Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004 Ledare radio och tv Regeringen vill ändra reklamregler i svensk radio och tv Regeringen vill EU-anpassa de svenska reklamreglerna så att TV4 nästa år får samma villkor som TV3 och Kanal5 som sänder från Storbritannien. De flesta kommersiella tv-bolag i Europa har i dag en maxgräns för reklam på 15 % per dygn och högst 12 min/tim och det är också gränserna i det kommande EU-direktivet. I Sverige tillåter lagstiftningen dock högst 10 % reklam per dygn och högst 10 min/tim. I en debattartikel i Resumé skriver kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att regeringen nu vill EU-anpassa de svenska reglerna. Förslaget går i dagarna ut på remiss och de nya reglerna föreslås träda i kraft 1 februari 2008. Hon påpekar att de nuvarande reglerna snedvrider konkurrensen och uppmuntrar tv-bolag som vänder sig till en svensk publik att etablera sig utomlands. Det i sin tur gör det svårare att upprätthålla de svenska reglerna mot alkohol- och barnreklam som inte påverkas av regeringens förslag. Det här är ett väldigt förnuftigt ställningstagande från kulturministerns sida. Lika villkor i en bransch där det finns väldigt många konkurrerande företag är en självklarhet. Vi har tidigare haft en konkurrensfördel och den har man tvingat oss att betala för, säger TV4-chefen Jan Scherman. Han har inga problem med att Sverige även fortsättningsvis skiljer sig från många andra EU-länder genom förbudet mot reklam riktad mot barn och alkoholreklam. Vi har sagt många gånger att de förbudsreglerna är väldigt väl motiverade mot bakgrund av tv-mediets starka genomslagskraft. Regeringen vill också slopa dagens maxgränser för radioreklam helt och hållet. Lena Adelsohn Liljeroth säger att hon är medveten om att enbart detta inte löser den kommersiella radions problem. Koncessionsavgifterna, kravet på lokalt innehåll och sändningstillstånden är exempel på frågor hon tänker återkomma till. (SVT Kultur/TT) Pagrotsky varnar för mediepolitisering Det är mycket uppseendeväckande att moderaternas talesman i mediefrågor, riksdagsmannen Mats Johansson, kritiserar innehållet i SR:s programutbud, anser förre kulturministern Leif Pagrotsky. Det är helt exempellöst i Sveriges moderna historia att en så tung person som en talesman i de här frågorna för det parti som har mer än hälften av regeringsunderlaget gör på det här sättet. Vi politiker har ju annars haft som en hederssak att hålla oss borta från den typen av detaljingripande kommentarer, därför att Sveriges Radio och Sveriges Television ska vara oberoende av oss politiker eftersom det är deras jobb att granska oss politiker, säger Pagrotsky. Han anser att det nu sker en total politisering av mediepolitiken i Sverige som moderaterna driver fram. Han är säker på att moderaterna kommer att göra sig av med SR:s ordförande Ove Joanson. Nu vet vi att Sveriges Radios ordförande, som är utsedd av moderaterna, inte är lojal nog mot partipiskan och kommer att bytas ut mot någon snällt och lydigt redskap för regeringens politik. Vi står bara i början av denna obehagliga och för Sverige totalt främmande politisering av public service. Hur vet du att Ove Joanson kommer att bytas ut? Det är jag beredd att slå vad om. Pagrotsky lägger skulden till osäkerheten kring SR på centerpartiet och kristdemokraterna som gick med på moderaternas krav att hela verksamheten ska utvärderas innan valet 2010. Under den ekonomiska kris som SR nu genomgår har radiochefen Peter Örn sagt att det är politikernas fel att det fattas pengar genom att anslagen bara ökas med två procent per år, trots att kostnadsökningen är större. Pagrotsky säger tvärtom att SR har mycket goda ekonomiska villkor. (SR Ekot) Ordförandena i de tre public servicebolagen får ytterligare ett år Regeringen har i veckan förordnat journalisten Ove Joanson att fortsätta som ordförande och f.d. förbundsordföranden i Synskadades Riksförbund Lennart Nolte fortsätter som suppleant i styrelsen för Sveriges Radio AB. F.d. statsrådet Lars Engqvist (s) fortsätter som ordförande och chefredaktören Madeleine Grive fortsätter som suppleant i styrelsen för Sveriges Television AB. F.d. statsrådet Birgit Friggebo (fp) fortsätter som ordförande och högskolelektorn Oscar Pripp fortsätter som suppleant i styrelsen för Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringen har också utsett kommunalrådet Niclas Malmberg (mp) och kulturskribenten Karin Perers (c) till nya ledamöter i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR som är statens paraplyägarbolag. Beslutet innebär en utökning av styrelsen i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. 13,5 statliga miljoner till lokalradio och lokal-tv i Norge Medietilsynet har nu fördelat stöd på 9 milj nkr till lokalradioprojekt (4,2 milj) och lokal-tv-projekt (4,8). Dessutom delar de två riksförbunden Norsk lokalradioforbund och Norsk forbund for lokal-tv på ett driftstöd om 3,9 miljoner kr. Ytterligare en halv milj kommer att fördelas i sommar. Avsikten med stödet är att stimulera en kvalitetsorienterad och ekonomisk livskraftig lokal radio- och tv-miljö som når en stor publik. Stödområden är programproduktion, kompetenshöjande åtgärder och utvecklingsprojekt. The Voice i Finland blir en radio- och tv-station SBS byter 5 mars namn på sin finska hitradiokanal Uusi Kiss till The Voice. Finska The Voice kommer inte att använde det R&B- och hip-hop-format som lanserades i Sverige 2004 och som sedan dess har överförts till radiostationerna i Danmark och Norge. Vår inriktning är pop och rock, precis som på tv-kanalen säger Jussi Suvanto, programchef för The Voice i Finland. Vi tror att vi genom att slå ihop radion och tv:n till ett The Voice kan få radio- och tv-personalen att samarbete och på så sätt nå framgång .(Radionytt) Morgonpressen, tv och Internet reklamvinnare Den senaste statistiken från Institutet för reklam- och mediestatistik visar att den totala reklammarknaden i Sverige växte 2006 med 9,4 procent till 29,8 miljarder kr. Största reklammedium är morgonpressen 7.906 miljoner kr (+7 %) följt av tv 4.546 (+9,7%) , internet 2.642 (+50%) och direktreklam 2.518 miljoner. Radion ökade med 17,7 procent till 606 miljoner men dess andel av mediekakan är fortfarande mycket liten; 2 procent. Förslag i EU kan leda till att svenska mediemyndigheter läggs ner EU-kommissionären för kommunikationsfrågor Viviane Reding vill skapa en regleringsmyndighet på Europanivå som ska ersätta Post- och Telestyrelsen och dess europeiska kollegor. I USA finns den nationella, federala myndigheten Federal Communications Commission med långt gående befogenheter att reglera alla former av tele-, radio- och datakommunikation. Något liknande vill Reding åstadkomma.I ett möte med Europas 27 nationella myndigheter menade hon att dagens vildvuxna flora av regleringar, parat med det faktum att många nationella regleringsmyndigheter har historiskt täta kopplingar till den största telekomoperatören, är handelshinder som sinkar tillväxten i Europa. Enda lösningen är att centralisera regleringen till ett enda organ. De 27 myndigheterna tyckte inte om idén, men höll med om behovet av harmoniserad reglering, som sker bäst på nationsnivå. Regleringsmyndigheternas samarbetsorganisation European Regulators Group uttryckte denna vilja i en press release där man också uppmanade Reding att samverka med ERG i stället för att motverka. Självklart ska vi harmonisera mer i Europa. Men det finns stora skillnader mellan olika länder, och man måste ta hänsyn till lokala förutsättningar, säger Sara Andersson på PTS till Elektroniktidningen. Hon nämner demografiska skillnader, glesbygdsfrågor och varierad grad av bredbandsutbyggnad som frågor där hon menar att lokala myndigheter har större möjligheter än ett överstatligt organ att fatta rätt beslut. Men Viviane Reding för ärendet vidare till EU-kommissionen som senare i år ska fatta beslut i frågan. En ny myndighet på Europanivå skulle kunna vara på plats inom ett år. PTS och dess europeiska kollegor, kan då vara nedlagda. Men på PTS tror man inte den utvecklingen är sannolik. Kommissionen brukar vara mer positiv till ökad överstatlighet än ministerrådet och EU-parlamentet. Politiskt är ganska osannolikt att det blir majoritet för Redings förslag, säger Sara Andersson. (Elektroniktidningen) Kommentar: Om Reding vill skapa ett EU-organ som motsvarar amerikanska FCC innebär detta dessutom att för svensk räkning även ytterligare två myndigheter läggs ned; Radio- och tv-verket och Granskningsnämnden. Finsk public service vill lägga munkavle på riksdagskandidat Riksdagskandidaten, tjänstlediga tv-reportern Kenneth Stambejs insändare om digital-tv har fått ledningen för Yle att se rött. I insändarna har Stambej framfört det missnöje med digitaliseringsprocessen som han säger sig ha mött på fältet i sitt valarbete. Verksamhetsdirektör Annika Nyberg Frankenhaeuser tog i slutet av januari upp frågan med Stambej som emellertid inte lät sig kuvas utan fortsatte skriva insändare. I onsdags rann bägaren över och Stambej tilldelades en skriftlig varning, som pekar på att hans uttalanden klart strider mot arbetsgivarens intressen och han hotas med uppsägning om han framgent gör sig skyldig till liknande eller på annat sätt skadar arbetsgivaren. Stambej tolkar varningen som ett försök att sätta munkavle på honom. De vill att jag ska sluta kritisera digitaliseringen. Jag har i min kampanj talat för öppenhet och det handlar om min grundlagsenliga rätt att få yttra mig. Det vore fel av mig att tiga. Nyberg Frankenhaeuser säger till Hbl att hon har svårt att kommentera frågan eftersom det handlar om en intern angelägenhet på Yle. Stambej får gärna diskutera digital-tv så länge han är lojal men det har han inte varit. Fackliga ombudet på Yle, Terhi Tarvainen, anser att grundlagen står på Stambejs sida och att han har rätt att ta del i samhällsdebatten i synnerhet i sin egenskap av kandidat i riksdagsvalet. Tarvainen säger att Stambej inte har använt sig av intern information, att han bara har tagit del i en pågående allmän medborgardebatt och att han i sina insändare har låtit bli att skriva att han är anställd på Yle. (Hufvudstadsbladet) television Rupert Murdoch erkänner att Fox News inte är rättvis och objektiv Är Fox News verkligen ”fair and balanced”? Absolut inte. Det hävdar i alla fall dess ägare, Rupert Murdoch. Fox News är USA:s största nyhetskanal och har sedan starten 1996 varit en nagel i ögat på liberala amerikaner. Och få – oavsett politisk övertygelse – kan väl hävda att kanalen lever upp till sitt löfte att leverera ”rättvisa och objektiva” nyheter. Det gör nämligen inte ens deras egen ägare, mediemogulen Rupert Murdoch. Förra veckan satt han på World Economic Forum i Davos i en panel om vem som kommer att diktera agendan i framtiden. Moderatorn frågade om Fox News hade lyckats påverka allmänhetens uppfattning om Irakkriget. Nej, jag tror inte det. Vi försökte svarade Murdoch. I grund och botten stödde vi Bushs policy i Mellanöstern, men vi har varit väldigt kritiska till hur han har genomfört de. ”Varför är ingen upprörd?”, frågar sig News Corpse, en anti-Fox-blogg. (realtid.se) Användargenerat programinnehåll i allt fler kanaler Virgin Media kommer, att ta del av den användargenererade programmarknaden (UGC = user generated content), som skapas genom Al Gores Current TV, Current TV, kallas "the TV network created by the people who watch it", kommer på Virgin Medias plattform in i mars. Fyra månader tidigare har en liknande överenskommelse träffats mellan BSkyB och Current TV. I USA är 30% av Current TV:s utbud användargenererat. I december avtalade BskyB med Google vilket bl.a. innebär en ”white label” websajt för fritt delat videomaterial. Sajten kommer att kallas SkyCast. I september startade MTV Flux en kanal som visar klipp som laddas upp av tittare och vars tablå bestäms genom publikröstning. Samtidigt annonserade BT en online "social media network", BT PodShow, som avser att kombinera delar av YouTube med klipp och shower från underhållnings- och musikindustrin. (MediaGuardian) Tv-station ersätter nyhetsredaktion med tittare Clear Channels KFTY-TV i Santa Rosa Kalifornien har sparkat större delen av sin nyhetsredaktion och har de senaste månaderna bett lokalbefolkningen – dess filmare, dess collegestudenter och lärare, dess politiker och andra – om programmaterial för stationen. Oklart om betalningen dock. Vem skall bevaka de mest seriösa nyhetshändelserna? En del material lånas från lokala tidningar och tv-sajter på nätet. There will be a loss in local coverage, I'm not going to lie to you, säger en chef hos Clear Channel. But there are a lot of other places to get most of that information. (San Francisco Chronicle) TV4-chefen befarar riskkapitalbubbla i mediebranschen TV 4 växte i fjol med 14%, samtidigt som det visade en rekordvinst. Sedan en maktkamp om ägandet drogs i gång sommaren 2005 har aktiekursen mer än fördubblats. Men nu har Bonnier och riskkapitalbolaget Proventus köpt ut de andra ägarna och aktien avnoteras på börsen 2 mars. Är du glad att slippa aktiemarknadens ”räknenissar”? frågar Veckans affärer Pontus Herin TV4:s vd Jan Scherman. ”Både och, jag tycker att vi i alla år har gillat läget och uppfört oss på ett sätt som kan krävas av ett börsbolag. Men jag hävdar samtidigt att ett medieföretag mår bättre utanför börsen. Nyhetsförmedling och inte minst opinionsbildning kräver en långsiktighet av ägarna och det prioriteras inte på börsen med kvartalshysterin och den ständiga fokuseringen på att skära kostnader.” Men nu ägs ni till hälften av ett rent riskkapitalbolag, Proventus. Borgar det verkligen för långsiktighet? ”Jag ser inte Proventus som ett klassiskt riskkapitalbolag. Det är en bra ägare som främst är inriktat på att rita om mediebranschens nordiska karta.” Är det till och med så att riskkapitalbolag kan vara mer långsiktiga än börsen och därmed är bättre ägare till mediebolag? ”De säger ju att de har ett tre- till femårsperspektiv vilket är längre än ett kvartal. Men, nej, jag tror inte att det är bra. Riskkapitalbolagen har som enda syfte att maximera vinsten och det passar inte bra för medieföretag där det finns så många andra nyckeltal att ta hänsyn till för att bli framgångsrik, som just kvaliteten och publicistiska mål. Dessutom befarar jag att vi just nu ser en bubbla på marknaden med alla de affärer som vi sett de senaste åren där riskkapitaljättar köpt mediebolag till vad jag ser som helt galna värderingar. Jag befarar att det inte finns några industriella köpare som kommer ta vid när riskkapitalbolagen vill sälja.” Proventus gör ingen hemlighet av att de vill kliva av som ägare när den nordiska tv-marknaden har strukturerats om. Kan du tänka dig att ha Bonnier som ensam ägare? Vinnaren i vår bransch blir den som klarar av att producera det bästa och mest kvalitativa innehållet på alla olika tänkbara plattformar. Historiskt sett har säkert Bonnier gjort rätt som låtit olika delar dra åt sina egna håll, men det är nya tider nu. Bonnier rör sig i snigelfart till skillnad mot Schibsted som är ett betydligt mer snabbfotat djur och har förstått vart branschen är på väg!” Läs hela intervjun på http://www.ekonominyheterna.se/va/magasin/2007/08/scherman-lamnar-borsen-1/index.xml Riskkapitalet tar över ProSiebenSAT1 EU-kommissionen har nu godkänt att Tysklands näst största tv-bolag ProSiebenSAT1 får köpas av riskkapitalbolagen Permira och Kohlberg Kravis Roberts (KKR). Även om dessa bolag redan har stora intressen i mediebranschen kommer inte detta köp enligt kommissionen att utgöra något hinder för konkurrensen. ProSiebenSAT1 förväntas att senare i år slås ihop med dessa rikskapitalbolags europeiska medieverksamhet SBS Broadcasting (som i Sverige bl.a. äger Kanal 5 och kontrollerar halva reklamradion). Därmed blir man stora tillräckligt att ta sig an ärkerivalen på tyska marknaden RTL. (AFP) Personalminskningar befaras på TV4 Med ny digital teknik kan TV 4 sända regionala program från ett enda programkontor i stället för från 15 lokala stationer. Många anställda befarar därför kraftiga personalminskningar. Vi har tittat på tekniken men jag vill av konkurrensskäl inte säga något mer, säger Bo Lennart Johansson, teknikansvarig på TV4. Flera medarbetare på TV4s lokala stationer säger att den lokala känslan försvinner när programmen ställs samman centralt. Dessutom minskar behovet av personal. Jag känner stor oro. Vi frågar cheferna men de har inte fått några besked, säger Helena Brunkman, sektionsordförande på TV4 Göteborg. Enligt TV4 Sveriges vd Åsa Severed pågår en utredning om den framtida tekniken, men inga beslut har fattats. Vi tror mycket på lokal TV. Det är både redaktionellt och kommersiellt en bra affär. (Journalisten) Stora teknikföretag vill använda ledigt tv-utrymme Microsoft skall nu för FCC:s Office of Engineering and Technology presentera en demonstrationsapparat som skall klarar av att ta vara på s.k. ”vitt utrymme” eller ledigt frekvensutrymme i tv-spekrat. Tillsammans med fem andra teknikföretag (Google, Dell, Hewlett-Packard, Philips och Intel), vill Microsoft kunna påverka regeringen att öppna detta eterutrymmet för trådlöst Internet. Att använda ledigt utrymme på detta sätt kommer inte att störa nuvarande teknik enligt Microsoft. (Seattle Times) Bra skottpengar på norska tjuvtittare NRK påstår att cirka 250.000 hushåll som borde ha betalt tv-licens. Nu trappar public servicebolaget upp jakten på licenssmitare. NRK:s licensavdelning ökar antalet kontrollanter från 50 till 60. Dessa arbetar på provision för att driva in pengar effektivt. I en tätort får indrivarna 250 kr per ny licensbetalare och i glesbygd får man mer betalt. De bästa kontrollanterna tjänar en bra vecka 15.000 kr enligt radio P4. (Kampanje) Kamera och Viacom på den nya internetplattformen Joost Kameras nöjeskanal WOW! TV, kommer att distribueras via Joost. Kanalen, som kommer att finnas på nio olika språk (svenska, danska, engelska, tyska, spanska, ryska, polska, arabiska och mandarin), blir tillgänglig 1 mars. Genom att klicka in på WOW! TV på Joost plattform kommer tittare i hela världen kunna se de senaste nöjesnyheterna och skvallret, i full tv-kvalitet på sina datorer. Joost, som fram till nyligen gått under namnet ”The Venice Project”, är den första globala TV-plattform som samlar innehållsägare, annonsörer och tittare i en interaktiv community. Vi är mycket glada över det här samarbetet med Joost. Dels för att våra tittare kommer att få en bättre upplevelse med full TV-kvalitet, dels för att vi räknar med att nå ut till mängder av nya tittare runt om i världen, säger Henrik Eklund, VD på Kamera. Mediejätten Viacom har senaste tiden tagit strid med Google om de mer än 100.000 videoklipp som laddats upp på YouTube utan Viacoms godkännande. Nu har Viacom bestämt sig för att tillhandahålla video till Joost. Det handlar om hundratalstimmar program från MTV, Paramount Pictures och BET Networks som Joost användare får tillgång till utan kostnad. Stopp för TV3:s kringgående av norska tv-regler I anslutning till EU:s förslag till reviderat tv-direktiv säger kulturminister Trond Giske till Dagsavisen att man nu går in för att varje land skall ha kunna ha egna regler inom direktivet. Detta innebär att tv-bolag också måste ta hänsyn till mottagarlandets regelverk. Detta kan innebär att TV3, som nu sänder från London, måste följa samma regler som sina kommersiella konkurrenter som sänder från Norge exempelvis ifråga om reklamavbrott och produktplacering. Det viktigste ved å få et digitalt bakkenett er å få like konkurransevilkår for alle de kommersielle kanalene. Giske räknar med att Norge kan behålla sina stränga regler. (Kampanje) Bush vill skära ner public television Samtidigt som President Bush föreslår kraftiga anslagsökningar till försvaret, som får $622 miljarder, tar han åter upp striden om statliga stödet till icke-kommersiella public television genom att föreslå en nedskärning av stödet till Corporation for Public Broadcasting med nästan 25 %. Detta skulle innebära att man tar $114 miljoner av de 460 som CPB budgeterat för från nästa verksamhetsår. Bland de områden som drabbas särskilt hårt är finansieringen av den digitala övergången för tv-stationerna. En talesman för PBS säger att nedskärningarna kommer att bli katastrofala för tv-stationerna. Kongressmannen Ed Markey (D-MA) kommenterar de föreslagna nedskärningarna In a 24-7 television world with content often inappropriate for young children, the public broadcasting system represents an oasis of quality, child-oriented educational programming. We owe America’s children and their parents this free, over-the-air resource. Antalet HDTV-hushåll trefaldigas till 2011 Under de närmsta fem åren kommer antalet HDTV-hushåll i världen trefaldigas enligt en rapport från Informa Telecoms and Media. 2011 kommer det att finnas 148 miljoner HDTV-hushåll. I slutet av 2006 fanns det 48 miljoner sådana hushåll bland världens 1,2 miljarder tv-hushåll. Idag finns 58% av HDTV-hushållen i USA, 20% i Japan. På listan kommer sedan Kanada, Kina, Storbritannien och Tyskland. Brittiska satellitbolaget BSkyB lanserade sin HD-service i maj 2006 och har förra månaden uppnått 184.000 abonnenter. BskyB menar att detta är den snabbast växande tjänsten någonsin. HD blir också ett av det viktigaste dragplåstren när nya bolaget Virgin Media, som består av en sammanslagning av kabelbolagen NTL och Telewest samt Virgins mobiltelefonverksamhet, nu lanserats. (Reuters) Gotlandskanalen lämnar etern Den marksända digitala lokala tv-kanalen Gotlandskanalen släcks. En månad har gått sedan konkursen och eftersom man under den här tiden inte lyckats hitta intressenter som vill ta över har konkursförvaltaren, Bo Söder beslutat att upphöra med sändningarna och slutgiltigt släcka kanalen. Gotlandskanalens skulder uppgår till 300.000- 400 000 kr. (Gotlands Tidningar) Europe by Satellite börjar sända från ny satellit Från och med den 1 mars ändrar EU-institutionernas tevetjänst Europe by Satellite (EbS) satellit till SIRIUS 2-satelliten. Det innebär att även tv-stationer längs den amerikanska östkusten, i Latinamerika, Karibien och på Kanarieöarna kan ta emot EbS-sändningar och material. Sedan tidigare når EbS-sändningar Europa, Nordafrika och Mellanöstern. EbS vände r sig i första hand till teve och radiostationer. Allmänheten kan också följa sändningarna live på internet på EbS-hemsida. EbS sänder bland annat från Europaparlamentets sessioner i Strasbourg. Öppna kanalerna i Göteborg m.fl. städer vidare sänder regelbundet dessa sessioner. radio Nedskärningar hos Sveriges Radio Förslaget innebär att 80 av de ca 110 miljonerna som skall sparas ska tas genom minskade personalkostnader, där naturlig avgång och frivillighet är en fortsatt ambition, säger SR:s vd Peter Örn. Uppsägningar kan dock inte uteslutas. För att öka både den interna och externa rörligheten sätts ett stimulansprogram igång inom SR, där medarbetare kan söka stöd för att utveckla sin kompetens och kunna byta arbetsplats inom företaget – eller få särskilt stöd om man bestämmer sig för att sluta. Bland principiella frågor om förändringar av verksamheten som styrelsen ska fatta beslut om finns förslag om att utöka rikssändningarna i P4 på vardagar, och minska den lokala sändningstiden i motsvarande grad. Alternativt föreslås annan utbudsförändring i SR:s kanaler av motsvarande ekonomisk omfattning. Örn föreslår vidare något avkortad sändningstid i P1 på natten, och att styrelsen bekräftar att kostnaderna för webb, mobil och DAB ska klaras inom medelsramen senast från ingången av 2008. Berwaldhallen måste klara 2007 inom tilldelade medel, vilket kräver besparingsprogram och ökade intäkter. Örn föreslår vidare att styrelsen beslutar frysa SR:s distributionskostnader på nuvarande nivå, och att ambitionen att nå nya publiker genom satellitdistribution slopas. Styrelsen skall också fatta beslut om de övergripande principerna för SR:s kostnadsminskningar. Peter Örn meddelade på torsdagens styrelsemöte att han avser att snarast göra en översyn av de nya programmen och förändringarna i Sveriges Radios utbud, med anledning av kritik. Han återkommer till styrelsen under mars för att informera om slutsatser och åtgärder. Varken styrelsen eller radioledningen har några avsikter att förändra kanalernas karaktär, eller sänka den kvalitet som finns i Sveriges Radio, säger Örn. Den kritik som har formulerats externt och internt mot det praktiska genomförandet av styrelsens intentioner, oroar givetvis styrelsen, säger styrelseordföranden Ove Joanson. Det är mitt ansvar som vd och radiochef att följa upp programtablåerna och de nya programmen i syfte att värna kvaliteten, vårt sätt att uppfylla public service-uppdraget och de långsiktiga mål som styrelsen har fastställt, säger Peter Örn. Inga beslut fattades vid sammanträdet 22 februari, vilket var väntat eftersom MBL-förhandlingarna hade ajournerats i avvaktan på att de fackliga organisationernas löntagarkonsult har satt sig in i underlaget. Nästa ordinarie sammanträde hålls 3 april. Oro för Radio Gotlands krisbevakning Landshövding Marianne Samuelsson och kommunalrådet Eva Nypelius reagerar i en skrivelse till SR:s styrelse på hotet om nedskärningar av lokalradion. Radion är den viktigaste informationsgivaren vid större kriser menar man och pekar på vad som upplevts "vid både orkanen Gudrun och stormen Per". När de talat med lokalradiochefen Helena Bremberg fick de veta att lokalradion kan klara en ökad arbetsbelastning i det korta perspektivet, men att det kan bli problem under en långdragen händelse. Även en halverad bemanning av tekniken kan medföra problem vid krisbevakning. Både kommunen och länsstyrelsen ställer sig tveksamma till lokalradions uthållighet vid en långvarig kris. Dessutom går man miste om viktig kompetens. Nypelius och Samuelsson vill också ha besked om styrelsen kommer att vidta några åtgärder för att behålla den viktiga hf-tekniken som gör att man kan direktsända från hela ön. Till sist undrar de om styrelsen har någon uppfattning om var smärtgränsen går för hur många anställda som behövs för att klara beredskapsuppdraget. (Gotlands Tidningar) Stormig debatt om Sveriges Radio Många inlägg om Sveriges Radio har publicerats under februari. Vi redovisar här fyra engagerade inlägg av Martin Jönsson i Svenska Dagbladet/Ekonomi, och Marie-Louise Samuelsson i Dagens Nyheter kan läsas in helhet på nätet. Dessutom inlägg från två SR-anställda P1:s Björn Elmbrant och lokalradiochefen Leif Eriksson i Radiotidningen. Det handlar om en styrelsekris En upphetsad debattör krävde i veckan att det skulle upprättas en katastrofkommission för SR. Det vore, milt sagt, att ta i. Det public service-radion framförallt behöver är en styrelse som tar sin uppgift på allvar skriver Martin Jönsson i Svenska Dagbladet/E24. Det uppges råda kris på SR. När var det inte kris på SR? Det mesta som gäller public service-radion har en tendens att bli väldigt dramatiskt, vilket till en del handlar om ett enormt publikengagemang, men även om att organisationen är en av det svenska medievattnens största oljetanker: enorm, men svårstyrd och usel på snabba manövrar. Den här gången är det flera småkriser som sammanfaller. Dels en omdiskuterad omläggning av tablån, dels en intern omorganisation, dels beskedet häromveckan om att SR i år måste spara 100 miljoner kr under 2007. Är det sagt, i varje fall. Men man vet aldrig. Under de snart fyra år som den här styrelsen har verkat har den inte precis utmärkt sig för handlingskraft och tydlighet, snarare tvärtom. Det första misstaget var att så envist låsa sig fast vid digitalradion, dab, som den enda framtidsvägen. I brev till regeringen hävdade styrelsen att allt annat än dab skulle göra radion ”marginaliserad som massmedium”. Det var ett rent utpressningsförsök gentemot politikerna – och när det misslyckades hamnade SR i ett strategiskt vakuum, som spred oro i den redan utredningsuttröttade organisationen. Det andra stora misstaget gäller ekonomin. Med stöd av tillfälliga tillskott från pensionsmedel och teknikanslag har SR undvikit att genomföra nödvändiga effektiviseringar. När situationen nu blir ohållbar, med ett förväntat underskott på 100 miljoner kr, skyller styrelsen på politikerna och hävdar att radion ”systematiskt och medvetet underfinansierats” av riksdagen – när det i själva verket är SR som levt över sina tillgångar. Radion är inte i kris. Men styrelsens agerande, eller brist på det, bidrar till att skapa en skriver Martin Jönsson. Läs hela debattartikeln:http://www.e24.se/dynamiskt/reklam_media/did_14602689.asp Byt ut ledningen! SR är i ekonomisk och publicistisk kris. Och ledningens svar på kritiken är både komiskt och lögnaktigt. Peta vd:n Peter Örn, uppmanar DN:s radiokritiker Marie-Louise Samuelsson i en lång debattartikel. Bl.a. skriver hon att SR behöver en Eva Hamilton. Skälen är ett akut och grandiost organisationshaveri, ekonomisk kris samt, inte minst, kommande politiska beslut om public service. SR behöver nämligen någon annan än Örn, någon som, likt Hamilton, är journalist och som redan jobbar med public service. Någon som kan återskapa det illa tilltygade förtroendet hos både lyssnare och medarbetare, någon som, utan frälsarimage och bortom flosklerna, hävdar public service roll och ställning. Samuelsson menar att Örn är en vän av public service men har inte förmått omsätta i åtgärder som gynnar SR:s publicistiska praktik. Han lät Jan Engdahl, doldis också i Radiohuset, leda det omsusade förändringsarbetet "SR 2010" och parallellt vara högste chef för de dab-planer som SR, trots övertydliga stoppsignaler från kulturdepartementet, fortsatte att driva. Och när politikerna formellt avblåste dab-satsningen tog inte ledningen konsekvenserna av detta och avgick. I stället lät de martyriskt meddela att de fick väl försöka ändå, trots att alla deras planer hade utgått från dab. Och man fortsatte, utan dab, men med hjälp av konsulter som dyrt sålde råd anpassade efter kommersiella medier. SR-2010-dokumenten fylldes därför av målgruppstänkande och det gängse tankegodset kring "form", "tilltal" och "varumärken". Och SR-styret har de senaste åren lierat sig med varumärkenas byggsväng och produktförpackning, man har lärt att det är "ständig förändring" som gäller liksom att det är både folkligt och billigare att krympa världen till "igenkännlig" vardag och kvartersnyheter, glöm det där med globalisering när det gäller medieklimatet 2007. Och detta må vara säljande koncept för vinstdrivande företag, men SR är inget "mediehus". SR är en unik, ojämförlig verksamhet med rätt att ställa sig vid sidan av den mediala allfarvägen och till exempel låta språkbruk förändras av egen kraft och journalisters och lyssnares användning, i stället för att med konstlade medel försöka hetsa fram ett "nytt tilltal". Samuelsson menar att internt och externt missnöje har minsann funnits under åren, men aldrig i närheten av det läge SR nu befinner sig i. Och protesterna handlar icke om enstaka program, utan om att en ledning som uttalat vill "bort från P 1-tänket" inte uppfattas som pålitliga förvaltare av public service som frizonen i en genomkommersialiserad offentlighet, av något som skiljer sig från de mediala föryngringsytorna. I själva verket är det ju SR:s ekonomi som bör hårdgranskas. Hur kan företaget ens överväga att starta nya kanaler, som i Göteborg, när pengarna inte räcker för att göra program i de befintliga? Och vart har pengarna tagit vägen? Dab? Webbsatsningar? De (minst) dubbla lagren av chefer och beställningsprocedurer? Har licensmedel använts som riskkapital i privata bolag? Nyligen har både kd:s Dan Kihlström och moderaternas Mats Johansson haft detaljerade synpunkter på Sveriges Radio. Det är ovanligt, men logiskt. Politiker är som travkuskar, de kör i uppkommen lucka. Och det är SR-ledningen som har krattat för klåfingrigheten, genom publicistisk otydlighet och organisatoriskt kaos har man öppnat dörren på vid gavel för public servicefiender. Och en ledning som inte kan skilja på vad som är kreativt kanalöverskridande och på vad som är förödande utplåning av kanalidentitet ska inte bli förvånad om det kommer politiska förslag om att banta public service-radion till en enda kanal skriver Samuelsson bland annat. Läs hela debattartikeln på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=620661 Khmererna har erövrat Radiohuset P1 håller på att bli ett nytt P4 och SR:s roll som kunskapsföretag håller på och erodera. Den salvan avfyrar P1-profilen Björn Elmbrant på Aftonbladets kultursida. Han är starkt kritisk till de förändringar som nu sker av P1:s tablå. Han anser att den blir allt mer lik systerkanalen P4. Och är hård i sina ord när han pekar ut de skyldiga: Nu har khmererna från P4 erövrat huvudstaden och intagit Radiohuset. Det är för det mesta radiobyråkrater som sällan eller aldrig gjort egna program och vars tidigare publicistiska insatser som lokalradiochefer exempelvis varit att skicka ut dekret om att Elvis skulle spelas varje timme, skriver Elmbrant i Aftonbladet. Elmbrant ger också en rad exempel på förändringarna. Naturmorgon har ersatts med Jonas Val, med Jonas Leksell som programledare. Han kritiserar också programmet ”Lindau i P1”, som ett program som gör lyssnaren så generad att man vill krypa under bordet. Mest oroad är Elmbrant av att samhälls- och utrikesbevakningen trycks tillbaka när P1 satsar på nya områden. ”Utrikesmaterialet i Studio Ett pressas tillbaka till förmån för direktsända fönster från köpcenter.”(Resume) Läs hela artikeln: http://aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,1000098,00.html Konkurrensen kommer inte från reklamradion utan mediehusen Leif Eriksson kanalchef SR Gävleborg skriver i Radiotidningen att fokus enbart inte kan sättas på de 100 miljoner som skall bort ur en budget på 2,3 miljarder. Vi måste veta vad vi gör i ett större strategiskt perspektiv. Han efterlyser visioner i stället för problemorienterat arbete. Några visioner är ett P3 som allt mer sällan från studion och allt oftare från miljöer där publiken finns. En nyhetskanal som ger SR Ekots nyheter och aktualiteters hela utbud, men också de lokala nyheterna i en snygg, smart och proffsig design. En storsatsning på att få ut utbudet i kabel och via digitalboxar. En formell flytt av ledningen för någon av de större rikskanalerna till Malmö eller Göteborg. En debattgladare policy där kanal och redaktionschefer för kommunicera t.ex. nya programsatsningar. Eriksson konstaterar att SR står inför en hårdnande konkurrens, men tror inte detta kommer från reklamradion (PLR). Det är istället tidningarnas förvandling till totala mediehus som kommer att producera ett väldigt public servicenära utbud. Det handlar om text, men också om webb, mobil och digitalboxradio och tv. SR kommer att inom kort kommer att konkurrera med mediehus med växande ekonomiska muskler och som har kompetens att producera radio och tv. Eriksson pekar på att det lokala har dragningskraft och nu är tid att utveckla P4 ännu en gång. P4-kanalerna måste bli lokala under längre tid av dygnet också under delar av dygnet nu när många tidningar blir mindre lokala. SR Metropol – ny radiokanal i Stockholm 2 april startar Sveriges Radio en ny storstadskanal SR Metropol i Stockholm på 93,8 (tidigare P4 Radio Stockholm). Med SR Metropol kommer Sveriges Radio att erbjuda stockholmarna en radio med fokus på livet och människorna i storstaden. Att SR Metropol är en storstadskanal med globalt perspektiv kommer till exempel att märkas i kanalens egenproducerade nyhetssändningar. Musiken vänder sig till en urban publik. Musikvalet kommer att tydligt spegla Stockholms mångkulturella värld. Kanalen avser även att uppmuntra integration och gemenskap genom att öka kunskapen om och identitetskänslan för huvudstaden. SR Metropol vänder sig kvinnor och män i åldern 20-50 år som bor i storstadsområdet. Kanalen går även att höra på ytterligare fyra frekvenser i storstadsområdet: Norrtälje 102,1, Väddö 94,7, Nynäshamn 102,9 och Södertälje 97,6. Christer Modig, vd för MTG Radio tycker enligt Dagens Media att SR Metropol är ännu ett steg mot en kommersialisering av public service. Samtidigt uttrycker personalen på SR att den nya kanalen riskerar att bli underbemannad. När SR startade hiphop-kanalen Din Gata i Malmö tappade SBS-kanalen The Voice hälften av sina lyssnare. Sedan dess har reklamradiocheferna skrivit ett protestbrev till kulturdepartementet om att SR konkurrerar med reklamradion. I brevet framförde cheferna också farhågor om att liknande kanaler skulle startas i Göteborg och Stockholm. Namnet Metropol och inriktningen på musiken låter inte som public service för mig. Vi får se vad de sänder när kanalen startar men jag utgår från att SR fortsätter på sin inslagna bana att konkurrera med den kommersiella radion, säger Modig. SR:s nya radiostationer hett ämne i riksdagen I en skriftlig riksdagsfråga till kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth skriver Tomas Tobé (m) att SR historiskt inte har valt att efterlikna den kommersiella radion men detta förändrades då SR i maj 2006 startade den lokala radiokanalen ”Din Gata 100,6” i Malmö. En kanalen bär tydliga inslag av att vara just en renodlad musikkanal och har dessutom en liknande målgrupp som de befintliga kommersiella radiokanalerna The Voice och NRJ. Tobé frågar vilka åtgärder kulturministern avser att vidta med anledning av att SR startat Din Gata 100,6? Kulturministern skriver i sitt svar att beträffande innehållet i SR:s sändningar så gäller generellt att de har frihet att forma sitt utbud efter de ramar som ges i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Hur SR väljer att i detalj utforma sina kanaler vill hon inte närmare kommentera. I det fortsatta arbetet med att ta fram ett brett beredningsunderlag inför den kommande tillståndsperioden för public servicebolagen ingår bland annat frågan om utvecklingsmöjligheterna för radio och tv i allmänhetens tjänst. Hon vill dock framhålla att hon är medveten om att den kommersiella radion befinner sig i en svår situation och ser allvarligt på dess problem. Vart tog pensionspengarna vägen? Fackklubbarna på SR måste låta en oberoende utredare granska hur företaget använt de 342 miljoner kr som SR fick tillbaka från försäkringsbolaget Alecta. Det anser Jan Mosander, senior reporter på Ekot, som har reagerat på ett uttalande av SR:s styrelseordförande Ove Joanson om att Alecta-pengarna snart är slut. Alectas investeringar gick i slutet av 90-talet bättre än väntat och SR hade betalat för mycket i pensionsavsättningar. Alecta beslöt 2000 att betala tillbaka pengar under en femårsperiod. Efter en tvist mellan fackklubbarna och SR-ledningen om hur pengarna skulle användas enades parterna om att 110 miljoner skulle gå till avtalspensioner, 38 miljoner till vidareutbildning och 14 miljoner till ett konto för projekt för att främja arbetsmiljön. SR använde tre miljoner av Alecta-pengarna till att ersätta Joachim Berner, den VD som inte hann tillträda. 71 miljoner av Alecta-pengarna har gått till utveckling av ny teknik. Sedan återstod 100 miljoner kr som skulle betalas ut under 2004 och 2005. Mosander anser att det är obegripligt att fackklubbarna på SR gick med på att företaget fick bestämma över hur största delen av pengarna, som är medarbetarnas, skulle användas. Han påpekar också att SR:s årsredovisning inte ger någon fingervisning om hur SR spenderat pengarna. Han vill därför att klubbarna tillsätter en oberoende utredare går igenom SR:s årsberättelser och på ett pedagogiskt sätt förklarar för medlemmarna vad som egentligen står i dem. Ola Gäverth, ordförande i journalistklubben på SR, är dock tveksam. Jag tycker att vi har fått information från ledningen, även om företaget slarvat med återkopplingen om vilka projekt pengarna faktiskt har gått till. Jan Mosander anser också att det är hög tid att public serviceföretagen omfattas av offentlighetsregler. Lagen måste ändras så att allmänheten får insyn i hur deras pengar används. Jag menar inte att public serviceföretagen ska behöva redovisa uppgifter som kan skada dem i konkurrensen med privata bolag. Självklart måste man också se till att källskyddet inte kan få minsta skråma av en större öppenhet. Här instämmer Ola Gäverth: SR är svenska folkets företag och då måste folket få insyn i hur det sköts. Det är också viktigt därför att SR är ett journalistiskt företag som ska vara för öppenhet. (Journalisten) Vinst för MTG Radio MTG Radio trefaldigade sin vinst till 78 miljoner kronor under förra året. Samtidigt ökade omsättningen med 49 procent från 290 till 433 miljoner kronor. Under fjärde kvartalet ökade vinsten till 33 miljoner, medan den var bara 10 miljoner året innan. Omsättningen för fjärde kvartalet blev 169 miljoner, mot 77 miljoner under motsvarande period 2005.I siffrorna för MTG Radio ingår även norska P4. För hela MTG gick omsättningen för första gången över 10 miljarder kronor. (Radionytt) Förslag till omplanering av FM-bandet i Danmark Nederländska Broadcast Partners har på uppdrag av den danska regeringen har tagit fram en helt ny frekvensplan. Företaget har även gjort om FM-banden i Nederländerna och den flamländska delen av Belgien. Syftet med omplaneringen är att ge plats för fler rikstäckande kanaler och att samtidigt öka sändningsområdena för lokala stationer. Det sker genom en tätare packning av FM-bandet. De stora rikskanalerna ska så långt som möjligt sända på varsin rikstäckande frekvens, en lösning som kallas "single frequency network". Reformen är en del av en mediepolitisk uppgörelse från 2005 mellan den borgerliga regeringen och oppositionen. Uppdraget till Broadcast Partners gavs i maj förra året. På torsdag ska de danska politikerna diskutera den nya FM-planen och besluta om projektet ska förverkligas.(Radionytt) BBC testar DRM på mellanvåg BBC Radio och sändarbolaget National Grid Wireless kommer att i slutet av april börja testsända digital radio (DRM) på BBC Radio Devon i Plymouth på mellanvåg 855 kHz. Man kommer att använda en utvald lyssnarpanel i sändningsområdet som kommer att vara försedd med mottagare för såväl DRM som FM och DAB. De två bolagen kommer att redovisa resultatet från testsändningarna i mitten av nästa år. 18 söker utrymme i andra DAB-multiplexen i Schweiz Det har kommit in 18 ansökningar om licens för den andra DAB-multiplexen i tysktalande Schweiz. Kanalerna betecknas av en stor variation i programinnehåll. Sändningstillstånden kommer att delas ut under våren. Danska Radio 100FM sänder gärna på DAB I motsättning till TV2 Radio (se tidigare nyhetsbrev) är konkurrenten Radio 100FM beredd att bjuda på flera DAB-kanaler. Därmed är Radio 100FMs direktör Jim Receveur helt oenig med TV2 Radios Jens Rohde, som inte tror på DAB. Hvis TV 2 Radio ikke har lyst til at sende på digital radio, vil vi gerne overtage deres kanaler," säger Jim Receveur til MediaWatch. Han menar dock att en omplanering av FM-bandet är fortfarande viktigt för såväl Radio 100FM som alla andra kommersiella stationer. DAB-lyssningen fördubblad i Danmark Antalet danskar som lyssnar på DAB-radio har fördubblats på bara ett år. Under fjärde kvartalet 2006 hade 721.000 danskar en DAB-mottagare hemma, vilket motsvarar 15,7 procent av befolkningen. Ett år tidigare var motsvarande siffra 309.000. Även om de breda FM-kanalerna fortfarande dominerar radiolyssnandet, börjar de digitala nischkanalerna nu synas i statistiken. DR:s fyra största DAB-kanaler - DR Soft, DR Boogie, DR Rock och DR X - stod för 1,1 procent av radiolyssnandet i Danmark under 2006, enligt Gallup. Utmanare till DAB och HD Radio får kinesisk partner Digital Radio Express baserat i Silicon Valley har inlett samarbete med det stora kinesiska hemektroniktillverkaren TCL om utveckling av det digitala radiosystemet FMeXtra (som prövats i bl.a. Oslo). TCL, som bl.a. är verksam på tv och mobiltelefonområdet, kommer att ta i bruk FMeXtra på flera kinesiska radiostationer för att pröva systemet. De första produkterna inom systemet som blir resultatet av samarbetet kommer att marknadsföras i USA under varumärket TCL Group. (Radio World) Närradio vill sända mer för fler Närradion i Halmstad vill utöka sina sändningar för att på sikt kunna sända dygnet runt och har ansökt om bidrag från kommunen för att kunna flytta sin sändare till radio/tv-masten i Oskarström, något som skulle kosta 100.000 kr om året, utöver en engångskostnad på 30.000 kr. Halmstads närradio sänds idag från Sturegymnasiet och når bara invånarna i Halmstads allra närmaste omgivningar. (P4 Halland) Inga pengar efter närradiokonkurs Smedjebackens nya närradioförening lämnar inga pengar efter sig till kommunen. I ett brev till kommunen konstaterar advokat Per Råström att pengarna inte räckte till konkursförfarandet. Det var totalt skulder på 180.000 kronor när föreningen begärde sig själv i konkurs. Leverantörsskulderna var huvuddelen på 179.000 kr. De stora fordringsägarna är Stim, Närradio AB genom avgifter. Kommunens fordran på föreningen var bara 2.700 kr. (Dala-Demokraten) Jazzradio startar i Budapest En ny ungersk radiostation som dygnet runt helt ägnar sig åt jazzmusik, 90.9 Jazzy Rádió, har nu startat. Målgruppen är främst välutbildade lyssnare med höga inkomster. Första sändningsdagen hade man redan 4-5 % av radiopubliken och man siktar på att fördubbla denna andel. Radiostationen har kostat 400.000 euro at starta och ägarna räknar med break-even redan om ett år. 90.9 Jazzy Rádió drivs som icke-vinstutdelande “public programme service,” vilket betyder att man får sända sex minuter reklam i timmen (hälften mot vad en kommersiell station får sända). (caboodle.hu) Satellitradiobolagen vill gå samman De två amerikanska satellitradiobolagen Sirius och XM har bestämt sig för att gå ihop. Chef för det sammanslagna bolaget blir Mel Karmazin, som är VD för Sirius och som innan dess var chef för CBS. De nuvarande aktieägarna i Sirius och XM kommer att äga hälften var av det nya bolaget. Sirius och XM omsatte under 2006 $1,5 miljarder och har totalt 14 miljoner abonnenter (Marksänd radio på mellanvåg och FM beräknas ha 200 miljoner lyssnare i USA). Det har kostat bolagen sammanlagt $6 miljarder under fem år för att bygga upp denna abonnentbas och man går fortfarande med förlust. Detta är också huvudskälet till samgåendet. För att affären ska kunna genomföras krävs godkännande av både aktieägarna, mediemyndigheten FCC och det amerikanska konkurrensverket. En analytiker tror att myndigheterna godkänner affären eftersom satellitradio konkurrerar med marksänd radio, webbradio och mp3-spelare. Radio- och tv-branschens lobbyorganisation NAB uppmanar dock regeringen att säga nej. Med tanke på regeringens historik med att motsätta monopol av alla slag skulle vi bli chockade om man lät Sirius och XM gå samman menar NAB. (Financial Times, International Herald Tribune). Affären kommer också att möta motstånd från konsumentgrupper främst Consumer Coalition for Competition in Satellite Radio (C3SR) som säger sig vara “ready to oppose the merger and fight for consumer choice and public interest.” C3SR har bildats av juridikstuderande, som alla är satellitradioabonnenter. Slut med reklamradio i skolan Nu är det slut med reklamradio i högtalarna under skoltid på Glömminges skola på Öland. Eleverna har fått lyssna på Rix FM under lektionerna. Detta har upprört föräldrar som nu vill ha ett stopp på det hela. I lokala tidningen skriver man idag "Gert Fylkings minst sagt vulgära språk blandas med reklamjinglar och popdängor." Rektorn håller med och anser att Barnen ska lyssna på utbildningsradion och inte reklamradio.". Den musik som ska används i skolan ska väljas med gott omdöme. Här är det närmast reklamen jag vill ta avstånd ifrån. Vi har självklart inget emot musik av olika slag i undervisningen. Vi blandar allt från avslappnande musik till låtar från melodifestivalen, säger rektor Linnea Danielsson till Barometern annat Medieprofessor ger presstödet godkänt Svenska Dagbladet har ingen chans utan presstödet. Det vet Bonnier och lobbar därför aktivt för att få bort det, säger professor Karl Erik Gustafsson, som nu överlämnat sin rapport om det svenska presstödet till regeringen. Rapporten ska nu analyseras av tjänstemän på kultur- och näringsdepartementen innan den presenteras för EU-kommissionen i Bryssel 20 mars. Någon form av utlåtande från EU:s sida väntas komma i sommar. Folkpartiet och moderaterna är emot presstödet, hur de andra partierna i den borgerliga alliansen ställer sig är oklart. Gustafsson vänder sig till EU-kommissionen i sin välskrivna rapport. EU kan inte ha någon idé om hur det ser ut hos oss. Den svenska dagspressen är till exempel väldigt stark på landsorten medan andra länder, som Storbritannien, alltid ser på pressen ur ett storstadsperspektiv. Presstödet uppgår i dag till drygt en halv miljard kr per år, varav de två storstadstidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet får 65,4 miljoner vardera. För Svenska Dagbladet betyder det nära åtta procent av intäkterna och för Skånska Dagbladet hela 32 procent, säger Gustafsson. Skillnaden är en påminnelse om att driftsstödet styrts mot grupper av andratidningar. Gustafsson ser den svenska dagspressen som en bransch omgiven av stora hinder: brist på riskkapital, tröghet på både läsar- och annonsörsmarknaden och stordriftsfördelar som gynnar de redan stora. Sverige har i dag bara 15 konkurrens-orter kvar, varav alla är hotade om presstödet försvinner, enligt Gustafs-sons analys. Men ett fortsatt svenskt presstöd kommer att hålla de 15 tidningarna vid liv. Den svenska dagspresstrukturen skiljer sig från den i andra länder inom EU just genom mångfalden. Precis som public service inom radio och TV är selektivt presstöd en bra metod för att garantera mångfald inom pressen. (Journalisten) Kritik mot journalistutbildning Svensk journalistutbildning brister i etnisk mångfald. Bara var 20:e journalist har utländsk bakgrund. Det konstaterar utländska och svenska experter i en rapport skriver Svenska Dagbladet. Den svenska journalistutbildningen står sig generellt dock väl i en internationell jämförelse, enligt granskarna. Men det finns brister. I rapporten underkänns utbildningen vid Umeå universitet. Institutionen har ont om resurser och ingen fast anställd lärare har disputerat. Högskoleverket vill att institutionen ska mista sin examensrätt på magisternivå. JMK i Stockholm kritiseras för att den praktiska delen inte prioriterats tillräckligt. Södertörns högskola beröms för att den lyckats locka studenter med utländsk bakgrund. (Journalisten) 150-dollarsdatorerna nu på väg till fattiga barn Från Brasilien till Pakistan, en del av världens fattigaste barn kommer inom kort att kunna snegla över ”den digitala klyftan” – att kunna läsa elektroniska böcker, spela in digital video, skapa musik och chatta med klasskamrater online. Det icke-vinstdrivande projektet One Laptop per Child, som skapats av forskare på Massachusetts Institute of Technology har tagit fram en barnvänlig laptop som kostat endast $150 att illverka. 5 miljoner tillverkas nu. Man räknar med att kostnaden sjunker nästa år till $100 när 50 miljoner maskiner skall tillverkas. 2010 räknar man att kostnaden sjunker ytterligare när man kommer upp i volym av 150 miljoner laptops. De första 2.500 datorerna är nu på väg till barn i åtta länder. Datorn är bl.a. försedd med en vev så man kan ladda upp batterierna, ett tangentbord som växlar mellan språk, en digital videokamera, trådlös internetanslutning och det fria operativsystemet Linux. (Reuters) Venezuela nationaliserar största telekombolaget Regeringen har tecknat ett preliminärt avtal om att köpa Verizon Communications 28.5 % andel i Compania Anonima Nacional Telefonos de Venezuela (CANTV), för $572 miljoner. Telekommunikationsminister Jesse Chacon säger att med detta påbörjar regeringen den nationaliserinsprocess som är strategisk viktig för landets utveckling. (Washington Post) Cronkite varnar för nyhetsmediernas förfall I ett tal på Columbia University, varnade CBS News tidigare nyhetsankare den kände journalisten Walter Cronkite för att det ökade trycket på medieföretagen att generera alltmer ökade vinster hotar den verkliga frihet som nationen USA byggt upp på. Journalister idag möter större utmaningar än de i hans generation. Inte längre kan journalister räkna med arbetsgivaren tillhandahåller tillräckliga resurser för att expose truths that powerful politicians and special interests often did not want exposed. Istället säger han måste journalister kämpa med nedskärningar av jobben och nedskärningar av resurser som tvingar dem att göra ännu mer med ännu mindre. Cronkite säger att nyhetsbevakningen försämrats genom mediekoncentrationen och nedläggningar som gjort att många städer nu bara har en dagstidning kvar. För radio och tv säger han att we're all left with a sound bite culture that turns political campaigns into political theater. Det tidigare nyhetsankaret uppmanande medieägarna – såväl pressen som radio/tv – att erkänna att de har ett särskilt medborgaransvar. Sammanslagningar och nedskärningar kan vara kortsiktigt bra för årsredovisningen, men det är på sikt inte nödvändigtvis bra för landet. (AP) Riskkapitalet hotar trovärdigheten för mediebolagen En andra privatiseringsvåg av medier går fram över världen. Riskkapitalbolag köper upp stora media och telekommunikationsbolag. Men detta väcker frågor skriver Eli Noam, Columbia University i Financial Times. Många riskkapitalköp drivs av en strävan att komma ifrån den nära reglering och insynskrav som ställs på börs noterade bolag. Detta reducerar den transparenta ekonomin, även om det gör en del bolag mer effektiva. Men det finns ytterligare överväganden för mediaföretag. På den positiva sidan leder ofta riskkapitalköp till att mediekonglomerat bryts upp för att minska kostnaderna för förvärvet. Exempelvis säljer nu affischnamnet inom mediekoncentrationen Clear Channel nästan hälften av sina 1.100 radiostationer i USA. Men på den negativa sidan drabbar samma kostnadsnedskärningar nyhetsredaktioner, filmbudgeter, forskning och utveckling. Till skillnad mot startkapitalsatsningar är detta riskkapital i grunden konservativt och eftersträvar ett kassaflöde för att betala av skulderna och kunna positionera bolaget för vidareförsäljning. Riskkapitalet är också kortsiktigt orienterat och kommer knappast att satsa på sådana större uppgraderingar av kommunikationsinfrastrukturen som kan ha långsiktiga finansiella fördelar för företaget. Allt detta väcker frågor om öppenhet, transparens och kontroll. I öppna samhället måste stora medietillgångar vara öppna. Det är inte önskvärt att staten skall kunna reglera medieverksamheter. Men insyn och öppenhet är en annan sak. Medias roll är att informera och sätta ljus på saker och ting. Medias egna strukturer kan då inte vara hemlighetsfulla. Annars kan media inte stå till svars, misstankar väcks och trovärdigheten för alla medier drabbas skriver Eli Noam. http://www.ft.com/cms/s/50ca3cb0-c01e-11db-995a-000b5df10621.html Webbtips: Nu lanseras webbplatsen Veckans kulturklipp, där man kan hitta länkar till veckans bästa, intressantaste och viktigaste kulturläsning från dagspress, tidskrifter m.m. Artiklar som bara finns i tryck tas inte upp här. Översikten är inte avsedd att vara heltäckande - den ska peka ut godbitarna. Webbplatsen drivs av journalisten och författaren m.m. Karl-Erik Tallmo och är ett samarbete med Kulturnät Sverige (www.kultur.nu). http://www.veckanskulturklipp.se
* *************************************************************** * Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström |