Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare:
Ett starkt public servicebolag behövs– inte flera svaga
Regeringen utser nu en public serviceutredare. Vi förutsätter att denne kommer att stå fri från gamla surdegar, som får tänka fritt och som har visioner. Den senaste utredningens parlamentariker lät dåvarande regeringen genom sina direktiv inte tänka fritt; särskilt inte om den framtida finansieringen. Därför var det framsynt av den nya regeringen att riva upp ett sexårigt public serviceavtal som gick in i framtiden med baken före - mot avgrunden.

Från början hade vi bara Radiotjänst AB med en radiokanal som blev fler under 60-talet. Sedan kom Sveriges Radio med television därtill. Det var från början ett bolag och ett monopol. Sedan gick radio och tv skilda vägar med ett bolag för tv och ett för radio, Delningarna fortsatte och under 80-talet hade vi en koncern med fyra (!) public servicebolag; SVT, UR, Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio. De två sistnämnda återgick sedan till att bli ett; Sveriges Radio. Idag har vi tre från varandra fristående bolag. Ett fjärde bolag kan sägas ingå i sfären; Radiotjänst AB för tv-avgiften. Tillsammans arbetar ca 6.000 personer i de fyra bolagen som kostar oss drygt 6 miljarder kr per år.

Vi har i nyhetsbrevet tidigare skrivit om det unikt svenska; att det i världen bara är Sverige som har fler än ett publicservicebolag. Det normala är att man har ett sådant bolag; närmast brittiska BBC, danska DR, norska NRK och finska YLE.

En sammanhållen verksamhet garanterar bättre den grundläggande ideologin med public service. Detta är dessutom mer aktuellt när olika medieformer smälter samman som t.ex. när NRK nu beslutat sig för att sända 13 digitalradiokanaler i det marksända digitaltv-nätet (se notis). Ännu mer tydligt blir det med Internet. Varför skall inte SVT, UR och SR sända text, bild och ljud på en gemensam webbplats?

Sveriges Radio som eget bolag motiveras oftast med att radions särarts måste värnas. Liknande tongångar hörs från UR ifråga om utbildningsprogram. Men olika särarter i ett public serviceuppdrag kan garanteras i ett sammanhållet bolag genom specificerade villkor i ett avtal med staten. Redan idag bestämmer politikerna hur den offentliga tv-avgiften skall fördelas. För att åter gå till våra public serviceförebilder; kan någon hävda att BBC, DR och NRK har lyckats sämre än SR med att hävda radions position i sin verksamhet? Skall vi ha särskilda public servicebolag som hävdar särarter bör vi hellre prioritera ett bolag som slår vakt om det hundratal invandrar- och minoritetsspråken i Sverige.

Problemet är inte att tv-avgiften är för hög utan att pengarna måste användas betydligt effektivare. Ett sammanfört public servicebolag får naturligtvis en betydligt mer kostnadseffektiv organisation med färre chefer, som sannolikt blir mer kompetenta. Det som sparas in genom en bolagssammanslagning bör istället användas för att bygga upp den regionala och lokala närvaron runt om i hela landet. Denna regionala produktion skulle kunna ske i regionala mediehus för public service radio, tv och Internet – gärna som dotterbolag. Dessa mediehus skulle kunna utveckla bl.a. en nytänd lokalradio, regionala utbildningssatsningar, samverkan med de regionala filmpoolerna m.m. Detta är en i tiden naturlig utveckling inte enbart utifrån nämnda konvergensperspektivet utan att den enda trovärdiga hållbara utvecklingen för den kommersiella radio och tv-marknaden är just etableringen av mediehus (som dessutom grundas på en stark regionalpress).

För yttrandefriheten behövs ett starkt publicservicebolag som kan matcha dessa mediehus och dessutom stimulera den regionala medie- och kultursfären.

radio och tv

Kraftiga nedskärningar av public service
- Storslakt i Danmarks Radio
Enligt sparplanen som DR styrelse tagit skall 287,5 miljoner Dkr sparas per år. Orsaken till besparingarna är främst att budgeten för bygget av det nya radio- och tv-huset DR Byen i Örestaden överskreds med nästan två miljarder Dkr och även p.g.a. de krav som ställs på DR i nya public serviceavtalet med staten.

Av besparingarna drabbar merparten 187,5 miljoner programverksamheten i radio och tv främst drabbas sport- och underhållningsprogram. Så långt som möjligt vill DR-ledningen skydda utbud som nyheter, barn och ungdom, drama, film, musik och nya medier. Sporten i radio och tv drabbas särskilt hårt. DR Sporten skärs ner med två tredjedelar. En rad kulturprogram läggs ner, en DAB-kanal (DR X) stängs, jazzkonserter stoppas och elektronmusikfestivalen läggs ner och framtiden stavas repriser. Sammanlagt sägs nästan 300 medarbetare upp, varav 15 procent chefer, de flesta redan till sommaren.

Styrelseordförande i Danmarks radio Mogens Munk-Rasmussen säger dock att public serviceuppdraget är oförändrat trots besparingarna och att DR ska fortsätta vara landets viktigaste kultur- och medieinstitution. Personalen på DR Nyheder lade tisdag ner arbetat i protest mot sparplanen och med sympati med de strejkande på DR Sporten som skärs ned med 64 %. Inga nyhetsprogram som TV Avisen utan endast kortnyheter kunde sändas på DR TV. Strejkerna upphörde torsdagen. Vi strejkade för att sända signaler till DR-ledningen och politikerna som visar vårt missnöje med beslutet. Nu hoppas vi att planen ses över, säger medarbetarnas talesman vid DR-sporten, Andreas Kraul, till DN. DR kan inte efterleva kraven på public service - en radio för alla - om sparplanen genomförs, säger Kraul.
- Ingen statlig räddning för DR
Kulturministern lägger allt ansvar för budgetskandalen på DR:s ledning. Det er ledelsen og styret i DR som har foretatt de redaksjonelle og organisatoriske prioriteringene som spareplanen er bygget på. I forlengelsen av dette vil jeg gjerne understreke at det er min mening at det er styret og ledelsen som skal og bør ha det redaksjonelle ansvaret i DR – ikke politikerne, säger kulturminister Brian Mikkelsen. Han understryker vidare att det från politiskt håll aldrig har varit på tal att räkningen för det enorma budgetsöverskridandet för DR Byen skulle hamna hos skattebetalarna.

Den politiska oppositionen med socialdemokraterna i spetsen kräver att nya pengar tillförs DR. Kulturminister Brian Mikkelsen har nu haft möte med alla medieordföranden i Folketinget. Som väntat får DR inga extra pengar nu. Mogens Jensen socialdemokraternas medieordförande är otillfredsställd med resultatet av mötet och DR:s generaldirektör Kenneth Plummer är besviken, men inte överraskad. Regeringen och dess stödparti Dansk Folkeparti anser att varken skattebetalarna eller licensbetalarna skall belastas av DR:s dåliga ekonomi. Jeg synes, at det er frygteligt kedeligt, at vi bliver nødt til at foretage de her besparelser i DR. Det er jo danskerne og DR’s medarbejdere, som det kommer til at gå ud over säger Kenneth Plummer till Politiken. Han menar att det är djupt problematiskt att fina byggningar (inte minst en dyr konsertsal) skall kosta jobb och kvalitet i DR. Han tro att DR är den enda offentliga verksamhet som har det på detta sätt. Hvis det havde været et brobyggeri eller et hospital, så tror jeg ikke, at negative afvigelser på anlægsbudgettet ville få indflydelse på driften, konstaterar generaldirektören.

- Sportnedskärningar drabbar även andra nordiska länder
Regeringens planer om att dra stora idrottshändelser bl.a. OS till landet kan nu gå i spillo. Beskedet om DR sportens nedläggning kan sätta krokben för dessa ambitioner. Mindre idrottsgrenar kommer att få svårt att få tv-uppbackning och därmed folkligt stöd som är nödvändigt för finansieringen. Nedskärningen av DR Sporten drabbar inte bara Danmark utan hela Norden fruktar NRK:s sportchef Tor Aune. DR har ett inköpssamarbete om sporträttigheter tillsammans med de övriga nordiska public servicebolagen. Aune menar att nedläggningen av DR Sporten kan få fatala följer för DR: Sport er et lokomotiv for en almen broadcaster, og jeg tror at der er en risiko for at DR uden sport vil kunne blive en nichekanal. Da forsvinder fundamentet for licensen säger Aune till Kampanje.
Mediebyråer och medieforskare menar, att besparingen gör att DR nu kommer att uppleva tittarflykt. DR:s mediedirektör Lars Grarup säger att DR nog skall få tillbaks sina pengar för rättigheterna till OS och VM-fotbollen. Vi har hittills fått höra från fyra olika intressenter på den danska och nordiska marknaden som vill köpa rättigheterna säger han. Medieanalytiker säger att insparingarna på DR leder till att värdet på TV 2 ökar vilket kan ge privatiseringen ”en flygande start”. (TV-Nyt ).

Kulturministern om svensk public service:
Ingen kan räkna med ständigt ökande påslag
Det blir mindre pengar till Sveriges Television och Sveriges Radio i framtiden om kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) får som hon vill. I en Eko-intervju är kulturministern kritisk mot den nuvarande ordningen, där public serviceföretagen får öka sina intäkter med två procent per år för att kompensera ökade kostnader. Det är ju ingen liten summa som går till public service, det är ju drygt sex miljarder kronor. Andra verksamheter får ibland hålla igen - och det har ju konstaterats att det finns en del ”luft” i organisationen - ingen verksamhet kan räkna med ständigt ökande påslag.
Därmed argumenterar Lena Adelsohn Liljeroth för den uppfattning som hon i flera år drivit som moderat kulturpolitiker i opposition. Hon betonar att inget är klart förrän den framtida finansieringen för public service har utretts och förankrats hos de andra regeringspartierna.
När jag satt i riksdagen i opposition så förde jag en moderat politik. När jag nu sitter i regeringen så företräder jag hela regeringen.
Lyssna på hela intervjun: http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=1337525

Holländsk public service:
Muslimska organisationer får sända om samarbete sker
Holländska mediemyndigheten har uppmanat Muslimiska Rådet (NMR) och Kontaktorganisationen för muslimer-staten (CMO) att inom ett halvår inleda ett samarbete så att sändningstid för public service kan ges till en och samma organisation. Blir det ingen samverkan blir det heller ingen muslimsk sändningstid eftersom regelverket säger att sändningstid enbart kan ges till en organisation inom respektive religiös/etnisk område.

television

TV4:s regional-tv blir mer lokal
TV4 Sverige gör nu en omorganisation för att effektivisera verksamheten och samtidigt stärka den lokala närvaron. Enligt förslaget är målsättningen för TV4 Sverige att utöka antalet lokal-tv-redaktioner från 16 till 24 och därmed även antalet versioner av de lokala nyhetssändningarna till 24. Förändringen möjliggörs genom att utsändningsarbetet effektiviseras i och med införandet av ny modern teknik. Resultatet blir snabbare publicering och möjlighet att publicera fler sändningar på fler plattformar.

Sändningsredaktioner ska byggas upp i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå. Här sätts materialet från de 24 nyhetsredaktionerna samman av programledare och redaktörer och sänds sedan ut över de regionala sändningsområdena. Det här är en stor satsning på lokala nyheter från vår sida och ett offensivt förslag både vad det gäller journalistik och teknik. Trots att vi efter årsskiftet inte längre har något sändningsavtal som reglerar verksamheten fortsätter vi att satsa på lokal-tv eftersom vi har en stark tro på människors intresse för lokala händelser, debatter och samhällsfrågor. Det här bevisar verkligen lokal-tv:s strategiska betydelse för TV4, säger Josefin Ziegler, redaktionschef TV4 Sverige.

Antalet reportrar utökas, från 70 till över 100, samtidigt som antalet anställda som arbetar med utsändningar minskar då utsändningsarbetet effektiviseras. Antalet anställda inom TV4 Sverige kommer inte att förändras. Men eftersom TV4 Sverige vill öppna redaktioner på fler orter och koncentrera utsändningarna till fyra orter kommer vissa tjänster att flyttas geografiskt. Det här en offensiv och nödvändig satsning på lokal-tv som möjliggörs med nya tekniska lösningar. Även om totala antalet tjänster inte kommer att förändras så kommer arbetsorter och arbetsuppgifter att förändras för enskilda medarbetare, säger Åsa Severed, vd TV4 Sverige. Omorganiseringen ska vara klar 1 februari 2008 när det nuvarande sändningsavtalet med staten löper ut.

När 16 sändningssorter blir fyra, innebär detta att sändningarna från Luleå försvinner. I stället blir Umeå den nordligaste sändningssorten. Omorganisationen innebär att anställda på TV4 Norrbotten måste flytta med till Umeå. I dag arbetar 13 i Luleå och tio i Umeå. Hur exakt det ska se ut är i dag ovisst, men klart är att inga tjänster ska bort. Vi har precis börjat MBL-förhandla med Sif och SJF. Men den totala numerären av 189 anställda journalister i hela landet, kommer inte att påverkas, säger Petter Antti till Norrländska Socialdemokraten. Ola Idenstedt, redaktionschef på TV4 Norrbotten, är inte orolig inför de nya planerna, och säger till Journalisten: Det här kommer att ge oss mycket bättre resurser till nyhetsarbetet. Det våra tittare i Norrbotten kommer att märka av förändringen är att det blir nya ansikten i rutan, men framför allt kommer vi att ha fler och bättre lokala nyheter.

Bonniers blir delägare i TV4-konkurrent
Kvällstidningen Expressen köper 20 % av Lokal TV-nätverket AB, som driver Kanal Lokal. Kanal Lokals fyra regionala kanaler har under året förbättrat distributionen kraftigt. Dels genom utbyggnaden av det digitala marknätet, dels genom att man kommit in i de viktiga distributionsnäten, som exempelvis ComHem säger Expressens vd Bengt Ottosson. Expressen är välförankrade i våra regioner och är därför en utmärkt redaktionell och kommersiell partner, förklarar Håkan Ramsin, styrelseordförande i Kanal Lokal vars huvudägare sedan tidigare är riskkapitalbolaget Provider Venture Partners samt grundarna Anders Lundmark och Henrik Friman.

SVT har inte blivit mer kommersiell
I SVT 1 och SVT 2 står det informationsinriktade programutbudet för största ökningen av sändningstid. Sveriges Television har inte blivit mer inriktat på förströelse, nöje och underhållning som så ofta påstås i debatten om public service. Sedan sekelskiftet har förhållandet mellan utbuden av nyhets/faktaprogram, underhållningsprogram och sportprogram i SVT legat i stort sett stilla, med viss ökning av antalet informationsinriktade programtimmar. Dock är det ett dilemma för SVT att den alltmer pockande marknadsföringen och inramningen av programmen gör att även SVT:s programutbud ibland felaktigt uppfattas som kommersiellt, skriver medieprofessorn Kent Asp på DN Debatt.

Utbudet i Sveriges Television uppvisar en anmärkningsvärd stabilitet under de nio åren mellan 1998 och 2006.Under samtliga tre undersökningsperioder uppgår det informationsinriktade programutbudet till cirka 50 %, det underhållningsinriktade utbudet till cirka 40 % och sportutbudet till cirka 10 %. Sedan den stora kanalomläggningen 2001 finns det en tydlig arbetsfördelning mellan kanalerna. SVT 1:s utbud är mer underhållningsinriktat och har en större mångfald med en blandning av nyheter, fakta, barn- och underhållningsprogram, medan SVT 2:s utbud är mer faktainriktat och med ett stort utbud av nyheter på bästa sändningstid.

Totalt sett har utbudet i SVT 1 och SVT 2 i snitt ökat med nio tim per vecka mellan 1998-2000 och 2004-2006 - från 176 till 185 tim. Av ökningen på nio tim står informationsinriktat utbud för sju timmar och underhållningsinriktat utbud och sport för en timma vardera. När det gäller det informationsinriktade utbudet står nyhetsprogrammen under de senaste fem åren för som lägst 13 och som högst 14 % av programutbudet. Andelen samhällsprogram ligger också i stort sett på samma nivå under perioden - som lägst 9 och som högst 11 %.

När det gäller det underhållningsinriktade utbudet har andelen nöjesprogram under alla år legat kring 7 %, utbudet av tv-serier har också under alla år legat kring 7 %, och dokusåpor och annan verklighetsunderhållning kring 1-2 %. De klassiska underhållningsgenrerna såpor och sitcoms har alltid haft ett begränsat utrymme i SVT:s tablåer, och har under perioden sammantaget minskat från som mest 4 % år 1999 till en % under de tre senaste åren. Utbudet av långfilm har efter kanalomläggningen 2001 visat på en svag ökning och har under de tre senaste åren legat mellan 10 och 11 % och under tidigare år mellan 8 och 9 %.

Även på bästa sändningstid 19-22 är cirka 50 % av utbudet inriktat på nyheter och fakta och cirka 50 % på underhållning och sport. Under de senaste åren har andelen underhållningsinriktat utbud dock ökat något. Bland annat har en del av den så kallade nyhetstimmen ersatts med pratshower. Samtidigt har Kulturnyheter börjat sändas på bästa sändningstid, medan utbudet av sport har minskat. Men sett i ett långsiktigt och övergripande perspektiv handlar det inte om några stora förändringar och Programutbudet kan inte sägas ha utvecklats i någon särskild riktning.

Hur kan det då komma sig att så mycket av debatten om public service handlat om att Sveriges Television blivit mer kommersiellt? En förklaring är att programtablåer bara säger en del. Hur "kommersiell" en tv-kanal är handlar också om tilltal, fixering vid tittarsiffror etc. En annan förklaring kan vara att inramningen av programmen och marknadsföringen blivit mer pockande och kommersiell. Den stora och framgångsrika publiciteten kring programmen gör säkert att politiker och mediedebattörer uppfattar SVT som mer "kommersiellt" än det är om man ser till det faktiska programinnehållet. Det är ett dilemma för SVT. Ju mer framgångsrik man är i sin "marknadsföring", desto större risk att man uppfattas som "kommersiellt". Debatten om public service riskerar därför att handla mer om sken än om verklighet, nämligen det faktum att SVT även har ett smalt programutbud med få tittare. Det som public service också är till för skriver Kent Asp.
Läs hela artikeln på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=642900

TV3 får Årets Vaxpropp
TV3:s vd Hasse Breitholtz får utmärkelsen ”för att TV3 trots påtryckningar fortfarande blankt vägrar att texta för hörselskadade. Genom att vägra texta för hörselskadade bidrar TV3 till det sociala utanförskap som många unga med hörselskada redan upplever.” TV3:s vägran att texta svenskspråkiga program gör att många unga med hörselskada stängs ute från sociala samtal i skolan och bland vänner. När andra pratar om de senaste tv-programmen utestängs de som inte har kunnat ta del av de otextade programmen.

Mattias Lundgren, ordförande för Unga Hörselskadade säger att besvikelsen på TV3 är stor bland unga med hörselskada. TV3 är en av de mest populära kanalerna bland unga. Att de vägrar texta är både ansvarslöst och taskigt mot alla dem som inte kan hänga med i deras program, säger Lundgren. TV3:s största konkurrent, Kanal 5, textar nästan alla icke direktsända svenska program. Kanal 5 visar en helt annan attityd mot unga med hörselskada. De ser oss som en självklar målgrupp för kommersiell tv, säger Lundgren. Även hos public service finns åtminstone en vision. TV3 verkar strunta totalt i oss.

Rapport om dansk digital-tv
En enmansutredning har haft i uppdrag att förbereda det kommande sändningsutbudet för en kommersiell operatör i den marksända digital-tv-nätet när det analoga nätet släcks helt 2009. I slutrapporten finns en rad förslag som nu de politiska partierna bakom medieavtalet 2007-2010 (samtliga utom Enhedslisten) skall ta ställning till. Vid kommande årsskifte är planen att lägga ut anbud för att fp fram en ”gatekeeper”, som skall bygga upp sitt digitala sändarnät och förbereda sändningsverksamheten enligt avtal med staten.
Kulturminister Brian Mikkelsen säger att Vi kan nu komme et godt skridt nærmere mod udbygningen af digitalt tv i Danmark, som vil betyde, at det jordbaserede tv vil kunne tilbyde et langt større antal tv-kanaler til seerne end det analoge tv-net, vi kender i dag. Dette vil også medvirke til at øge konkurrencen på tv-markedet – ikke mindst i forhold til udbyderne af kabel og satellit-tv – ligeledes til gavn for seerne.
Läs hela rapporten på http://kum.dk/sw56995.asp

Finland: Svenskan kan tvinga fram lagskärpning för tv
De kabelbolag som eventuellt fortsätter sända analogt i höst tvingas också sända Yles FST5, den finlandssvenska public servicekanalen. Det kräver den nya regeringen. De senaste veckornas vändningar kring digitaliseringen av tv såg ut att drabba FST5 och de finländare som vill fortsätta få samhällsinformation på svenska utan digitalbox. Men Svenska folkpartiet (sfp) såg sin chans att protestera under regeringsförhandlingen, och nu verkar den tvåspråkiga public-servicen vara säkrad genom några meningar i regeringsprogrammet. Vi är glada att de andra regeringspartierna också tyckte att det här var viktigt, säger riksdagsledamoten Christina Gestrin, sfp.

I programmet står det att Yle måste trygga servicen på både svenska och finska i alla skeden av digitaliseringsprocessen. Rundradiolagen slår sedan tidigare fast att finsk- och svenskspråkiga måste behandlas på lika grunder. Det såg inte ut att bli så. Förra veckan gav kommunikationsministeriet kabelbolagen möjlighet att fortsätta sända analogt till slutet av februari 2008. Welho sade sig till exempel vara berett att sända Yle 1, Yle 2, MTV3 och Fyran. Yles vd Mikael Jungner visade ingen vilja att protestera. Det fanns alltså risk att kabelhushåll som vill få public service på svenska skulle tvingas skaffa digitalbox medan de som nöjer sig med finska skulle slippa. Men regeringsprogrammet tvingar nu in FST5 i utbudet. Nu får riksdagen tolka om det behövs en lagändring. Regeringsförklaringen biter däremot inte på antennhus som skaffar centralbox. Husbolag med finsk majoritet befaras välja bort FST5. Det kommer vi inte åt och det är inte helt rättvist, säger Gestrin. (Hufvudstadsbladet)

Halva Norge har redan digital-tv
Digitaliseringen av tv-Norge är i full gång även om det marksända digital-tv-nätet inte lanseras för än i höst. Redan har 49 % av landets befolkning 15-74 år tillgång till digital-tv. Kampen om digital-tv-kunderna har startat och de tre ägarna av marknätsbolaget RiksTV (NRK, TV 2 Gruppen och Telenor) drar i gång försäljningen av sin produkt i konkurrens med kabel- och satellitdistributörerna. Digitaliseringen sker faktiskt snabbare i Norge än i Sverige säger den svenska konsulten Marie Nilsson i Mediavision AB. (Kampanje)

Berlusconi vill köpa Endemol
Silvio Berlusconis mediekoncern Mediaset är nu på allvar med i spelet om att köpa det internationella holländska mediebolaget Endemol, som bl.a. ligger bakom programmet Big Brother och andra välkända tv-format. Anbudet, som även investeringsbolaget Goldman Sachs och Endemol-grundaren John De Mol ligger bakom tros enligt Variety vara ca 2 miljarder euro. Säljare av Endemol är spanska telekombolaget Telefonica. Mediaset har tidigare sagt att Endemols verksamhet passar väl in den italienska koncernen. Mediaset som bl.a. äger de tre största kommersiella kanalerna i Italien strövar efter att expandera internationellt. (Kampanje)

Blek framtid utmålas för C-SPAN
C-SPAN har i 28 år sänt på två kabelkanaler direkt från amerikanska kongressen liksom en hel del samhällspolitiska program. C-SPAN har varit en modell för ”parlaments-tv” i flera andra länder. Grundaren och chefen för C-SPAN Brian Lamb framhöll i ett tal för kabelbranschkonferens nyligen att ha skulle inte bli förvånad om hans samhällsorienterade kanal inte finns kvar om tio år. Lamb menar att Internet har förändrat medialandskapet och unga tittar inte längre ens på kvällsnyheterna i tv. Men det är kanalens icke-kommersiella inriktning som kan vara ett större problem. Kabelbolagen tjänar inga pengar på att sända C-SPAN. We’ve already seen it. A lot of cable operators, if they have a problem, the first one they go for is C-SPAN. They say, ‘We can get away with dropping it or cutting it to part -time. Lamb varnade kabelbolagen för att inte leva upp till sina löften till kongressen om att ha med C-SPAN i sitt utbud. Det räcker inte med att de stora kabelbolagen pumpar in lobbypengar för att kongressledamöter skall bortse från löftesbrott.

USA: Uppror mot telebolagens intrång i lokal-tv-sfären
Mediemyndigheten FCC:s har utfärdat en bestämmelse om att kommunstyrelser måste godkänna ansökningar om telekombolagens nya tv-tjänster inom 90 dagar. Detta har mött ett hårdnackat motstånd från en koalition av kommunintressen och grupper inom medborgarmedia, som menar att bestämmelsen är en “abuse of discretion” och bryter mot federal lagstiftning såväl författningen som radio och tv-lagstiftningen.

Alliance for Communications Democracy, Alliance for Community Media, National Association of Telecommunications Officers and Advisors och Borgmästarrådet liksom organisationsmotsvarigheterna till Sveriges kommuner och landsting; National Association of Counties och National League of Cities har i en gemensam aktion gått till domstol för att stoppa denna regel. Kommunerna riskerar att förlora de avgiftsintäkter man hittills tagit ut av kabelbolagen för att ge lokala koncessioner för public rights of way. Intäkterna används bl.a. i ett par tusen kommuner till att helt eller delvis finansiera de lokala icke-kommersiella tv-kanaler som har samlingsnamnet ”PEG” (public, educational, government).

Al la Carte i kabelnät kan bli lagstiftat i USA
Istället för att man skall abonnera på programpaket diskuteras mycket i USA om att man istället skall kunna beställa exakt de kanaler man vill titta på; à la carte. Vid en kongressutfrågning om FCC:s budget fick mediemyndighetens chef Kevin Martin frågan om problemet med oanständiga och/eller våldsinriktade tv-program. Martin sade att han utan framgång har föreslagit kabelindustrin att införa à la carte som ett sätt att kontrollera innehåll och priser. Han höll med en kongressman om att det kanske nu är tid för lagstiftarna att ta sig an frågan. (Broadcasting&Cable)

Det mesta på YouTube är inte upphovsrättsskyddat
Andelen upphovsrättsligt skyddat material på YouTube och andra videosajter är inte så stort som tidigare befarats. Webbspårningsföretaget Vidmeter har funnit att av de mest nedladdade 6.725 videofilmer mellan 9 december 2006 och 22 mars 2007 blev endast 9.23%, borttagna när de visade sig ha copyright. De mest populära YouTube videos sågs 1.586.573131 gånger under denna period och borttagna videoklipp blev endast 5.93% av dessa nedladdningar. (Broadcasting&Cable)

Tv-tittande ökar i världen
Tv-tittande har 2006 ökat totalt med tre minuter till 3 tim 7 minuter per dygn. Men i länder som Frankrike och Storbritannien tittar man mindre på tv (-2 resp. –3 min) liksom i Norge där tittande sjönk hela fem minuter till 2 tim 36 min. Tv-tittande i Italien har däremot ökat till nästan fyra timmar per dygn (239 min). Mest tittar man som tidigare i USA hela 4 tim 31 min per dygn. (Kampanje)

radio

NRK satsar på radio i det digitala marknätet för tv
Vid sidan av tv-kanaler blir det utrymme för många radiokanaler i det nya digitala marknätet. NRK planerar att lägga in 13 radiokanaler i marknätet och dessa blir gratis för de som skaffar sig en digitalbox. En av radiokanalerna NRK Jazz blir enbart tillgänglig via marknätet och Internet, men varken på FM eller DAB. Radio som et sekundærmedium har tradisjonelt overlevd alle nye teknologiskifter. Vår ambisjon er å være der folk er, derfor er det viktig for NRK også å være tilgjengelig i bakkenettet, säger NRK:s radiochef Øyvind Vasaasen i NRK til Aftenposten. (Radionytt.no)

Hemligheten bakom Norges populäraste lokalradio
Nea Radio ligger på första plats på listan över lyssnandet inom sitt målområde. Nea Radio har ett dagligt lyssnade om 27 % av publiken Selbu/Tydal, Rørøs, Holtålen og Nord-Østerdal. Benhårt arbete i 20 år säger ansvarig redaktör Andreas Reitan som förklaring till framgången. Vi satser sterkt på lokale nyheter og lokal kultur. Sterk satsing på lokal nyhetsjournalistikk er en vinner, i hvertfall i vårt område, säger Reitan.
Nea Radio har 10 anställda och har ett nära samarbete NRK Trøndelag. En typisk timme består av Dagsnytt, lokala nyheter från NRK följt av upp till 10 min lokalt material från varje område. Nea Radio har delat upp sina sändningar så att de blir ”ultralokala” i vart och ett i de fyra områdena radion täcker.(radionytt.no)

Hård kritik mot Sveriges Radios chefer från SR Ekot
I ett internt dokument refererar Ekots ledning till medarbetarnas missnöje, exempelvis ”Oacceptabelt. Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att uppnå målen om hög kvalitet och egna nyheter”. Ekots journalister är oroade över att SR:s ledning ”ger upp idén om Sveriges Radio som en kunskapsorganisation”. Remissen har undertecknats av Ekots biträdande chef Staffan Sillén, som skriver att medarbetarnas ”mycket allvarliga farhågor förtjänar att bemötas av ansvariga”.
Remissen är ett svar på en intern undersökning, som analyserar konsekvenserna av SR:s förändringsarbete. Bakom undersökningen står bland andra Eko-chefen Cilla Benkö. Undersökningen listar befarade brister, som att SR:s specialistkompetens utarmas. Men programdirektör Marcella Simms är inte bekymrad. Det är klart det inte är bra om folk är oroliga, men det kommer inte se ut så här i framtiden, säger hon. Journalistklubbens ordförande Ola Gäverth utgår från att ledningen tar remissen på allvar. Folk mår dåligt och det påverkar vår arbetssituation. Vi bevakar cheferna som hökar, säger han. (Journalisten)

152 tjänster bort från Sveriges Radio
Drygt 100 av tjänsterna som berörs finns inom innehållsproduktion. De övriga uppsägningarna ska ske bland annat inom utsändning, utbud, administration och på konserthuset Berwaldhallen. Enligt bemanningsplaner hos SR räknar man med att besparingar på personalstyrkan ska stå för 79 milj kr av det totala sparbetinget på 100 milj kr. Anställda har erbjudits avgångsvederlag och VD Peter Örn hoppas att många medarbetare nappar på erbjudandet. Jag och den övriga ledningen har tilltro till omställningsprogrammet, säger Örn. Det ger goda förutsättningar att personalminskningen ska klaras på frivillig väg. Vår ambition är att så långt som möjligt undvika uppsägningar.
De planerade uppsägningarna innebär att den totala arbetsstyrkan ska minskas - från 1.733 heltidstjänster till 1.581. Antalet anställda är dock betydligt fler eftersom många arbetar deltid eller är tjänstlediga. Var elfte SR-medarbetare ska bort. Nedskärningarna ska, enligt olika nättidningar, vara genomförda redan vid halvårsskiftet. (SVT Kulturnyheterna)

Förenklade regelsystem för lokal radio föreslås i Storbritannien
Brittiska mediemyndigheten Ofcom har lagt fram förslag om ett framtida regelsystem för radioområdet. Utanför public servicesfären. Regelsystemet innefattar den pågående övergången från analog till digital radio och Internet. Ofcom bedömer det som nu lämpligt att sammanföra regelsystemet för analog resp. digital radio. Man vill bl.a. förenkla de sändningskrav som ställs på analoga kommersiella stationer ifråga om innehåll och kraven på lokalt programmaterial baserat på räckvidd. Man beräknar att 90 % av allt radiolyssnade kommer att ske via digitala plattformar 2017, men det finns ännu inga planer på en analog nedsläckning av mellanvåg och FM.

Innevarande sändningstillstånd för analog kommersiell radio går ut mellan 2009 och 2017. Det frekvensspektrum som bli ledigt vid en nedsläckning skulle kunna användas för andra tjänster bl.a. mobil-tv, mer digitalradio och mer icke-kommersiell lokalradio (närradio). Ofcom kan tänka sig att regeringen och parlamentet kan komma begära att myndigheten inte utannonserar nya analoga sändningstillstånd utan får sätta en gemensam slutdatum för samtliga tillstånd.

I den sedan två år nya radiosektorn community radio har Ofcom gett sändningstillstånd till 122 närradiostationer. Ofcom inser att regelsystemet för community radio som bl.a. omfattar ägarskap och finansiering är mycket omfattande och önskar nu synpunkter hur detta skall begränsas. Detta skall utgöra underlag för en rapport om community radio som Ofcom skall överlämna till regeringen senare i år. Läs hela Ofcoms dokument: http://www.ofcom.org.uk/consult/condocs/futureradio/

Många lyssnar på piratradio i London
Nästan var sjätte Londonbo lyssnar på piratradio, enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av den brittiska mediemyndigheten Ofcom. I Hackney, Haringey och Lambeth lyssnar så många som var fjärde på illegala radiosändningar. De främsta anledningarna till populariteten är, enligt undersökningen, att stationerna erbjuder program som är annorlunda mot reklamradion och att de fokuserar på lokala förhållanden. Ofcom skriver i rapporten att vissa piratradiostationer har kopplingar till kriminella kretsar och att polisen vid tillslag har funnit droger och vapen. Förra året gjorde 1085 tillslag mot piratradion och 63 personer dömdes för brott i samband med illegal radioverksamhet. (Radionytt)

Zimbabwisk motståndradio censureras i Sydafrika
Journalister som arbetar på publicservicebolaget South Africa Broadcasting Corporation (SABC) får inte besöka SW Radio Africas webbplats. När man surfar in via SABC:s datorer möts man av en skylt med ”denied access”. Den sydafrikanska regeringens inblandning i landets medier har i ökat takt oroat landets journalister. Att SW Radio Africas webbplats blockeras bekräftar hur rapporteringen om Zimbabve kontrolleras, men gör också att president Mbekis roll som medlare i krisen i Zimbabve kan ifrågasättas, menar SW Radio Africa i ett yttrande. (Radio Netherlands)

SW Radio Africa, som sänder från Storbritannien till Zimbabwe, har åter börjat sända på kortvåg 1700-1900 UTC på 4880, 11775, 11810 och 12035 kHz.

Ryssland: Nu censurerar staten även privat radio
Journalister på en av Rysslands största privata radiobolag säger att de har av sina nya chefer som kommit från statliga televisionen blivit tillsagda att hålla regimkritiker borta ur etern. Cheferna vid Russian News Service, som tillhandahåller nyheter till den mest lyssnade radiostationen och dess systerstationer, förnekar censur. Men personalen säger att cheferna har stoppat liverapportering från anti-kremldemonstrationerna häromveckan. Man har också svartlistat schackmästaren och aktivisten Garry Kasparov, som inte ens får nämnas. De nya cheferna har också uppmanat journalisterna att ge mer etertid till representanter för det regeringsvänliga partiet Förenade Ryssland. (Reuters)

Polen: EU-fientlig radiostation söker EU-stöd
Den starkt EU-fientliga radiostationen Radio Maryja har söket EU-stöd för att bygga ut sin journalistskola. Stationens grundare och chef Fader Tadeusz Rydzyk har sökt 23 miljoner euro av de 8,3 miljarder som EU har avsatt för att stödja polskt näringsliv och forskning 2007-2013. Radio Maryja, som har byggts upp på katolska fundamentalistiska, polska nationalistiska och anti-liberala ideologier, har varit kontroversiell bl.a. för en del anti-judiska inslag i en del av sina program.
Radio Maryja förde också en hård kampanj mot ett polskt medlemskap I EU. Stationen hävdar att man har tre miljoner lyssnare. Dessutom driver Rydzyk tv-stationen Trwam och dagstidningen Nasz Dziennik. (AFP)

133 miljarder kr för världens största kommersiella radiobolag
ClearChannel Communications Inc. har nu gått med på ett med fyra procent höjt bud om 19,35 miljarder dollar från en riskkapitalgrupp ledd av Bain Capital Partners LLC och Thomas H. Lee Partners LP. Clear Channel. ett av världens största radiobolag. håller f.n. på att sälja cirka 450 radiostationer på mindre marknader och sin tv-grupp, men kommer ha kvar 675 radiostationer i övervägande del storstäder och andra större marknader. (AP)

Ny teknik gör DAB-radio enklare
- Det israeliska företaget Etherwaves har lanserat en ny modul som kan användas i tillverkningen av radiomottagare för den nya digitalradiotekniken DAB+. Modulen Sonata ska bara ca 70 svenska kronor, vilket möjliggör riktigt billiga DAB+-mottagare. Sonata är även förberedd för att användas i bärbara musikspelare, då den klarar formaten MP3, Windows Media och AAC+. Dessutom har den klockradiofunktioner.
- Brittiska Frontier Silicon gör det möjligt att lyssna på digitalradio i en Ipod. Jupiter 3 innehåller en liten DAB-mottagare och ansluts till Ipodens dockningskontakt. Frontier Silicon räknar med att apparaten ska kosta knappt 500 kronor när den kommer ut i handeln. Frontier Silicon är världens största tillverkare av kretsar och moduler för DAB-mottagare. (Radionytt)

annat

Västsvenskt mediehus ökar sin makt över lokalpressen
Landsortspressen delas i praktiken nu upp i tre block. Stampen stärker greppet över västkusten och Mälardalen genom att låta Nerikes Allehanda och VLT bilda ett eget bolag, som kommer att få namnet Liberala Tidningar. Liberala Tidningar får, som affären ser ut, 15 tidningar med en vardagsupplaga på 217.000 exemplar. Omsättningen ligger på cirka 1,3 miljarder kr och antalet anställda blir cirka 1.550.
Som ytterligare ett led i affären köper Eskilstuna-Kuriren den av VLT AB och Stampen gemensamt ägda tidningen Södermanlands Nyheter för 380 miljoner kronor. Vidare köper Bohusläningen, med huvudägaren Mediabolaget i Västsverige, tidningen TTELA i Trollhättan Vänersborg av VLT AB för 223 miljoner kronor. Dalarnas Tidningar lämnar NA. Eskilstuna-Kuriren och Mittmedia blir minoritetsägare i nya bolaget.
Stampen kommer efter affären att äga cirka 30 procent av svensk lokalpress, och i praktiken stå för en samlad upplaga på närmare en miljon. (Resume)

Bildandet av Liberala tidningar och Mediabolaget är en fortsättning på den strategi som lades fast i samband med att Centertidningar förvärvades. Vi skapar två stora, starka och tydliga tidnings- och mediebolag, ett i Mälardalen och ett på Västkusten. Samtidigt stärker vi vår strategiska samverkan med Mittmedia i det gemensamma utvecklingsbolaget mktmedia AB, säger Tomas Brunegård, koncernchef i Stampen-gruppen och ordförande i styrelsen för Mediaintressenter, som är huvudägare till VLT. Stampen AB är moderbolag i en företagsgrupp som driver flera tidningsföretag, tryckerier och distributionsföretag. Stampen har också ägarintressen i andra medieverksamheter som radiostationer, webbplatser och nyhetsbyråer. Göteborgs-Posten och V-TAB, en av nordens största tryckerikoncerner, ingår i Stampen-gruppen. Stampen-gruppen med delägda bolag omsätter 5 miljarder kronor och sysselsätter 7.000 personer.

Ungdomar ratar mediegymnasierna
Mediehajpen är över. Det tidigare så starka söktrycket till gymnasiernas medieutbildningar i Stockholm har minskat rejält i år. Det profilerade IT- och mediegymnasiet i Kärrtorp har tappat mer än var tredje förstahandssökande. Medier är inte alls lika hett längre. Ungdomarna har förstått att de inte blir programledare bara för att de gått ett medieprogram. Och det drabbar så klart oss eftersom vi haft den profilen. Då gäller det att tänka om, säger Liz Berg, rektor på Kärrtorps gymnasium. Kärrtorps gymnasium har profilerat sig hårt som ett IT- och medie_gymnasium och länge haft höga intagningspoäng. Förra året sökte 170 fler elever än vad det fanns platser till. Men i år var det plötsligt nästan 200 färre som sökte till skolan i första hand, en minskning med över en tredjedel. Och intagningspoängen har minskat drastiskt.

Även Hässelby gymnasium och Riddarfjärdens gymnasium kan få svårt att fylla platserna på sina medieutbildningar. Och samma sak gäller även friskolorna. Medie_gymnasiet i Nacka hade bara 30 förstahandssökande till sina 64 platser på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på kultur och medier. Ja, det verkar ju vara en samhällstrend att intresset för medier minskar nu. Det fick väl sin topp med alla dokusåpor och när kanalutbudet och produktionsbolagen exploderade. Nu har boomen planat ut. Och vi måste marknadsanpassa oss. Vi får se om medieutbildningarna blir kvar säger biträdande rektor Jan Lysén på Kärrtorps gymnasium.

Enligt Britt-Marie Holmström, enhetschef för gymnasieintagningen i Stockholms stad, ser trenden likadan ut i hela länet. Det är visserligen överraskande att en populär skola som Kärrtorp helt plötsligt förlorat så många sökande, men vi kan se att medieprogrammen över lag minskar. Holmström säger att det är svårt att säga vad ungdomarna väljer i stället, men hon tror att en trend är att intresset för samhälls- och naturvetenskapsprogrammen på de populära innerstadsskolorna fortsätter att öka. (Dagens Nyheter) Läs hela artikeln på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=641821

Journalister mindre röda
Norska journalister befinner sig fortfarande politiskt till vänster om befolkningen, men är mindre röda än tidigare Enligt en opinionsmätning för Nordiske Mediedager är det färre journalister än tidigare som idag skulle rösta på ett socialistiskt parti. Men fortfarande skulle 60 % rösta på ett av de tre regeringspartierna; Arbeiderpartiet får 37 % medan Socialistisk Venstre har stöd bland 20% av journalisterna. Endast tre procent skulle rösta på senterpartiet. (Kampanje)

Statligt stöd till nättidning
Politiken.se har som första svenska nättidning någonsin beviljats presstöd. Stödet är på drygt 1_ milj kr. Politiken.se är en politiskt obunden webbtidning/databas. Sajten uppdateras dagligen, men samlas sedan i "veckoutgåvor" på webben. Olle Findahl professor vid World Internet Institute i Uppsala gläds åt beslutet att nu även en nättidning fått presstöd, men tror samtidigt inte att det här per automatik innebär fler tidningar av politiken.se:s slag på nätet. Presstödet omfattar normalt både ett driftsstöd och ett distributionsstöd, men då det i det här fallet handlar om en nättidning har distributionsdelen jämkats bort. (SVT Kulturnyheterna)

Internet får skulden för ungdomsbrottsligheten
Kinesiska myndigheter motiverar sina senaste nedslag mot Internet bl.a. stängning av många Internetkaféer med att ungdomskriminaliteten i Kina beror på det negativa inflytande från webbsajter med våld och pornografi. En talesman för polisen säger att en hög andel av de unga som befunnits skyldiga till bedrägeri, våldtäkt eller rån är vana att använda Internet. Han säger att preliminära siffror visar att nästan 80 % av de arresterade ungdomarna har förförts av Internet. Myndigheterna har nyligen inlett en kampanj mot webbporr och även mot bedrägeri, illegala lotterier och ryktesspridning. I höstas dömde en domstol grundaren till landets största porrsajt till livstid.

Ny bildskärmsteknik
Sony har demonstrerat en ny bildskärmsteknik som på lite sikt kan göra LCD- och plasmateknikerna överflödiga. FED, Field Emission Display, kallar Sony den nya tekniken som kan uppenbara sig i kommersiella produkter någon gång 2009. Enligt Sony kan bildskärmar baserade på FED-tekniken bli billigare än LCD-bildskärmar eftersom de kan konstrueras med färre komponenter.
Sony tilltalas av FED-teknikens förmåga att matcha bildkvaliteten på CRT-skärmar samt att den erbjuder korta pixeluppdateringstider och låg effektförbrukning. En FED-bildskärm är uppbyggd av nanotuber som är placerade i ett tätt rutnät. Nanotuberna skickar ut elektroner som i ett fosforskikt avger färgat ljus och bygger upp en bild. Sony har demonstrerat FED-tekniken med en 19,2-tums bildskärm med en upplösning på 1 280 x 960 bildpunkter och ett kontrastförhållande på 20 000:1.(Uppsnappat)

Ny mediaspelare
Adobe Media Player är en helt ny mediaspelare som ska lanseras i slutet av året. Den ska öppna nya möjligheter för såväl användare som innehållsproducenter och leverantörer. Adobe Media Player erbjuda bättre bildkvalitet vid uppspelning av Flash-material som laddas ned från internet. Spelaren kan användas för att titta på video i strömmat format direkt från webben, eller för att spela upp nedladdat material utan att vara uppkopplad. I spelaren finns bland annat sökfunktioner samt en funktion som automatiskt laddar ned exempelvis nya avsnitt av TV-serier. Adobe Media Player utökade möjligheter att distribuera, skydda och ta betalt för innehåll. Distributörerna kan bland annat kryptera strömmande media. (Uppsnappat)

evenemang

Medierättsligt seminarium:
Från Montesquieu till Stenbeck — om mediernas roll som tredje statsmakt
I samband med att Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet firar 100-årsjublieum anordnar Forskningsavdelningen för medierätt vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) ett seminarium med diskussion om mediernas roll som "tredje statsmakt". Vad är innebörden i detta talesätt? Ger konstitutionen medierna ett uppdrag i den demokratiska rättsstatens tjänst? Levererar i så fall medierna det lagstiftaren tänkt sig? Hans-Gunnar Axberger, som är verksam vid Centret och som har forskat kring dessa frågor, kommer att hålla en inledande föreläsning.

Tid: 10 maj 2007, kl. 15–17 Plats: Aula Magna, Stockholms universitet. Anmälan senast 3 maj till sccl@juridicum.su.se med uppgift om namn och att det är medierättsseminariet anmälan avser. Läs mer om fakultetens 100-årsjubileum på http://www.juridicum.su.se

Medieberedskap och digital-tv
Styrelsen för Psykologiskt Försvar anordnar förmiddagen 22 maj halvdagsseminarium om digitaliseringen av tv-mediet utifrån ett beredskapsperspektiv. Föreläsare från Totalförsvarets forskningsinstitut, Handelshögskolan i Stockholm och Sveriges Televisions avdelning SVTi. Talarna redogör för sina perspektiv rörande den pågående övergången till digital-tv, trender inom Internet-tv och mobil-tv, risken för försämrad robusthet i näten och potentiella konsekvenser för medieberedskapen. Seminariet är kostnadsfritt och inbjudan finns på http://www.psycdef.se

Mediekritik och mediepolitik
Boka in den 26:e maj för mediedebatt på Biografen Tellus i Stockholm. Två timmar om mediekritik och två om mediepolitik. Mer information i nästa nyhetsbrev.

Ljud, Ljus och Bild mässan - nu vid havet
I natursköna Gustavsbergs hamn går den 9:e LLB-mässan av stapeln 9-12 maj i det näst största mässområdet i Storstockholm GustavsbergsMässan. Se http://www.llbmassan.se

Radiopuls – se filmen
Teracom höll i april ett intressant seminarium om framtidens radio. Nu kan du se filmen från seminariet Radiopuls. Den innehåller talarnas presentationer samt intervjuer med
besökare på http://www.teracom.se/radiopuls

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan