Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare
Mer reklam ett hot för TV4
Granskningsnämnden har ställt sig kritisk till förslaget från kulturdepartementet att TV4 skall få öka sin reklamtid till samma nivå som de kanaler som sänder från utlandet (då främst Kanal 5 och TV3. GRN visar här omsorg om publiken. Det är ju inte den som vill ha mer reklam utan hellre mer program. Reklamavbrotten försämrar naturligtvis också upplevelsen av ett drama eller en dokumentär. Det är tråkigt att Anna Pihl måste sändas i TV4, men man kan glädja sig åt att Six Feet Under och Anna Hök sänds i SVT. Men som kommersiell kanal är TV4 är fortfarande en tillgång och kan i många delar matcha SVT:s två huvudkanaler med ett programutbud som väcker intresse och engagerar (t.ex. Nyheterna och den kommande klimatsatsningen).

Det vore tråkigt om TV4 sänker sin nivå och blir som övriga kommersiella kanaler; slavsändare för ett amerikanskt B- och C-utbud. En kanal som kan hitta andra finansieringsmetoder än att sända reklam blir i längden publikens vinnare. TV4 måste bibehålla något av grundarnas ursprungliga ambition att skapa ett svensk Channel Four - en kommersiell kanal med kvalitet.
Särskilt som staten för TV4-kanalerna avsatt i stort sett en hel multiplex i det marksända digitalnätet vid sidan av public service-muxen. TV4 ägs nu helt av en publicistisk koncern. Bonnier blir den ena garanten för att TV4 inte blir ännu en Kanal 5 eller TV3. Staten blir genom att inte öka reklamtiden den andra kvalitetsgaranten.

Statens ansvar för sin egen tv-plattform
Det är häpnadsväckande att skåda den obotliga optimism som råder bland alla de som startar nya tv-kanaler i marknätet och kabelnäten. Det är väl helt i sin ordning med 128 kanaler i Comhem-nätet om dessa kanaler också finansieras genom en publik i övriga Europa och kanske i andra världsdelar. Men hur skall man finansiera en svensk produktion som enbart sänds regionalt eller nationellt och inte håller för export? Det går ju inte ens att hålla igång en distributionsplattform för en europeisk produktion. Detta vittnar det kulturpolitiska fiaskot med det marksända digitalnätet om. Vid sidan av de vanligaste svenska kanalerna sänds här enbart angloamerikansk produktion (bortsett från fotbollsmatcher). Övriga världen existerar inte i Boxers utbud. Räddningen för de som vill se nordiska kanaler och annat europeiskt är Comhems kabelnät eller satellit. För att inte tala om världen där bortom; för alla invandrade svenskar.

Om staten, som kontrollerar Boxer genom Teracom, fortsätter att vara lika lamslaget om marknätet som ifråga om Vattenfall och elpriserna finns ingen anledning att inte privatisera Boxer. Men skall denna tv-plattform fortsätta att vara en statlig angelägenhet bör det vara naturligt att våra valda politiker bestämmer inriktningen för programutbudet i det marksända nätet. Hälften av utrymmet utanför public service-muxen bör användas för europeiska kanaler inklusive nordiska DR, NRK och YLE. I verkligheten utanför marknätet är Sverige ännu inte en amerikansk delstat. Vi är med i EU.

radio & tv

Kanada behöver satsa på sin public service
Public serviceföretaget CBC/Radio-Canada har utarbetat en rapport som förklarar varför Kanada behöver ett public serviceföretag, dess roll och dess värde, liksom bl.a. några av de största utmaningarna man står inför och en översyn av sina 28 olika tjänsteområden. I rapporten finns bl.a. en jämförelse mellan det offentliga finansiella stödet för public serviceföretag i 18 länder. Kanada kommer först på 16 plats när det gäller stödet per invånare; Can$33. Endast före Nya Zeeland och USA. Stödet är också långt under genomsnittsstödet Can$80 i dessa 18 länder eller en femtedel under landet högst på listan; Schweiz. Man har också jämfört med det offentliga kulturstödet i Kanada som under åren ökad medan stödet till public service minskat.

Robert Rabinovitch, ordförande och chef för företaget, säger inför en statlig kulturkommitté att när nu radio och tv utvecklas snabbare än någonsin och när medieägandet alltmer koncentreras behöver Kanada ett public serviceföretag mer än någonsin. It is through public broadcasting that the Government can ensure a place for distinctive Canadian content, telling Canadian stories and serving Canadian citizens. Rabinovitch föreslog att man skall upprätta ett avtal med kanadensarna i vilket det fastslås vad CBC är skyldig att göra för sina 32 miljoner ägare under en tioårsperiod. Ett sådant avtal skall grundas på fem principer:

1. Rundradiosystemet skall fortsätta vara blandat offentligägt/privat
2. Public servicebolaget skall ha självständig programproduktion
3. Dess programutbud skall vara distinkt
4. Det skall betjäna alla kanadensare
5. Det skall ha tillräckliga resurser att kunna möta avtalade krav.
Hela rapporten kan hämtas på
http://www.cbc.radio-canada.ca/submissions/2007-pa.shtml

Rysk roulette när många DR-chefer sparas bort
48 chefs- och mellanchefspositioner i Danmarks Radio skall avskaffas som ett led i den påbörjade avskedsrundan efter det kraftiga budgetöverskridandet vid bygget av DR Byen. Enligt Ekstra Bladet handlar det om att 80 chefsjobb inom alla delar av DR:s produktion skall reduceras till 32. De åttio cheferna får vardera söka tre jobb inom DR och får man inte ett av de sökta jobben erbjuder DR ett annat som inte behöver vara ett chefsjobb. Sedan återstår uppsägning. Enligt tidningen har ingen berörd velat kommentera läget, men man har uttryck det som att det spelas rysk roulette med deras framtida jobb.(TV-Nyt).

Norsk public service: Kulturministern rosar Bernander
John G. Bernander har gjort en god jobb som kringkastingssjef, säger kulturminister Trond Giske i en kommentar till att Bernander nu tackar for sig efter sex år som NRK-chef. Kulturministern som också formellt är NRK:s ägare menar att Bernander aktivt har bidragit till att NRK är en av de starkaste public servicebolagen i Europa. Trots konkurrensen från ständigt nya medier håller NRK ställningen. Bernander har holdt orden i økonomien og fått den i balanse. Jeg vil også framheve Bernanders innsats når det gjelder å forberede den digitale tv-revolusjonen, sade Giske, som också passade på att önska den nye NRK-chefen Hans-Tore Bjerkaas välkommen. (Kampanje)

Granskningsnämnden tar ställning för publiken
mot ökad tid för reklaminslag
Regeringen har tidigare föreslagit att TV4 ska få sända reklam på samma villkor som Kanal 5 och TV3, som båda sänder från London under brittiska reklamregler. Granskningsnämnden skriver att den har "förståelse för önskemålet att åstadkomma konkurrensneutrala regler". Men detta ska "vägas mot tv-tittarnas intresse att kunna ta del av programmen utan störande annonser". Granskningsnämnden anser inte att kulturdepartementets promemoria innehåller en sådan "avvägning" och det anser nämnden vara en "brist". Samma brist har regeringens förslag om att låta radiokanalerna själva reglera mängden reklam. (Dagens Media)

Teracom vill att radio och tv får behålla frekvenserna
Post- och telestyrelsen presenterade nyligen rapporten "Användningen av frekvensutrymme efter att de analoga markbundna TV-sändningarna upphört". PTS förespråkar - liksom EU-kommissionen - en teknik- och tjänsteneutral frekvensfördelning, vilket öppnar även för exempelvis trådlöst internet. Teracom tycker dock, liksom Radio- och TV-verket, att det idag analoga frekvensutrymmet även i fortsättningen ska reserveras till TV och radio. Det kan då användas för digital TV, HDTV, mobil-TV eller digitalradio.

Teracom är kritiska till PTS förslag om att man ska avvakta med nya beslut om frekvenstilldelningen för att inte hindra den framtida teknikutvecklingen. Framtidens teknik är redan här och det finns redan nu en efterfrågan på denna typ av tjänster. Det relativt stora antal hushåll som har valt marknätet för digital-TV måste också kunna lita på att denna plattform är framtidssäker och fortsatt konkurrenskraftig vad avser utbud, teknisk utveckling och priser. Samtidigt har utsändningen av radio och TV via det markbundna nätet stort samhällsvärde eftersom det når i princip alla invånare i landet" säger Teracoms VD Crister Fritzon (Radionytt).

DAB-sidan rasar mot Reding
På Cebitmässan gjorde EU-kommissionären Viviane Reding tydligt att hon gärna ser DVB-H som standard för Europas mobil-tv. Uttalandet upprör organisationen WorldDMB Forum, som menar att Reding därmed går emot sina rådgivare och därtill drar fel slutsats. "Det ser ut som ett solobeslut", skriver organisationen i ett pressmeddelande. "Vi rekommenderar varje land att välja teknik utifrån sina egna förutsättningar vad gäller sådant som marknad och spektrum".

WorldDMB Forums uppgift är att sprida DAB/DMB, den standard för digitalradio som anpassats till mobil-tv. Och man hävdar att man får stöd av tv-industrins organisation EMBC, European Mobile Broadcasting Council. Enligt EMBC:s rapport är det inte bråttom med standardiseringen och att kommissionen bör inte favorisera någon teknik. "Kommissionärens uttalande underminerar hela utvecklingen och de investeringar som europeiska tv-bolag och tillverkare gjort. Hon går emot alla råd från EMBC. Man frågar sig varför?" skriver WorldDMB Forum. Som skäl för sitt stöd till DVB-H sa Reding också att den tekniken har europeiska rötter och att den redan används i många EU-länder.

WorldDMB Forum underkänner det argumentet. - DAB/DMB är en europeisk teknik, vars utveckling betalts av EU i projektet Eureka 147, säger Quentin Howard, WorldDMBs ordförande. Han konstaterar att DAB/DMB är världens mest använda mobil-tv-teknik, installerad i bland annat Korea och Kina. I Europa används tekniken i Storbritannien, Tyskland, Danmark, Norge, Schweiz, Belgien och Spanien. Frankrike står i begrepp att bygga ett DMB-nät och planer finns på provnät även i Sverige, Irland, Italien och Portugal, enligt WorldDMB Forum. Han konstaterar också att interoperabiliteten med DVB-H är på gång att lösas genom samarbete mellan WorldDMB och DVB Forum. Planen är att nästa version av DVB-H, kallad DVB-H2, ska fungera ihop med DAB/DMB. (Elektroniktidningen)

Radionyheter från TV4
TV4Nyheterna tar över nyhetssändningarna för samtliga SBS Radios kanaler. SBS Radio äger och driver radionätverken Mix Megapol och The Voice samt Rockklassiker, Vinyl och Studio 107.5 i Stockholm. Totalt lyssnar varje vecka över 3,1 miljoner på SBS Radios sändningar.
Med det här avtalet får vi ännu en plattform för vår verksamhet. TV4Nyheterna är överlägset störst bland unga tittare och kommer nu att kunna stärka de banden än mer eftersom SBS Radio når miljontals unga varje dag, säger Jan Scherman, vd TV4. Det ska bli spännande att ytterligare utveckla vår nyhetsrapportering genom det här samarbetet med en av Sveriges mest trovärdiga nyhetsredaktioner, säger Staffan Rosell, vd SBS Radio. TV4Nyheterna kommer att sända cirka 20 nyhetssändningar via radio per dag under vardagar och cirka 10 sändningar under helgerna. En egen radiostudio kommer att byggas upp i TV4-huset i Stockholm.

Upprop mot planer på reklam på BBC:s webbplats
En fd BBC-journalist har startat ett upprop på premiärministerns websajt mot införandet av annonser på den internationella webbplatsen BBC.com. Ärendet är f.n. under behandling i det styrande organet BBC Trust. Det är BBC:s tidigare religions- och miljöjournalist Alex Kirby som vill att Tony Blair ensure that the BBC does not compromise its integrity and reputation by taking advertisements on its news website. Uppropet vill säkerställa att BBC, en av Storbritanniens mest värdefulla och uppskattade gåvor till världen, inte går med på att acceptera reklam på sin nyhetssajt på Internet. Detta kommer från övertygelsen om att BBC:s redaktionella självständighet måste till varje pris säkerställas och skulle bli skadas genom att acceptera annonser av något slag. (MediaGuardian)

television

TV4 storsatsar på klimatfrågan
TV4 öppnar i april sajten Klimatsmart i samarbete med Världsnaturfonden. Avsikten med Klimatsmart är att inspirera och göra alla medvetna om hur var och en kan vara med och bidra till att jordens klimat blir bättre än vad dagens prognoser visar. TV4 är dessutom den första svenska tv-kanal som visar Al Gores film En obekväm sanning. I slutet av april handlar en stor del av programmen i TV4 om klimatfrågan. Nyheterna, Nyhetsmorgon, Kalla fakta och regional-tv fokuserar på frågan, dessutom märks kampanjen i andra program.

Det här är en långsiktig TV4-satsning som inte har ett slutdatum. Klimatfrågorna kommer att beröras i våra program för mycket lång tid framöver. Vi arbetar även med att göra TV4 mer klimatsmart, så att vi alla kan vara med och bidra till ett bättre klimat i framtiden, säger Göran Ellung, tf programdirektör TV4. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Vi är därför glada att få möjlighet att tillsammans med TV4 ge människor tips och råd via vår kalkylator om hur de kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. Då kan de bli smarta konsumenter och väljare, och ställa de krav på företag och politiker som behövs för att vi ska få ett hållbart samhälle, säger Johan Landberg, vice generalsekreterare på WWF.

Bonnier äger nu hela TV4
Mediekoncernen Bonnier har tecknat ett avtal om att köpa investmentbolaget Proventus del av Nordic Broadcasting. Nordic Broadcasting äger 98,9 procent av aktierna i svenska TV4.
Det är bra för TV4 att de får en tydlig ägare. TV4 kan på ett bättre sätt samarbeta med övriga bolag i Bonniergruppen, säger Erik Månsson, informationsdirektör på Bonnier AB till Dagens Nyheter.

129 kanaler i Com Hems digitala tv-utbud
2 april utökas Com Hems digitala tv-utbud med tio nya kanaler. Com Hem kan då erbjuda sina kunder 129 kanaler. Vår styrka gör att vi kan erbjuda marknadens bredaste utbud av tv-kanaler, samtidigt som våra kunder kan skräddarsy sin egen tv-tablå, säger Christofer Peilitz, Produktchef för TV på Com Hem. Våra egna undersökningar visar att valfriheten är prioriterad och 92 procent av kunderna vill kunna sätta samman sin egen tv-tablå. För att öka kundernas valfrihet sänker vi nu priset på våra tillvalskanaler med 35 procent, från 39 till 29 kr per månad.

Boxers tv-monopol lever vidare
Avregleringen av det digitala marknätet ser ut att dra ut på tiden. EU har ännu inte förverkligat sina planer på att stämma Sverige på grund av brott mot EU:s konkurrenslagstiftning. När en stämningsansökan väl kommer in kan det ta ett och ett halvt år innan en dom tvingar staten att ändra regelverket. Regeringen har inte besvarat EU-kommissionens kritik. Det är dessutom inte klart när propositionen om förändringar i marknätet läggs fram. Vi arbetar fortfarande med förslag till lagstiftningen med höga ambitioner, men regeringsskiftet har försenat processen. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för att det blir försenat, säger Niklas Karlendal på kulturdepartementet till Svenska Dagbladet. På frågan varför staten inte bara bryter monopolet svarar Karlendal att det är många intressen som ska tillgodoses och att man måste ta hänsyn till olika aspekter innan man kommer fram till den bästa lösningen. Vi vill inte ha kvar monopolet. Men det viktigaste är att den nya tekniken fungerar för dem som redan har valt att ta emot tv från det digitala marknätet. Vi måste ta hänsyn till Boxers befintliga kunder, säger Carl Johan Swanson, politiskt sakkunnig hos kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth till Svenska Dagbladet.

Public service-chef: Om tio år finns inga tv-kanaler
Det är mycket möjligt att vi om tio år inte har några traditionella tv-kanaler kvar, säger finska public servicebolaget YLE:s vd Mikael Jungner. Yle-chefen menar att det finns en så pass stor styrka och potential i internet att det är mycket möjligt att YLE om tio år inte längre sänder över det traditionella markbundna nätet utan distribuerar allt över internet. Det är mycket som hänt på en kort tid, och fenomen som Youtube har säkert haft stor betydelse för hur mediestrateger såsom Jungner resonerar. Jungners uttalande är häpnadsväckande nyheter, med tanke på att det är endast några månader kvar till att alla tv-kanaler ska gå över till att sända i det digitala nätverket. Det finns inget självändamål för YLE att sända vare sig över det ena eller andra nätverket. YLE ska endast sträva efter att nå sina tittare på bästa möjliga sätt. Och är det så att de flesta tittare hellre ser på webben än tv:n så är det där också YLE ska finnas, säger Jungner.

När regeringen 1996 fattade beslutet att gå över till digital sändningsteknik hade man höga förhoppningar om vart beslutet skulle leda: möjligheter för tittarna att påverka programinnehållet, det vill säga interaktivitet via digiboxen, informationssamhället inklusive ett bredare och djupare tv-utbud skulle gå en strålande framtid till mötes. Vi skulle få se ett Nokia-drivet mediekluster växa fram.
Inga av dessa mål infriades. Nu är vi bara väldigt nöjda om alla tittare skaffar sig en digibox per sista augusti. Jungner säger också att digitaliseringen förblir det sista nationella medieprojektet som YLE aktivt deltar i. Det finns inga andra möjligheter för YLE än att hädanefter invänta att tekniken vi väljer att gå in för är tillräckligt mogen. Men vi ska inte, och kan inte, vara med och driva på teknikutvecklingen. För oss är innehållet det väsentliga.

Att upprätthålla både analoga och digitala sändningar har varit en dyr affär för YLE och företaget har sparat och sanerat, och också gjort sig av med medarbetare. Fler uppsägningar kan vara att vänta. För tillfället har YLE ca 3.300 anställda. Minskar intäkterna från tv-avgifterna, och vi inte har tillgång till annan finansiering, tvingas vi återigen minska på personalstyrkan, menar Jungner. Hur länge till känner sig tittarna motiverade att betala tv-avgiften? Den dagen betalviljan minskar, och det inte finns tillgång till andra inkomstkällor, är det alltså dags för rundradiobolaget att igen skära ner på antalet anställda. Enligt Jungner är alltså det enda sättet att förhindra en sådan här utveckling att se över rundradiobolagets nuvarande finansieringsmodell. För det är inte meningen att man ska göra samma mängd innehåll med mindre antal anställda, utan personalminskningarna kommer i så fall att gå ut över volymen, försäkrar Jungner. För att vinna kampen om tittarna tänker YLE även fortsättningsvis satsa på nyheter, drama, och barnprogram.

Överlag är det ett utsiktslöst framtidsscenario Yle-chefen beskriver; bolaget verkar ha ställts mot väggen. Det en gång ledande mediebolaget är osäker på alla punkter: innehållet, ekonomin och tekniken. Jungner tror inte att mobil-tv kommer att slå igenom, då förhandlingarna helt har kört fast med upphovsrättsorganisationerna. Han anser inte heller att finska mediaformat kan bli framgångsrika exportprodukter, då de knappt finns några betydelsefulla inhemska mediebolag kvar.

Ur den framtida mediearbetarens perspektiv ser det lika mörkt ut: Jungner anser nämligen att det utbildas alldeles för många till mediebranschen i dag. Det är ju ett otroligt slöseri av samhällsresurser då det inte finns något som tyder på att antalet arbetstillfällen ökar. Jag förstår att media lockar många, för det är ju en spännande bransch, men man utbildar för mycket och för högt; ur Jungners synvinkel skulle det räcka att de nyrekryterade i början av sin karriär klarade enklare arbetsuppgifter enkla men viktiga stödfunktioner såsom att dra kabel eller hålla i mikrofonen och därmed borde man korta ner på utbildningstiderna. Två år istället för fyra borde vara tillräckligt.

Mikael Jungners dystra visioner om YLE:s framtid väcker försiktig kritik i Rundradions förvaltningsråd. Hotbilderna direktören målar upp är väl pessimistiska och tidpunkten illa vald. Mika Lintilä (c), ordförande i YLE:s förvaltningsråd, påpekar att Jungner bara redogör för visioner. Han får det att låta ganska hårt. Det är inte YLE:s fel att digitaliseringen varit i motvind. Rådets vice ordförande Liisa Jaakonsaari (sdp) är smått kritisk till Jungners utspel. Jag bestrider inte hans förmåga att visionera, men bilden han målar upp är för pessimistisk. Svenska folkpartiets medlem i förvaltningsrådet Astrid Thors intygar att det råder en bred enighet om att licenssystemet är den bästa finansieringsmodellen. Enligt Thors har förvaltningsrådet inte pratat om de visioner Jungner lägger fram. Det är public service-bolaget som sätter de riktlinjer som de andra aktörerna kan mäta sig med. I Finland måste vi ha en stark public service-produktion för att trygga kvalitetsprogram på de egna språken. Jaakonsaari tror inte att man håller på att montera ned YLE, och hon tycker Jungner väljer en dålig tidpunkt för sina resonemang. De analoga tv-sändningarna slocknar om fem månader.
(Hufvudstadsbladet)

Ny chef tror på minskat tv-tittande
När Hans-Tore Bjerkaas nu startar arbetet som ny NRK-chef förutspår han att tittandet på de klassiska tv-kanalerna kommer att minska. Den största utmaningen blir att tolka och förstå det nya medielandskapet säger Bjerkaas till Kampanje. För NRK gäller det att fortsätta vara robusta innehållsproducenter som distribuerar innehållet på alla plattformar – också Internet säger han. Viktigt blir också att lägga upp en strategi för NRK som garanterar att programutbudet blir fortsatt viktigt för många i Norge. Trots en fortsatt mer fragmentiserad publik räknar Bjerkaas inte att tiden inte är över när man kan samla stora tittarskaror till fristående tv-program. Men tröskeln för att kunna samla stor publik blir stadigt högre.

Europarlamentariker föreslår en alleuropeisk tv-kanal
Vi vill se en alleuropeisk tv-kanal, som kan sätta viktiga europeiska frågor på dagordningen, skriver europaparlamentarikerna (s) svenska Åsa Westlund och danske Dan Jörgensen i Svenska Dagbladet. De menar att det är lätt att se att moderaterna har inspirerats av USA. Där har man valt en modell som innebär att public service producerar det som ingen vill se. Allt annat ska skötas av marknaden. Följden av detta blir att public service marginaliseras och kanaler med starka kommersiella intressen helt tar över såväl underhållning som informationsspridning.
Målet är att Europa ska präglas av pluralism, mångfald och yttrandefrihet. Det finns en balans mellan en stark och oberoende public service och en dynamisk kommersiell sektor. Till skillnad från de kommersiella kanalerna erbjuder public service ett utbud som är tillgängligt för alla, opartiskt och allsidigt. De nationella radio- och tv-bolagen måste ges möjlighet att fortsätta utvecklas.

Dessutom behövs en gemensam europeisk public servicesatsning. Vi vill se en alleuropeisk tv-kanal i allmänhetens tjänst, som bygger på de nationella tv-kanaler som redan finns. Den europeiska tv-kanalen skulle kunna fungera på samma sätt som till exempel den danska och svenska televisionen, men på europeisk nivå. Detta genom att använda sig av den stora mängd material som redan publiceras i de olika EU-länderna. Programmen kan textas till respektive lands språk. Egenproducerade europeiska nyheter, med alltifrån trafikolyckor till kommissionens senaste energiförslag, skulle kunna vara kanalens verkliga signum. Tv-kanalen kan också sända aktuella talkshows och debattprogram. På så sätt bidrar den till att skapa en välbehövd europeisk offentlig debatt. En alleuropeisk tv-kanal, som sprider information om människors situation i de olika EU-länderna, underlättar ömsesidig kännedom och förståelse mellan européer. Det är inte minst viktigt i kampen mot intolerans och främlingsfientlighet. Demokratiska samhällen kräver oberoende information, tillgänglig för alla. Hälften av medborgarna vill ha mer information om EU. Intresset är också stort för hur människor i andra medlemsländer ser på EU-frågorna.
Kanalen vara i de europeiska medborgarnas tjänst och Public service måste utvecklas – på både nationell och europeisk nivå. Det gynnar demokratin, mångfalden och toleransen i ett alltmer gränslöst Europa avslutar europarlamentarikerna. Läs hela debattinlägget på
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_14862585.asp

Slut i rutan för den kristna Värdekanalen
Men finns inte pengar, finns alltid tron kvar
Siewert Öholms tv-projekt, den kristna Värdekanalen, har släckts ner. Kanalen har stora skulder och det därför nu svart i rutan. Den kristna tv-kanalen Värdekanalen har länge dragits med ekonomiska bekymmer. När tv-journalisten Siewert Öholm blev chef för kanalen i oktober förra året uppgick skulderna till tio miljoner kr. Den siffran har nu växt till 14 miljoner. - Vi har släckt kanalen men inte gett upp. Jag är rätt säker på att Värdekanalen kan räddas. Vi har goda förhandlingar på gång, säger Siewert Öholm till Expressen.se. Det handlar om att köpa tid och hitta nya finansiärer som tror på det här projektet. Men om Värdekanalen återuppstår eller ej handlar inte enbart om pengar, menar Siewert Öholm. - Det finns en faktor X och det är tron på Gud. Ingen ska tro att Gud köper kanalen av oss och vi kan inte beordra Gud att fixa mer pengar - vi är realister. Men tron kan ha betydelse.

Mediehuset Vårt Land har nu meddelat att man inte köper tv-kanalen och Siewert Öholm har sagt upp sig. Det blir förmodligen inte konkurs. Det finns inget av värde att hämta i bolaget, säger styrelseordförande Finn Henrik Friis Larsen. (Expressen, Dagen). Enligt Dagens Media blir nu Siewert Öholm ny näringslivsredaktör på den kristna nyhetstidningen Världen idag. Han ska också utreda möjligheterna till webb och tv.

Kommun testar webbsändningar med Öppna Kanalen
Skövde kommun testar sändningar med webbtv och webb-radio. Kommunen har skrivit ett nytt avtal med Öppna Kanalen som direktsänderfullmäktiges sammanträden i kabel-tv. I avtalet ingår att Öppna kanalen i samarbete med Skövde närradioförening ska göra sändningarna tillgängliga även för webb-tv och webb-radio. Försök pågår för att utröna om tekniken fungerar, säger kommunens informationschef Elisabeth Bjelke. Öppna kanalen har fått pengar för att köpa utrustning. Det blir dock ingen direktsändning av fullmäktigessammanträden på webben. ­ Programmet måste först redigeras och brytas ner ärende för ärende. Fördelen med det är att man då i efterskott kan välja vilka ärenden man vill titta på. säger Elisabeth Bjelke. (Skaraborgs Allehanda)

Politiskt parti startar egen kanal
Tidigare premiärminister Berlusconis politiska parti Forza Italia startar sin egen tv-kanal i maj. Tv-stationen kommer att sända som frikanal på satellit och det marksända digital tv-nätet (på det utrymme Berlusconis bolag Mediaset har fått). Avsikten är att skapa en balans mot den dominans som man menar center-vänster-koalitionen har i media. Forza Italia hävdar att premiärminister Prodi syns fyra gånger oftare än Berlusconi i det statliga public servicebolagets kanaler. Den nya kanalen skall ledas av den framstående partimedlemmen Michela Brambilla och ha en begränsad budget med högst ett 20-tal anställda i Rom och Milano.

Förbud mot pornografi i italiensk tv
Italien förbjuder nu pornografi i tv även efter midnatt. Det blir också förbjudet att sända reklam för erotiska hot-lines etc. Överträdelser kan straffas med böter upp till 50.000 euro.
Undantagen är den kodade betalkanalen Sky Italia som drivs av Murdoch. (TV-Nyt)

Nyheter på nätet slår tv-nyheter
En undersökning av analysföretaget Zapera, visar att norrmän hellre ser nyheter på nätet än i tv. Nyhetsläsningen på nätet ökar månad för månad medan tv-tittandet minskar. Experter säger att tempot i nyhetsförmedlingen ökar och att medierna måste omvärdera sina publiceringsstrategier. På sikt måste tv fokusera på att vara leverantör av rörliga bilder istället för formatering av kanaler (Kampanje).

Fortsatt nedåt för tv-reklam i Norge
Tv-reklamomsättningen har gått ned 1,9 % eller sju milj nkr under årets två första månader visar siffrorna från Mediebyråenes Interesseorganisasjon. Denna nedgång sker samtidigt som den samlade tillväxten för medieomsättningen dessa två månader var 6,6 procent eller nära 1,1 miljarder nkr. Dagspressen har fått en åtskilligt bättre start på året med en tillväxt på sex procent och bäst gick det för Internet som ökade 25 %.

Dansk TV nu med på Joost TV
DR kommer i en första omgång göra en rad magasinsprogram som ”Pengar” och ”Kontant” tillgängliga på Janus Friis och Henrik Werdelins nya nät-tv-tjänst ’Joost TV’. Utbudet kommer att vidgas allt eftersom. ”Vi hoppas ar tittarna vill uppskatta ett dansk utbud i den starkt internationaliserade mediemarknaden säger DR:s Lars Grarup. För att kunna se programmen på Joost måste man först hämta programvara på www.joost.com (TV-Nyt)

MOTIGT FÖR KABEL-TV i USA
Konsumentuppror mot kabelbolagen
De amerikanska kabelbolagen lyckas numera alltid hamna nära botten på konsumenternas rankinglistor över kundtillfredsställelse. 14 intresseorganisationer har i en gemensamt skrivelse till mediemyndigheten gett sitt stöd till att FCC:s ordförande Kevin Martin åter har skärpt kravet att ett kabelbolag inte kan ha en större andel än 30 % av kabelhushållen på en marknad. Common Cause, United States Conference of Catholic Bishops, United Church of Christ, Consumers Union, Consumer Federation of America, Free Press, U.S. PIRG, National Hispanic Media Coalition, Media Alliance, Center for Digital Democracy, Center for Creative Voices, National Alliance of Media Arts and Culture, CCTV Center for Media and Democracy och Reclaim the Media menar någon effektiv konkurrens inte existerar eftersom kabeloperatörer samtidigt som de rapporterar om rekordvinster också höjer sina avgifter. (Media Access Project)
Hushållstäckningen sjunker för första gången på 17 år
Konkurrensen från betal-tv via direktsändande satelliter och telefonbolag börjar märkas i USA. Hushållspenetrationen för kabel-tv har sjunkit till sin lägsta nivå på 17 år till 61,3 % eller 68.3 miljoner hushåll. Direkt-tv via satellit har på ett år ökat sin hushållsandel från 21 % till 25.2% (Multichannel News)

Nu finns det mer tv än människor i hushållen
Det finns nu 111,4 miljoner tv-hushåll i USA. Enligt Nielsen Media Research, har nu genomsnittshushållet i USA något fler tv-mottagare (2,8) än människor (2,5).

Sydafrika startar internationell nyhetskanal dygnet runt
Nu gör Sydafrika som många andra länder. The South African Broadcasting Corporation (SABC) planerar att nästa år lansera SABC International en 24-timmars nyhets- och aktualitetskanal. Provsändningar skall starta redan i juni i år. Man har försökt tidigare, men var då för beroende av andra nyhetsbyråer. Nu har man dock redan etablerat egna kontor på många platser i Afrika, Sydamerika och Europa. Bl.a. har man ett kontot i Demokratiska republiken Kongo och i Kenya. Dessutom förhandlar man nu med myndigheterna i Zimbabwe. (Pretoria News)

Tre närradioföreningar sänder under beteckningen Radio Bohuslän. Uddevalla media i Uddevalla, Stenungsunds fisketrålarförening i Stenungsund och Gullmarns vänner i Lysekil. Till gruppen hör också Tjörns media som också ingår i nätverket men sänder under beteckningen Dance 88,3, på Tjörn.Bohusmedia, som driver Radio Bohuslän, är Krister Samuelssons enskilda firma. Firman säljer reklam och hyr ut utrustning till föreningarna. Krister Samuelsson gick förra året i personlig konkurs, med skulder bland annat till Uddevalla kommun. (Uddevalla-Posten)

Sveriges Radio Blekinge lägger ned lokalredaktion
Två tjänster flyttas till Karlskrona när Sveriges Radio Blekinge lägger ned lokalredaktionen i Karlshamn. Bevakningen kommer att bli sämre. Nästa steg är personalminskningar, säger journalistklubbens ordförande Ingrid Hildingsson. Totalt arbetar 15 journalister på SR Radio Blekinge i Karlskrona. Av dessa jobbar två på lokalredaktionen i Karlshamn sex mil bort. Ledningen sparar småpengar på detta. Lokaler och el kostar 96 000 kronor per år, säger Hildingsson. Vi kommer självklart att tappa i bevakning när vi inte längre finns på orten, säger hon. Jag vet inte vem som fattat beslutet, bara att det är "enhetsledningen innehållsproduktion". (Journalisten)

annat

Långfilmen kliver in i mobilen
En hel långfilm med dvd-kvalitet i mobilen. Det utlovar fransk-amerikanska Actimage med sin komprimeringsteknik Mobiclip. Sony Ericsson och Nokia premiärvisar varsin film. I Sydafrika får nu den som köper en Nokia N80 långfilmen Da Vincikoden på köpet, lagrad på ett minneskort på 512 megabyte, som bara fylls till hälften. Och i höst ska Sony Ericsson bjuda på den tecknade filmen Fantasy VII tillsammans med mobilen M600i i Frankrike. Tekniken som gör det möjligt kommer från fransk-amerikanska Actimage som hoppas att dess komprimeringsteknik Mobiclip ska bli defacto-standard för film i mobilen världen över.

Det speciella med Mobiclip är att den åstadkommer en kraftig kompression med måttlig processorkraft. Därigenom spar den på batterikraft vilket är viktigt i mobiler och andra små apparater. Enligt Actimage är Mobiclip fyra gånger effektivare än mpeg2-komprimering som används i vanlig dvd, samtidigt som processorn bara lastas 30 procent mer vid uppspelning. På Nokia N90 ska det därför gå att visa 7,5 timmar film på en laddning. Filmen visas då med 24 bilder per sekund på full skärm, 352 x 416 pixlar.
Om mobilen har en videoutgång ska Actimages teknik också göra det möjligt att visa filmen på en tv-skärm utan att bildkvaliteten försämras. Med fyra gånger bättre komprimering än dvd skulle det då krävas omkring en gigabyte för att få plats med en hel film.

Betydligt vassare än Actimage säger sig Karlshamnsföretaget AMT vara. AMT:s komprimeringsteknik Neuropix ska åstadkomma tio gånger bättre komprimering än dvd, och dessutom går filmen då att spela upp med en vanlig mediaspelare som kan läsa mpeg4-format. AMT siktar dock i första hand på webbtevemarknaden och först längre fram på mobiler. AMT:s teknik ska dessutom vara effektivare ju större skärmen är. (Ny Teknik)

Webbtips:
Community Media
Visste du att inom EU finns det en sektor som kallas ”den tredje mediesektorn”. I EU:s 27 medlemsstater beräknas finnas mer än 3.000 lokala radio- eller tv-stationer som varken är public service/statliga eller privata kommersiella. Av dessa är cirka 200 svenska. Läs mer om lokal radio och tv i Sverige och världen på http://www.communitymedia.se

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan