Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

radio och television

Ett oberoende public service
Centerpartiet söker en färdriktning
För oss är det självklart med ett starkt, fritt och oberoende public service i allmänhetens tjänst, som verkar över och speglar hela landet, säger riksdagsledamoten Anders Åkesson.
Detta med anledning av att SVT:s nya VD Eva Hamilton nyligen besökte Centerpartiets riksdagsgrupp. Uppdraget att bedriva public serviceverksamhet formuleras av riksdagen men det är den breda allmänheten som är de egentliga uppdragsgivarna. Sveriges radio, Utbildningsradion och SVT ska erbjuda en mångfald av program av hög kvalitet. Public service får inte reduceras till en elitistisk angelägenhet för några få. Jakten på höga tittar/lyssnarsiffror får aldrig gå före produktionen av högkvalitativa program, säger Åkesson. Regeringen kommer att arbeta fram ett brett beredningsunderlag för den kommande tillståndsperioden efter 2009. Centerpartiets utgångspunkt är att public service-företagen ska ha stabila och hållbara finansieringsvillkor, vara oberoende från staten och ha ett brett uppdrag. I detta är det tveksamt ifall public serviceprogram ska tillåta sig att ta emot sponsorpengar. Sponsorpengar och kravet om oberoende går inte hand i hand, säger Åkesson.

Riksdagsledamoten och ungdomsförbundets ordförande Fredrick Federley ser dock en helt ny modell för svenska public servicemedier enligt Realtid.se. Staten ska i hans framtidsvision köpa public serviceprogram via en statlig nämnd. Nämnden ska lägga ut beställningar på kvalificerade samhällsprogram på den öppna marknaden. Därefter ska samtliga rikstäckande svenska tv-aktörer kunna lämna en offert på programmen i fråga. Enligt Federleys definition av public service handlar det framförallt om kvalificerade samhällsprogram som inte kan bära sig själva på en kommersiell marknad, för att de till exempel riktar sig till en alltför smal målgrupp. Upphandlingsnämnden kan beställa till exempel tio timmar teckenspråk i veckan och nyhetsprogram på samiska. Sen får alla rikstäckande tv-kanaler vara med och slåss om det här. I förlängningen ser också Federley en utförsäljning och privatisering av SVT framför sig. Men han är medveten om att hans ganska radikala idéer om hur framtidens svenska tv-landskap bör se ut kommer möta en hel del motstånd bland andra borgerliga riksdagsledamöter. Vi för en diskussion i riksdagsgruppen om det här just nu. Det finns väldigt olika åsikter i riksdagsgruppen, och vi håller nu på att arbeta fram centerns hållning i den här frågan inför den diskussion som alliansen ska ha efter årsskiftet, säger Federley till Realtid.se

Public service går miste om webbinkomster
Två av Sveriges största sajter, SR.se och SVT.se har möjlighet att förstärka public serviceföretagens intäkter med åtskilliga miljoner kronor. Norska NRK gör det, och BBC gör det efter årsskiftet, men både SR och SVT säger principfast nej. Vi har en kategorisk inställning, vår verksamhet ska vara reklamfri, säger Mikael Nilsson, informationsdirektör på Sveriges Radio, till Realtid.se. Våra besökare på webben ska vara glada att de slipper de bannerlösningar som finns på nrk.no, säger Lena Glaser, chef för SVT:s interaktiva medier. Kerstin Brunnberg, publicistisk rådgivare på Sveriges Radio fyller i: Vi har valt att tillämpa samma hållning för vår kompletterande verksamhet som för vår kärnverksamhet. Därmed är frågan om reklam på vår sajt inte aktuell.

De båda bolagen SVT och SR är i grunden licensfinansierade och reklamfria, men redan idag finns det undantag från den regeln. SVT tillåter sedan flera år tillbaka privata bolag att sponsra stora evenemang som till exempel fotbolls-VM och melodifestivalen. Internt inom BBC pågår en infekterad debatt om reklamens vara eller icke vara på deras sajt, men allt pekar på att BBC:s styrelse beslutar om att släppa in reklamen någon gång i början på nästa år enligt The Guardian.

Medierådgivaren Peter Cederholm på mediebyrån Carat bedömer att enbart SVT skulle kunna dra in lika stora reklamintäkter under ett år som Svenska Dagbladets nya medier gör. De senaste besökssiffrorna visar att SvD nya medier hade besök av 1.061.511 unika webbläsare under vecka 48, medan SVT hade 1.049.696. Under samma period hade sr.se 633.211 besökare. En mycket försiktig skattning ger vid handen att svt.se borde kunnat dra in minst 40 miljoner kr på reklam under 2005. Och SR:s sajt ungefär 60 procent av den summan, alltså cirka 25 miljoner kr. Riksdagsledamoten Fredrick Federley (c) välkomnar idén om att SVT ska släppa in reklam på sin sajt. Det är klart att SVT och SR kan ha annonser på sina sajter. Jag har ingenting emot sponsring av till exempel sportevenemang och stödgalor. Och jag ser ingen principiell skillnad mot sponsring och att ha annonser på nätet, säger Federley. Jag tycker att vi ska ta grundfinansieringen för public service över skattsedeln och omedelbart lägga ned Radiotjänst i Kiruna som samlar in licensavgifterna. Annonser på nätet kan då komplettera intäktssidan, säger Federley till Realtid.se.

- Se även ledarkommentaren! -

TV tappar reklamintäkter
Trots högkonjunktur på annonsmarknaden tappar tv-mediet annonspengar med hela 8 procent under november, jämfört med samma månad för ett år sedan. Flera kanaler hade en del floppar i början av hösten. Det gör att de nu måste kompensera annonsörer, vilket i sin tur gör att de kan sälja mindre tid. En annan förklaring är alla nya kanaler. När annonsören provar en ny kanal får de ofta ett bra pris, vilket också drar ner nettoinvesteringarna. Annonsörerna flyttar också pengarna till webben. Hittills i år har webbannonseringen, som går genom mediebyråerna ökat med 72 procent. Det gör att internet nu är ett större annonsmedium än utomhus och kvällspress. Bara tv och dagspress drar in mer. (Resume)

Västerås har fått nytt unikt centrum för lokal radio och tv
Efter fyra års planerande har närradion och Öppna Kanalen 8 december invigt nya lokaler tillsammans i stadens nya kulturcentrum CuLTUREN i f.d. Metallverkens industrilokaler. Med ett gemensamt kontor och nya studios skapas bättre möjligheter för organisationerna i staden att nå ut till västeråsarna. De båda medieorganisationerna Folkrörelsernas Medieförening och Öppna Kanalen, med 70 medlemsorganisationer tillsammans, kan nu ge en rad nya grupper som ungdomar, etniska grupper och intresseorganisationer ett redskap för att göra sina röster hörda. Därmed ökar mångfalden och yttrandefriheten i de lokala medierna. Samverkan med friskolan Kopparlundsgymnasiet, som också finns i CuLTUREN, blir särskilt värdefull för alla parter eftersom där bedrivs medieutbildning. Man kan också tänka sig direktsändning från scen t.ex. debatt och teater. Invigningstalare var Ragnhild Källberg (fp), som är vice ordförande i kultur-, idrotts- och fritidsnämnden. Hon anser att närradion och Öppna Kanalen gör ett bra demokratiarbete för föreningslivet i Västerås.

Ursprungsidén föddes 2002; att utveckla CuLTUREN med en verksamhet för att skapa en demokrati- och mediearena att för barn, ungdomar, minoritetsgrupper och föreningslivet. Miljön och verksamheten skall vara gränsöverskridande. Från start har kultur- och Fritidsförvaltningen i Västerås stött för idén och i den arbetsgrupp som kallats ”Lokalmediegruppen” har även från kommunens sida ingått Stadsledningskontoret och Mälarenergi (Stadsnätet). Närradion når hela Västerås på FM 93,7 och Öppna Kanalen ca 70.000 hushåll via kabelnät och stadens bredbandsnät. MHz. Läs mer om CuLTUREN på www.culturen.vasteras.se Info om medieverksamheten: Tommy Lindwall ordf. FmiV 070-298 8788, Hannu Högberg ordf. Öppna Kanalen 070-2188822

Tv går in i radio
Can video make a radio star?
Liksom i bl.a. Danmark där TV2 startar radio vill nu två brittiska tungviktare på tv-området går in i den heta kampen om det andra nationella kommersiella sändningstillståndet för digital radio,. Det handlar om upp till tio radiostationer för en period om 12 år. Channel 4 har redan kommit igång med webbradiokanalen Channel 4 Radio online med bl.a. en ljudversion av populära The Tube. TV-bolaget kommer sannolikt att använda multiplexen för att lansera flera Channel 4 radiokanaler.
Den andra tungviktaren är National Grid Wireless som kan sägas vara en motsvarighet till svenska Teracom. NGW vill inrikta sig på att bli en "neutral värd" för nätet hellre än att driva radiostationer i egen regi. NGW är f.n. operatör för nio av elva nationella radionät. Ofcom delar ut sändningstillståndet nästa år efter en s.k. skönhetstävlan istället för till högstbjudande. Den nya multiplexen måste nämligen till innehållet tydligt skilja sig från innevarande DAB-tillstånd som innehas av Digital One och Classic FM för att ge den flygfärdiga radioindustrin en kick. (MediaGuardian)

Radio går in i tv
Norska TV4 har radiokanal som bas.
Medarbetarna får medicinsk skönhetslyft
Den kommande nya norska tv-kanalen TV4 är knuten till MTG:s riksradiokanal P4 och man arbetar för fullt med att lägga upp tablåer och programplaner. Dette blir en kanal med nyheter, aktualitet og dokumentar hvor P4 skal ha en viktig hånd på rattet. Entusiasmen er stor og vi har allerede sikret oss en avtale med Volvat medisinske senter, så radiomedarbeiderne får en «facelift», säger P4-chefen Kalle Lisberg. Han bekräftar att kanalen får en annan profil än TV3. P4 skall använda sina programvärdar och sin breda målgrupp för att bygga upp ett nytt varumärke och TV4 skall bygga på och dela dessa värder med P4. Målgruppen blir tittare i åldern 20-50 år. MTG förhandlar nu med NTV Pluss om att få utrymme i det digitala marknätet september 2007. NTV ägs av MTG:s hårdaste konkurrenter inom fri-tv och betal-tv. (Kampanje)

Amerikansk radio och tv utreds
Mediemyndigheten FCC har meddelat att man nu kommer att göra tio ekonomiska utredningar i anslutning till det pågående arbetet med medieägarkoncentrationen.
Ämnena är
- Hur får medborgarna nyheter och information
- Ägarskapsstruktur och mediestabilitet
- Effekter av ägarskapsstruktur och mediestabilitet på kvalitet och kvalitet i programproduktion för tv
- Nyhetsverksamhet
- Förhållandet ägarskap och programverksamhet i radio
- Nyhetsbevakning i tidningar och tv-stationer som har samma ägare
- Minoritetsgruppers ägande i radio och tv (två utredningar)
- Vertikal integration
- Tendenser ifråga om ägarskap, programformat och finansiering på radioområdet.

Möjligt stopp för ökad statsfinansiering av BBC
Det är föga känt i debatten om finansieringen av public service att cirka 15% av BBC intäkter från tv-avgiften inte betalas av hushållen utan av staten. Det handlar 3,9 miljoner tv-hushåll med 75-åringar eller äldre. Antalet sådana hushåll har vuxit sedan 2000/2001 då finansminister Gordon Brown tog in denna uppseendeväckande reform i statsbudgeten. Då handlade det om 3,1 miljoner hushåll och 13 % av licensintäkterna. Då fick skattebetalarna stå för 308 miljoner pund. Idag är det 459 miljoner.
Demografiska utvecklingen i Storbritannien pekar på att antalet avgiftsbefriade hushåll kommer att fortsätta öka. Blir andelen 17 % 2014 innebär det 687 miljoner som staten måste ge BBC, som dock vill ha kompensation för inflationen och därmed då ytterligare 90 miljoner. Det finns därför stor risk att Brown inte kommer att budgetera de extra medel som BBC-chefen Mark Thompson begärt av regeringen. (MediaGuardian)

television

Öppen kanal i Köpenhamn får egen mux i digitala marknätet
Radio och tv-nämnden har gett tre bolag tillstånd att inleda försök med digitala tv-sändningar i marknätet. Tillstånden gäller i första hand ett år. De tre företagen kommer att använda olika UHF-frekvenser på Gladsaxe-sändaren i Köpenhamn. MTG på UHF-kanal 49, NordCom Interactive v TV2 Danmark/Nordjyske Medier på kanal 63 och Open Channel Aps på kanal 35.

Open Channel Aps är ett bolag som ägs till 80 % av de ickekommersiella tv-kanalerna UTV – student-tv i Danmark – och 20 % Kanal Roskilde. Det handlar här om en annan sändarorganisation än Kanal Köpenhamn. Open Channel får en egen mux ”MUX-KBH” på frekvensen och får möjlighet att sända 4-6 kanaler. Det finns också möjlighet till HDTV och mobil-tv i muxen. Man kommer att nå 1-1,5 miljoner hushåll i köpenhamnsområdet inklusive Roskilde. Detta är första gången i Norden en icke-kommersiell lokal tv-station sänder i det digitala marknätet.

Byråkrati krossar tv-station för utvecklingshandikappade
Den danska tv-stationen TV Særsyn vars verksamhet görs av och för utvecklingshandikappade tvingas stänga p.g.a. byråkratiskt krångel i anslutning till kommunreformen, som gör att kommunerna tar över ansvaret för sådan här verksamhet från respektive amt (motsvarande svenskt landsting). TV Særsyn kom i kläm eftersom projektet inte kunnat utvärderas i tid av amtet för att kunna flyttas över till Odense kommuns budget. Odense har redan fastställt sin budget och kan inte få fram nya pengar, Därmed måste TV Særsyn stänga då man inte har de 300.000 dkr som behövs för 2007. Fyns Amt har därmed satsat förgäves 620.000 kr på TV Særsyn. (TV-Nyt)
Anm. Till skillnad mot i Sverige finns det i flera danska kommuner sådana här tv-stationer för utvecklingshandikappade. Den mest kända är TV Glad i Köpenhamn som också sänder sina program i andra städer och når 1/3 av befolkningen www.tvglad.dk

Norska TV2 kritiserar NRK för att testa mobil-tv med reklam
NRK går i bräschen för att utveckla mobiltelefonen som reklamkanal. I samarbete med Ericsson lanserar det licensfinansierade public servicebolaget i dagarna ett prov med mobil-tv med nya tjänster och reklam. Man har bl.a. sänt NRK1-programmet «På tråden med Synnøve», på mobil-tv, skriver VG. Denna version är anpassad för reklamavbrott. Men koncerndirektör Rune Indrøy på TV 2 är inte så begeistrad. Jag är inte speciellt överraskad. NRK liknar mer och mer ett kommersiellt bolag. NRK-ledningen önskar tydligen att få i både påse och säck; de ber om mer licenspengar och skall samtidigt ha alla andra möjliga andra intäkter säger han till VG. Projektledaren på NRK Leif Hassel menar dock att NRK är på trygg grund i och med att det är affärsdelen NRK Aktivum som står bakom projektet.(Kampanje)

Tv-rättigheter: Norsk public service konkurreras ut
NRK-chefen John G. Bernander är bekymrad över statliga Telenors ökande aptit på tv-rättigheter. Telenor Broadcast och TV2 har gått samman om att finansiera exklusiva sändningsrättigheter. Det är klart utmanande att vår viktigaste distributör har ett starkt ägarmässigt engagemang i vår största konkurrent säger han. På rettighetssiden ser vi det det gjennom de allianser som skapes, og hvor vi utkonkurreres fordi Telenor er en viktig finansieringskilde, säger Bernander till VG. Därför blir tv-rättigheter som NRK annars skulle vilja ha utom räckhåll, men det är inte en oväntat utveckling. For NRK er det viktig at vi utover vårt basistilbud kan inngå strategiske allianser med distributører og rettighetshavere, slik at vi blir interessante å involvere i de nye digitale verdikjeder og tjenester. (Kampanje)

Uppåt för regional-tv: TV4 Värmland ökar mest
De går bra för TV4 Värmland. Under det senaste året har omsättningen ökat med 50 procent, och det är den största ökningen i hela regional-tv-sverige. Det känns otroligt roligt. Det är fantastiskt hur mycket som kan hända på ett enda år, säger TV4 Värmlands platschef Mattias Nord. Hela fyrans dotterstation, TV4 Sverige, har slagit nya rekord och för första gången passerat 400 miljoner kronor i intäkter, 40 miljoner mer än under hela förra året. För oss är 400 miljoner en magisk drömgräns. Vi har länge pratat om lokal-tv som en strategisk fördel, och nu visar vi att det även är en ekonomisk fullträff, säger Åsa Severed, VD för TV4 Sverige. Även tittarmässigt har TV4 Sverige skördat framgångar. Under hösten har antalet människor som ser de regionala sändningarna ökat med 4,5 procent, eller 435 000 tittare. För TV4 Värmland bidrar de ekonomiska framgångarna att framtiden ser bra ut. Absolut. Den ekonomiska utvecklingen tillsammans med en rad satsningar gör att framtiden ser både spännande och ljus ut, säger Mattias Nord. Ett sådant projekt är samarbetet med företaget PS Media. Sedan i måndags publicerar TV4 Värmland bildsatta, lokala nyheter i korthet på företagets skärmar runt om i Karlstad.

Högupplösta nyheter
Premiär för HDTV hos Com Hem
Från 12 dec ingår HDTV som en del av Com Hems tjänsteutbud, som initialt erbjuds till existerande digital-tv-kunder i Göteborg, Härnösand, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Ystad. Därefter, under första kvartalet 2007, successivt till kunder i hela landet. Drygt en tredjedel, 1,75 miljoner, av Sveriges hushåll är anslutna till Com Hems nät. Kanalutbudet består av Canal plus HD, Discovery HD, SVT HD och Voom HD. Discovery HD, Voom HD och SVT HD erbjuds i tilläggspaket för 99 kronor per månad, SVT HD ingår även i Com Hems Small-paket. Canal+ HD ingår för de digital-tv-kunder som abonnerar på Canal+ Total-paketet.

Vi har sedan tidigare marknadens bredaste tv-utbud och nu, med HDTV, kan vi addera den bästa TV-upplevelsen. Nu kan de som köpt platta högupplösta tv-apparater och investerat i hemmabioanläggningar äntligen få reell nytta av sin investering, säger Christofer Peilitz, produktchef för TV på Com Hem. Detta är startskottet för nästa generations TV. Att vi lanserar betyder mycket för innehållsleverantörerna och TV-bolagen. I och med att antalet tittare ökar kommer marknaden följa efter och antalet nya kanaler kommer öka. 2007 och 2008 kommer bli spännande år i förflyttningen mot HDTV som framtidens standard-tv-format. Bland kommande godbitar sport i HD i början av nästa år blir bl.a. Elitserieishockey och Skid-VM i Sapporo. För att kunna se HDTV-sändningar krävs att kunderna skaffar en HDTV-box.

Canal Digital först i Sverige med HD
Canal Digital är först ut att erbjuda högupplöst tv och har ambitionen att muta in marknaden på ett tidigt skede. Antalet svenskar som har en HD-klar tv ökar hela tiden och uppgår i dag till några hundratusen. Eftersom vi är först ut kommer vi att ta den här målgruppen, säger Ulrika Hultgren på Canal Digital. Hon vill inte uppge hur många abonnemang Canal Digital sålt men säger att försäljningen går enligt planerna. Canal Digital har idag fyra HD-kanaler men har som mål att utöka till tio innan sommaren. Det finns planer att lansera en ny kanal redan innan jul. Det blir mer sport och naturfilm. (Dagens Media)

Satellitdistribuerade Canal är mest intressant för enfamiljsbostäder, medan Com hem når flerfamiljshusen genom kabelnätet. Satellitbolaget Viasat har planer på HDTV men ännu inte kommit igång. Statliga Boxer vill gärna sända HD i en planerad sjätte "multiplex" i det digitala marknätet men vet inte när det kan bli. Exakt när vi kommer i gång eller exakt var det börjar byggas ut vet vi inte. Det pågår en diskussion mellan olika delar av kultur- och näringsdepartementen eftersom detta är både mediapolitik och frekvenspolitik. Med dagens 35 kanaler i marknätet är de fem multiplexer som finns i dag fulla, säger Johan Bobert på Boxer till Nyteknik.se.

Teracom upplåter sitt bredbandsnät för iptv
FastTV har tecknat operatörsavtal om iptv (även kallad bredbands-tv) med Teracom, som för första gången upplåter sitt bredbandsnät för digital-tv. Närmare en miljon hushåll kommer under 2007 få möjligheten att välja iptv från FastTV. Redan i våras testade hushåll i Värmland iptv från FastTV i Teracoms bredbandsnät. Testet var så framgångsrikt att parterna tog steget till en kommersiell lansering. Vi räknar med att inom kort kunna erbjuda iptv till hushåll i de områden vi byggt bredbandsnät, vilket innebär ca 500.000 hushåll i framför allt Värmland, Dalarna, Jämtland och Sörmland, säger Ulf Gustafsson, försäljningsdirektör Teracom.

Dolda kostnader för platt-tv
Den nya tekniken dras med skyhöga driftskostnader. Energiförbrukningen kan vara upp emot sex gånger så stor som för en "tjock-tv" och skillnaden mellan olika tillverkare är stor, skriver tidningen Metro. En "vanlig" tv kostar ca 200-400 kronor i elförbrukning. Enligt Peter Bennich på Energimyndigheten finns det platta modeller som kostar ända uppemot 1.800 kronor per år. En lcd kostar 250-1.400 kronor per år (26-65 tum) medan en plasma går lös på 500-1.800 kronor per år sett på ett genomsnittligt tv-tittande på fem timmar per dag. Peter Bennich har ett klart och tydligt råd till dig som planerar köpa platt-tv. Fråga inte bara om pixlar och tum utan också om driftskostnader, säger han till Metro. Dagens tv-apparater är dock i standbyläge mer energisnåla än sina föregångare.

Channel 4:s utbud skall kunna ses på nätet
Channel Four har nu lanserat Storbritanniens första pay-per-view tv-service på Internet. De flesta av Channel 4:s program kommer att bli tillgängliga online upp till 30 dagar efter första sändning. Varje program som laddas ner kostar från 99 pence (ca 13 kr). Det handlar också om en del importerade program som "Desperate Housewives". En del filmer blir också tillgängliga för £1.99 per nedladdning. Programmen kommer att kunna ses flera gånger under två dygn efter den första titten. Därefter raderas de automatiskt från datorn eller extern hårddisk.(AFP)

Digital-tv i bilen
Utbyggnaden av marksänd digitalteve för mobila system, som navigatorer och mobiltelefoner, inleddes i de tre folktäta regionerna runt Tokyo, Osaka och Nagoya i april. Nu är det utbyggt så att storstadsområdena i samtliga 47 län kan ta emot sändningarna. Det har fått de tre stora japanska tillverkarna av bilnavigatorer, Sanyo, Matsushita och Pioneer, att ta fram navigatorer som också kan användas som tevemottagare. Men Sanyo passade också på att släppa en separat mottagare, som bara är 2 cm tjock, för den som redan har ett navigationssystem i bilen och vill komplettera det till att också kunna ta emot tv-signaler. Det kostar strax över 2.000 kr. Tidningen Asahi Shimbun uppger att omkring 45 % av alla nya bilar som säljs i Japan är utrustade med bilnavigatorer. Navigatortillverkarna hoppas nu att digital-tv-utbyggnaden ska öka intresset för tv-mottagare i bilarna med fem procent per år de kommande åren. (Ny Teknik)

radio

Sabotage mot BBC-sändningar i Ryssland misstänks
Man misstänker att BBC:s sändningar på ryska på FM i Moskva och St Petersburg har avsiktligt avbrutits när bevakningen av förgiftningshistorien av den tidigare ryske agenten Litvinenko i London pågick som mest. I St Petersburg var FM-sändaren inte i etern 13 nov - 1 dec och i Moskva avbröts sändningarna 24 november och har ännu inte återupptagits. Enligt chefen för BBC:s ryska sändningar, Sarah Gibson, var detta första gången sändningarna har avbrutits. Ryssarna skyller på "tekniska svårigheter". Sändningar fortsätter som vanligt på kort- och mellanvåg. De 40 ryska journalister som arbetar för BBC i Moskva sägs frukta för sin fortsatta säkerhet om nyhetsstoryn fortsätter dominera nyhetsflödet. (The Times)

Premiär för ny närradiostation i Söderhamn
Under fredagen var det premiär för den nya närradiostationen i Söderhamn. Bakom sändningarna står den ideella föreningen Radio Oscar och Söderhamns närradioförening. Tanken är att stationen skall ge söderhamnsborna underhållning i form av musik, reportage och kanske lokala nyheter, säger ordförande Kjell Jansson. Det är första gången sen 1920-talet som Söderhamn får en egen närradio. (P4 Radio Gävleborg)

Nya upphovsrättsavtal för närradion
Det nya avtalet med mellan Stim och Närradions Riksorganisation (NRO) innebär en
förenkling för parterna när det gäller redovisningen av den spelade musiken. Det innebär inte några förändringar i tarifferna eller någon ökning eller minskning av avgifterna. De eventuella ökningar som årligen sker är kopplade till konsumentprisindex som är beroende av allmänna prisökningar och ränteläget och som regleras årligen. Det tvååriga avtalet träder i kraft 2007-01-01. Det är på prov och som gemensamt ska utvärderas av parterna. De nya delarna i avtalet är att föreningarna redovisar hur mycket upphovsrättsskyddad musik de planerar att använda. Den siffran gäller sedan tills en förändring uppstår. Varje förening har själv ett ansvar att redovisa när och om en förändring sker, en ökning eller minskning av skyddad musik. De årliga redovisningarna försvinner alltså till Stim. Den andra delen som är förändrad är att det i det nya avtalet går att välja månadsbetalning eller annan tidsperiod. Detta ser NRO som en klar förbättring då många föreningar har ojämnt kassaflöde.

NRO har även träffat tvåårsavtal med STIM om utsändning av upphovsrättskyddad musik via internet. Avtalet gäller simulcastade (samtidiga eterutsändning) webbsändningar. NRO: s medlemmar ska kunna etablera sig på internet för att fr.o.m. 2009 teckna licens i enlighet med Stims gängse internetradiolicensavtal. År 1 (2007) är kostnaden 100 kr/mån för musik upp till 2.000 timmar/år. För tariffen 2.001-6.000 timmar/år är kostnaden 200 kr/månad. År 2 (2008) är kostnaden 200 kr/mån för musik upp till 2 000 tim/år. För tariffen 2.001-6.000 tim/år är kostnaden 400 kr/månad. År 3 (2009) gäller Stims gängse tariff för Internetradiolicensavtal (finns på www.stim.se). Vidare innebär uppgörelsen att de medlemmar som sänder mer än 6.000 musiktimmar inte omfattas av överenskommelsen. De betalar enligt Stims gängse Internetradiolicens. Likaså de föreningar som sänder på internet utöver sina etersändningar. Stim avstår ev. retroaktiva krav för internetradioutsändning.

Närradiostationer knäcks av ökade sändarkostnader till staten
Problemet blir riksdagsfråga
Många närradioföreningar har idag egna sändare, men fortfarande finns en del som hyr sändningsutrustning av företaget Darub. För dessa har avtalen gjorts om och priserna höjts rejält. Detta beror främst på att Darub som i sin tur hyr utrymme av statligt ägda Teracom för sändare och antenner får betala mer för detta. Teracom har även beslutat att sänka antennhöjden för flera närradiosändare. Sänkt antennhöjd innebär sämre spridningsområde, vilket främst drabbar lyssnare i ytterområden och med topografiska problem. Enligt uppgifter från Darub berörs närmast elva teracommaster varifrån 40-50 % av landets närradiolyssnare nås bl.a. i Göteborg och Malmö. På sikt befaras 12-13 närradioföreningar att tvingas lägga ned. Första station som gett upp är Radio Nordanstig i Gävleborgs län. Stationen har varit i etern i 17 år, men till årsskiftet läggs den ned.

Göteborg Närradioförening (GNF) kommer att få sin antenn nedsänkt samtidigt som de ska betala 200 procent mer i årsavgifter. I dag sitter närradioföreningens sändare på omkring 300 meters höjd på Teracoms största mast i Göteborg. Det kan bli så att de sänker sändaren till 200 meter, det försämrar ju givetvis vår räckvidd kraftigt. Vi kanske kommer att mista en tredjedel av våra lyssnare, säger Rolf Ohlsén i Radio Full Gospel – en av GNF:s 100 medlemsföreningar. I dag betalar GNF 11.000 kronor per inplacering i masterna men redan nästa år kommer avgiften att höjas till 25.000 kronor. 2008 höjs det till 30.600 kronor. 2009 kommer priset att bli 36.000 kronor. Som statligt företag ska man inte bara kunna hänvisa till marknadsmässiga priser. Man måste också ta ett samhälleligt ansvar, anser Ohlsén. Om Teracom sänker nivåerna för andra föreningar kommer det att drabba de svagaste grupperna i samhället, tror Rolf Ohlsén. Och det är de äldre, som ofta lyssna på närradio, och invandrare som inte kommer att kunna höra sitt språk. Som statligt företag kan Teracom inte bara tänka på vinster, de måste ju också tänka på vilka andra konsekvenser det får.

Teracoms beslut om höjda avgifter och försämrade antennläge har tagits på operativ nivå – företagets styrelse eller vd har inte varit involverade och beslutet lär enligt Ohlsén ha fattats för att ge Sveriges Radio utrymme för ytterligare FM-kanaler. Det moraliskt rätta vore naturligtvis att låta närradions sändare sitta kvar och hitta andra platser åt SR, som med sändare på 60 kilowatt ändå kommer att höras. I Göteborg, med dåliga topografiska förhållanden, är det väldigt viktigt att sitta högt när man som vi har en svag sändare, 500 watt säger Roden Bergenstein kanslichef på GNF. - Närradions Riksorganisation har skrivit till Teracom och påtalat att man inte accepterar att det hanteras på ett så oseriöst sätt. NRO tänker ta kontakt med ansvarigt departement och riksdagsutskott för att få en lösning. Teracoms informationschef Lennart Ivarsson förstår och respekterar närradioföreningarnas problem. Men han säger att Teracom enligt sin bolagsordning har avkastningskrav från sin ägare som i detta fall är staten. De höjningar som nu görs är en anpassning till marknaden och principen om likaprissättning oberoende vilka kunder man har. Närradions kostnader är istället en fråga för regering och riksdag.

Krisen för närradions har föranlett Dan Kihlström (kd) att i Riksdagen ställa en skriftlig fråga till näringsminister Maud Olofsson (c) under vars departement Teracom sorterar. Han skriver att många små radioföreningar inte klarar de försämrade villkoren och lägger därför ned verksamheten. Närradion fyller en viktig funktion genom att den möjliggör för olika intressen och åsikter att göra sig hörda i samhällsdebatten. Närradion har därmed en viktig roll för att sprida och fördjupa demokrati, yttrandefrihet och mångfald. Mot denna bakgrund frågar Kihlström ministern om vilka åtgärder hon avser att vidta för att Sveriges närradioföreningar inte ska få kraftigt försämrade villkor.

Amerikanska digitalradiosystemet demonstrerat för ITU-konferensen
HD Radio har demonstrerats i Hongkong av Broadcast Electronics och den största kommersiella radiostationen Metro Radio, i samarbete med iBiquity Digital, i anslutning till ITU Telecom World 2006 konferensen. Konferensbesökarna kunde konstatera att digital radio kunde sändas samtidigt som analog FM på en redan existerande FM-frekvens i detta fall 100,1 MHz. Broadcast Electronics har tidigare installerat HD Radiosystem i Europa, Asien och Latinamerika. (Radio Netherlands)

Musikbranschen i Norge kräver bättre DAB-radio
Lydteknologi blir mer og mer avansert, men kvaliteten på musikkgjengivelse i radio blir dårligere, hävdar Arnfinn Bjerkestrand som leder Musikernes Fellesorganisasjon enligt Dagens Næringsliv. När Stortinget beslöt om DAB-nätet 1998 var det meningen att sändningarna skulle ha motsvarande CD-kvalitet säger professor Sverre Holm vid Informatikinstitutet. Detta blev senare definierat som minst 192 kB/s. Enligt Holm är det endast en DAB-kanal, NRK Radio Oslofjord, som sänder med tillräckligt god kvalitet. De övriga kanalarena inklusive NRK Alltid Klassisk och NRK Alltid Folkemusikk, ligger långt under detta, skriver Dagens Næringsliv. Därmed bryter NRK och P4 mot Stortingsbeslutet hävdar Holm. Kanalerna väljer att sända i lägre kvalitet för då får man plats med mer kanaler i nätet. Detta med CD-kvalitet har alla övergett. Det blev nog formulerat i det första digitala ruset säger NRK:s radiochef Øyvind Vasaasen. Vi är helt öppna om att ljudkvaliteten inte är måttet för DAB-projektet utan det avgörande är innehållet. (Radionytt)

Public servicesport dygnet runt
Norska NRK har lanserat en ny webbradiokanal som sänder sport dygnet runt. Det blir sportnyheter och direktsändningar från sportevenemang. Dessutom fyller man upp med en del gamla godbitar. Allt som NRK:s sportredaktion sänder pi radio och tv skall gå ut i den nya radiokanalen. Missar man något så kommer sändningen i repris senare under dagen. (Kampanje)

annat

Nytt EU-stödprogram för audiovisuella industrin
MEDIA 2007 ,EU:s nya stödprogram för den audiovisuella industrin, antogs av Europaparlamentet och Europarådet 15 november. MEDIA 2007 ersätter nuvarande MEDIA Plus. Inom programmet finns stöd till utveckling av europeisk film, tv och multimedia; distribution och marknadsföring samt utbildning. Förutom redan existerade stöd kommer det nya programmet fokusera på on-linedistribution och digitalisering. Målsättningarna är att bevara Europas kulturella och språkliga mångfald, att öka spridningen av europeiska filmer och verk över gränserna och att främja den audiovisuella industrins konkurrenskraft. Sedan 1993 är Sverige medlem i MEDIA-programmet och med åren har den svenska branschen blivit allt bättre på att ta tillvara de stödmöjligheter som finns. Vi ser fram emot ett nytt program och hoppas givetvis att trenden fortsätter, säger Peter Hald, vice VD och produktionschef vid Svenska Filminstitutet. Budget för det sjuåriga programmet (2007-2013) ligger på 755 miljoner euro och är uppdelad på: Utbildning 7 %, utveckling minst 20 %, distribution minst 55 %, marknadsföring 9 %, pilotprojekt 4 % och administration minst 5 %. Information: henrik.schmidt@sfi.se – www.mediadesk.se

Filminstitutets framtidsplaner
Vid en branschträff i Filmhuset har vd Cissi Elwin presenterade sina planer för svensk film och Svenska Filminstitutets framtid. Vi skapar nu en ny organisation för Svenska Filminstitutet som ska höja kvaliteten i svensk film och säkerställa att målen för den svenska filmpolitiken kan nås på ett bättre och mer effektivt sätt. Enkelt uttryckt eftersträvar vi en mer aktiv roll i den svenska filmbranschen där vi kan göra ännu mer nytta. Vi ska vara oumbärliga för filmbranschen och för en filmintresserad allmänhet och därmed skapa en starkare legitimitet för Svenska Filminstitutet, d.v.s. göra ännu mera nytta i alla led, säger Elwin. Hon menar att många anser att den svenska filmen idag har problem med kvaliteten: Vi kan konstatera att nu sviker även publiken. Dessutom är många av filmprojekten underfinansierade, vilket drabbar kvaliteten.

Filminstitutet tänker
- höja nivån för Filminstitutens stöd – både konstnärligt och resursmässigt. De projekt Filminstitutet väljer att gå in i kommer att få de förutsättningar de behöver.
- ge högre finansiering för vissa projekt jämfört med idag, från i snitt 25% till 40% vilket troligtvis resulterar i cirka 20 Filminstitutsstödda filmer per år.
- tillföra ny kompetens i form av finansiell/budgetkompetens respektive marknadskompetens för att bättre granska projekt och kvalitetssäkra dem.
- ge mer pengar i projektens utvecklingsfas.
- satsa nytt på unga filmare och talangutveckling. Tillsammans med SVT, Film i Väst och Filmpool Nord görs en speciell satsning på långfilmer med lägre budget, för de som gör sin första eller andra långfilm.

En av huvudprioriteringarna är att förstärka och utveckla arbetet med produktionsstödet. Ny chef för avdelningen för produktionsstöd blir producenten Charlotta Denward som får ett av Sveriges tyngsta filmjobb. Hon har tidigare arbetat på Svenska Filminstitutet som filmkonsulent mellan 1996 och 2000. Vi är glada och stolta över att Charlotta Denward tackat ja till en av Filminstitutets viktigaste poster. Charlotta är en ytterst erfaren, kompetent och uppskattad personlighet i den svenska filmbranschen, säger Cissi Elwin.

Institutet storsatsar på sin webbplats. Vi skapar en mötesplats på nätet för hela filmbranschen, med nyheter, reportage och diskussioner. Dessutom utvecklar vi www.sfi.se som portalen för alla som söker stöd, information om svensk film eller om Filminstitutet, berättar Elwin. Arbetet med detta görs av Fredrik Zillén, vinnare av årets Publishingpris för Ica-Kurirens sajt, Mathias Rosengren, vinnare av Årets Kultursajt för www.ingmarbergman.se, och Susanne Roger, redaktör för Teknik & Människa. Dessutom öppnas nu www.dvoted.net (se notis nedan).

Den nya organisationen kommer utgå från Filminstitutet traditionella kärnuppdrag: att säkerställa en svensk filmproduktion med hög kvalitet, att säkerställa att så stora delar av den svenska biopubliken som möjligt kan ta del av ny och gammal kvalitetsfilm och att bevara filmarvet. Det internationella arbetet kommer att stärkas. Den nya mer renodlade organisationen kommer att sjösättas nu och under 2007. Sammantaget innebär detta att Filminstitutets organisation i ett första skede kommer att minska med minst 20 tjänster, men vissa nyrekryteringar kan också tänkas.

Filmarkivet byter huvudman och departement
När Svenska filminstitutet i Stockholm organiserar om och bantar är Filmarkivet i Grängesberg en verksamhet som i framtiden inte blir en angelägenhet för institutet. Förmodligen byter vi både departement och huvudman, säger Tommie Hildman, chef för Filmarkivet i Grängesberg. Han tror att Filmarkivet kommer att ingå i Statens ljud- och bildarkiv och hamnar därmed under utbildningsdepartementet. Filminstitutet och, än så länge, Filmarkivet sorterar under kulturdepartementet. Det är en logisk följd. Vi har redan i dag nära samarbete med ljud- och bildarkivet och är båda intresserade av att få arkivutrymmen i Centralschaktets krosshus här i Grängesberg, påpekar Hildman. Han ser positivt på förändringen och tror att Filmarkivet i utbildningsdepartementets hägn kan innebära att mer ekonomiska resurser tillförs i form av forskningspengar. Enligt Hildman pågår samtal mellan de båda departementen i ämnet och ett beslut är att vänta under våren. Men en förändring sker tidigast 2008. (Borlänge Tidning)

Ny stor webbsatsning för en ny generation filmskapare
En ny stor nordisk webbsatsning för unga filmskapare har öppnats. På dvoted lyfter dagens nordiska filmelit fram morgondagens stjärnor. Nyheter inom filmvärlden samsas med etablerade filmares feedback på de ungas filmer. Bakom den stora och unika satsningen står filminstituten i Norden. Genom att samarbeta och använda webben når vi ut bredare än vi någonsin gjort för att hitta och stödja nästa generations filmtalanger, säger Cissi Elwin på Svenska Filminstitutet.

På dvoted finns välkända filmskapare som hjälper nästa generations stjärnregissörer, filmfotografer, klippare m.fl. att lyfta sig till nästa nivå. Etablerade namn som danska producenten Meta Foldager (flera av Lars von Triers filmer), Jesper Ganslandt (Farväl Falkenberg) och Norges kanske hetaste unga regissör just nu, Roar Uthaug finns representerade. Det görs väldigt mycket spännande film av unga talanger i Norden. Med dvoted får de chansen att visa upp sig, inte bara för Norden, utan för hela världen, fortsätter Elwin.

På dvoted kan man
– Skapa en egen användarprofil.
– Möta andra unga filmare från hela Norden.
– Ladda upp, se, diskutera och topplista (kort)filmer.
– Möta professionella filmskapare online, få konstruktiv kritik på t.ex. manus.
– Få nyheter om filmproduktion, festivaler för unga filmare, filmskolor etc.

dvoted har initierats med stöd av Nordiska Ministerrådet som bidragit med 5,1 miljoner DKK för att utveckla projektet under åren 2005-2007. Bakom dvoted står Det Danske Filminstitut, Norsk Filminstitutt, Svenska Filminstitutet, Finnish Film foundation och Icelandic Film Centre. För ytterligare information: Pontus Hummelman, projektledare dvoted pontus.hummelman@dvoted.net eller +46 709 56 52 58. www.dvoted.net

Frukostseminarium om streaming
VIDAB bjuder på frukostseminarium och visar produkter och tjänster framtagna för att stödja företagsrelaterad kommunikation med hjälp av streaming. Man vänder sig till de som arbetar med marknadskommunikation, utbildning eller informationsfrågor och vill ha en djupare praktisk förståelse för streaming/webb-TV som mediakanal. 08.30-10.30 17 jan eller 23 jan 2007. Plats: Fusion, Essinge Brogata 10, Stockholm. Anmälan på www.webbtv.nu Seminariet är kostnadsfritt.

Några mediahändelser 2007

2007 års RadioGala kommer att hållas 29 mars i Stockholm. All information om detta och om Radiopriset kommer inom kort upp på www.radioakademin.org

Närradions Riksorganisation håller sin årsstämma Västerås den 14-15 april.

Tänkvärt om kvalitet
I anslutning till att Filminstitutet häromdagen presenterade sina planer för svensk film påminde man om Harry Scheins definition av kvalitet. Hans teser kan vara väl värda även för de som idag producerar film och tv;

- Förnyelse av filmens uttrycksmedel och formspråk
- Angelägenheten i filmens ärende
- Intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller samhällskritik
- Graden av psykologisk insikt och andlig nivå
- Lekfull fantasi eller visionär styrka
- Episka dramatiska eller lyriska värden
- Den tekniska skickligheten i manus, regi och spel samt övriga artistiska komponenter hos film

Många år senare (1997) formulerade Leif Furhammar sina kvalitetskriterier för TV-program. Dessa finns på www.communitymedia.se/arena/ktvf.htm

***

Redaktionen tar nu ledigt ett par veckor.
Nästa nyhetsbrev utkommer 10 januari 2007.

Vi önskar alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan