Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

LEDARE
Vem behöver tv-avgiften?

Adaktussons trovärdighetsproblem
Lars Adaktusson, som nu går till TV8 från SVT, skriver på DN Debatt att så länge Sveriges viktigaste medieföretag leds av politiskt utsedda styrelseledamöter kommer oberoendet att ifrågasättas - så länge landets statsminister kan utnämna en av sina personliga vänner och partikamrater till tv-styrelsens ordförande, får företaget leva med tillmälet "statstelevision". Adaktusson glömmer att hans lön i TV8 kommer från den stenbeckskoncern som länge har haft nära relationer till flera f.d. statsråd (s) nu levande och döda. Det är knappast troligt att just TV8 kommer att granska sådana relationer närmare eller ifrågasätta exempelvis MTG och Metro. Adaktussons lönehöjning är sannolikt så stor att han förlåter TV8 som i flera år 18 timmar om dygnet sände den mest anti-journalistiska och ägarstyrda nyhetskanalen i fria världen; Murdochs Fox News. Det var med detta i bagaget vännen Björn Rosengren fick in TV8 i digitala marknätet.

Adaktusson vill att även andra tv-kanaler än SVT:s ska kunna ta del av tv-licenspengarna. "Den tid då public service var detsamma som Sveriges Television är förbi", skriver han på DN Debatt. Adaktusson har säkert rätt i att utbudet av kvalitativ journalistik i tv inte är tillräcklig och att fler tv-kanaler därför måste ges ekonomisk möjlighet att bidra till en förhöjd programkvalitet och opinionsbildning. Han föreslår att samhället fördelar pengar till public serviceprogram även i kommersiella kanaler.

Det är svårt att föreställa sig att någon regering vågar sig på att dela ut tv-licenspengar till vinstdrivande företag. Men Adaktussons inlägg sätter fingret på svaga punkter hos SVT. Varför har inte SVT slagit vakt om trovärdiga trotjänare som ”Dokument utifrån” och hållit fingrarna borta från det värsta tramset som ”Bingo Royale”? Kanske dags för SVT att sluta rekrytera chefer från kommersiella kanaler? Bäddar man kommersiellt så får man ligga på en politisk spikmatta.
Om de kommersiella kanalerna verkligen vill utveckla ett seriöst utbud har man gott om pengar i egna fickor och fonder. Weekendkanalen Axess tv, som finansieras genom Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, är ett bra exempel.

Tv-avgiften till medborgardrivna kanaler
Idén om att låta en del av tv-avgiften gå till andra radio- och tv-kanaler utanför public service är god. Men det då till den sektor inom det civila samhället som hittills saknat allt stöd; den icke-kommersiella lokala radio och tv:n. I Danmark får denna sektor ca 60 miljoner SEK per år vilket motsvarar en (1) procent av den samlade svenska tv-avgiften. Sådana här medel går också i varierande omfattning till den icke-kommersiella sektorn i bl.a. Holland, Irland, Norge, Storbritannien och Tyskland.

Ett glädjande besked är att kulturministern nu låter Radio- och tv-verket fortsätta utreda den icke-kommersiella lokala radion och tv:n. Detta utreddes grundligt i kulturdepartementet redan 2003-2004. Det var innan Leif Pagrotsky tillträdde och lade rapporten sin understa låda. Trots att problemen redan då var akuta med en föråldrad närradio- respektive kabellagstiftning. Öppna kanalerna är bundna till kabelnät och får inte komma ut i det digitala marknätet för att kunna nå alla medborgare. Samtidigt faller de kommersiella lokala tv-projekten ihop ett efter ett. Inte p.g.a. konkurrens från de ideellt drivna lokalkanalerna utan för att den lokala annonsmarknaden är för begränsad.

Det saknas idag i stort helt saknas publicistisk verksamhet för lokal radio och tv vid sidan av public service. Det är förstås angeläget att satsa tv-avgiften, inte på Stenbeck eller Bonniers, utan på publicistisk verksamhet bl.a. på de invandrarspråk som finns i en väsentlig del av de medborgarstyrda radio- och tv-kanalerna. Med tv-avgiftsmedel i grunden hade bl.a. närradion i Malmö, i samverkan med föreningar och kommunen, kunnat utveckla och sända ”Din Gata”. En ungdomskanal finns redan i Göteborg i närradion. Det är knappast SR:s roll att driva sådana lokala ungdomsprojekt.

Det är i den tredje etermediesektorn behoven och möjligheterna finns. Ett strukturellt samhällsstöd till denna sektor är hjälp till självhjälp samt förstärker mediedemokratin och yttrandefriheten.

radio och television

60 miljoner kr av tv-avgiften till icke-kommersiell radio och tv
Danska mediemyndigheten har fördelat 48,8 milj dkr (60 milj Skr) för 2007 i stöd till sändande föreningar i lokal icke-kommersiell radio och tv. Stöd ges för maximalt 15 timmar radio och 3 timmars tv per vecka.
146 föreningar har fått driftsstöd för radio med belopp mellan 46.742 och 235.464 dkr. Det vanligaste beloppet är 161.661 kr. 96 föreningar har fått för tv 20.726-470.928 dkr. Stöd har reserverats för ytterligare ett tiotal föreningar för radio eller tv. Dessutom har ett särskilt studentradiostöd 60.556-73.802 kr gått till 6 stationer och 73.802-147.605 för student-tv sex stationer samt en handikappradio 73.802 och 61.502-140.035 för fyra handikapp-tv. Eftersom studentradio/tv liksom handikappradio/tv (som TV-Glad) även får ovan nämnda driftsstöd är dessa sektorer de tyngsta stödmottagarna.

Förteckning över samtliga stödmottagare finns på http://www.mediesekretariatet.dk

Svensk lokal icke-kommersiell radio och tv utreds igen
Regeringen har gett Radio- och TV-verket i uppdrag att kartlägga och dokumentera dagens situation för lokal icke-kommersiell radio och TV. RTVV skall sedan analysera framtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell radio och TV och komma med förslag till eventuella förändringar senast 31 oktober 2007. Regeringen skrev i budgetpropositionen 2007 att icke-kommersiell radio och tv är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald, föreningsliv och integration eftersom de möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten.

Denna mediesektor utreddes i kulturdepartementet 2003-2004, men den tidigare kulturministern Leif Pagrotsky valde att inte ta sig an frågan. Kulturdepartements rapport ”Öppna radio- och tv-kanaler” (311 sidor) finns på http://www.departementet.se/public

Dyrt radiofiasko i Norge
TV2 gruppen, som ägs av A-pressen och Egmont, har nu köpt det hårt prövade radiobolaget Kanal 24 för 38,2 millioner Nkr. De gamla ägarna Fædrelandsvennen, Adresseavisen och Agderposten har förlorat totalt 66 miljoner Nkr på radioäventyret. Totalt har kanalen sedan start förlorat 300 milj nkr. Övertagandet skedde fyra år efter det att den dåvarande regeringen sade nej till att ge TV 2 den s.k. P4-koncessionen. TV 2-chefen Kåre Valebrokk säger att det inte är aktuellt med personalnedskärningar i Kanal 24 eller TV 2, men huvudkontoret kan komma att flyttas till Bergen där TV 2 finns. Även Fredrikstad diskuteras, men det är klart att det inte blir Oslo. (Kampanje)

television

Nytt tv-nät i Stockholmsområdet
Regeringen har beslutat om ett nytt regionalt digitalt sändarnät över Stockholmsområdet. Nätet ska utnyttjas för att utveckla och pröva nya digitala tjänster. Den pågående övergången till digital-TV medför att attraktivt frekvensutrymme frigörs som kan användas för en rad olika tjänster. Det är en viktig politisk uppgift att skapa goda förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av frekvensutrymmet och stärka möjligheten att utveckla och pröva nya elektroniska kommunikations- och rundradiotjänster. IT-ministern och kulturministern kommer att arbeta tillsammans för att ta vara på de stora möjligheter som digitaliseringen innebär för de båda politikområdena.

Post- och Telestyrelsen fick 2005 i uppdrag av regeringen att utreda vilket frekvensutrymme som frigörs när de analoga TV-sändningarna upphör och vad det kan användas till. PTS redovisade sitt uppdrag i september 2006. Enligt PTS finns flera olika tänkbara användningsområden för det frigjorda utrymmet, bl.a. nämns i rapporten standard-TV, HDTV, mobil TV, fast trådlöst bredband eller mobilt bredband/mobiltelefoni. I samband med övergången till digitala sändningar i Stockholm i mars öppnar regeringen nu för möjligheten att utnyttja en del av det spektrum som frigörs till nya attraktiva tjänster.

Beslutet innebär också att Sverigefinska Riksförbundet får tillstånd att sända TV Finland i det digitala marknätet till ett större område än de tidigare analoga sändningarna. Därmed medför övergången till digitala sändningar att det mångåriga Sverigefinska TV-utbytet kan stärkas. Hushåll i sändningsområdet för Nacka, Västerås och Uppsalas sändningsstationer i mars att få tillgång till fria sändningar i marknätet av Finlands TV.

Gotlands lokal-tv hotas av nedläggning
Ännu är det inte helt kört, men hittar vi inte en lösning inom några dagar måste vi lägga ner lokal-tv-satsningen, säger Kim Zetterberg, styrelseordförande i Gotlandskanalen AB. Flera försök har gjorts att hitta lokala intressenter som kan gå in med pengar. Vi har haft lösningar som vi trodde på men de har inte gått igenom, säger han. Tre miljoner kronor behövs för att få kanalen lönsam. En del av pengarna finns redan. De kommer från ett fastlandsföretag som är berett att gå in med kapital och resurser. Det kräver i sin tur en gotländsk investerare som ger en stark lokal ägarstruktur. Hittills har intresset inte varit så stort. Jag är lite besviken att inte näringslivet på Gotland vill var med i satsningen. Vi är bra på att driva lokal-tv billigt, säger Kim Zetterberg.
I dagarna måste Gotlandskanalen ta beslut om verksamheten ska leva kvar eller läggas ner. Tre personer är anställda och övriga tjänster köps in. Mellan fem och tio tjänster tillsammans med en del frilansare behövs för att göra en bra produkt.

Gotlandskanalen drog igång sina sändningar den 10 juli i år. Kanalen har svårt att locka annonsörer och har det tufft ekonomiskt, trots att det gotländska digital-tv-projektet tilldelats en budget på över 4,5 miljoner kronor, rapporterade tidigare Radio Gotland. Pengarna består enligt Radio Gotland framför allt av skattemedel som fåtts via Gotland Interactive Park (GIP), den förening som startade kanalen. GIP har bland annat till syfte att skapa nya arbetstillfällen på Gotland inom området interaktiva medier och stöds ekonomiskt av EU, Nutek och kommunen. När GIP i somras överlät Gotlandskanalen till det kommersiella företaget Spider TV ingick enligt Radio Gotland bland annat projektpengar för tre anställda och kraftiga rabatter på hyran av studioutrustning. Kommunen har kritiserats från flera håll för att via digital-tv-satsningen ge sig in och konkurrera med kommersiella gotländska bolag. (Gotlands Tidningar)

Ip-tv och Kanal Lokal ska rädda DI-tv
DI-tv startades efter en infekterad träta och havererad förhandling med TV4, som under många år sände sina ekonominyheter från tidningen. I stället för att få full rikstäckning i TV 4 så länge de analoga sändningarna pågår och sedan gå över på ip-tv, kabel och satellit 2008 drogs DI-tv i gång i november 2005 med en förväntan om att få tillstånd i det digitala marknätet. Detta fick dock man inte.

DI:s samlade förluster ligger enligt Resumés källor på drygt fyrtio miljoner kronor och byggs på med minst tre miljoner i månaden. I våras erbjöds DI-tv distribution i marknätet via TV 4, men ledningen tackade nej. I stället anlitade Dagens Industris vd Gunilla Herlitz konsulten Casten Almqvist för att hitta andra distributionskanaler. Han har nyligen varit konsult åt Kanal Lokal och har goda kontakter i tv-världen. Ledningen förhandlar i dag med facket om att färre anställda ska jobba annorlunda och göra mer. DI-tv:s vd Martin Ahrend fick i våras den svåra uppgiften att rädda det prestigefyllda projektet från totalhaveri. I somras visade han de kvarvarande 25 anställda på några nya vägar att hitta tittare och intäkter: Alla distributionsförhandlingar är inte klara, säger han. Men öppen ip-tv blir en viktig kanal. Alla som har bredband ska i höst kunna bli direktkund hos oss och abonnera månadsvis på DI-tv. De kan då se vår livesända feed eller hämta ur arkivet on demand, något som våra kunder efterfrågar. Priset är inte fastställt ännu. Vi har ingen exakt uppfattning om hur många potentiella kunder ip-tv har, medger Ahrend. Men det är en teknik som växer och ett sätt att kapa mellanleden. Enligt Resumés källor har DI och Kanal Lokal enats om att DI-tv ska leverera lokala affärsnyheter i storstäderna. (Resumé)

Öppna Kanalen får fortsatt tillstånd i Göteborg
Radio- och TV-verket har beslutat om förnyat förordnande som lokala kabelsändarföretag för
Föreningen Öppna Kanalen i Göteborg. Förordnandena gäller för perioden 2007-2009. Verket har samtidigt återkallat förordnandet för Kalmar Lokal-TV ekonomisk förening eftersom föreningen inte kommit i gång med några sändningar.

Oklart om lokal-tv i norska digital marknätet
En rapport från Medietilsynet visar att kommersiell lokal-tv (som etersänds analogt) gick med ett rekordstort driftsunderskott 2005 om 31 miljoner Nkr. 2005 ble tidenes verste år for lokal-tv. Underskuddene ble så store fordi kostnadene steg mye. Mange lokal-tv selskaper ble en del av større mediehus, noe som presset lønnskostnadene oppover for å bringe tv-journalistenes lønnsnivå på linje med avisjournalistenes lønn, säger generalsekreterare Halvor Borse i Norsk Forbund for Lokal-TV. Han hoppas på resultatförbättringar 2006, men nu väntar större utmaningar. En utredning är igång om de 23 lokala tv-stationerna framtida plats i det marksända digitalnätet. Det kan handla om olika alternativ; förmedlingsplikt (must-carry), plats i nätet på kommersiella villkor eller som en egen kanal i marknätet. (Kampanje)

Medielicensen har ersatt tv-licensen i Danmark.
Småföretagare protesterar
Från nyår spelar det inget roll om man ser på tv på sin gamla svartvita tv (som 2.700 danskar påstår att de gör och därmed har betalt en lägre tv-avgift) eller på en 42 tums färg-tv eller på datorn eller i mobiltelefonen. Alla skall för detta nu betala en medielicens om 2.150 dkr. I princippet kan man sige, at vi i fremtiden er ligeglade med, hvilket mediefolk ser tv på. Det afgørende er, om de kan modtage DRs programmer. Dermed bliver licensen også lige for alle, säger Charlotte Broman Friis, som är kampanjchef i DR Licens (den danska motsvarigheten till svenska Radiotjänst). Vi kommer att uppmana att som enbart betalar radiolicens att överväga om de faktiskt istället bör betala en medielicens säger Charlotte Broman Friis. Omkring 200.000 hushåll betalar inte licens i dag. (TV-Nyt)

Den nya medielicensen tvingar tusentals småföretagare att betala för ingenting, menar Håndværksrådet. Dess ekonom, Mads Engberg, säger i Berlingske Tidende att många företag nu måste betala licens för datorer som enbart används för bokföring. Håndværksrådet har gjort en undersökning bland sina medlemmar som visar att 95 % aldrig ser på tv på arbetstid. Datorn är ett arbetsredskap. Han tycker att det är besynnerligt att man efter flera års kampanj för att få bredbandsförbindelser nu pålägger användarna något som liknar en extraskatt. DR-licens avvisar kritiken och menar att det avgörande är om man har möjlighet att se på tv på sina dator eller ej, inte hur ofta man gör det. Har man en dator med en Internetanslutning på minst 256 kb/s så skall man betala licensen.

Mads Engberg på Håndværksrådet exemplifierar med det SAS-hotell som har 500 tv-mottagare betalar samma medielicens som det lilla företaget där ingen skulle drömma om att se tv i datorn på arbetstid. De små virksomheder har anskaffet sig computeren til økonomi- og ordrestyring og fx til at indberette moms til Skat, men tv har ingen værdi for disse virksomheder. IT-konsulten Jesper Sommer har startat en kampanj mot medielicensen och har en namninsamling på Internet - www.stopcomputerlicens.dk - 15.000 hittills har skrivit på. (TV-Nyt)

Kirke- og kulturdepartementet i Norge säger att man inte har några planer om en liknande licenslösning i Norge. Det är ytterst få som ser på tv i datorn säger statssekreterare Halvard Ingebrigtsen till Aftenposten. I Sverige har man ännu inte gått längre än att från årsskiftet i lagen ha infört en definition av begreppet tv-mottagare. Tv-mottagare definieras i lagen som en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning
av tv-program även om utrustningen också kan användas för annat ändamål (Förtydligande resonemang om detta finns i proposition 2005/06:112).

Kritisk situation for lokal-tv i Århus
I det senaste mediepolitiska överenskommelsen blev ’must carry’-förpliktelsen for landets antennföreningar avskaffad ifråga om andra kanaler än de nationella DR1 DR2 och TV 2.
(Undantaget är Köpenhamn där icke-kommersiell tv har en egen UHF-frekvens). I Århus betyder det, att hälften av stadens invånare nu inte kan se lokal-tv längre då SBS Net, där det s.k. fönstret för icke-kommersiell lokal-tv finns. inte vidaresänds på det lokala småkabelnätet.

Medieforskaren Per Jauert, Århus Universitet, säger att överenskommelsen är ett utryck för nedprioritering av lokal-tv. Oppositionen måste ha sovit den stund då man accepterade att lokal-tv i fortsättningen skulle försöka överleva på marknadens villkor. Visserligen fick lokal-tv ökade bidrag, men det verkar vara ett lite bakvänt sätt att stänga lokal-tv på menar Per Jauert. Ordförande för TV-samverkan i Århus, Erik Meistrup betecknar situationen som katastrofal. Det betyder, at vi bliver afskåret fra en stor del af de seere, som vi primært henvender os til, säger han. Kulturrådet i Århus Flemming Knudsen är förundrad över att antennföreningen har valt att lägga in svenska TV 4 i sitt grundpaket istället för SBS Net, som är en gratiskanal. Torben Overgaard i Århus Antenneforening är villig att tala med de lokale tv-stationerna och kan tänka sig att de istället kan få sända sina program i antennföreningens egen kanal. (TV-Nyt)

Venezuelanska regeringen stoppar tv-kanal
President Hugo Chavez meddelat att privatägda Radio Caracas Television – landets äldsta och näst största tv-kanal – inte får sitt sändningstillstånd förnyat. RCTV som startade 1953 stödde en strejk mot Chavez 2002 och är kopplad till oppositionen. Kommunikationsminister William Lara antyder nu att RCTV nu istället skulle kunna drivas av lokala medier eller små produktionsbolag. Ett annat alternativ vore att skapa en blandad kanal för en bolag som är till hälften privat och till hälften offentligägt. En tredje väg är att staten tar över RCTV och den förvandlas till en underhållningskanal som även kabelsänds. Om detta blir lösningen kommer den statliga Canal 8 göras om till en 24 timmars nyhets- och aktualitetskanal. (Reportrar utan gränser)

Ny tv-mottagare skall ta emot även webb-tv
Sony meddelar på Consumer Electronics Show i Las Vegas att flertalet av sina nya tv-mottagare inklusive HDTV platt-tv nu kommer att anpassas för mottagning av ip-tv. En tilläggsmodul gör att man kan ta emot ip-tv och även ladda ner video med en knapptryckning på fjärrkontrollen.

Kamera i Web-tv-avtal med polsk jätteportal
Wirtualna, har skrivit avtal med Kamera för att visa nöjesnyheter i sin nya Webb-tv-kanal. En stor del av nöjesinnehållet kommer från svenska Kamera. Det är första gången Kamera levererar innehåll på polska och VD Henrik Eklund är förhoppningsfull: Polen är en extremt intressant marknad för oss med många Internetanvändare. Med över 8 miljoner unika besökare per månad är Wirtualna större än i princip alla svenska portaler. Vi bör alltså kunna få rejält med tittare. Kamera kommer att leverera 120 videoklipp i månaden inom musik, film, skvaller och mode. Under 2006 skrev Kamera avtal med 15 nya mobiloperatörer och ännu fler Internetportaler. I samarbete med nyhetsbyrån AP och andra innehållsägare distribuerar nu Kamera video i över 30 länder runt om i världen.

Svensk HDTV-satellit snart uppe
I sommar skjuter det svenska satellitbolaget SES Sirius upp sin tv-satellit Sirius 4 i rymden. Det är en riktig "teracomdödare" som har plats för 120 HDTV-kanaler och kostar ett par miljarder kronor att bygga och skjuta upp. Sirius 4 är nog den största svenska rymdsatsningen någonsin. Det är en lika stor investering som hela det digitala marknätet i Sverige, men ger väsentligt mycket mer bandbredd för pengarna, säger Benny Norling, affärsutvecklingschef på SES Sirius i Sundbyberg. Sirius 4 kommer att ha 20 tv-transpondrar enbart för Norden och ytterligare 20 även för övriga Europa. Vi får plats med 3-4 HDTV-kanaler i varje transponder, vilket betyder en teoretisk kapacitet på 120 HDTV-kanaler för Sirius 4, säger Benny Norling. Sirius 4 får ett täckningsområde som sträcker sig ända från Uralbergen i öster till norra Afrika i söder och Västeuropa i väster.

Det har i år sålts nästan 600.000 platta hd-ready-apparater i Sverige enligt elektronikbranschens uppskattning och det kommer att sätta press på programbolagen att öka antalet HDTV-sändningar. En snabb och stark efterfrågan på HDTV-sändningar kan ställa till problem för det statliga sändarbolaget Teracom i och med att man bara har kapacitet för en handfull HDTV-kanaler i det digitala marknätet. HDTV kräver en bandbredd på minst 16 megabit per sekund och kanal. Det visar nyligen gjorda tester med mpeg4-kodning, säger Benny Norling till Ny Teknik.
Läs hel artikeln på http://www.nyteknik.se/skrivut.aspx?article=48469

Europas fattigaste land startar satellit tv-kanal
Teleradio Moldova har startat sin satellitkanal, TV Moldova International. Främsta motivet sägs vara att ge moldavier utomlands nyheter hemifrån. Kanalen sänds som frikanal Eutelsat W2.

New York Times ger upp televisionen
Medan allt fler tidningshus startar radio- och tv-kanaler går New York Times motsatt väg och säljer nu sina nio tv-stationer till riskkapitalbolaget Oak Hill Capital Partners for 575 miljoner dollar. Detta är starka bra positionerade stationer med duktig personal som under åren bidragit med goda ekonomiska resultat och bra programutbud. Vi tror emellertid att vi bör fokusera på utveckling av våra tidningar och våra snabbt växande digitala medier liksom synergierna mellan dessa, säger administrative chefen Janet L. Robinson till AdAge. I koncernen ingår också tidningarna Boston Globe, International Herald Tribune och 15 andra tidningar. (Kampanje)

Förbud mot höjd ljudvolym för reklam
Tv-bolag i Slovakien kommer att från nästa månad förbjudas att öka ljudvolymen när reklam och teleshopping visas i rutan. Lagändring, som nu har undertecknats av presidenten, initierades av parlamentsledamoten Zdenka Kramplova (LS-HZDS) som hävdar att åtgärden har rekommenderats av barnpsykologer som anser att högljudda reklaminslag har en störande effekt på barn.

Intresset för småsport i tv överraskar Public service
När Danmarks Radio i november började sända program med de s.k. mindre sportsgrenarna hade DR:s sportchef Olav Skaaning Andersen inga stora förväntningar på tittarsiffrorna. Men programmen har fått fler och fler tittare och DR ser nu tittarsiffrorna som goda. Man har visat sex program bl.a. taekwondo och fridykning. Tittarantalet har stigit från 211.000 till 424.000 tittare vilket är särskilt anmärkningsvärt eftersom man samma tid konkurrera med TV2 Nyhederne. DR planerar nu 20 program med mindre sportgrenar under 2007 (TV-Nyt)

radio

Ökade utbudskrav på dansk public serviceradio
Det nya public-service-kontraktet, ålägger Danmarks Radio att märkbart öka sin bevakning av dansk kultur. Dessutom skall bevakning av mindre idrottsgrenar ökas liksom att DR skall återuppta sina tidigare nedlagda nyhetssändningar på främmande språk och då även i DAB- kanalerna. DR skall även förstärka verksamheten riktat till barn och unga liksom att öka dramaproduktionen med tio procent på de redan existerande radiokanalerna. Dansk musik skall fortsätta ha en stark ställning hos DR som inte får sänka nivån. (Radio-Nyt)

Protester mot SR-kanalen Din Gata
RAB, den kommersiella radions intresseorganisation, har ilsknat till över SR:s planer på att starta radiokanalen "Din Gata" i Göteborg, som de anser konkurrerar direkt med reklamradions målgrupp. Din Gata sänder redan i Malmö. SR har ansökt hos departementet att få starta kanalen också i Göteborg, för att "tillgodose behovet av en större mångfald av program i ett folkrikt område med en mångkulturell publikstruktur."

Richard Marston vd för MTG Radio, Staffan Rosell vd för SBS Radio, Christer Modig, vice vd på MTG Radio och Jakob Gravestam, marknadschef för SBS Radio, företrädare RAB, har skickat ett brev till departement där de protesterar mot förslaget. RAB anser att Din Gata är en direkt kopia av en kommersiell radiokanal och att behovet som SR använder som argument inte existerar. De skriver också att radiokanalerna NRJ och The Voice som sänder bland annat i Malmö och Göteborg, riktar sig till den målgrupp som SR beskriver i sin ansökan. RAB tror också att Din Gata börjar sända också i Stockholm om SR får grönt ljus i Göteborg. RAB menar ”att en statligt finansierad verksamhet använder sina pengar till att konkurrera med privata företag i en redan hårt ekonomiskt pressad marknad, anser vi vara ett direkt hot mot vår framtid och överlevnad." (Dagens Media)

Analys: SR kommer i mars lägga ner P5 Radio Stockholm och starta en ny ”storstadskanal”. SR har i sin skrivelse till kulturdepartementet inte angett att man skall sända just Din Gata i Göteborg. Men det är inte förvånande om många drar slutsatsen att Din Gata eller ett liknande projekt planeras både för Göteborg och Stockholm. Kulturdepartementet har bett Post- och telestyrelsen att senast i februari meddela om det finns ytterligare en frekvens tillgänglig i Göteborg för SR. Redan i höstas informerade PTS detta nyhetsbrev (se Public Access nr 17) om att det inte finns någon frekvens vakant. Det går därför endast att få fram en ny frekvens genom att omplanera hela FM-bandet eller helt enkelt ta en av närradions frekvenser.

Sveriges Radio får fortsätta sända digitalradio
Utsändningen av DAB fortsätter under nästa år. SR och Teracom har kommit överens om villkoren för fortsatta sändningar den kommande perioden. Vi tycker det är positivt att utsändningen av digitala etersändningar för radio med DAB kan fortsätta, i avvaktan på en framtida långsiktig lösning för digitala etersändningar, säger SR:s vd Peter Örn. Samtidigt ska vi använda nästa år för att - tillsammans med Teracom och andra aktörer på marknaden - prova och delta i utvecklingen av digitala distributionstekniker för etersänd radio. Sändningar av DAB inleddes 1995 och det nuvarande sändningstillståndet gällde fram till årsskiftet. Regeringen har nu gett SR förlängt tillstånd att sända digitalradio i ytterligare tre år. Vi följer utvecklingen inom digital radioteknik mycket intensivt, och redan nu ser vi att standarden har utvecklats med en ny effektivare ljudkodning, kallad AACplus. Det möjliggör för fler kanaler, hög ljudkvalitet, multikanalljud och mycket annat som tydligt visar på att det finns spännande framtid för radio i alla dess former, sade Teracoms avgående vd Bengt Broman.

Den nuvarande utsändningen av DAB sker på en rikstäckande frekvens i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleåområdet och når potentiellt ca 35 procent av den svenska befolkningen. Det nya sändningstillståndet ger även möjlighet till regionala sändningar samt testverksamhet för digital radio med olika teknik. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger i en kommentar till SR Ekot att inte heller hon, liksom sin företrädare Leif Pagrotsky, tror på den DAB-teknik som SR hittills har satsat på. På sikt tror hon ändå att radion kommer att digitaliseras, frågan är bara med vilket teknik. I det nya sändningstillståndet från regeringen används därför ordet digitalradio istället för DAB.

DAB-försäljningen stabil i Storbritannien. Men tveksamt i Norge.
18 % av alla radioapparater som säljs i Storbritannien är nu DAB. Hittills har 3,8 millioner DAB-mottagare sålts. Det är särskilt som köksradio man vill ha DAB. 82 % av försäljningen av radiomottagare för användning i köket är just DAB. Medelpriset för en mottagare är nu 82 pund. Det finns i landet 424 radiostationer som sänder DAB. Av dessa är 231 stationer enbart tillgängliga via DAB enligt DRDB Digital Radio Development Bureau. - I Norge ser slutfacit för 2006 bara 27.000 sålda DAB-mottagare vilket skulle vara en halvering från året innan. Detta trots en aktiv marknadsföring från NRK och P4. Som jämförelse kan nämnas att 2006 såldes cirka 750.000 FM-mottagare. (Radionytt.no)

Klartecken för DRM på holländsk mellanvåg
Radiomyndigheten har nu meddelat att de som innehar sändningstillstånd på mellanvåg nu kan ansöka om tillståndsmodifiering för att kunna sända digitalt. Myndigheten pekar på tre fördelar med att gå över till DRM: Mycket förbättrad kvalitet på ljudet och mottagningen, möjligheten att på samma frekvens sända datatjänster och lägre energiförbrukning. Tillståndshavarna kan välja tre alternativ för fortsatt verksamhet på mellanvåg;
1. Fortsätta sända enbart analogt.
2. Ersätta analogt med DRM
3. Ersätta nuvarande analogt med SCS (Single Channel Simulcast) som möjliggör att såväl analogt som digital signal kan sändas på samma frekvens.

Norska Radio 1 först med nytt digitalradiosystem
Radio 1 Norge testar det digitala systemet FMeXtraT på FM-frekvensen 102 i Oslo.
For Radio 1 er dette et veldig spennende produkt som kan utnytte eksisterende løsninger effektivt og dermed gir god fleksibilitet og større mangfold for digital radio. säger Bente Klemetsdal, adm. direktör i SBS Radio Norge. Radio 1 er Norges største kommersielle lokalradio, som legger stor vekt på kvalitet. Derfor er vi meget glade for at de velger å teste FMeXtraT, säger Kristian Aartun i Noble, som har ensamrättigheterna för FMeXtraT i Norge. FMeXtraT är en ny teknologi som utnyttjar ledig kapacitet på FM-frekvensen för att sända 2-12 kanaler digitalradio. Systemet stödjer formatet MPEG4 HE AAC. (Radionytt.no)

Lokalradio i Helsingborg sänder från Danmark
Favorit 104,7 har lockat till sig den före detta Helsingborgsstationen Stellas profil, Jane Tilly. Hon börjar sända live i en egen morgonshow 15 januari, i hård konkurrens med Rix Morgonzoo och Adam & Gry. Jane Tilly känner sig lugn. Nu första veckan blir det musik varvat med information om våra program och vilka gäster som kommer till oss när vi börjar sända live, något kanalerna i Stockholm inte kan. - Mix Megapols köp av Radio Stella och flytten till Stockholm lämnade lyssnarna i ett vakuum. Den lokala informationen saknades av många. Favorit hoppas fylla tomrummet när de med danskt tillstånd börjar sända – från ett vattentorn i Louisiana utanför Köpenhamn. På eftermiddagarna kommer det dessutom att sändas ett program över hela kanalens täckningsområde, Nordsjälland och Nordväst Skåne, med både en dansk och en svensk programledare som kommer spela önskemusik från båda sidor sundet. (Metro Skåne)

Närradionytt

Radio Nordanstig lämnar etern
Efter 16 år läggs Radio Nordanstigs FM-sändningar ned men överlever delvis som webbradio.
De som nästa år vill lyssna på fullmäktigedebatterna får göra det via datorn. Roger Wester har i 16 år ansvarat för Radio Nordanstig och lagt ner otaliga timmar utan ersättning. Skivor, 1000 LP och 1 400 cd, har han köpt för stora belopp och bjudit på. Jag hoppas att stoppet enbart blir ett uppehåll. För att kunna fortsätta krävs en summa på 300.000 kronor för att köpa sändare, antenner, ledningar med mera som vi nu betalar 45.000 kronor i hyra för varje år. Det skulle vara intjänat på cirka sex år. Masthyrans höjning från 11.000 till 46.000 har skapat de akuta problem som ger uppehållet eller nedläggningen. Kommunen har stöttat närradion med 16.000 kronor per år och för den summan även fått fullmäktigebevakningen gjord.

Det är ovisst hur många som lyssnat på Nordanstigs närradio men en undersökning för några år sedan visade att smått otroliga 82 procent över 30 år var regelbundna lyssnare. (Sundsvall Tidning). FM-sändaren stängdes av 8 januari. Närradioföreningen har nu startat en insamling i kommunen för att få ihop en finansiering av egen sändare m.m. http://www.radionordanstig.com/

Närradiostation varnas
Styrelsen för Göteborgs närradioförening (GNF) utdelar en varning till Kulturföreningen Forugh efter konstaterade brott mot de etiska reglerna för press, radio och tv. GNF kräver också en ursäkt i kommande program till dem som smutskastats. Det var i Forughs program Asreshanbeh som anklagelser riktades mot tre namngivna personer. Den ene påstods vara agent för hemlandets regim. Programmen upplevdes av de tre som osakliga och kränkande. GNFs etiska råd kan besluta om uteslutning och avstängning för Kulturföreningen Forugh.
I mars 2006 blev Göteborgs Patientförening avstängd från närradion efter brott mot de etiska reglerna. För att komma tillrätta med liknande problem kommer samtliga ansvariga utgivare att kallas till en kurs i lag och etik i slutet av januari.

Närradion i Oxelösund kan återuppstå
Oxelösunds Föreningsråd, Svenska Kyrkan och fritidsgården drar igång en gemensam förstudie. Föreningsrådet tror att närradion kan vara ett sätt att öka intresset för föreningslivet samt att skapa bättre ekonomiska resurser. Nu ska en enkät om intresset för närradio skickas ut till föreningarna och ett seminarium om att starta närradio anordnas 20 januari. Närradion i kommunen tystnade 2003 av ekonomiska skäl (Södermanlands Nyheter)

Nya sändare: når alla i Orsa
Under hösten har det varit tyst från Orsa närradio, men nu kommer sändningarna tillbaka. Orsa närradio har i flera år brottats med att sändaren i Grönklitt varit för svag. Den gamla sändaren var på 10 watt och sände i mono. Den dåliga effekten gjorde att vissa områden i Orsa inte kunde få in närradion, berättar Bernt Rosenvik anställd på halvtid för att sköta sändningarna. Under hösten har sändarna bytts ut och de nya har betydligt bättre effekt. Grönklittssändaren är numera på 400 watt och sänder i stereo på 91,3 MHz. Dessutom en sändare på taket till Orsaskolan på 200 watt. Också den sänder i stereo 107,2 MHz. Tillsammans borgar de två sändarna för att alla ska kunna få in Orsa närradio, som kommer också att arbeta för att fler föreningar ska engagera sig i verksamheten. Vi vill spegla föreningslivet i Orsa, men i dag är det endast tre föreningar som sänder regelbundet. Ytterligare tre har tagit beslut att börja sända och fler är på ingående. Vi ser gärna att det blir ändå fler, säger Bernt Rosenvik. (Mora Tidning)

Fryksdalen: Utökat sändningsområde för Sunne Närradio
Sändningsområdet för Sunne Närradio utökas nu till att även omfatta Torsby kommun.
Det är ett litet beslut för Radio- och TV-verket, men ett enormt glädjande beslut för vår lilla närradio, säger Markus Johansson, ordförande i Sunne Närradioförening. Projektet som har fått arbetsnamnet ”Radio Fryksdalen” initierades av de tre kommunerna Kil, Sunne och Torsby under hösten 2005. 12 december 2006 beviljade Radio- & TV-verket Sunne Närradio utökat sändningstillstånd. Strikta regler gjorde att tre kommuner inte kunde involveras i det utökade sändningstillståndet. Projektet går nu in i nästa fas. Radiosändare, antenner och placeringar skall upphandlas. Föreningens organisation och struktur måste ses över. Även namnet ”Radio Sunne” måste utvärderas – nu är det ju hela Fryksdalens närradio och inte bara Sunnes. Det är enormt mycket arbete som återstår. Beskedet från verket var bara ett första steg i riktningen mot målet, men har vi nått så här långt skall vi också nå ända in i mål, avslutar en nöjd ordförande i Sunne Närradioförening.

Politikerna vill inte ha närradio i Härjedalen
I flera år har ideella krafter försökt fått igång närradiosändningar i Härjedalen. Projektet startades en gång av eldsjälar i Funäsdalen men efter år av bakslag gav de upp. De lämnade över sändningsrättigheterna till en grupp i Hede men nu verkar man även där tappa lusten att driva saken vidare. Man känner sig motarbetad. Politikerna verkar tycka att det är viktigare med tunnbrödbak än att kommunen ska få en radiostation, säger Peder Persson och Marit Manfredsdotter. Radio Härjedalen har de två senaste åren försökt få pengar genom vattenregleringsmedel. Runt 200.000 kronor vilket skulle göra att man kom ut i etern i stort sett över hela kommunen. Men några pengar har det inte blivit. Jag kan inte se något annat än att politikerna inte vill ha radio. Konstigt, då Härjedalen snart är ensamma om att inte ha närradio, säger Peder Persson.

I konceptet ingår ett nära samarbete med Röros. Politiker och närradiofolk på andra sidan gränsen bjöd in politikerna i Härjedalen för att berätta hur samarbetet, som Radio Härjedalen tror på. Det gjorde inte de politiska makthavarna i Härjedalen. Nej, de var inte intresserade alls, de ville inte avsätta någon tid vilket förvånade både oss och de i Norge, säger Peder Persson. Radiosatsningen skulle ge tre helårsarbeten förutom det ideella arbetet. I det lokala materialet ska bland annat fullmäktigesammanträden sändas. Föreningen ska lämna in en ny in en ansökan. Men direkt optimistisk är de inte. (Östersunds-Posten)

Vimmerby närradio fälld
Vimmerby närradio har sänt programmaterial från kommersiella City 93 vid ett flertal tillfällen under den gångna sommaren, trots att det inte var tillåtet. Sändningarna med musik, annonser och TT-nyheter har pågått i cirka 3-4 timmar per dygn under sommaren, uppger Södra Vi IF. Granskningsnämnden konstaterar att City 93 angav sin egen sändningsbeteckning samt sändningsfrekvensen för Vimmerby närradio i de aktuella sändningarna. I radio- och TV-lagen står det att en närradiostation endast får sända program som har framställts särskilt för den egna verksamheten. Nämnden anser inte att ovannämnda sändningar var producerade för någon av stationernas egna verksamheter.

Nämnden nöjer sig med att uppmana Mediakonsult och Södra Vi IF att följa bestämmelserna om eget programmaterial framgent. När nämnden granskade det aktuella ärendet kunde den konstatera att föreningen inte hade spelat in sina sändningar. Södra Vi IF erinras om den straffsanktionerade skyldigheten att göra referensbandsinspelningar. (Östra Småland).

Lokalradioavgifter i Sverige 2007
Avgiften för tillstånd att sända kommersiell lokalradio som meddelats efter 2001 uppgår 2007 till 43.000 kr vardera. De äldre tillståndens avgifter kommer sammanlagt att uppgå till cirka 127 miljoner meddelar Radio- och tv-verket.

Schweiz: Lokalradio får del av tv-licenspengar
Lokalradiostationer utanför public service-bolaget i bergsområden och andra utkantsområden får nu 30 % av sina utgifter i täckta av tv-licensen. På detta sätt vill det schweiziska förbundsrådet stödja lokalradiostationerna som har en svår ekonomisk situation skriver Neue Zürcher Zeitung. (Radio-Nyt)

Bingoradio mest lönsamt
De kommersiella lokalradiostationerna i Norge har gått med rejäla underskott de senaste åren, medan de icke-kommersiella stationerna har gått med överskott i stort sett varje år enligt Medietilsynet. Siffrorna från 2001-2005 visar tydligt att det är bingoradio som lönar sig. Kommersiell radio hade ett underskott på ”bara” 13 miljoner nkr 2005 medan icke-kommersiella stationer hade 300.000 kr överskott. Bingointäkterna ökar stadigt och 2005 blev ett rekordår med 87 miljoner i bingoomsättning.

Kommersiell radio får mer än 50 % av intäkterna från reklam, medan de icke-kommersiella stationerna får sina intäkter från bingo, frivillig lyssnarlicens eller liknande. De flesta har också en del reklam. Undersökningen gäller nästan alla lokalradiostationer; 85 kommersiella och 133 icke-kommersiella. Det finns också 20 stationer som inte har angett sina intäkter. (Radionytt.no)

Piratradio sänder nonstop i Köpenhamn
För en månad sedan började aktivister i Ungdomshuset på Jagtvej 69 i Köpenhamn sända dygnet runt både på FM 101.8 MHz og på nätet. En helg hördes stationen även på FM i Amsterdam. Myndigheterna gör till synes inget för att stänga radiostationen som har börjat sända politiska program under namnet 'Rebel Radio' men f.n. kallar man sig 'Pirat Radio 69'. http://www.myspace.com/PIRATRADIO69

Slut för finsk mellanvåg
Vid årsskiftet slogs en av de starka mellanvågssändarna i Norden av för kort. Det handlar om 963 Mhz i Pori 600 kW. Därmed sätts punkt för de utrikes sändningar från Radio Finland på kort- och mellanvåg.

annat

EU har ställt sig bakom Unescos kulturkonvention
EU och dess medlemsstater ratificerar Unescos konvention om skydd för och
främjande av mångfalden av kulturyttringar. Som följd av EU:s beslut om att ansluta sig till denna konvention i maj 2006 har Sverige avslutat den nationella processen och lämnar nu in sitt ratifikationsinstrument till Unesco tillsammans med övriga EU-medlemsstater.

Konventionen är ett multilateralt juridiskt bindande instrument som befäster rätten att föra en nationell kulturpolitik till stöd för en kulturell mångfald. Denna konvention är den första i sitt slag som erkänner att kulturella varor och tjänster inte bara har ett ekonomiskt värde utan också ett kulturellt. Ett aktivt främjande av internationellt kulturutbyte och allas tillgång till kulturell mångfald omfattas också. Konventionen uttrycker också en internationell solidaritet gentemot utvecklingsländerna. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger i en kommentar: Ratifikationen i sig betyder bättre förutsättningar för ökat internationellt kultursamarbete och bättre internationellt utbyte kring mångfaldsfrågor, vilket vi välkomnar.

Ny statssekreterare får ansvar för mediefrågorna
Statssekreteraren är politiskt anställd i Regeringskansliet och leder arbetet närmast under departementschefen eller annat statsråd i departementet. Ingrid Eiken har nu utnämnts som statssekreterare hos kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth som ansvarar för kultur, medier och idrott. Hon har en mångårig karriär i regeringskansliet sedan 1987 bakom sig främst med finansfrågor bl.a. som chef för regeringskansliets internrevision. Hon har haft uppdrag som sakkunnig och expert i ett flertal statliga kommittéer bl.a. den parlamentariska tv-beredningen. Ingrid Eiken är född 1962 och bosatt i Stocksund. Gift med Odd Eiken som bl.a. har varit statssekreterare i utbildningsdepartementet under den tidigare borgerliga regeringen. Han är numera knuten till PR-byrån KREAB.

Ny chef för Radiotjänst
Styrelsen för Radiotjänst i Kiruna AB har utsett Anna Pettersson till ny vd efter Lars Lindberg. Hon är sedan 1999 marknadschef i bolaget, där hon jobbat sedan 1997. Jag och styrelsen är glada över att ha kunnat rekrytera Anna Pettersson som ny vd för Radiotjänst. Hon är definitivt rätt person att leda bolaget och utveckla verksamheten för att säkerställa en fortsatt hög betalningsvilja hos publiken, säger Eva Hamilton, styrelseordförande i Radiotjänst. Det är ett stort förtroende att leda företaget, säger Anna Pettersson. Vi har en viktig uppgift i att finansiera de svenska public service-bolagen SVT, SR och UR. Vår största utmaning är att tala om vad våra kunder får för tv-avgiften och vi ska bli bättre på just det. Anna Pettersson är 38 år och bor i Kiruna. Hon har en civilekonomexamen.

Till ny marknadschef efter Anna Pettersson har utsetts Charlotta Elenius, 39. Radiotjänst i Kiruna AB har ett mycket framgångsrikt år bakom sig. Kundstocken har ökat med 26.000 nya avgifter netto under 2006 och är uppe i 3,43 miljoner tv-avgifter. Aldrig tidigare har så många betalat sin avgift.

Två HD-format på samma skiva
Total HD, som formatet kallas, ska kunna fungera i både spelare för HD-DVD och Blu-ray. Samtidigt kommer spelare med stöd för båda formaten. Därmed kan striden mellan de konkurrerande formaten Blu-ray och HD-DVD gå mot sitt slut. Total HD saknar däremot stöd för det vanliga DVD-formatet, vilket ger den ett underläge jämfört med HD-DVD. Tekniska problem ligger bakom detta, uppger företrädare för Warner Brothers till New York Times. Men det kan få sin lösning i framtiden sedan företaget för några månader sedan patenterade en lösning med stöd för alla tre formaten.

Marknadens giganter har sedan formaten introducerades förra året stridit om vilket format som ska bli den framtida standarden när högupplöst video tar över efter dagens DVD-skivor. HD-DVD-formatet backas upp av Toshiba och Microsoft medan Blu-ray stöds av bland andra Sony. Även bland filmbolagen råder oenighet. Samtidigt offentliggör LG planer på en spelare med stöd för de båda formaten. Teknikbloggen EngadgetHD reagerar med skepsis på Warner Brothers satsning och tror att det snarare är multiformatsspelare, som den LG nu ska lansera, som kommer lösa striden mellan HD-DVD och Blu-ray. (Computer Sweden)

Lästips:
Holländska Mira Media - lobbar för mångfald
Holland hör till ett av Europas mest mångkulturella länder och mångkultur har sedan länge varit ett ledord i landets historia och politik. Minoriteters starka ställning i Hollands lagar mot diskriminering beror en hel del på ett starkt lobbyarbete. Organisationer som Mira Media har arbetat intensivt för att underlätta minoriteters intåg på mediemarknaden. »
http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/mira-media/

Noterat om public service:

Tittarsiffror trubbigt instrument
När värderas behållningen av program i termer av intellektuella upplevelser, kunskaper och idéer? Public service kan i sina bästa stunder både bidra till det livslånga lärandet och samtidigt vara nog så underhållande. Att en generation mentala soffpotatisar inte upptäckt detta är inte SVT:s problem. (Insändare i DN från Camille Grepe i Täby)

Brist på kulturell mångfald
FÖR ÖVRIGT . . .får jag med jämna mellanrum rapporter från läsaren och tittaren Gustav Korlén som kontinuerligt och indignerat redovisar hur ensidigt SVT:s programpolitik speglar vår omvärld. För tremånadersperioden september-november i år noterar han 218 angloamerikanska program, 11 franska och 4 tyska. Det är ingen bra statistik för ett public service-företag. (Leif Furhammar i sin tv-krönika i Dagens Nyheter)

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan