Chrysler inte skyndar på för att binda sig för att installera HD Radio i sina bilar. Det skulle kosta de tre stora amerikanska biltillverkarna sammanlagt $600 miljoner per år att installera. Enligt HD Digital Radio Alliance finns idag elva andra biltillverkare med 55 olika modeller som för installerar HD Radio i sina bilar.

Glesbygdspolitiker vill ha radio till alla
Starten för den politiska striden runt jämtländska Radio Krokom kom överraskande. Inte minst för Kjell-Erik Jonasson, krokomsbornas röst i etern. Som brukligt direktsände jag från fullmäktigemötet och utan att jag var förberedd hamnade vi i centrum för debatten, säger Kjell-Erik. Socialdemokraterna väckte förslaget om att kommunen borde gå in och hjälpa Radio Krokom att nå alla invånare i kommunen. Det borgerliga lägret visade måttlig entusiasm över förslaget samtidigt som de i likhet med vänsterblocket lovprisade den lilla stationen i alla tonlägen. Frågan om stöd är tills vidare bordlagd.

För att nå alla krävs en, helst två, slavsändare. Kostnaden per sändare är 100 000. Vi har fått 50 000 i bidrag från Sparbanksstiftelsen och hoppas att en ansökan om bygdemedel på 70000 kronor ska gå igenom så att vi kan få igång en sändare till, säger Björn Hammarberg, sekreterare i den ideella förening som står bakom Radio Krokom. Åsikter i den politiska debatten att stationen själv ska kunna dra in stålarna via överskott i verksamheten är lite väl optimistiska, menar Hammarberg. Vi klarar den årliga kostnaden för lön, hyra och avgifter om totalt 400 000 kronor via intäkter från reklam och lotterier. Vi gick plus med några få tusenlappar. Mer mäktar vi inte med. Varför ska kommunen aktivt stötta er verksamhet? Dels tycker vi att det är en infrastrukturell fråga. Det är rimligt att det finns förutsättningar för att sända närradio. Närradiostationer som vår ger en väldigt bra service till kommuninvånarna och att vi exempelvis sänder från fullmäktigesammanträdena är viktigt för demokratin.

Oavsett hur det blir med utbyggd sändningskapacitet ser de båda ljust på den i dagarna treårsjubilerande stationen som dagligen sänder 06.00-20.00 varav två timmar direkt från Kaxås. Förhoppningar inför framtiden? Utöver bättre täckning så är planen att vi ska vara ute mycket mer än vad vi redan är på evenemang. Inom ramen för vad regelverket medger så tror och hoppas jag också på ett ökat utbyte med våra grannstationer i Åre, Berg med flera. (Länstidningen)

Nedläggningshotad närradiostation drabbar handikappade
Kristianstad Närradio kan komma att få lägga ner sin verksamhet. Stora skulder har tvingat den nya styrelsen att tiofaldiga sändningsavgiften för sändande föreningar. Från 120 till 1.200 kr/tim samt att höja medlemsavgiften från 1.000 kr per år till 1.000 kr per mån. Flera medlemmar har därför lämnat närradioföreningen - detta gör att avgiften för de andra som är kvar höjs. För oss i den gamla styrelsen verkar den helt orimlig. Jag anser att killarna i den nya styrelsen gjort en kupp, säger Göte Sturk, som fram till årsmötet i närradioföreningen var ordförande - men valde att avgå på grund av den nya sändningsavgiften. Jimmy Nilsson, som är ny ordförande i den styrelsen för Kristianstad närradioförening, säger att föreningen under 2006 drog på sig stora skulder, som måste betalas. Annars kan man få lägga ner verksamheten.

Program har redan slutat sändas på grund av de nya avgifterna. På torsdagen fanns PA Ydrefelt kulturpedagog och producent för närradioprogrammen "Halv sex" samt "Vi möts i musiken" på Barbacka tillsammans med sina medarbetare inom handikappverksamheten. Men i stället för att förbereda kvällens sändning av "Halv sex" arbetade de med att lägga ut delar av programmet på sin blogg. Det är rätt svårt för våra medlemmar att greppa om och hur det blir nu, säger Ann Jönsson på Barbacka. Bland annat innebär beslutet att sluta sända tills vidare att vissa inslag inte når ut i etern. Hur handikappenheten ska göra med radioverksamheten framöver är osäkert. Jag kan ju inte gå till min chef i handikappomsorgen och säga att jag behöver 50.000 till, säger PA Ydrefelt. Han kan tänka sig att gå ihop och bilda en ny närradioförening eller att sända utan att tillhöra någon förening. (Kristianstadsbladet)

Lästips:
Slå vakt om lokal public service
När regeringen nu ska tillsätta en utredning om public service är det viktigt att argumentera för att Sveriges Radio kan fortsätta vara en radio i allmänhetens tjänst, skriver Radio Upplands chef Andreas Miller i UNT. Han tar upp en av Sveriges svåraste bussolyc-kor och en av Sveriges största beredskapsövningar Samö 07 som exempel på bilder i SR Upplands stora betydelse i uppsalie-sisk vardag. Vi finns där när det obegripliga händer, men för att vara en självklarhet när krisen är ett faktum måste vi vara en radio i allmänhetens tjänst alla 365 dagarna om året.

Vi är väl medvetna om att lyssnarnas, vardag, ursprung behov och förväntningar föränd-ras. Andreas Miller menar att i anslutning till den nya public serviceutredningen är det av största vikt att de som anser att det är viktigt med en vital och levande lokal publicser-viceradio och ett brett publicserviceuppdrag gör sina röster hörda. Läs hela debattinlägget:
http://www2.unt.se/article2/1,3908,MC=2-AV_ID=610039,00.html

annat

Göran Persson gör en Rosengren; blir lobbyist
Förre statsministern Göran Persson blir 1 augusti 2007 Senior Advisor på PR- och lobbyföretaget JKL och kommer att engageras i internationella och svenska uppdrag inom omvärldsanalys och samhällsfrågor. Jag lockas av att kunna delta i samhällsutvecklingen i en annan roll, Den verksamhet som JKL bedriver blir allt viktigare för företag och organisationer och jag ser fram emot att kunna bidra med min kunskap och mina erfarenheter, säger Persson. Persson vän Björn Rosengren blev också ”senior advisor” – i Stenbecks mediekoncern MTG – när han lämnade regeringen.

Citatet:
Jag tror på teknik. Jag tror på vetenskap. Jag tror på det rationella tänkandet. Jag tror att väldigt mycket av den teknik som behövs för att lösa de stora miljöproblemen har vi redan i dag, eller har inom räckhåll. Men den kommer inte ut, och varför?

Jo, därför att de starka krafter som står för den gamla tekniken bestämmer fortfarande dagordningen. Det är så. Lobbyisterna arbetar inte för det nya. Lobbyisterna arbetar för det gamla. Framtidens lösningar har inga lobbyister. Det är gårdagens lösningar som har lobbyisterna. Framtidens lösningar - de bärs av övertygade människor som har ideal och värderingar. Värderingar som bygger på att vi ska lämna över något till dem som kommer efter än det vi ärvde. Och då krävs det politik.
(sade Göran Persson så sent som i mars i år enligt Affärsvärlden).

Öppenhet i EU gäller i första hand vanliga medborgare
EU-kommissionen undersöker just nu hur organisationer, företag och enskilda ser på öppenheten inom EU. Men frågorna tyder på att kommissionen snarare vill begränsa och inte öka öppenheten. Bland annat vill kommissionen veta hur skyddet av personuppgifter ska formuleras tydligare, hur ekonomiska och kommersiella intressen ska skyddas mer effektivt och hur omfattande ansökningar om insyn ska kunna begränsas. Margot Wallström är politiskt ansvarig för den utredning, ”grönboken”, som frågorna bygger på. Hon anser inte att utspelet ska uppfattas som ett förslag till åtstramningar. Grönboken är till för att ställa frågor och väcka debatt, så att vi har en bättre grund att stå på när vi senare i år lägger fram ett förslag till ny förordning. Det handlar om att starta en diskussion, om att lyssna, inte om att propagera för kommissionens åsikter, skriver Wallström till Journalisten.

Organisationen och öppenhetslobbyisten Statewatch kritiserar kommissionen för inte att ha ett fungerande centralt register över sina egna handlingar – sex år efter besluten om allmänhetens tillgång till EU-handlingar. Kommissionen, som ska övervaka att reglerna följs, står själv för en slafsig demokratisk kultur, säger Tony Bunyan, direktör för Statewatch. Kommissionen skriver i grönboken att de regler som infördes under det svenska EU-ordförandeskapet våren 2001 har fungerat anmärkningsvärt väl. Hittills har de utnyttjats mest av proffsen; lobbyister, konsulter, journalister, företag och inte av medborgarna. Det vill jag ändra på. Eftersom det i grund och botten handlar om demokrati måste vi se till att medborgarna kommer först. Allmänhetens tillgång till handlingar betyder för mig i första hand vanliga medborgares rätt och möjligheter, kommenterar Margot Wallström. (Journalisten)

Företag kopplar ihop virtuella världar
IBM vill koppla ihop virtuella världar på Interne som Second Life och Active Worlds. Då ska en karaktär skapad för en värld även kunna användas i andra. IBM har valt ut skapandet och marknadsföringen av ett "3D internet" som en av tio potentiella affärsmöjligheter. En del i detta är att företaget byggt upp en egen avdelning i den populära onlinevärlden Second Life. Men en figur skapad i en virtuell värld kan inte flyttas till en annan. Vi vill på något sätt sammanföra de olika världarna, sade Nick Donofrio som är vice vd för innovationer och teknik vid IBM, skriver IDG News. Vid sidan av den mest populära Second Life finns även världar som Active Worlds och There. http://www.nyteknik.se/art/50614

Evenemang

Medborgarjournalistik - hot eller möjlighet?
Är en allt aktivare allmänhet och bloggare något som gynnar den journalistiska kvalitén eller riskerar det att trötta ut oss som konsumenter? Hur går insända bilder från mobiler, länkar till bloggare och kommentarer från läsare och tittare ihop med de etiska spelreglerna?
Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, YEN, inbjuder till debatt kring användargenererat material. I panelen bl.a. • Rino Rotevatn, ordförande i YEN (SVT) Pnina Yavari Molin, ledamot i YEN (GP) Thomas Mattsson VD Expressen nya medier, Lotta Holmström läsarredaktör och bloggansvarig på Aftonbladet. Debattledare: Maja Aase, chefredaktör för Journalisten. Tid: Måndag 14 maj kl 19.30. Fri éntre. Cafe Augeli, Blecktornsgränd 9 Stockholm. T-bana: Mariatorget.

Seminarium: Miljö och medier
Mediebranschen har under de senaste åren genomgått stora förändringar, särskilt inom massmedierna. Ett nytt mediestrategiskt tänkande och den allt tuffare arbetsmiljön på tidnings-, tv- och radioredaktioner leder ofta till en undanträngning av miljö- och utvecklingsfrågor. Forskare har viktig kunskap att förmedla, men forskningsresultat presenteras ofta på ett svårtillgängligt sätt. Det är dessutom svårt att ta plats och nå ut med sitt budskap för den som inte känner till mediebranschens nuvarande villkor.

Workshopen "Forskaren och journalisten - om att mötas", arrangeras av Miljöjournalisternas förening och Swedish Water House i Stockholm. Workshopen består av föreläsningar samt diskussioner där publiken deltar. Bland talarna Susanna Baltscheffsky, miljöreporter SvD, Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute, Anna Sahlström f.d. reporter på bl. a. SVT och TV4, författare Gordon Grant, Nyhetschef, ABC Newsfeed Scandinavia, och Karin Lexén, Project Director, SWH. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14, Stockholm. 5 juni 2007 Kl 0900–1300, därefter lunch. Anmälan m.m. på http://www.swedishwaterhouse.se/

Mediekritik och mediepolitik
Media & Samhälle. Medverkande Mediekritik kl 11-13: Ivar Andersen Stockholms Fria Tidning, Nima Daryamadj frilanskrönikör, Nabila Abdul Fattah krönikör och Olle Sahlström författare debattör.
kl 14-16 Mediepolitik: Johan Ehrenberg ETC, Irene Molina forskare, Christer Hederström Public Access och Johan Berggren Ordfront. Plats Biografen Tellus (vid T-banestationen Midsommarkransen) i Stockholm. Debattledare: Alexander Chamberlain och Maria Hagberg. Lördag 26 maj Fri entré.

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan