|
PUBLIC
ACCESS 2007 : 3
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
www.publicaccess.se
7 februari 2007
- 12:e årgången |
Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004
ledare:
På vems gata finns närradion?
Radioområdet i Sverige ter sig allt mer förvirrat. Det beror
i första hand på att för tidigare socialdemokratiska regeringar
har låtsas som att det inte finns någon radio vid sidan av
SR. Närradion var inte ens nämnd i kulturdepartementets arbetsordning.
Det var ju folkpartistiska statsråd som släppte en gång
fram PLR eller närradio. Reklamradions två bolag vill nu ha
två rikstäckande kanaler (se notis) och sända nationellt
vilket man i praktiken har gjort länge genom att knyta ihop alla
sin ”lokala” stationer. Naturligtvis måste dessa två
kanaler att bjudas ut i en s.k. skönhetstävling för hur
skall annars Lars Leijonborg få till den önskade konkurrensen
med P1:s Ekot, Studio Ett m.m.? SR står nu inför stora besparingar
som bl.a. kan drabba lokalradiostationerna. Flera frågar sig om
det har varit nödvändigt av SR att driva allsköns nya projekt
för ”att möta konkurrensen”.
Ett exempel är den lokala ungdomskanalen i Malmö Din Gata
som med hip-hop och annat. Projektet är i sig bra, men frågan
är om sådana lokala projekt istället bör drivas av
det civila samhället d.v.s. den föreningsdrivna närradion.
Ett bra exempel på en ungdomsradio i närradion är Just
Radio på Gotland (se temanotis i detta nyhetsbrev). Det finns
två närradiofrekvenser i Malmö kommun, men föreningslivet
trängs på en av dessa (I Stockholm finns det sju kanaler).
Den andra frekvensen har extremistiska Skånepartiet lagt
beslag på genom att ha skapat en radda ideella föreningar som
slentrianmässigt får sändningstillstånd och kan
blockera sändningstid för andra.
Hade beslutsfattare i Stockholm brytt sig om Malmö hade Din Gata
och liknande idag kunnas drivas av föreningar och ungdomarna själva
och sänts på 90,2. Skånepartiet hade förpassats
till att i demokratisk ordning dela tid med andra föreningar på
den andra frekvensen.
Till och från tar privata entreprenörer över närradiofrekvenser
under täckmanteln ”ideell förening”. Eftersom det
vanligen bara finns en närradiofrekvens per kommun (utanför
de tre storstäderna) innebär det oftast att man tränger
bort det verkliga föreningslivet. Det innebär ju också
en snedvriden konkurrens mot den riktiga reklamradion som betalar stora
pengar för sina sändningstillstånd. Det är ytterst
sällsynt att föreningslivet drar in några pengar på
radioreklam. När den förekommer i närradion hamnar pengarna
i privat fickor, inget annat. En sådan radio kommer och går
då och då i konkurs. Häromdagen drog Cityradion i Åre
ut proppen (se notis), men Cityradion i Karlstad startar i mars –
på närradiofrekvensen! Skånepartiet, Din Gata och
Cityradion är illavarslande tecken för närradions
vänner.
Vi hoppas nu att SR gör det man är och alltid kommer att vara
bäst på; public serviceradio för hela Sverige och regionerna.
Med tydlig gränsdragning mot det civila samhället - och marknaden.
En fungerande lokalradio kan bara byggas upp om dagens närradio och
PLR helst skrotas. Det går inte att lappa på systemet längre.
Istället måste en ny kommersiell resp. icke-kommersiell lokalradio
byggas upp. Med lokal publicistisk dynamik och med tydlig gränsdragning
mellan det privata intresset och föreningslivet.
radio
och tv
Brittisk
tv-avgift en fortsatt svettig affär
- BBC kan få dela med sig av tv-avgiften - igen
Kulturminister T e s s a J o w e l l antyder att tv-avgiften ånyo
kan bli ”sliced” för att finansiera andra public serviceinriktade
projekt utanför BBC. Frågan har kommit upp bl.a. i anslutning
till mediemyndigheten Ofcoms kommande förslag om ett stöd om
300 milj pund till en PSP - public service publisher. Jowell säger
att idén bakom att från avgiften avsätta 800 miljoner
pund – varav 600 till bidrag för utsatta grupper – för
övergången till marksänd digital-tv har skapat ett prejudikat.
Det nuvarande public servicekontraktet går ut 2012 när den
digitala övergången är klar. Nästa år påbörjar
Ofcom en översyn av BBC som skall lämnas till regeringen 2010.
- BBC-chefen får del av skulden för bakslaget
med tv-avgiften
Enligt källor på finansdepartementet bidrog BBC-chefen Mark
Thompsons aggressiva hållning i förhandlingarna med finansminister
Gordon Brown om tv-avgiften att regeringen inte lät avgiftsnivån
inflationssäkras. Departementet uppfattade illa dolda hot av Thompson,
som bl.a. sade att regeringen skulle få leva med följderna
om inte den begärda licenshöjningen beviljades. "If you
draw a line in the sand, you shouldn't be surprised if the chancellor
decides to cross it", menade en regeringskälla. Thompson borde
ha förstått att en motreaktion skulle komma. Avtalet skulle
hursomhelst ha blivit en tuff historia, men BBC gjorde saken inte lättare
för sig själv menade källan. En del i BBC:s ledning var
också förbluffade över att generaldirektören inte
förutsåg finansministerns reaktion. En insider i BBC erkände
att företaget inte hade lyckats göra tillräckligt för
att ändra uppfattningen om att koncernen var slösaktig - detta
trots att Thompson inlett kostnadsbesparingar som leder till att 6.000
anställda får gå. (MediaGuardian)
Svenskar positiva till tv-avgiften
En majoritet av svenska folket är positiv till tv-avgiften och anser
att det är viktigt att tv och radio är fri från kommersiell
och politisk påverkan. 83 % tycker t.ex. att det är oacceptabelt
att inte betala sin tv-avgift. Det visar en stor undersökning om
svenskarnas inställning till tv-avgiften och public service som Radiotjänst
genomfört. Drygt 1.000 svenskar tillfrågades under november
2006 och undersökningen visar att andelen positivt inställda
till tv-avgiften och Radiotjänst har ökat betydligt under 2006.
Vi får en bred och stabil bild i undersökningen av att
tv-avgiften har en stark ställning hos svenska folket. Den positiva
inställningen till tv-avgiften har dessutom ökat med hela 13
procentenheter sedan förra mätningen. Idag är tre fjärdedelar
positiva eller neutrala i sin inställning till tv-avgiften säger
Per Leander, intäktschef på Radiotjänst. Orsaken kan vara
att fler tagit ställning i och med höstens uppmärksamhet
kring tv-avgiften.
59 % anser att man får mycket för tv-avgiften, även det
är en förbättring jämfört med förra årets
resultat. En förklaring är att kunskapen har ökat om
att tv-avgiften inte bara går till att finansiera programmen i SVT
utan även Sveriges Radios alla kanaler och UR:s program. Vi vill
förbättra kunskapen om tv-avgiften ytterligare och arbetar tillsammans
med SVT, SR och UR för att på ett tydligare sätt berätta
och visa vad man får för tv-avgiften. säger Leander.
De tillfrågade anser att oberoendet för public service är
viktigt. 73 % anser det är viktigt att tv och radio är fria
från kommersiell och politisk styrning. Den stärkta synen på
tv-avgiften bekräftas även av det faktum att vi fått ett
tillskott av tv-avgiftsbetalare under 2006. Under 2006 har basen av betalande
hushåll ökat med 26 000 nya hushåll, säger Per Leander.
En suverän stat äger sitt eget eterutrymme
Den venezolanska regeringen insisterar att dess vägran att förnya
ett frekvenstillstånd är en författningsmässig, laglig
och suverän rätt för staten erkänd av Internationella
Teleunionen.
Tele- och IT-ministern Jesse Chacon bemöter med detta Marciel Granier
som är direktör för den grupp som kontrollerar privata
tv-kanalen RCTV kanal 2 och vars tillstånd upphör 27 maj. En
offentligägd kanal tar här över. Skälet att inte förnya
RCTV:s tillstånd beror enligt myndigheterna på lagbrott, som
innefattar sändningar av subliminal (undermedveten) propaganda och
stöd vid kuppförsöket 2002. Chacon fastslår att frekvenssfären
är offentlig egendom och påminner om att 82 % av tv-bolagen
som sänder i etern i landet är privatägda, 11 % drivs av
lokalsamhället och endast sju procent är offentligt ägda.
(Prensa Latina)
30.000 radio- och tv-stationer i USA
Vid årsskiftet fanns det enligt mediemyndigheten FCC 13.837 radiostationer
i USA. Av dessa var 4.754 kommersiella mellanvågsstationer, 6.266
FM-stationer och 2.817 icke-kommersiella radiostationer (varav cirka 1.000
LPFM – den nya närradion). Det finns 1.756 tv-stationer varav
1.376 kommersiella och and 380 icke-kommersiella. Totalt finns det 27.807
radio- och tv-stationer som FCC måste hålla reda på.
Dessutom finns det utanför myndighetens tillståndsansvar kabel-tv-stationer
bl.a. cirka 3.000 icke-kommersiella public access-kanaler.
Isländsk radio och tv når Sverige i vår
Islands transportdepartement, public servicebolaget RUV och norska Telenor
har tecknat avtal om att sändningar av RUV:s radio- och tv-program
via satellit påbörjas i april. Syftet är främst att
bättre kunna nå de som bor på landsbygden och de ute
till sjöss. Sändningarna har potential att nå nordvästra
Europa och därmed också Sverige. (Iceland ReviewOnline)
television
Dramatiskt minskat tv-tittande i Norge
Efter det att årets första månad gått står
det klart att tendensen med minskat tv-tittande fortsätter. TNS Gallups
undersökningar visar att tv-tittandet i januari 2007 var åtta
procent lägre än motsvarande månad 2006. Det totala tittandet
sjönk från 198 till 182 minuter per dygn. Det mest dramatiska
var att just den för annonsörerna mest attraktiva målgruppen
minskade mest. Åldersgruppen 30-39 år såg 33 min mindre
på tv i januari i år än i fjol. Detta motsvarar en nedgång
med 17,5 % och gruppen 20-29 år minskade med 8,7 %
NRK två kanaler minskar med 9,5 % från 98 till 89 minuter
per dygn. TV 2 har en andel om 52 min/dygn för sina fyra kanaler.
Minskningen är liten från 54 min i fjol, men då hade
man två kanaler. SBS-ägda TVNorge och Voice TV faller från
19 till 17 min, medan MTG:s TV3 och ZTV faller från 13 till 10 min.
Den ledande mediebyrån OMD kräver nu att de kommersiella tv-kanalerna
gör något åt saken framför allt bättre tv.
TVNorges programchef Eivind Landsverk menar att branschen står inför
jätteutmaningar. Som många andra tror Landverk att orsaken
till nedgången för det traditionella tv-tittandet beror på
en kombination av förbättrad teknik och andra konsumtionsmönster
ifråga om rörliga bilder. Exempelvis ökat utbud av streaming
på nätet och tv-klipp på YouTube. Tiden vi tillbringar
på nätet ökar liksom dataspelandet säger han.
– Kan det skyldes at tv-tilbudet er for dårlig?
– Vi kan ikke utelukke det. Det er lite nytt på programsiden
i år, men samtidig er det jo et paradoks at seingen faller når
det investeres mye på innhold. Kvaliteten på tv-tilbudet påvirker
også i marginal grad tv-seingen, säger programdirektören.
T.f. tv-chefen Arne Helsingen på NRK tror att nedgången för
NRK kan skyllas på ett mindre attraktivt sportutbud. Han menar att
avsaknaden av snö på arenor runt om i världen har drabbat
vintersportutbudet. Men inget träd växer in i himlen. Det
skal mye til for å få flere seere på tv etter 13 års
sammenhengende økning. At vi da får nedgang og stabilisering
når andre medieplattformer kommer til, er ikke unaturlig. (Kampanje)
Lokal-tv på Gotland i konkurs
Som Public Access rapporterade i senaste nyhetsbrevet stod lokal-tv-stationen
på Gotland inför sitt slut. Kim Zetterberg, styrelseordförande
för Gotlandskanalen, säger nu att efter att fått ett negativt
besked från den siste intressenten om att investera i eller överta
Gotlandskanalen fanns inget annat val än konkurs. Samtidigt som Zetterberg
tackar tittare och anställda beklagar han att det inte funnits något
intresse från gotländska intressenter.
Tanken på en lokal tv-kanal uppstod från början inom
den ideella föreningen Gotland Interactiv Park (GIP) som drivs av
kommunen, högskolan och näringslivet. Verksamheten överläts
till kommersiella bolaget Spider TV som bland annat fick hyra studioutrustningen
som köpts med pengar från bland annat Nutek och EU. Också
Lars Samuelsson som är styrelseordförande i GIP beklagar att
Gotlandskanalen inte lyckades överleva. Försöket med lokal-tv
har visat att annonsmarknaden på Gotland inte räckt till, säger
han, men han hoppas ändå att lokal-tv har en framtid på
Gotland.
Gotlandskanalens reprissändningar rullar på trots att bolaget
bakom verksamheten försatts i konkurs. Hur länge sändningarna
fortsätter kommer konkursförvaltaren att avgöra. Gotlandskanalen
har bl.a. en hyresskuld till GIP vilket i förlängningen innebär
en skuld till Gotlands kommun. - Vi hyr lokalerna vid Specksrum i Visby
som Gotlandskanalen i sin tur har hyrt av oss. De betalar 5 500 kronor
i månaden, men vi har inte fått betalt de senaste månaderna,
säger Mats-Ola Rödén, vd för GIP. Utrustningen,
i huvudsak kameror och kraftfulla datorer för bland annat redigering
ägs av GIP. - Vill ingen fortsätta med lokal-tv så kommer
utrustningen att användas av högskolans studenter i deras undervisning,
säger Rödén, som beklagar att Gotlandskanalen inte hade
uthållighet nog att överleva. Jag tycker det är berömvärt
att de lyckats lösa programfrågan och nå en sådan
stor publik. 49 procent av gotlänningarna har tittat på Gotlandskanalen
två-tre gånger i veckan. Men det är ju försäljningen
av reklamtid som de inte lyckats med. På Gotland hade det räckt
om Gotlandskanalen fått fem procent av den lokala reklamkakan som
han uppskattar till cirka 80 miljoner kronor. Men man lyckades inte. Han
är övertygad om att det så småningom åter
blir lokala tv-sändningar på Gotland. Vi inom GIP kommer
inte att arbeta aktivt för att hitta en annan aktör. Vi har
gjort så mycket som vi kunnat. Men är det någon som är
beredd att ta över så är vi beredda att teckna ett nytt
avtal. Gotlandskanalen, som började sända i juli förra
året, har haft ett avtal med Teracom om att sända via deras
nät. Visst har Gotlandskanalen skulder till oss, men det är
inga stora summor det handlar om. Det är marginellt för vår
del, säger Lennart Ivarsson, Teracom. (P4 Radio Gotland, Gotlands
Tidningar)
Efter Gotlandskanalens nedläggning finns f.n. ingen en lokalt förankrad
lokal-tv-station kvar i det marksända digitalnätet. Dock planerar
Norrköpings Tidningar att inom kort komma i etern med sin 24nt, som
f.n. sänder i kabel och på webb. Kanal Lokal är en rikstäckande
bolag med säte i Stockholm.
Lokal-tv utrymme ledigt i Danmark
Efter att Radio- og tv-nämnden har konstaterat att det efter 2006
års tilldelningar fortfarande finns ledig sändningstid med
olika sändningsmöjligheter går man nu ut med att bjuda
in till nya ansökningar. Det handlar om ledig tid för icke-kommersiell
lokal-tv på analog UHF; Kanal 23 i København, timmar i ”fönster”
på kommersiella lokala tv-stationer ( SBS-Net) och ledig tid på
DR2-sändare fram till 31. oktober 2009. Läs mer på
http://www.mediesekretariatet.dk
Voice of America TV nu på kabel i Nicaragua
Kabelbolaget Estesa i Nicaragua sänder nu även Voice of America
TV. Estesa sänder redan Telesur, tv-kanalen som främst backas
upp av president Hugo Chávez i Venezuela. Att s.a.s. bägge
sidorna finns i kabelnätet speglar den nye presidenten Daniel Ortegas
målsättning att bibehålla nära relationer till såväl
USA som de vänsterorienterade regimerna i Venezuela och på
Kuba.
Bill Gates: Internet revolutionerar televisionen
Internet kommer att revolutionera televisionen inom fem år tack
vare en explosion av videoinnehåll på nätet och sammansmältningen
av datorer och tv-mottagare förutspår Microsofts Bill Gates.
"I'm stunned how people aren't seeing that with TV, in five years
from now, people will laugh at what we've had," sade han inför
affärsmän och politiska ledare på World Economic Forum
i Davos. Bredbandsutvecklingen och framgången för videosajter
som YouTube har över hela världen lett till att ungas tid framför
tv:n minskat. Fler och fler tittare kommer att vilja ha den flexibilitet
som video på nätet erbjuder och överge traditionell tv
med sina fasta programtablåer och reklamavbrott sade Gates. (Reuters)
"Junk, Sex, Scandal" tycker senator om amerikansk tv
Senator Jay Rockefeller (D) tar sikte rakt på våld och sex
i tv och säger till FCC-chefen Kevin Martin att tv är på
sitt värsta stadium någonsin. Rockefeller säger att han
knappast tittar på tv och hoppas att hans vuxna barn inte gör
det heller. Rockefeller säger att ingen tittar på nyheter längre
eftersom det inte finns några, utom på kabel där det
handlar om att se vem som kan rapportera om det senaste mordet först.
Rockefeller motionerar åter i senaten om att FCC skall få
uppdrag att reglera såväl våld som sedlighetssårande
programinnehåll. Kevin Martin säger att han har fortsatt bekymmer
med såväl marksänt som kabelsänt innehåll och
att tv-branschens försök att genom utbildning uppnå självreglering
är otillräckliga. (Broadcasting Cable)
Spansk tv värst på reklamavbrott och produktplacering
I spansk tv förekommer mer produktplacering och fler reklamavbrott
än någon annanstans.
Under primetime på kvällen kan reklamavbrotten vara 15 minuter
och innehålla ända upp till 30 reklamsnuttar i rad och så
länge att tittarna glömmer programmet det såg innan. Spanien
har tillåtit denna skenande utveckling trots EU:s förbud mot
produktplacering och begränsning av reklamen. EU kan dock inte tvinga
Spanien att följa dessa regler. Landet har till skillnad mot Tyskland
och Storbritannien inga eget regelsystem hur man skall hålla isär
innehåll och reklam. Dessutom rör sig Europa nu mot den spanska
modellen. Nytt regelsystem inom EU låter tv-bolagen själva
bestämma hur reklamen placeras och om produktplacering.
Spanska producenter klagar inte utan framhåller att modellen medverkar
till att bibehålla inhemsk produktion samtidigt som många
tv-kanaler i Europa sänder billiga amerikanska program. (Wall Street
Journal)
SBS satsar 30 miljoner på HD i Norden
Styrelseordförande i Canal+ Norden och SBS-chefen Manfred Aronsson
har i Oslo presenterat det nya HDTV-utbudet på SBS Broadcastings
betal-tv-plattform Canal+ tillsammans med Telenors satellit-tv-plattform
Canal Digital. Men satsningen har kostat. Aronsson säger att man
har investerat stort för att kunna erbjuda fotbollsmatcher Premier
League i HD-format.
Totalt har vi investerat cirka 30 millioner nkr 2007 tillsammans med Canal
Digital, säger Aronsson till Kampanje. For HDTV kostar, och det är
dyrt för innehållsproducenterna genom hela värdekedjan
från produktion till distribution fram till tittaren. Särskilt
produktionen blir dyrare. Det finns en buss som i dag producerar i HDTV
i Norden. Den kostar 100 millioner nkr. Aronsson säger att hela SBS-plattformen
skall tas i bruk för att marknadsföra det nye HD-utbudet i Nordens
största betal-tv-kanal. Två nya kanaler erbjuder Canal+ i HD
i till att börja med: En sportkanal och en filmkanal. Detta får
kanaler Canal+-kunderna utan extra kostnader 2007. Aronsson utlovar fyra
matcher i veckan FA Premier League-kamper direktsända i HD exklusivt
i Canal Digital förutom Allsvenskan och elitserien i ishockey i Sverige.
Dessutom har Aronsson klart med 150 storfilmer i HD-kvalitet under 2007,
samt en rad större tv-serier exempelvis en andra säsong av ”Rome”.
Med sina 910.000 betal-tv-kunder i Norden har Aronsson ambitiösa
mål med HDTV-satsningen. Han hoppas att hälften av kunderna
vill ha HDTV inom två år. Han avvisar dock avgiftshöjningar.
Produktionspriserna ökar och med ökade kostnader för Premier
Leauge måste vi också ta ut ett högre pris säger
Aronsson. Han tror att HDTV tar fart på allvar hos de 10,5 tv-hushållen
i Norden i och med fotbolls-EM och sommar-OS 2008. Han tror att det finns
HDTV hos 2,7 milj hushåll i Noden i slutet av detta år. (Kampanje)
Videofilma med HD-kvalitet
HDC-SD1 och HDC-DX1 kallar Panasonic sina första videokameror som
klarar av att ge det inspelade materialet full rättvisa på
stora HD-bildskärmar och hemmabiosystem. De två kamerorna är
baserade på den nya AVCHD-standarden och är utrustade med Panasonics
3CCD-system. I kamerorna finns fem integrerade mikrofoner för inspelning
av surroundljud. För ljudinspelning finns även en zoomfunktion,
som följer den optiska zoomfunktionen och automatiskt riktas mot
det motiv som zoomas in. Bland övriga funktioner nämner Panasonic
en optisk bildstabilisator, som ska bidra till att skakningsoskärpan
minimeras. Panasonic HDC-DX1 använder 8-centimeters DVD-skivor som
lagringsmedia, medan HDC-SD1 lagrar det inspelade materialet på
SD-minneskort. Panasonics nya videokameror ska finnas i svenska butiker
i februari. HDC-SD1 har ett cirkapris på 15.000 kronor och HDC-DX1
ungefär 1.000 kronor mindre. (Uppsnappat)
Kamera levererar webb-TV till regionalpressen
Webb- och Mobil-TV företaget Kamera har skrivit avtal med mktmedia
kring att leverera videoinnehåll till tidningar som ingår
i Stampen-gruppen, VLT och Mittmedia. Samarbetet är ett led i den
storsatsning på webb-tv som mktmedia inlett. Sedan 1 februari förser
Kamera mktmedia med i genomsnitt sex inslag per dag inom nyheter och nöje.
Inslagen publiceras inledningsvis i den gemensamma plattform som byggs
för tidningarna i mktmedias webb-tv-kanaler. Inledningsvis kommer
6-8 tidningar att använda materialet. I nätverket finns från
början bland annat GP, VLT , Sundsvalls Tidning och ÖP. Under
året kommer i takt med att nätverket byggs ut antalet tidningar
som använder inslagen att öka och målsättningen är
att alla tidningssajter inom mktmedia ska kunna använda sig av innehållet.
Webb-TV är ett prioriterat område när mktmedia hjälper
tidningarna i gruppen att publicera sig på flera plattformar. Rörliga
bilder på den lokala webbplatsen är ett måste i den nya
lokala konkurrensen. Innehållet från Kamera hjälper oss
att erbjuda våra tittare ett dagligt flöde av intressanta nyheter
inom vårt nätverk, säger Bosse Svensson, VD på
mkt media.
radio
Sveriges Radio ska spara 100 miljoner i år
Regional verksamhet kan skäras ned
Besparingen ska främst ske genom personalminskningar. Vd Peter Örn
säger att det är satsningen på de nya distributionsvägarna
som orsakar underskottet. Kostnaden för utsändning av DAB och
webbsatsningen har skett med extra pengar som nu tar slut säger han.
– Vi står inför uppgiften att anpassa våra
kostnader inför framtiden. Vi har under en följd av år
finansierat satsningar på webben, och våra satsningar när
det gäller att utveckla ljud och kompetens har vi betalat med engångsmedel.
Nu är det dags att vi ser till att vi i framtiden betalar det med
de ordinarie medlen vi får varje år, säger Örn.
Om SR hade valt att bara ligga kvar med sändningar i radio, då
hade inte den här besparingen varit nödvändig? –
Så kan man nog uttrycka det. Men då hade Sveriges Radio tappat
sin förmåga att finnas med i utvecklingen som ett modernt medieföretag.
SR står inför en kraftig neddragning. Enligt Örn är
en orsak att medelstilldelningen varje år bara räknats upp
med två procent, vilket i praktiken inneburit en minskning varje
år eftersom kostnadsökningarna varit större. Redan innan
dagens besked fanns planer på neddragningar på lång
sikt, för att kunna öka antalet inköpta radioprogram gjorda
av produktionsbolag utanför SR.
Peter Örn beordrar också en granskning av den nya programorganisation
som han nyligen genomfört. Det finns knaggligheter där och det
måste undersökas om det skapats en ny byråkrati säger
Peter Örn, som hoppas att personalminskningen ska ske enbart med
naturlig avgång, och ett samarbete med Trygghetsrådet inleds
för att förmå Sverigesradioanställda att sluta på
företaget. (SR Ekot)
Det är ännu oklart vad sparkraven inom Sveriges Radio kommer
att innebära för de 25 lokala kanalerna. Styrelsen kommer att
undersöka möjligheterna att minska sändningstiden för
de lokala kanalerna med två timmar om dagen. Fram till år
2010 ska också antalet anställda vid Sveriges Radio minska
med 400 personer. Det ska i första hand ske med så kallad naturlig
avgång, men Peter Örn utesluter inte att det kan bli tal om
uppsägningar.
Ingen ny frekvens för SR i Göteborg
Post- och telestyrelsen har meddelat kulturdepartementet att det inte
finns frekvensutrymme i Göteborg för ytterligare en SR-kanal.
Den frekvens som PTS har utgått från att SR vill ha 100,2
Mhz inte går att använda med en så hög effekt som
6 kW ERP utan att orsaka skadliga störningar på andra sändare
främst i Skövde. Frekvensen, som inte går att använda
med högre effekt än 250 watt med reduktion i vissa sektorer,
har efter Radio- och tv-verkets begäran redan övertagits för
närradioändamål. Enligt PTS undersökning finns det
inte heller någon annan frekvens i Göteborg, som skulle kunna
utnyttjas av SR.
DAB är släkt med telex tycker dansk radiochef
Jens Rohde, som är chef för nya TV 2 Radio, säger att "TV
2 Radio vil være på DAB, som vi skal ifølge koncessionsbetingelserne,
men ellers betragter jeg DAB som beslægtet med telex-maskinen. DAB
er ikke interessant,". Marknaden kan således inte räkna
med att TV 2 kommer att backa upp DAB-plattformen. Det är ingen mening
för oss att betala 100.000 dkr för att få kapacitet på
en plattform som domineras helt av Danmarks Radio menar han. Enligt koncessionen
måste TV 2 Radio också sända på DAB där man
har ett utrymme om 256 kbps. Rohde menar istället att TV 2 går
helt in för en omplanering av FM-bandet. Detta kan skapa en tillväxt
för kommersiell radio och få ned DR:s ovanligt höga marknadsandel
(70 %).
Danmarks Radio behåller långsvågsfrekvens
Som tidigare meddelas läggs nu den klassiska radiostationen Kalundborg
på långvåg 243 kHz ned. DR vill dock behålla frekvensen
för att att ev. senare kunna påbörja digitala sändningar
(DRM). Det kommer hursomhelst att kosta DR 5-10 miljoner dkr vare sig
man rustar upp antennparken eller river den. Frekvensen är i stort
sett fri. Den används bara av en annan sändare i östliga
Turkiet. Därmed kan den utan problem täcka en stor del av Europa.
Inom fiskeflottan är man missnöjd med att nu endast mellanvåg
1062 kHz används eftersom den bara når Nordsjön och inte
farvattnen kring Färöarna, Island och östliga Grönland.
(Radio-Nyt)
Norrmän vill ha lokal radio
NRK radios klart mest populära program är P1:s regionala morgonsändningar.
Norrmän uppskattar särskilt lokala tidningar och lokal radio
enligt Knut Arne Futsæter hos TNS Gallup. Det är inte en tillfällighet
att vi inte är med i EU säger han. Mediekampen i Norge handlar
i hög grad om att erbjuda det bästa lokala innehållet
säger P1-chefen Tommy Hansen till Dagbladet. Han märker ökande
konkurrens från andra aktörer som positionerar sig som lokala
mediehus. Vi må bli enda flinkere for å holde posisjonen,
for konkurransen blir tøffere og tøffere for hver dag som
går, säger Hansen. (Kampanje)
TEMA
Närradiostation som framgångsrikt ungdomsprojekt
Public Access har tidigare rapporterat om den i radiosverige ovanliga
men framgångsrika närradiostationen på Gotland; Just
Radio 89.2. Den har byggts upp med hjälp av medel från Allmänna
arvsfonden, men drivs också med hjälp av frivilliga insatser.
I januari 2006 pågick sedvanlig radioverksamhet och ständig
utbildning av nya programledare, rapporterar stationschefen Nina Littorin.
Hon berättar att redan under radiostationens första verksamhetsår,
2005, provade över 100 ungdomar på att sända radio. Stationen
har fortfarande inte sökt en enda programledare, eller annonserat
efter dessa. Samtliga har sökt sig till radion av eget intresse.
Från februari 2006 körde Just Radio ånyo Breakfast Club
med Ulas Nûjen & Jeremy Brooks, nu utökat till 07.00-10.00.
Praktikanter från arbetsförmedlingen byggde upp en riktig inspelningsstudio.
"Reagera Mera" med drognyheter och intervjuer började sändas
en gång per vecka i Breakfast Club.
Under sommaren 2006 var fem personer tillfälligt deltidsanställda
som sommararbetare, förutom alla frivilliga. Politikerveckan i Almedalen
hårdbevakades. Tablån var späckad med politikerintervjuer
i programledarledda program från 07.00 på morgonen till sena
kvällen. I juli hade Mobilisera.nu premiärvisning av sina nya
antidrogfilmer för MTV på Kallbadhuset i Visby. Just Radio
var där och bevakade med direktsändning. En Street Basket-turnering,
med ett 70-tal deltagare genomfördes i augusti, just innan skolstarten.
Turneringen bevakades i eftermiddagsprogrammet. En utökad turnering
skall genomföras sommaren 2007.
Under hösten 2006 pågick stor aktivitet i inspelningsstudion.
Äntligen går det att förinspela program ordentligt, vilket
ytterligare möjliggör för flera att kunna sända mera,
samt att spela in egen musik osv. Radion tog emot praktikanter från
Solbergaskolan, klass 9, vilka sände eget program. Kerim Ben Daher
har varit praktikant och sänt programmet "Radio Cous Cous",
med arabisk musik/hip hop med mera och ytterligare utökat vårt
musikutbud på radion.
Flera av radions många olika musikprogram avlyssnas nu frekvent
av lyssnare på fastlandet (och i utlandet). Kontakt har tagits med
"musikmänniskor" på Gotland, för att se vad
vi kan göra för att ytterligare stödja ungdomsmusiken på
ön. Anti-drogprojekt planeras inför sommaren 2007.
Förberedelsearbete för ev. pilotprojekt med en ny slags arbetsförmedling,
liksom
webb-tv sändningar och podcasting har genomförts. I januari
i år flyttade nöjeswebbtidningen noll498.se in som hyresgäster
i radions lokaler. Richard Steffensgymnasiets medieprogram gör projektarbete
om miljö och livsstil (naturkunskap-textkommunikation), vilket redovisas
i form av radioprogram i februari. Radion tar nu emot två praktikanter,
från Gotlands grundskolor klass 8, per vecka fram till sommaren.
Just Radio 89.2 ligger också i startgroparna för ett nytt ljudprojekt
inom dataspel.http://www.justradio.nu
Ockelbo får närradio
Radio V är namnet på Ockelbos nya närradio som väntas
komma igång i höst. Det är vänsterpartiet i Ockelbo
som har fått tillstånd till radiosändningarna. Det känns
otroligt spännande och roligt, säger partiets lokala ordförande
Owe Hellberg. Det här är en grej för hela Ockelbo och jag
ser det lite som en demokratifråga. Vi vill kunna ge medborgarna
information om vad som händer och om beslut som tas, säger han.
En viss del av programmens innehåll kommer att sändas av vänsterpartiet,
men Hellberg är öppen för allt. Alla som vill sända
radio ska kunna vara med, säger han och hoppas framför allt
på ett samarbete med Perslundaskolan, som skulle kunna utveckla
sina medieutbildningar.
I augusti-september tror han att närradion ska kunna dra igång.
(Arbetarbladet)
Kommunen och pensionärerna vill stödja närradion
Nordanstigs kommun kan komma att stötta den för tillfället
nedlagda närradion betydligt mer än tidigare. Det är
fattigt att vara utan närradio. Många lyssnar på den,
säger kommunalrådet Stig Eng (c). Kommunens anslag har hittills
stannat vid 16.000 kronor per år, en ersättning för fullmäktigesändningarna.
Nästa fullmäktige sänds bara på webbradio. Det kan
bli så att kommunen stöttar mastköp med mera. En ambition
är också att företagareföreningen ska bli mera aktiv
för närradion. Pensionärsföreningarna PRO, SPF och
RPG tycker att kommun ska stötta närradion med 100.000 kronor.
Föreningarna menar i en gemensam skrivelse att närradion varit
populär och haft en stor uppgift att fylla. Eldsjälen Roger
Wester har börjat att samla in pengar för att köpa en sändarutrustning.
(Sundsvalls Tidning)
Reklamradio på närradiofrekvens ger upp
Cityradion Åre-Duved har, på eget initiativ, tillsvidare
stängt ned verksamheten, men jobbar t.v. enbart med att serva andra
stationer i nätverket Cityradion med musik, reklamproduktion, program
och övrigt redaktionellt material. Man skriver på sin webbsida
att när arbetsdagen för oss till större del gått
ut på att sitta i möten, jobba administrativt, aldrig fått
ledighet och knappt hinna göra det roliga på radion, dvs producera.
Då är det dags att lägga ned och enbart syssla med det
vi alltid velat göra, vilket är program och annan produktion
och dessutom få tid över till familj och privatliv. I
dagsläget är det dock oklart om stationen kommer öppna
igen eller om man skall sälja stationen och varumärket. Konkurrensen
är hård i området. Där finns också två
PLR-stationer OneFM och Radio Rix samt Radio Åredalen
på närradio.
Reklamradion vill mer än en nationell frekvens
Inte oväntat applåderar den privata radion Lars Leijonborgs
förslag om att staten ska understödja en rikstäckande reklamfinansierad
nyhetsfokuserad radiokanal för att ge Ekot konkurrens. Vi har
länge drivit frågan om två nationella frekvenser. Det
bör vara två för bästa konkurrens, säger
Staffan Rosell, vd för SBS radio. På kort sikt finns risken
för ett överutbud av reklam. Men på lång sikt kommer
det att hjälpa till att driva utvecklingen av privata radion. Du
kan till exempel jämföra med vilken betydelse TV4 har haft för
att driva den kommersiella tv-marknaden. Han jämför också
med vad P4 Hele Norge har betytt för den kommersiella radion i vårt
grannland. Vi har också fått en tillströmning av stora
nationella annonsörer sedan den kommersiella radion i Sverige konsoliderades.
Den kommer bara att förstärkas ytterligare av nationella frekvenser.
Rosell menar att när Leijonborg talar om att både avskaffa
reklamskatten, presstödet och TV4:s koncessionsavgift vore det ju
extremt konstigt om den privata radion var enda mediet som fortfarande
skulle vara belagd med avgifter. Ökad konkurrens är att föredra
framför koncessionsavgifter. - Klarar ni det ökade kravet på
nyhetsrapportering? Nyhetsbevakningen ligger redan i linje med hur
vi jobbar. Våra lyssnare får redan idag 20 nyhetssändningar.
(Resume)
Radio TV Marti för hela Latinamerika
Inför en tid utan Castro förespråkar nu University of
Southern California (USC) Center on Public Diplomacy en plan
att utvidga sändningarna från Radio and TV Martí bortom
Kuba till hela Latinamerika. Förslaget har dock fått en avvaktande
respons i Washington. Skälet är bl.a. att Voice of America redan
täcker Latinamerika bl.a. med populära kreolska program för
Haiti. Budgeten för dessa VOA:s latinamerikasändningar dock
mager; $4,6 miljoner. Detta kan jämföras med de $37.5 miljoner
staten satsar på Radio TV Martis sändningar mot Kuba. I vågskålen
ligger också det faktum att VOA:s utbud betraktas som mer balanserat
och objektivt, medan Martis sändningar är mer propaganda.
Indien prövar digital radio
Public serviceföretaget All India Radio har nu börjat provsända
Digital Radio Mondiale (DRM) från sin sändaranläggning
Khampur utanför Delhi. Det handlar om utlandssändningar och
regionala sändningar på kort- och mellanvåg. Regeringen
har importerat olika DRM-mottagare för att pröva dessa under
indiska förhållanden. Enligt rapport till Radio Netherlands
sker sändningar f.n. på 6100 kHz 0330-1230 UTC.
annat
Internetföretag i topp på varumärkesligan
En undersökning av varumärkestidskriften brandchannel.com bekräftar
att Internetbolag håller på att bli viktigare för konsumenterna
än bolag som verkar i den ”verkliga världen”. Google
behåller sin titel som världen mest inflytelserika varumärke.
YouTube och Wikipedia har rusat in på position nr 3 och 4. Fråga
dig själv hur många timmar du använder Internet i jämförelse
med för tio år sedan. Jämför sedan hur många
minuter du använder för mobiltelefonsamtal säger Bengt
Nordstrom, hos affärs- och teknikkonsulten InCode. "Internet
brands are the brands people use and which they like. They are much stronger
than mobile brands," (Reuters)
Svensk ambassad kan öppnas i virtuell värld
Sverige kan bli den första nationen som officiellt etablerar en ambassad
i den virtuella världen Second Life, rapporterar nyhetsbyrån
AFP. Det är generaldirektören för Svenska Institutet, Olle
Wästberg, som har visioner om att skapa en virtuell ambassad, som
ska fungera som en informationsportal för Sverige. Den svenska ambassaden
i Second Life-världen är tänkt att fungera som en länk
till webbaserad information om Sverige. Via ambassaden i Second Life får
vi möjlighet att informera människor om vårt land, och
att på ett enkelt och billigt sätt skapa bredare kontaktytor
med Sverige, säger Olle Wästberg. Planerna på att öppna
den virtuella ambassaden fullt stöd från UD. Enligt färska
uppgifter från Second Lifes webbplats har den virtuella världen
närmare tre miljoner medborgare. På lite längre sikt kan
Svenska Institutet tänka sig att köpa en egen ö i Second
Life-världen. På ön ska svenska företag kunna etablera
sig.
Två nya mediegranskande program i SR
Istället för Vår grundade mening får framöver
får lyssnarna två nya mediegranskande program på lördagarna.
Medierna skildrar och granskar det som sker i medierna i vid
bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet
och nya medier på nätet. Det bygger på aktuella händelser
och består av raka reportage samt intervjuer som tar lyssnaren bakom
kulisserna på medieredaktionerna. Redaktionen bakom Medierna är
Petter Ljunggren, Lars Truedson och Martin Wicklin som tillsammans startat
produktionsbolaget. Tredje Statsmakten Media AB efter granskande frilansarbete
för bland annat SR. Samtliga har arbetat för P1-programmet Kaliber.
Sänds lördag 11:03-11:35.
Författaren och journalisten Åke Pettersson leder Publicerat
som baserar sig på direktsända, mediegranskande samtal och
diskussioner med initierade gäster. Tidigare ledde han Vår
grundade mening under 25 år och innan dess var han Eko-medarbetare.
Pettersson har belönats bl.a. med Stora journalistpriset 1993 och
Stora radiopriset specialpris 2005 för sina journalistiska insatser.
Sänds lördag 15:35-15:55.
Pressfriheten hotad på många håll
En ny typ av civiliserade, diktatoriska ledare som har valts i demokratiska
val är ett hot mot pressfriheten, varnar den journalistiska skyddskommittén
CPJ med säte i New York. CPJ påpekar att ledare som Venezuelas
president Hugo Chavez och Rysslands president Vladimir Putin utnyttjar
lagstiftningen till censur och kontroll av medierna. I sin rapport säger
CPJ också att vissa länders regeringar påverkar medierna
med reklampengar. I t.ex. Argentina belönar regeringen välvilligt
inställda medier med reklampengar. (Hufvudstadsbladet)
Nytt initiativ ska se över Internetcensur
Amnesty har anslutit sig till den grupp av olika intressenter som ska
ta fram principer för hur mänskliga rättigheter ska skyddas
på Internet. I gruppen ingår företag som Google, Microsoft
och Yahoo, frivilligorganisationer, experter och investeringsbolag. Amnesty
välkomnar detta initiativ men vill samtidigt göra klart att
organisationens medverkan inte kommer att hindra framtida kampanjer mot
företag som i samarbete med regeringar kränker de mänskliga
rättigheterna. Det arbete som pågår i USA och på
andra håll i världen med att ta fram rättsliga regler
för hur förtryck via internet ska bekämpas kommer även
fortsättningsvis att stödjas av Amnesty.
Förra året inledde Amnesty kampanjen "Irrepressible"
i samarbete med den brittiska tidningen The Observer. Hittills har mer
än 60 000 personer deltagit i kampanjen och protesterat mot förtrycket
mot internetanvändare och att Internetföretag som Google, Microsoft
och Yahoo samarbetar med de kinesiska myndigheterna för att begränsa
tillgången på information genom att censurera vissa hemsidor
och sökord. Läs mer på http://irrepressible.info
webbtips
För alla radioentusiaster
Radiohistoriska arkivet har kommit till för att hylla radions
pionjärer,
pirater och personligheter. http://radiohistoria.jvnf.org
Radioautisten. Här kan du läsa Radiobloggen ”Eterns
vågskvalp” samt ta del av boken ”Radioautisten”
författad av Jonas Berling. Denna bok är en humoristisk, folkbildande
kriminalroman som utöver ingredienser av mord på anställda
vid radion, också reflekterar över frågan om vilken roll
radion och radiolyssnandet spelar i människors liv. http://web.mac.com/familjenberling/iWeb/Radioautisten/
Lokal radio och lokal-tv i världen
Läs om den lokalt förankrade radion och televisionen i Sverige
och utomlands på en samlad webbplats. Här finns bl.a. information
och alla länkar till den föreningsdrivna närradion och
Öppna kanaler i Sverige liksom till den internationellt väl
besökta Global Village CAT. Här kommer under 2007 också
mycket information om den nya europeiska organisationen Community Media
Forum Europa att publiceras. http://www.communitymedia.se
evenemang:
Stora Radiopriset 2007
Det är dags att utse kandidater till Stora Radiopriset 2007. Radioakademin
är ett forum för all svensk radio: public service, privat reklamradio
och närradio. En stor jury på ca 60 kompetenta radioälskare
bedömer bidragen i de flesta kategorier bl.a. Årets PLR-station,
Årets public service och Årets närradio.
Publiken utser Årets radioröst genom omröstning via SMS
eller telefon. Radioakademins styrelse utser som vanligt vinnarna till
hederspris och specialpris.
Alla är nu välkomna att sända in tävlingsbidrag oavsett
om man är anställd vid radioföretag, frilansare eller privatperson.
Tävlingsbidragen skall vara Radioakademin tillhanda senast den 18
februari. Priserna delas ut den 29 mars vid STORA RADIOGALAN på
Gamla Tryckeriet, Alviks T- banestation, Stockholm. Läs mer: http://www.radioakademin.org
Kommande:
Public service-dagen
hålls i år fredagen 30 mars 10-16 i Berwaldhallen, Stockholm
Närradions årsstämma
NRO har seminarier och årsmöte lördag-söndag 14-15
april i Västerås
* ***************************************************************
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:news@publicaccess.se
Startsidan
|