Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare
Inför en statlig mediepolitik
Eftersom mediepolitiken aldrig fick plats i valrörelsen görs numera diverse mediepolitiska utspel inom Alliansen. Tidigare i år försökte Lars Leijonborg profilera folkpartiet i frågan med en del intressanta, men ofullständigt tänkta förslag. Nu kommer moderaterna i Riksdagens kulturutskott med skriften Kultur 2.0 med förslag som också är intressanta, men inte heller räcker ända fram. Nu bör det bli lättare för de två återstående partierna att också komma med intressanta och kanske mer genomtänkta förslag. Det blir dock kulturministern och regeringens ansvar att få ihop det hela till en statlig mediepolitik.

Vi som vill ha ett starkt och renodlad public service som alternativ till den kommersiella mediesektorn noterar tacksamt att (m) avvisar reklamfinansiering och andra kommersiella bindningar samt public servicefonder för privata kanaler. Vi stödjer också tanken på skattefinansiering. Invändningar mot en sådan är svaga. Staten skall och kommer alltid att sätta de yttre ramarna för en allmänägd verksamhet. Däremot kan programverksamheten integritet och självständighet garanteras genom att skattemedel kanaliseras genom en långsiktigt uppbyggd och reglerad radio- och tv-fond - i nästan ATP-stil. En sådan fond kan också användas för att liksom i andra länder ge stöd till produktion av allmännyttiga program i icke-kommersiella radio- och tv-kanaler utanför SR och SVT (se nyhetsnotis om Irland).

Ifråga om lokal radio drabbas tyvärr moderaterna av samma förvirring som råder en flera andra partier. Även om en aktiv förvirring är bättre än att som socialdemokraterna i regeringsställning i många år helt strunta i frågan. Utauktionering av frekvenser för reklamradio utan att ställa krav på innehåll har både i Sverige och utomlands gett dåliga erfarenheter. Att PLR som ”lokalradio” blivit ett dunderfiasko grundar sig just på att frekvenserna gavs bort till högstbjudande.

Närradions överlevnad grundas inte på att man skall få plats i ett framtida digitalt system, som man dessutom ännu inte vet hur det skall se ut. Närradions problem beror på att den idag 30-åriga lagstiftningen är föråldrad och inbjuder till fusk (se notis om Västerviks närradio) och att föreningslivets radio och tv saknar ett grundläggande strukturellt statligt stöd. Ett kultur stöd som operan, Dramaten, privatägda dagstidningar, kulturtidskrifter, bibliotek och filmen har. Eller det kraftfulla miljardstöd som det idrottande föreningslivet har.

Yttrandefriheten tillhör inte enbart mediemoguler, journalister och politiker. I höst får vi se om Alliansen lyckas med det som styrande socialdemokrater tyvärr aldrig förstod sig på; Medborgarnas rätt att på egna villkor kunna ta plats i etern. Utmaningen för kulturministern blir nu att jämka ihop fyra partiers förslag och även komma med egna innan en borgerlig mediepolitik tar form i höst. Alliansens uppgift är inte enbart att slå vakt om yttrandefriheten utan också att vidga den.

radio & tv

Dansk public service måste storspara och sparkar 300
DR-styrelsen har överlämnat en redovisning till kulturministern, som visar, hur DR ekonomiskt skall klara av det nya public servicekontraktet 2007-2010.Beräkningar bygger på insikten att bygget av det nya radio- och tv-huset DR Byen kommer att kosta 1,7 miljarder kr mer än ursprungligen budgeterat. DR tänker genomföra en skarp sparplan i hela organisationen vilket bl.a. innebär att 300 medarbetare mister jobbet kommande 4-5 månader och att det skall sparas 300 miljoner per år under perioden. På sikt hoppas DR därmed att ”på sikt” kunna säkra en sund ekonomi.
”Med denne spareplan vil vi genopbygge DRs økonomi og skabe de bedst mulige økonomiske rammer for vores programstrategiske ambitioner. Formålet er således at sikre DRs brede udbud af programmer og tjenester, så DR fortsat kan skabe værdi for samfundet, kulturen og den enkelte dansker. DR har stadig stærke forudsætninger for at levere public service,” säger DR:s generaldirektör Kenneth Plummer. (TV-Nyt)

Public service skyddar sina varumärken
”Nybryggt”, ”Andrum”, ”Rapport”, ”Dilemma”, ”Mosaik” och ”Reagera” är namn på program SVT och SR har varumärkesskyddat för att ingen annan ska kunna slå mynt av dem. Eller använda dem på ett sätt som skulle kunna skada de båda public servicebolagens goda namn och rykte. Varumärkesskydd har blivit en allt viktigare del i vården av SVT:s och SR:s image. I dag sitter bolagen på, tillsammans, nära 250 registrerade varumärken. Häromåret inrättade SVT till och med en särskild tjänst för varumärkesvård. Det – säger Anna Haupt, som innehar tjänsten – beror på att behovet har ökat i takt med att allt fler kommersiella aktörer försöker åka snålskjuts på den kvalitetsstämpel som knyts till SVT:s namn och produktioner. Vi vill inte att våra varumärken laddas med andra värden än sådana som vi kan stå för, säger hon. Alla är inte glada över att public service-bolagen samlar på varumärken. När SVT registrerade Saltön, reagerade Viveca Lärn, författare till tv-seriens litterära förlaga. Hon planerade att skriva ytterligare en bok om Saltön och ville använda ordet i titeln.

Josefin Sandstedt är programjurist på Sveriges Radio. Hon menar att det är fullkomligt naturligt att public service-bolagen, precis som vilka företag som helst, vill skydda sina investeringar i form av tid, pengar och arbetsinsatser. Anna Haupt vill också tona ner de ekonomiska värden som kan ligga i ett varumärke. Vi räknar inte i pengar. Kommersiella bolag lägger stor vikt vid sådant, men vi jobbar inte i den världen.
Sveriges Radios äldsta aktiva varumärke är Eldorado, som registrerades 1986. De nyaste är Sommar och SVT Barnwebben, och just nu ligger ansökningar inne för Heja Sverige! och Nationaldagsfesten. Sveriges Television registrerade Eurovision redan 1976. Senaste tillskottet är Hotell Kantarell, och på vänt står bland andra Bingo Royale, Toppform och Lennartz – det sistnämnda är namnet på dansbandet i den aktuella dramaserien ”Leende guldbruna ögon”.

Anna Haupt förutspår att behovet av varumärkesskydd kommer att öka. Vi lever i en allt mer konkurrensutsatt situation, säger hon. I dag finns så många plattformar, så många kringverksamheter. Och vi kan inte bara leva på gamla meriter. Vi måste fortsätta vårda det som vi har byggt upp under många år. (Sydsvenskan)
Läs hela artikeln http://sydsvenskan.se/nojen/article222060.ece

Mediepolitik (m)
Moderaterna i Riksdagens kulturutskott är Cecilia Magnusson, Anne Marie Brodén, Mats Johansson, Hans Wallmark, Olof Lavesson, Göran Montan, Hans Rothenberg och Eva Bengtsson Skogsberg. Med avsikt att stimulera till debatt och idéutveckling har de lagt fram skriften Kultur 2.0 med förslag inom kultur- och mediepolitiken. På medieområdet kan nämnas följande:

För public services del skriver man att SVT:s sjunkande tittartidsandel, från över 50 % till neråt 40, är ett naturligt resultat av avmonopoliseringen. Desto viktigare blir det att public service-företagen (PBS) slår vakt om kvalitet i utbudet och skiljer sig från de kommersiella konkurrenterna snarare än efterliknar dem (divergens, inte konvergens). Den nya mångfalden i etern och de alternativa teknikplattformarna har gjort den tidigare debatten om hur många ”kanaler” PBS ska sända genom och vilka som skulle kunna överföras i privat ägande överspelad. PBS är eterns nationalscener, av vilket följer tvånget för distributörer att tillhandahålla dem (”must carry”-principen). I företagens uppdrag ingår en skyldighet att i enlighet med avtalen med staten tillhandahålla en rad tjänster som inte utförs av de reklamfinansierade företagen. Ett särskilt ansvar åligger SVT när det gäller barnprogram av mer varierad karaktär än konkurrenternas.

En huvuduppgift är att värna den icke-kommersiella prägeln på programutbudet mot jakten på publiksiffror. SVT och SR ska sträva efter att behålla sin egen karaktär. Det behövs ökad mångfald i nyhetsrapportering, samhällsdebatt och utrikesbevakning, men det är inte en uppgift för riksdagen att reglera.

- PBS-företagen ska stå fria från kommersiella bindningar: ingen reklam, produktplacering eller förfinansiering får förekomma, annat än begränsad och öppet redovisad sponsring i samband med evenemang som annars inte skulle kunna sändas.
- Programinköp ska ske på marknadsmässiga villkor.
- Rollblandning undviks: nej till reklamfinansiering av PBS, nej till PBS-fonder för privata kanaler.
- Det politiska oberoendet stärks utan aktiva politiker, före detta statsråd eller landshövdingar i bolagsstyrelserna. Ekonomisk eller kulturell professionalitet ska vara utgångspunkter för nominering till styrelseuppdrag.
- Apparatskatten (”licensen”) ersätts av finansiering via statsbudgeten. Som för många andra kulturinstitutioner kan det ske utan att oberoendet påverkas eller förmågan till långsiktig planering minskar (se även separat nyhetsnotis)
- UR, SR och SVT ska ha frihet till ökad samverkan. Radions särart värnas.
- Målet för produktion utanför Stockholm (55 procent) ersätts av målsättningen att hela landet ska speglas i programutbudet, med geografisk spridning av produktionen i en decentraliserad organisation. Det är programbolagens uppgift att avgöra hur målsättningen ska nås.
- För att öka tillgängligheten i utbudet ska målet vara att alla program textas.
- Ett utbud för de nationella minoritetsspråken garanteras.
- Det är en rättvisefråga att alla skattebetalare i ökad utsträckning får ta del av den offentligfinansierade kulturen. Förmågan att göra goda sändningar (transmissioner) från de nationella scenerna utvecklas i samarbete mellan PBS och privata aktörer.
- PBS-arkiven ska i ökad utsträckning göras digitalt tillgängliga för enskilda som en del av kulturarvet, med avgiftsfinansiering för bruk av upphovsrättsskyddat material.

För radio och tv-sektorn i övrigt föreslår man att
- TV4:s koncessionsavgift avskaffas när marknätet stängs.
- Sändarlandsprincipen är viktig för att undvika handelshinder i etern, samtidigt som det är önskvärt med ett konkurrensneutralt regelverk inom EU.
- Etablering av privat riksradio underlättas genom att i kommande digitalradio auktionera ut nya nationella sändningstillstånd.
- För att bidra till en bättre lönsamhet i den privata lokalradion trappas koncessionsavgifterna ner för gamla och nya stationer när avtalstiden går ut 2008.
- Närradion når via tusentalet tillståndsinnehavare dagligen över 200.000 lyssnare. Dess framtid säkerställs inom ramen för ett digitalt system.
- Reklamtidsreglering för radio och tv avskaffas. Det ingår i sändarföretagens frihet och ansvar att avgöra mängden i samspelet med publiken.
- Istället för koncentrationslagstiftning ska staten stimulera till ökad konkurrens, till exempel bland digitaldistributörer (Boxer).
I övrigt kan noteras att man vill stegvis vill avveckla presstödet och reklamskatten.
Det blir nu kulturministern som med denna skrift i bagaget skall förhandla fram en för Alliansregeringen gemensam mediepolitik.

television

Minskat tv-tittande i Norge, men tv-reklamen går bra
Tv-tittningen rasar i Norge och dödsdomarna över reklam-tv haglar. Särskilt den kommersiellt attraktiva målgruppen 30-39 år har fallit markant. Men TV 2, TVNorge och TV3 säljer reklam för fullt. Tillsammans sålde man för 2,7 miljarder nkr 2006 och början av detta år är också stark. (Kampanje)

Världens första tv-kanal för sjöfartsbranschen
I maj startar Dubaibaserade skeppsbyggnadskonsultföretaget Aries världens första maritima affärs-tv-kanal MarineBiz TV via direktsänd satellit-tv (Thaicom) och på webben. Man kommer att täcka in Europa, Asien, Afrika och Australien in fas 1 och resten av världen från augusti. MarineBiz TV will become the single point of contact for all marine activities and information and also aims to propagate and help create a safe Maritime World,” säger vd Sohan Roy i Aries group. Han säger att via webben avser man att nå en miljon beslutsfattare i branschen och programmen kommer att vara interaktiva med diskussioner, nyhetsbrev, online shopping och information om evenmang och sjöfartsinstitutioner. Man kommer att sända på åtta språk och räknar med att det tar två år att etablera sig. http://www.marinebiztv.com

320 miljoner kan se arabiskspråkig tv-kanal från Ryssland
Efter framgången med sin engelskspråkiga nyhetskanal Russia Today, startas senare i år en arabiskspråkig kanal. Rusiya Al-Yaum kommer att sända som frikanal 20 timmar om dygnet via Hot Bird 6, Eurobird 2, Atlantic Bird 4, Badr 3 och Nilesat 103 för tittare i arabländer och i Europa. Förutom nyheter blir det dokumentärer, presskrönikor och analyser som skall ge arabiskspråkiga en bild av det moderna Ryssland. Publikunderlaget beräknas till 320 miljoner. (Eutelsat/Russia Today)

Riksdagsmoderater vill ersätta tv-licensen med skattefinansiering
Förslaget att skrota tv-licensen är ett av en rad olika förslag i moderaternas eget nya 83-punktsprogram om kulturpolitik. Man blir av med problematiken kring licensskolkare. I stället går pengarna via den allmänna budgeten. Hushållen slipper tusenlapparna det kostar idag och betalar istället indirekt samma pengar via den vanliga skatten, säger Mats Johansson, moderat talesman i mediefrågor och ledamot av riksdagens kulturutskott. Han kallar tv-licensen en ren apparatskatt. Problemet är att tv redan nu även går att se både i mobiltelefon och dator - utan att betala. Och vi kan inte fortsätta att ta ut licens för tv-innehav eftersom vi inte kommer att titta på SVT i tv-apparat utan via datorn. Men vi moderater tycker att eftersom staten redan idag bestämmer villkoren ska vi avskaffa apparatskatten och i stället finansiera direkt, via skatten. Förslaget om att skrota licensen är inte förankrat bland övriga partier i alliansen. Men enligt Mats Johansson pågår förhandlingar på kulturdepartementet. Det här är en förhandlingsfråga inom alliansen. Och vi hoppas att det kommer ett förslag under mandatperioden.

Så länge vi har en hög betalningsvilja så tycker vi att licensen fungerar bra, även om inte alla moderata före detta statsråd har betalat, säger Helena Dyrssen, fp, statssekreterare och samordnare inom folkpartiet. Och från första januari måste man betala licens även om man tittar i någon annan distributionsform. Det ändrades faktiskt av den moderata kulturministern. Men naturligtvis måste man följa frågan. Och för vår del är det viktigaste att public service får resurser och kan arbeta självständigt, säger Dyrssen. (Aftonbladet)

Public service skall stödja regeringen
Kritisk tv-chef fick sparken
Det statsägda polska ”public service” tv, TVP, har kommit till för att stödja regeringen. Det har enäggstvillingarna presidenten Lech Kaczynski och premiärministern Jaroslaw Kaczynski fastslagit. För att ingen skall tvivla över budskapet har tvillingarna nu sparkat tv-bolagets chef Bronislaw Wildstein som ersatts av Lech Kaczynskis närmaste medarbetare Andrzej Bronislaw. Avskedandet har lett till att två framträdande journalister sagt upp sig från TVP. Enligt premiärminister Kaczynski kan statsägd tv aldrig hållas ifrån politiskt påverkan. (Jyllands-Posten)

YouTube blockeras av turkisk domstol
En domstol har gett order om att internetsajten You Tube ska blockeras för nätsurfare i Turkiet. Åklagarmyndigheten hävdar att landsfadern Mustafa Kemal Atatürk förolämpas i videofilmer som publiceras på sajten. Paul Doany, som företräder landets största IT-bolag Turk Telecom, konstaterar att leverantörerna inte har mycket annat att göra än att lyda domstolens order. Under den senaste veckan har turkiska medier rapporterat att greker och turkar förolämpar varandra med hjälp av internetsajten. (Realtid.se)

Snart slut på duopolet i italiensk tv
Den starka ägarkoncentrationen i italiensk tv kan komma att minska en hel del när det marksända digital-tv-nätet är igång. Just nu är det Berlusconi och staten med Rai som helt dominerar ägandet. Dessa två aktörer delar på 90 % av intäkterna och 90 % av publiken.
Nu har staten genom mediemyndigheten AGCOM delat ut de första sändningstillstånden i det nya marknätet. De tre största aktörerna Berlusconis Mediaset, RAI och Telecom Italia Media får dela lika på 40 % av de tillgängliga frekvensresurserna i marknätet. (Kampanje)

Indonesien prövar koreansk mobil-tv
Koreanska informations- och kommunikationsministeriet meddelar att pilotsändningar med det marksända digital-tv-systemet för mobil mottagning T-DMB nu startar i Djakarta. Indonesien är det tredje landet efter Sydafrika och Italien som prövar systemet. Landet ses som ett mycket viktigt brohuvud för T-DMB för övriga Sydostasienmarknaden. Indonesien är världens fjärde land i invånaretal (230 miljoner). (Digital Daily)

Salig blandning i dansk öppen kanal
Köpenhamns öppna kanal Kanal 23 sänds i etern på UHF och kan ses av de i Malmö som har en bra antenn och har kvar en analog mottagare. Det är en osedvanligt stor bredd i tablån som slutgiltig avgörs av den lokala mediemyndigheten. Här finns en salig blandning med kristna, muslimer, EU-vänner, ungdomskanaler, studenter, hemlösa och stadsdels-tv samt porr.

Till den nya tillståndsperioden sökte 57 organisationer sändningstillstånd och 41 fick detta. Bland de som fått sändningstillstånd på kanalen kan nämnas veteraner som UTV (student-tv)och kristna KKR. Vidare Københavns UngdomsTV, Bispebjerg Lokal-TV, Rødovre Lokal-tv och TV Kurt.
Arbetarrörelsen som finns i sändarsamverkan 'Kanal København' miste två tillstånd; KKC eller Local Media. Men lokalpolitikern Kjeld Lykke, har fått eget tillstånd genom 'TV Østerbro'. Och de högtidiga debatterna om EU hjälper 'TV-Strandparken' med att sända ut. Dessutom finns TV Europa som sänder tre gånger på onsdagar. Med viss inskränkning fortsätter 'SexTV' porrprogram fyra nätter i veckan. 'City TV', som satellitkanalen DK4 står bakom, satsar på morgon- och förmiddags-tv i tidsrummet 5.30-7.00 och 8.30-9.30.

Mer lokal stadsdels-tv är t.ex. TV Bella och Christiania TV. Christiania TV, direktsänder bl.a. programmet 'Christiania Live', med konserter från restaurang Loppen. En ny alternativ station i på nattimmarna är TV Gaderummet (gaturummet). Med utgångspunkt i den hemlösas tillvaro i Nørrebro, görs tv för och om de marginaliserade grupperna och deras gemenskap i livet på gatan (www.gaderummet.dk). Canal Africa är en ny station för invånare med afrikansk bakgrund. Muslimska Qaran TV sänder bl.a. fredagsbönen 13-14.

Klart med norsk barn-tv-kanal
Norska public servicebolagets nya barntv-kanal får namnet NRK Super (!). Den skall under ett år sända 4.380 timmar program dagligen 0700-1900 för barn mellan två och tolv år. En nätportal NRK Super lanseras också liksom NRK Super på DAB-radio. Sedan 2003 har tittartalet för NRK:s barn-tv fallit med 23 %. Och barn ser 10 % mindre på NRK. Men NRK har stor andel av barn-tv-marknaden; förra året hade man 83 % av denna åldersgrupp.

radio

Tv-avgiftsmedel till stöd för radioproduktion utanför public service
Broadcasting Commission of Ireland (BCI) har delat ut radioproduktionsstöd på 1,1 miljoner euro i den tredje omgången av Sound & Vision, the Broadcasting Funding Scheme, som finansieras av fem procent av tv-avgiften. Summan är en fördubbling av totalbeloppet vid tidigare stödomgångar. Stödet går till såväl kommersiella som icke-kommersiella radiostationer. Av 137 ansökningar beviljades 75 pengar. 65% av stödet gick till dokumentärer. Övriga beloppet gick till en varierande genrer som barnprogram, underhållning och dramatik. Chefen för BCI Michael O’Keeffe säger: “We are delighted to offer funding of €1.1m in this radio round of Sound & Vision. I am confident that this will add to the diversity of programmes available to Irish radio listeners.” BCI kommer att skriva avtal med de som beviljats stöd. Listan på beviljade projekt finns på http://www.bci.ie/documents/appendix_r3_S&V.doc

Luckorna vidöppna i radiolagen:
Närradiostation uppköpt av privat mediabolag
Västerviks närradio har köpts upp av mediebolaget Convergate24, och nu ska man satsa brett på radio, internet och tv. Det här ger en trygghet och vi blir otroligt breda i vårt utbud, säger Thomas Manfredh på City 93 till Västerviks Tidning. Convergate24 levererar även trådlöst internet i Västervik och det är de som äger de tv-apparater som fungerar som digitala annonsplatser i bland annat butiker. Sedan nyår är Convergate24 nya ägare av City93, sedan Vimmerby Tidning valt att lämna radiokanalen. För lyssnarna kommer det att märkas på musiken att kanalen fått en ny ägare. Vi lägger oss i slagläge med våra konkurrenter Mix Megapol, Radio Kalmar och Rix FM, säger Bertil Damberg, vd för Convergate24 till Västerviks Tidning. Totalt kommer cirka tio personer att jobba med radion och närliggande satsningar.

Västerviks närradio sänder på de frekvenser som är avsedda för det ideella föreningslivet 93,2 och 98,1. Två formella ändningstillstånd finns på samma postadress; bolaget Mediakonsult i Västervik och Västerviks Närradioförening (som uppges endast ha administrativa funktioner). Föreningslivet finns inte med. Till skillnad mot Mix Megapol och Rix betalar inte denna privatägda radio några sändningsavgifter.

Närradio kan få nytt liv
En färsk studie visar att närradion kan återuppstå i Oxelösund. Studien är gjord av Ann-Catrin Starck Bright för Oxelösunds föreningsråd, Svenska kyrkan och fritidsgården. 85 föreningar svarade på en enkät även om 19 % var positiva till en närradioetablering och 55 % var negativa tycker inte Tero Ruohonen, ordförande i föreningsrådet att resultatet inte är så nedslående. Att så många är negativa beror på att de flesta föreningar kämpar med att få den egna verksamheten att gå ihop. Att dessutom ta på sig arbetet med en närradiostation blir för mycket, menar han. De som är positiva är det desto mer. Särskilt bland ungdomarna på fritidsgården är entusiasmen stor och en fritidsledare har anmält att han gärna håller i projektet. Återstår att lösa ekonomin. Bara uppstarten kan kosta 150-200.000 kr. Det tillkommer kostnader för driften, säger Fredrik Sköld på Oxelösunds kommun. Tänkbara finansiärer är kommunen och företagen, de senare antingen via sponsring eller reklamtid. Föreningsrådets styrelse träffas på måndag. Den ska då behandla frågan om en eventuell fortsättning på projektet. (Södermanlands Nyheter)

Zimbabwe tänker fortsätta med störsändningarna
Det bekräftas nu officiellt att Robert Mugabes regering använder störsändare för att hindra signaler från utländska radio att nå Zimbabwe. Informationsministern Bright (!) Matonga säger att man stör programmet Studio 7 från Voice of America: We cannot allow foreigners to invade our airwaves without our authority. Han tänker fortsätta störsändningarna. We need to protect our sovereignty. If you go to England you will not receive any foreign radio station, sade han som svar på frågor i parlamentet om varför kortvågssändningarna stördes ut när samtidigt endast 30 % av landet kan ta emot någon signal från de fyra statskontrollerade radiostationerna och den enda tv-kanalen. Regimen tros använda kinesisk utrustning för att kunna störa minst utländska radiostationer som sänder till Zimbabwe.

Digital teknik på FM i Mexico och Haiti
Compress Technologies, Inc (CTLG) har nu träffat avtal om att den digitala tekniken FM-SCA skall användas på FM-bandet i Mexico och Haiti. Den nya tekniken gör det möjligt att sända digitala kanaler intill en konventionell analog signal på FM-bandet. I det tomma utrymme som finns mellan de analoga frekvenserna går det att klämma in upp till 50 nya digitala kanaler. I Mexico skall systemet användas av New Century Services i Mexico City, Acapulco, Puebla, Veracruz, Cancun, Merida, Monterrey, Toluca och Salina Cruz. På Haiti handlar det om Haitian American Broadcasting Corporation i de två största städerna Port-au-Prince och Cap Haïtien.

Upphovsrättsersättning kan knäcka webbradion
Det amerikanska copywrightorganisationen Copyright Royalty Board har bestämt att öka royaltyavgifterna för musik via internet. Beslutet, som många säger är påverkat av skivbolagen, är att höja avgiften från 8 cent per spelad låt 2006 till 11 cent i år sedan höjs avgiften till 19 cent fram till år 2010. Detta innebär att kommersiell webradio kommer bli tvungna att betala nästan dubbelt så mycket för varje spelad låt. 13 öre per låt kan låta som en ganska liten summa, men för små, nystartade radiokanaler är det stora summor.
Last.fm är en interaktiv musikservice baserad i London med 15 miljoner användare världen över. De är oroliga över det amerikanska beslutet. USA är en av våra starkaste marknader. Vi tävlar med olicensierade kanaler och det gör att det kommer bli i princip kommersiellt omöjligt sedan, säger Martin Siksel på Last.fm till BBC.

Robert Kimball på RealNetworks, säger vid en hearing med Digital Media Association (som även har medlemmar som Apple, Microsoft, AOL, Yahoo! och mindre webbradiostationer) att upphovsrättsbeslutet kan överklagas. Han menar att det är ett problem så länge det finns tre olika ersättningssystem för upphovsrättsersättning; Internet, satellit respektive marksänd radio. Kimball anser att myndighetsbeslutet om satellitradioföretagen XM och Sirius skall tillåtas att gå samman bör skjutas upp tills man hittat ett gemensamt ersättningssystem för all radio. “The future of Internet radio will largely be dictated by whether there’s a level playing field,” säger Kimball.

Ungdomshusets piratradio sänder igen
Sändningar från och för Ungdomshuset i Köpenhamn blev bara tillfälligt avbrutna i och med rivningen av huset. Under det nya namnet 'Radio 69' finns man nu som webbradio. Samtidigt har de unga från Piratradion också fått weekend sändningstid på FM; Folkets Radio (106.3 MHz). www.radio69.dk (Radio-Nyt)

Lobbyist jobbar som journalist på P1
Martin Borgs är reporter på P1s konsumentprogram Plånboken, som produceras av det externa produktionsbolaget SMT Radio. Plånboken är ett program som berör konsumentfrågor. Det sänds en timme varje söndag och onsdag i P1, säger Christer Jungeryd, huvudägare i SMT Radio. Han har varit en pr-konsult, men han är inte det längre. Han jobbar med journalistiska produkter. Sanningen är att Martin Borgs visst jobbar som pr-konsult på kommunikationsbyrån Lotsen, parallellt med jobbet som konsumentjournalist på Sveriges Radio. (Dagens Media)

Reklamradion deltar även i årets radiogala
Branschorganisationen RAB med sina två medlemmar MTG och SBS kommer inte att delta i årets RADIOPRIS d.v.s. man lämnar inte in några tävlingsbidrag i tävlan med public service och närradion. Däremot sponsrar bolagen, liksom tidigare, årets RADIOGALA 29 april (se även evenemang).

annat

Ny lag för framtidens digitala AV-sektor i Frankrike
Parlamentet har nu godkänt en ny lag som enligt kultur- och kommunikationsministern Renaud Donnedieu de Vabres garanterar framtiden för, utveckling av och hållbar finansiering av den audiovisuella sektorn och filmsektorn. Lagen innebär bl.a. att alla tv-mottagare som säljs i Frankrike nio månader efter att lagen blir giltig måste vara integrerade d.v.s. kunna ta emot digitala signaler. Vidare måste alla nya hus som byggs utrustas med bredbandsnät. Statligt stöd för teknisk utrustning skall garantera att även de socialt mest utsatta hushållen kan ta del av digitaliseringen. Man strävar efter en social och geografisk jämlikhet för att uppnå största möjliga mångfald och allas deltagande.

Internet växer i en rasande takt
Analysföretaget Netcraft rapporterar 1,93 miljoner nya webbplatser i januari. Enligt Netcrafts beräkningar finns det nu108,8 miljoner webbplatser. (Uppsnappat)

Internet hotat - webb-tv tar för mycket plats
Internets kapacitet börjar ta slut och boven i dramat är webb-tv som tar allt större delar av bandbredden. "Nätet är byggt för text och lite bild, inte rörliga bilder", säger en expert som varnar för att privata intressen kan ta över internet i framtiden. Men bilden av ett fritt internet tillgängligt för alla på lika villkor är en myt, menar en professor i telekommunikation.

Det blir allt vanligare att titta på video- och filmsnuttar på internet och ladda hem stora filer med till exempel långfilmer. Problemet är bara att Internets kapacitet är begränsad och inte klarar av den ökande belastningen. S.k. videoströmmning där både ljud och bild ingår tar större plats än text och stillbilder och i takt med ökade krav på kvalitet, till exempel HD-tv, blir det allt trängre på nätet. Internet är byggt för text och lite bild, inte rörliga bilder som ju seglat upp och blivit allt populärare i takt med videosajter som Youtube, säger Peter Blom, intendent på IT-ceum - det svenska datamuseet i Linköping till SvD.se.

I USA har antalet personer som använder videotjänster gått om antalet fildelare och flera företag och Internetleverantörer har därför startat egna nät för att kunna erbjuda kunden bättre bandbredd. Flera debattörer fruktar därför att det i framtiden uteslutande blir kommersiella intressen som styr tillgången till internet. Men Björn Pehrson, professor i telekommunikationssystem på KTH ser inte problemet. Det stämmer att Internets kapacitet inte är vad den borde vara med tanke på den tekniska utvecklingen men det är bara för Internetleverantörerna att öka bandbredden. Det är en förlegad syn att tro att internet skulle kunna vara fritt från kommersiella intressen. Någon måste betala och i slutändan blir det konsumenten som vill nyttja tjänsterna som får köpa sig bättre bredbandslösning av sin leverantör, säger han till SvD.se.

Berlin i 3D på Internet
Berlin blev första stad som visas upp som en storskalig 3D-modell i Google Earth. I Internettjänsten visualiseras hela jordklotet med hjälp av satellit- och flygfoton. Geografiska data ger dessutom en tredimensionell vy av världen. I många, främst amerikanska, städer finns även 3D-modeller av hus och andra byggnader att beskåda. Men Berlin blev först med en storskalig stadsmodell i 3D.

Sammanlagt har fler än 44 000 byggnader i centrala Berlin modellerats för Google Earth. En del är ganska rudimentära där bara husets form är exakt återgiven. Men 550 av de viktigaste byggnaderna har med hjälp av fotografier gjorts mycket realistiska. Dessutom har fem av de mest berömda byggnadsverken modellerats så omsorgsfullt att man kan "kliva in" i dem och även njuta av interiören. Exempelvis riksdagshuset och järnvägsstationen Hauptbanhof. Det här öppnar en ny dimension för oss att på ett innovativt sätt marknadsföra staden och locka investerare, säger Berlins borgmästare Harold Wolf i ett pressmeddelande. Stadsmodellen är ännu inte officiellt integrerad i Google Earth så den som vill kika på staden får först ladda hem en liten länkfil från projektets webbplats. Den stora datamängden som överförs kräver en snabb dator med ett hyfsat grafikkort. (Ny Teknik)

Skräppostrekord i februari
Säkerhetsföretaget Softscan hävdar att skräpposten utgjorde 90,3 procent av all e-post i februari. Det är den högsta genomsnittliga siffran företaget någonsin har registrerat via sitt antiskräppostsystem. De högsta nivåerna når skräppostutskicken under veckosluten då den legitima e-posttrafiken minskar i intensitet. En söndag i februari utgjorde skräpposten 96,22 procent av den totala e-posttrafiken. Även under de bästa av dagar då skräppostnivåerna är relativt låga, säger sig Softscan se en uppåtgående trend för skräppostutskick. Utan hårdare straff och högre bötesbelopp för dem som sprider skräpposten, menar Softscan att utsikterna att e-postmarodörerna ska försvinna, är mycket dystra. (Uppsnappat)

Dofter via webben
Runt år 2015 blir det möjligt att omvandla dofter till digital information som kan vidarebefordras via webben. Att vi kan komma att berika Internet- och datoranvändandet med stimulans för ytterligare ett sinne, tror teknikexperter i Sydkorea. Experterna är övertygade om att det går att digitalisera doft, skicka informationen via bredbandsnätet och avkoda och omvandla den till doft igen via en apparat i mottagarens dator. Företag i Sydkorea hävdar att de har arbetat med tekniker för att digitalisera doft och transportera den via webben sedan år 2000. (Uppsnappat)

Stor succé med liten upplaga
Medan upplagesiffrorna för dagstidningarna – och särskilt rikstabloiderna – faller dramatiskt upplever Norges minsta lokaltidningar sin femte årliga upplageökning i rad. En undersökning som Norsk Respons har gjort för Nordiske Mediedager visar att folk väljer bort papperstidningen. 72 % tidvis hellre läser rikstidningen på nätet än att skaffa sig ett pappersex. Men lokaltidningar håller stånd – på papper.

Lokaltidningen Opp, som är en del av Mediehuset Opp i Oppdal, susar fram på en mix av närradio, nättidning och papperstidning. Vi er dynamiske og mye av det vi legger på nett bruker vi også i papiravisen. For oss er ikke en nyhet død når den har stått på nettet. Vi bruker den som en notis eller endrer vinkelen for bruk i papiravisen, säger Per Roar Bekken. Med tre årsarbeten driver Mediehuset Opp både nättidning, radio och en papperstidning med 2000 i upplaga. Ingen ting av det vi gjør er bare til bruk i et medium. Hos oss sirkulerer stoffet og en avisartikkel brukes gjerne som research til en radiosak, avslutar Bekken, som kommer at berätta mer på Nordiske Mediedager 9-11 maj i Bergen. http://www.mediedager.no/

Utomhusreklam växer på bekostnad av tv
Allt fler i det yngre publikgrupperna befinner sig mindre hemma och mer utomhus i David McEvoy i JCDecaux UK berättade på ett seminarium att utomhusreklamen har ökad sin marknadsandel från fem procent 1996 till 10 % 2006. Han menar att dessa «the outsiders», spelar en stor roll för ökningen. Annonsörerna följer publiken. När den försvinner från sin plats framför tv-apparaten blir det andra medier som tjänar på det. Förutom Internet är det bara utomhusreklamen som kan visa på en publiktillväxt. Under tioårsperioden har andelen utetid bland de yngre ökat med 51 %. Nu det kostar för tv per tusen tittare mer tio gånger mer än för utomhusreklam. Även om kontaktpriset inte blir detsamma så ser vi i alla fall att skillnaden mellan tv och utomhus blir betydligt mindre säger McEvoy til Kampanje.

TM nu bara på nätet
Tidskriften TM (Teknik & människa) försvinner som papperstidning. Svenska Filminstitutet har beslutat att förvandla den till en webbtidning. TM har varit ett viktigt organ inom filmbranschen sedan den startades av Lasse Svanberg 1968. Susanne Roger fortsätter som redaktör för TM även på webben.http://www.sfi.se

Tänkvärt:
Public service är svåra grejer.
Redan 1967 skrev Hasse Alfredsson om sina radioerfarenheter i den satiriska romanen ”Rosa Rummet”. Producenten Gary Falk försöker ta sig in på sin arbetsplats: ”Efter att ha legitimerat sig, lämnat blodprov och fingeravtryck, kroppsvisiterats, stämplat i ett tidur och avlämnat en skriftlig försäkran att varken mörda Olof Rydbeck eller farbror Sven, slapp han in.”
Det är inte lättare i dag. En myndig skylt i entrén talar om att detta är Statligt skyddsobjekt, enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I detta hus finns alltså något värt att skydda. Vad? Varför?
Bengt Packalén, dåvarande chefen för radions kulturredaktion sa så här 2001: ”Radions genrer måste vi själva förvalta. Om vi slutar göra det goda reportaget så finns det ingen annan som gör det i stället. Då slutar folk förvänta sig det. Då försvinner det ur allmänna medvetandet.” Packaléns ord borde broderas i korsstygn och spikas upp på väggen: i radiohuset, på kulturdepartementet och i varje hängiven lyssnares hem. (Ulrika Knutson i Veckans affärer)

Evenemang

Radiogalan
Alla radioälskare välkomnas till galan Stora Radiopriset den 29 mars kl 18! Galan stöds av alla svenska radiobolag; public service, kommersiell radio och närradio. Den kommersiella radion har i år valt att inte delta i pristävlingarna. Ett förstklassigt artistuppbåd uppträder och utdelandet av priserna kommer att ske under traditionellt festliga former. http://www.radioakademin.org

Radiopuls
I anslutning till Radiogalan 29 mars arrangerar Teracom seminariet Radiopuls i samarbete med Radioakademin kl 13-16.
- Hur ser radiobranschen ut i våra grannländer?
- Vilka nya funktioner finns redan idag för att möta de nya kraven på innehåll?
- Vilka nya affärsmodeller har prövats och fungerar?
Du får möta några av radiobranschens främsta innovatörer från Sverige och övriga Europa och höra dem berätta om de senaste nyheterna och dela med sig av sina erfarenheter.
Läs mer på: http://www.teracom.se/?page=5909

Närradio och Öppna tv-kanaler möts i Västerås
De två förbunden Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige och Närradions Riksorganisation skall ha en gemensam konferenshelg i Västerås 14-15 april. Paneldebatt, workshops och flera seminarier står på lördagsprogrammet. Förbunden kommer även att ha sina respektive årsmöten på söndagen då viktiga ändringar i respektive stadgar planeras. Ändringarna skall möjliggöra ett bättre samarbete mellan de två förbunden.

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan