|
PUBLIC
ACCESS 2006 : 19
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
30 november 2006
- 11:e årgången |
Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004
| ledaren
Budbäraren är inte budskapet
Historien upprepar sig gång på gång. Det händer
att inte särskilt begåvade programledare, gör karriär
i rutan i public servicetelevisionen tack vare att de fått
ta sig an ett intressant programformat och sedan får hänga
kvar år efter år tack vare kändisfaktorn och kvällspressen.
Det var faktiskt programinnehållet som gjorde Tekniskt Magasin
och Svar Direkt intressant inte Erik Bergsten och Sivert Öholm.
Men kvällspressen vill ha ansikten att exploatera. Ganska orättvist
med tanke på de ambitiösa och kompetenta team som ligger
bakom en tv-produktion; producenter, tekniker, grafiker, researcher
o.s.v. Men utan att synas i rutan finns man inte i dagens kändisfixerade
samhälle – än hur klok och intressant man är.
Det har i media den senaste tiden gjorts stort väsen av att
en känd programledare, Lars Adaktusson hos SVT, har gått
över till Stenbecks TV8 och får där en betydligt
högre lön. På det kommersiella tv-bolaget hoppas
man förstås att Adaktusson skall öka antalet tittare.
Här tänker man dock helt fel. Adaktusson värde låg
nämligen i att han verkade i ett intressant tv-program i en
public servicekanal. En sådan kommer alltid att ha större
trovärdighet hos publiken än en kommersiell kanal. Att
det är så är inget konstigt. En reklamfinansierad
kanal, som måste maximera sina publiksiffror, kan inte bli
lönsam utan att kompromissa ifråga om journalistisk integritet.
Vem som äger kanalen är alltid avgörande i längden.
Det är svårt att föreställa sig ett TV8 som
ger sig på att granska f.d. statsråd (s) i MTG eller
hur Metro fick sin ensamrätt i tunnelbanan. Detta problem ökar
i takt med antalet tv-kanaler, som misslyckas med underhållningen,
försöker sig på publicistisk verksamhet växer.
Illavarslande är hur kvällstidningar backar upp sina tv-kanaler.
Programtablån för TV7 Aftonbladets kanal finns inte i
Expressen, medan Kanal Lokal som samverkar med Expressen inte finns
i Aftonbladet. En dagstidning som äger en tv-kanal har ingen
skyldighet att publicera en konkurrerande kanals tv-tablåer.
Detta är något som en seriöst arbetande journalist
bör tänka på när antalet kronor blir viktigare
än antalet tittare.
De bästa journalisterna i public servicetelevisionen står
på tv-tittarnas sida och bockar inte för makten. Tv-programmet
Agenda har numera sin bästa programledare någonsin. Karin
Hübinette är påläst och rapp. Agendas trogna
tittare kommer inte att sakna Adaktusson och fly till TV8. SVT Samhälle
och Fakta måste fortsätta slå vakt om sina juveler;
program som har sin trogna publik så länge de sänds
i just public service. |
radio
och television
Alla äter alla - Hård kamp om tysk mediejätte
–
Berlusconi kan få kontroll i skandinavisk radio och tv
Två av de största riskkapitalgrupperna i Europa Kohlberg
Kravis Roberts (KKR) and Permira, som båda äger
SBS Broadcasting, vill ta över Tysklands största kommersiella
tv-bolag ProSieben från den amerikanske miljardären
Haim Saban och riskkapitalbolag. Man bjuder 5 miljarder euro (45 miljarder
Skr). Andra budgivare är Berlusconis Mediaset och ett konsortium
Goldman Sachs/Apax. OM KKR/Permira lyckas avser man att fusionera ProSieben
och SBS Broadcasting. SBS som är baserat i Luxemburg, kontrollerar
37 tv-stationer och 50 radiostationer in Europa, bl.a. Danmark, Norge,
Holland, Polen och Belgien. SBS kontrollerar ena hälften av svensk
reklamradio och äger bl.a. Kanal 5. Om Berlusconi lyckas få
ihop ProSieben med de italienska Canale 5, Italia 1 and Rete4 får
Mediaset tillgång till största reklammarknaden i Europa. (The
Business)
Enligt De Telegraaf vill Silvio Berlusconi ta över SBS tillsammans
med Endemolgrundaren John de Mol, som har bildat ett konsortium tillsammans
med Berlusconis Mediaset. I planerna ingår också att köpa
tillbaka produktionsbolaget Endemol som John de Mol grundade och sedan
sålde till spanska teleoperatören Telefonica. (Resume)
Public serviceprogram i kommersiella kanaler
Det holländska regeringspartiet CDA – kristdemokraterna –
anser att public serviceföretagen skall tillåtas sälja
program till kommersiella radio- och tv-bolag. Förutsättningen
är att intäkterna används för att stödja kärnverksamheten
inom public service. CDA:s medietalesman Joop Atsma tänker särskilt
på program som produceras av regional public service och som förtjänar
en rikstäckande publik. (MNW Radio Netherlands)
FCC-chef får förnyat förtroende i kongressen
Kevin Martin (Rep.) har nu godkänts av senaten som ordförande
och chef för mediemyndigheten FCC för en ny fyraårsperiod.
Man hade tidigare räknat med motstånd från den demokratiska
sidan när den ännu republikanskt dominerade kongressen skulle
fatta beslut i höst, men han fick med acklamation nytt förtroende
i senatens handelsutskott.
BBC-chef går till kommersiell konkurrent
Det brittiska tv-bolaget BBC:s styrelseordförande Michael Grade lämnar
företaget för att arbeta som ny chef på huvudkonkurrenten
ITV. Grades avhopp kommer bara några veckor innan det är dags
för den brittiska regeringen att fatta beslut om nivåerna på
licensavgifterna de närmaste fem till sju åren. Grade har den
senaste tiden ägnat sig åt att värna BBC i en allt mer
digitaliserad medievärld. Inför beslut om nivåer på
licensavgifterna har han argumenterat för att BBC ska få en
högre inkomstökning än inflationen. Enligt uppgifter i
tidningen The Guardian innebär Grades avhopp en försämring
för utsikterna till att uppnå detta. Finansministeriet förutspås
istället att, i bästa fall, låta BBC:s tillgångar
öka i takt med inflationen. (SVT Kulturnyheterna)
Europeisk organisation för icke-kommersiell radio och tv
Det beräknas att inom Europeiska Unionen finnas omkring 3.200 radio-
och tv-stationer, som drivs på icke-kommersiella grunder och utanför
statliga/public servicesektorn s.k. community media. I Sverige är
detta mest är känt som närradio och öppna tv-kanaler.
18 november 2006 bildades i Bryssel organisationen Community Media Forum
Europe (CMFE), som har till syfte att få Community Media erkänt
inom EU som den tredje AV-sektorn vid sidan av public service och privat
kommersiell radio-tv. CMFE skall också bli en plattform för
en fortlöpande dialog och diskussion mellan organisationer som verkar
inom Community Media och europeiska institutioner (Parlamentet, kommissionen,
Europarådet etc). CMFE skall också främja utvecklingen
i medierna av kulturell mångfald och yttrandefrihet. CMFE:s årsmöte
2007 kommer att hållas i Budapest.
CMFE:s ordförande är Thomas Kupfer (Radio Corax Tyskland)
och vice ordförande Pieter de Wit (OLON, Holland). Sekreterare
är Thomas Kreiseder (Österrike) stationerad i Bryssel.
I styrelsen finns Christer Hederström, som också är
CMFE:s representant för Sverige och Finland. Mer information: radio.europa@gmail.com
GULDKORN I TABLÅN
Radiomediet bästa utrikespolitiska magasin ”Konflikt”
i P1 på lördagar f.m. läggs inte ned som tidigare
planerats meddelar Kerstin Brunnberg på SR.
Al Jazeeras engelskspråkiga nyhetskanal kan
man ta emot i Com hems digitala utbud för 59 kr/mån. Det
kan det vara väl värt om man också vill ha ett annat
perspektiv på nyhetsflödet än den dominerande angloamerikanska
televisionen.
|
television
Slut för skräpmatsreklam i tv
Reklam för mat och drycker med höga halter av salt, socker och
fett kommer att bli förbjuden i brittisk tv. Detta är en del
av kampen mot den ökande barnfetman. Mediemyndigheten Ofcom har meddelat
att förbudet gäller att program som lockar barn under 16 år
när som helst på dygnet och i alla kanaler utan undantag. Gränsen
var tidigare planerat att ligga vid 9 år. Den höjda ribban
har mottagits med starka protester från den brittiska reklambranschen.
Ofcom uppskattar att branschen i början kommer att förlora upp
till £39 miljoner (ca halv miljard Skr). De stora kanalerna ITV,
Channel 4 och Five kanske förlorar upp till 0,7 % av sina reklamintäkter
medan särskilda barnkanaler kan förlora upp till 15 %. Beslutet
gäller även utländska tv-företag som sänder från
Storbritannien vilket då inkluderar de svensktalande kanalerna TV3,
TV6 och Kanal 5. (Reuters)
Lokal tv-station sänder via satellit
Solent TV, den första icke-vinstdrivande lokala tv-stationen i Storbritannien,
bygger nu upp ett nytt studio- och avvecklingscentrum på Isle of
Wight. Detta skall användas för digitala sändningar via
Sky-satelliten fr.o.m. 2007. Solent TV sänder sedan 2002 redan via
analog marksändare liksom via Internet och kabel. Skälet till
att man nu skall sända även via satellit är att topografin
för sändningsområdet som förutom Isle of Wight utgörs
av södra England gör att en del tittare inte kan nås via
marksändning eller kabel. (Broadcast Networks)
http://www.solent.tv/solent.aspx
Nytt om lokala kabelsändarföretag
Radio- och TV-verket har beslutat om förnyade förordnanden som
lokala kabelsändarföretag
för Luleå TV i Luleå kommun och för Lokal-TV Uddevalla
– Fyrbodal TV i Uddevalla kommun. Förordnandena gäller
för perioden 1 januari 2007 tills vidare, dock längst t.o.m.
31 december 2009.
Hela Svenskfinland skall se SVT-kanalerna
SVT-frågan har skötts ineffektivt, säger Folktinget, och
kräver att Sveriges TV 1 och TV 2 syns i hela landet i framtiden.
Regeringen presenterade nyligen en lösning i SVT-frågan, som
innebär att den nuvarande situationen bibehålls. Det betyder
att blandkanalen SVT Europa syns i nästan hela landet, medan SVT1
och SVT2 kan ses bara i Österbotten. Enligt Folktinget kan det här
endast vara en tillfällig lösning. Kommunikationsministeriet
måste i sina förhandlingar sträva efter att båda
SVT-kanalerna syns i hela Svenskfinland. (YLE Internytt)
TV4 Sveriges största tv-kanal
Med en tittartidsandel hittills i år på 22,0 procent i åldersgruppen
3-99 år har TV4 nu passerat SVT1 som har en tittartidsandel på
21,9 procent. Det är första gången sedan 2001 som TV4
är största kanal när man ser till samtliga tittargrupper.
Vi ser med tillförsikt på framtiden och hoppas kunna befästa
vår position inte bara som Sveriges bästa tv-kanal utan även
som Sveriges största, säger Tobias Bringholm, programdirektör
på TV4.
YouTube - en succé för amerikansk tv-bolag
Redan en månad efter ha lanserat sin CBS Brand Channel på
YouTube har videoklipp från tv-bolagets daliga ström av nyheter,
sport och underhållning blivit en av YouTubes mest nedladdade innehåll.
What's most exciting here is the extent to which CBS is learning about
its audience as never before, säger CBS Interactives ordförande
Quincy Smith. Professional content seeds YouTube and allows an open dialogue
between established media players and a new set of viewers. CBS rapporterar
att 300 videoklipp har haft 29,2 miljoner nedladdningar sedan 18 oktober.
Samtidigt har det vanliga tittandet på senkvällsprogram bl.a.
Letterman, som också visas på YouTube, gått upp 7%.
(Hollywood Reporter)
108 tillstånd för lokal-tv i Danmark
Myndigheten Radio- og tv-nævnet har nu utfärdat 108 sändningstillstånd
för lokal tv, varav 41 i Köpenhamn. Tillstånden gäller
t.o.m. 31 oktober 2009, då de nuvarande analoga marksändningarna
avlöses av digitala sändningar, som kommer att ge utrymme för
en lokal kanal.
Kanal 23 i Köpenhamn är en hel kanal som används för
både kommersiella och icke-kommersiella tillståndshavare.
Här har 57 organisationer slagit om ett veckoutrymme om 168 sändningstimmar.41
varav elva nya har fått dela på utrymmet. Tablåläggningen
skall ombesörjas av Kanal 23:s sändarsamverkan. Om denna organisation
inte lyckas innan 1 februari 2007 kommer myndigheten att fördela
tiderna.
I övriga delar av landet sänder icke-kommersiell lokal tv i
”fönster” kl 09-12 på SBS:s marksändarnät.
Sändarorterna är Århus (9 tillstånd) Odense (7),
Esbjerg (7), Frederiksværk (5), Roskilde (3), Helsingør (3),
Haderslev (3), Aabenraa (3), Aalborg (2), Farsø (2), Brønderslev
(2), Frederikshavn (2), Hjørring (2) och vidare ett sändningstillstånd
per kanal på Samsø, i Fredericia, Holeby, Kolding, Middelfart,
Næstved, Svendborg, Randers, Slagelse, Vejle, Vejen, Varde, Sønderborg,
Thisted, Mariager, Hadsund och Neksø.
Bland sändningstillstånden finns IPTV i Köpenhamn, som
har angett att kommer att sända pornografiska program. Enligt radio-
och tv-nämndens ordförande Christian Scherfig säger att
det är tre kommersiella aktörer som sökt tillstånd
för ett betydligt antal timmar bl.a. IPTV som ville ha 42 timmar.
Man har gett dessa tre sökande 15 veckotimmar var. Ifråga om
porren säger Scherfig att nämnden finner det vanskligt att handla
strängare än vad lagstiftningen tillåter. Men tack vare
konkurrensen om sändningstid har nämnden faktiskt halverat porrutbudet.
IPTV har också förbundit sig att även sända andra
program.
A-ekologi krävs i SVT
Trots att vi tar del av klimatlarm, som visar att vår livsstil
förstör levnadsförutsättningarna för framtida
generationer. Samtidigt fortsätter public service, att prioritera
ekonomin framför ekologin, i sitt nyhetsutbud. Grön Ungdoms
språkrör Alexander Chamberland föreslår ett öppet
brev till SVT:s ledning att det införs ett program vid namn "A-ekologi"
som ges minst lika mycket utrymme som "A-ekonomi". Världen
är större än börskurserna och programmet A-ekologi
skulle visa att tillståndet för våra gemensamma livsförutsättningar
är minst lika viktigt som ekonomin. Det behövs ett program som
ställer beslutsfattare till svars när de sviker miljömål
och fagra löften om ekologisk hållbarhet, säger Chamberland.
Läs hela brevet här http://www.gronungdom.se/article?m=view&ID=1435
Årets Julklapp 2006 platt-tv
ElektronikBranschens undersökning bland handlare och leverantörer
ger detta entydiga svar. Vi har under det här året sett
en fullkomlig explosion vid försäljningen av platta TV,
säger Anders Appelqvist, VD i ElektronikBranschen Vid årets
ingång presenterade branschen en positiv prognos, som slutade på
att vi skulle sälja cirka 625.000 TV-apparater under året och
av detta skulle cirka 420.000 vara platta TV. Den här prognosen har
branschen reviderat ett antal gånger och nu verkar det som om vi
når 690.000 totalt och cirka en halv miljon platta TV. Detta
är helt sensationella siffror, säger Bengt Ernstsson, statistiker
i Branschkansliets Marknadsinformation. Aldrig har en produktgrupp
i detta prisläge slagit igenom så snabbt som platta TV.
Marie Nilsson, VD i analysföretaget Mediavision, säger att idag
har 18 procent av befolkningen mellan 15 - 75 år redan skaffat sig
en platt TV, dessutom uppger drygt 20 procent att de funderar på
att köpa en sådan under kommande år.
Ericsson
hårdsäljer HDTV
Ericsson marknadsför produkter för HDTV med prognoser om kraftigt
ökade intäkter för teleoperatörerna. Den fiberutbyggnad
som krävs är redan på gång i USA och Asien med investeringar
på runt 1 000 miljarder kronor. Med fiber närmare kunden hoppas
operatörerna kunna öka sina inkomster genom att erbjuda tillräcklig
kräm för stora HDTV-skärmar, nedladdningar av stora filer
och online-spel. De mest ambitiösa planerna finns i USA, Japan och
Korea. Men i Europa tvekar operatörerna. Där vore det finansiellt
självmord, menar analysfirman Forrester.
Många europeiska teleoperatörer har redan uppgraderat kopparnätet
med adsl för att kunna komplettera telefoni med bredband och teve.
Men med fiber närmare kunden går det att sälja HDTV och
högre datahastigheter ut från hushållen. Ericsson, som
helt nyligen bestämt sig för att försöka bli en av
de tre stora på fast bredbandsaccess, propagerar för mer fiber.
Att "teve är framtiden för teleoperatörerna",
framhåller Ericsson därför på varje presskonferens,
seminarium och konferens numera. För Peter Linder, ansvarig för
nätstrategier inom affärsområdet Bredband på Ericsson,
är det en självklarhet att de europeiska teleoperatörerna
bör investera i mer fiber; Fiber nästan ända fram till
hushållen krävs för att erbjuda tillräcklig kapacitet
till hushåll med flera hd-teve-apparater.
Men alla är inte lika övertygade om att de europeiska operatörerna
bör gräva ner miljarder i marken. En av de hårdaste kritikerna
är Lars Godell, analytiker på den amerikanska Forrester. Han
avfärdar helt tanken på att de europeiska operatörerna
ska investera miljarder i fiber. Det vore finansiellt självmord,
det finns helt enkelt inget business case. Européer är inte
lika villiga att betala för innehåll som amerikaner och japaner.
Det är svårt för euroepiska teleoperatörer att konkurrera
med gratisteve, säger han. (Ny teknik)
Läs hela artikeln på http://www.nyteknik.se/art/47912
radio
Världens största kommersiella radiobolag säljs
Texasbaserade Clear Channel Communications, har sålts för $18.7
miljarder (131 miljarder Skr) av ett konsortium som består av Thomas
H. Lee Partners (THL) och Bain Capital. Därmed snuvade man konsortiet
bestående av riskkapitalbolagen Providence Equity Partners (en av
svenska Com hems två ägare), Blackstone Group och Kohlberg
Kravis Roberts & Company. Eftersom Thomas H. Lee Partners är
en del av ett konsortium som äger den spansktalande Univision blir
detta det första fall som konkurrensmyndigheterna, innan affären
godkänns, måste ta hänsyn till privata riskkapitalbolag
som etablerade spelare på en del mediemarknader. Clear Channel kommer
att sälja alla sina radiostationer i mindre marknader; 448 av 1.150
stationer och även de 42 tv-stationerna. Clear Channel är också
stora inom utomhusannonsering (bl.a. i Sverige). (New York Times).
THL och Bain Capital är båda delägare bl.a. i tyska tv-bolaget
ProSiebenSat1. - Läs mer om riskkapitalet och mediebranschen under
Lästips längre fram i nyhetsbrevet.
Kinesiska radion dygnet runt i London
China Radio International (CRI) har startat dygnet runt-sändningar
i London genom en egen kanal på den lokala DRM-sändaren på
26 MHz som drivs på prov av WRN och sändarföretaget Arqiva.
Sändaren i Croydon i södra London ger en täckning av hela
stor-London. Beijing and London will both host future Olympic Games and
it will be very interesting for there to be a mutual dialogue conducted
through CRI säger Xia Jixuan, CRI:s vice ordförande. (Association
for International Broadcasting)
Norskt klartecken för DAB-radio,
men inget beslut om nedsläckning av FM
Regeringen förlänger sändningstillstånden för
DAB-radion med sex år till 2020 och därmed kan DAB nå
en täckning om 80 % av befolkningen kanske redan nästa år.
Det er viktig at aktørene tør å satse. Jeg har tro
på digitalradio. Den er fremtiden, og vil gi mer innhold, større
mangfold og sikre programforpliktelsene, säger kulturminister Trond
Giske, Bakom beslutet ligger publicservice-åtaganden av de kommersiella
radiobolagen P4, Kanal24 och Radio2Digital. NRK får tillgång
till hela den regionalt nedbrytbara DAB-multiplexen, vilket ger plats
för sju eller åtta kanaler. Förutom P4 och Radio2Digital
blir det utrymme för ytterligare en eller två kanaler i den
rikstäckande multiplexen. Dessa tillstånd auktioneras ut.
Regeringen låter marknaden själv avgöra när en övergång
från den analoga FM-radion skall ske. Vi har inga planer om
å slukke det analoge sendenettet. Utviklingen av digitalradio avhenger
av lytterne og brukerne selv, säger Giske. (Kampanje)
Ingen ljusning för DAB-radion i Sverige
Sveriges Radio sänder fortfarande i DAB över storstadsområdena.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger dock att det inte finns
någon framtid för DAB-radion. Den frågan avgjordes redan
av den förra regeringen. Införandet av DAB-radio skulle innebära
att alla skulle behöva köpa nya radioapparater, utöver
de här nya boxarna som man behöver till sin tv-apparat. Det
hade inte varit ekonomiskt eller politiskt möjligt, säger kulturministern.
Enligt kulturministern finns det också en diskussion om den tekniska
kvaliteten. DAB är på väg att ersättas av DAB2 eller
DMB. Om det här är en bra tekniskt lösning tvistar ju många.
En del länder har gått över till DAB, men de har haft
lite andra förutsättningar. Men det är klart att det på
sikt kommer en digitalisering av radio, men hur den ska se ut vet inte
jag, säger Lena Adelsohn Liljeroth. Det är knappast en fråga
som det går att väcka liv i igen. (SR Ekot)
Rapport från WorldDMB General Assembly 2006
Idag är 125 företag och organisationer från 40 olika länder
medlemmar i WorldDAB. Forumet samlar operatörer, programbolag, tillverkare
och branschföreningar från hela världen i en global organisation
med ett gemensamt mål: att koordinera och främja införandet
av produkter/tjänster baserade på Eureka 147-standarden (DAB/DMB).
Som Public Access rapporterat om tidigare höll 30-31 oktober WorldDAB
Forum årsmöte med utställning för i Seoul. På
plats fanns bl.a. Teracom och dess produktchef för radio Per Gunnarsson
delger oss sin analys och slutsats ur sin reserapport här:
Vid utgången av detta år kommer det i Europa att finnas
närmare 4 miljoner mottagare baserade på Digital Audio
Broadcasting (DAB). Försäljningen ökar i de länder
som har lanserat digitalradio och den i somras framtagna europeiska
frekvensplanen garanterar varje land ett minimum av tre rikstäckande
DAB-multiplexrar med erforderliga fältstyrkenivåer för
att kunna erbjuda inomhusmottagning.
Det finns idag mer än 250 olika modeller av DAB-apparater och
150 olika modeller av DMB-apparater. I Sydkorea satte man i början
av året sina planer i verket och lanserade produkter/tjänster
baserade på DMB-tekniken. Inom ett halvår sålde
man 1,4 miljoner DMB-mottagare varav majoriteten (32 %) var inbyggda
i mobiltelefoner. I sken av den sydkoreanska framgången sätter
nu programbolagen i övriga asiatiska länder (varav mindre
än 10 % har startat digitala sändningar) digitalradio tillbaka
på agendan. I Kina har man startat provsändningar av DAB/DMB
för att kunna göra ett teknikval under nästa år.
I Singapore har mottagarförsäljningen ökat med 82 %
sedan tekniken infördes i Sydkorea vilket kan tydas som att utvecklingen
på en marknad även drar med sig en närliggande marknad.
Även i Europa har DMB satt sina spår i form av den tyska
introduktionen denna sommar. I England har pilotprov av DAB-IP tjänster
och Music Downloads tagits emot väl i konsumentledet och man
planerar nu för en lansering. Norge och Danmark satsar fortsatt
vidare på DAB. En annan marknad som står i begrepp att
ta beslut om teknikval är Frankrike där de kommersiella
radiobolagen (motsvarande 90 % av lyssnarandelarna) nyligen skrivit
på ett upprop riktat till franska regeringen gällande behov
av licenser för digitalradio/DAB. Ett beslut gällande Frankrikes
teknikval väntas omkring årsskiftet.
Ett antal faktorer pekar på ökat stöd för standarden
Eureka-147(DAB/DMB). Förutom att det nu finns frekvenser tillgängliga
så medger de senaste årens multimediala tillägg att
tekniken är väl lämpad för den pågående
mediakonvergensen som gifter ihop traditionell broadcast av radio/tv
med mobiltelefoni/telekomtjänster. Detta är särskilt
tydligt i Sydkorea, ett land som är känt för att varje
medborgare (i det närmaste) har tillgång till Internet
och där den genomsnittliga konsumenten spenderar mer tid framför
PC:n än framför TV:n. Trots detta, eller tack vare detta,
har sydkoreanska staten i samarbete med deras inhemska/multinationella
tillverkare tagit initiativ till en satsning på broadcasting
av digital multimedia. Allt fler programbolag och operatörer
över hela världen börjar i sken av ovan att utforska
Eureka-teknikens möjligheter till nya affärsmodeller, mångfald
i utbudet och allmännyttiga tjänster som erbjuds hela befolkningen.
Den traditionella analoga radiomodellen ses mer och mer som begränsad.
Med den nya effektiva ljudkodningen medföljer bättre nyttjande
av frekvensutrymme och därmed ytterligare möjligheter till
förbättrad ekonomi för de programbolag som vill starta
digitala sändningar. Ny ljudkodning möjliggör en fördubbling
av antalet kanaler och en förbättrad ljudkvalitet jämfört
med dagens ljudkodning.
För Sverige innebär ovanstående förutsättningar
för ett teknikval baserat på Digital Audio Broadcasting
(eller som den kanske kommer att benämnas inom en snar framtid,
Digital Multimedia Broadcasting). Framför allt finns det numera
grunder att på hemmaplan påbörja diskussion kring
införandet av den nya ljudkodningen. Den stora frågan inför
nästa år är huruvida lanseringen av DMB i kombination
med ett numera garanterat frekvensutrymme kan fungera som en "språngbräda"
för digitalradio/DAB i t.ex. Kina, Tyskland och Frankrike. (Per
Gunnarsson, Produktchef Radio, Teracom) |
Breddad
intresseförening för radiobranschen
Den 1994 startade intresseföreningen Svenskt DAB Forum har nu omorienterats
och bytt namn till Svenskt Radioforum. Därmed har man inte
som den internationella organisationen WorldDAB Forum enbart bytt ut ”DAB”
mot ”DMB”. Föreningen har idag 31 medlemmar vilket kan
sägas vara ”digitalradiobranschen” i Sverige.
Svenskt Radioforum blir en gemensam plattform och organiserad mötesplats
för informations- och idéutbyte för radiobranschen. Det
kommer således inte enbart att handla om DAB-frågorna. Till
ordförande efter Christer Jungeryd valdes publicistiska rådgivaren
Sveriges Radio Kerstin Brunnberg. Övriga i styrelsen är Joakim
Jansson Aller Edge/Spray, Mrtyna Jedrazko MTG, Magnus Rosenberg, Teracom,
Anders Appelqvist SRL och Christina Werner SR (kassör). Det är
ett ytterst hedersamt uppdrag säger Kerstin Brunnberg; att få
slåss för den radio som jag anser vara det mest moderna mediet
för dagens människa såväl ung som gammal - för
både nyheter och upplevelser. Trots detta är ju inte alltid
radion självklar i de stora riktigt tunga viktiga förhandlingarna
på mediemarknaden t.ex. ifråga om frekvensspektrum och digitalisering.
Helt enkelt för att radion är så självklar. Därför
är det viktigt att radion talar om sin verksamhet och sin betydelse
säger Kerstin Brunnberg.
Multistandard digitalradio nu på europamarknaden
Nu kommer Digital Radio Mondiale (DRM) på marknader i Frankrike,
Portugal och Spanien, Holland, Belgien och Storbritannien enligt företaget
RadioScape, som börjat leverera sin RS500-modul för mottagaren
Morphy Richards 27024 som möjliggör mottagning i samma
apparat av DAB (Band-III & L-Band), DRM (LW, MW & SW), FM-RDS
AM (LW, MW & SW). Mottagaren lanserades först och säljs
på tyska T-Online av 004 GmbH för €200. Manufacturers,
retailers and broadcasters are all working together to help make this
happen as quickly as possible. DRM opens up new markets for broadcasters
and advertisers by exploiting the huge geographical coverage of these
services. Consequently consumers will have more new stations to choose
from, especially in rural areas. säger John Sykes, projektchef för
digitalradio på BBC World Service. Mer än 30 radioföretag
sänder idag via DRM cirka 700 timmar per dag. (RadioScape/DRM) En
recension av mottagaren finns på http://www.newswireless.net/index.cfm/article/3041
Litteraturkanal krävs på ersättning
Många författare känner att deras rättigheter kränks
när verken sänds och reprissänds på DAB-kanalen DR
Litteratur. Danmarks Radio har nämligen aldrig avtalet med författarna
om detta. Sedan tre år har DR Litteratur sänt dygnet runt uppläsning
av romaner, dikter och annat litterärt material inklusive pärlor
ur DR-arkivet. Författaren Bent Vinn Nielsen säger att kanalen
har sänt tre av hans romaner, och enligt gällande regler för
FM-sändningarna är DR nu skyldig honom 750.000 dkr. (Radio-Nyt)
Klartecken för indisk närradio
Indiska regeringen ger nu tillstånd för community radio-stationer
som drivs av ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. För
att få sändningstillstånd måste en organisation
vara icke-vinstdrivande och ha haft dokumenterad verksamhet i lokalsamhället
i minst tre år. Ägarskapet och ledningsstrukturen för
radiostationen måste spegla det lokala samhälle som man sänder
i och till. Programmen skall vara relevanta för lokalsamhällets
behov av utveckling och utbildning liksom fylla sociala och kulturella
behov. Sändningstillstånd ges inte till privatpersoner, politiska
partier eller anknutna organisationer som studentorganisationer och fackförbund.
Syftet är enligt regeringen att skapa ett starkt och pulserande radiosystem
som skall öka pluralismen och upprätthålla en mångfald
av kulturer och språk. Vidare vill man öka decentraliseringen
och deltagandet i beslutsprocesserna liksom stärka dialogen med lokalsamhällena.
Det behövs också effektiva kanaler för spridning av information
ifråga om jordbruk, utbildning, hälsa, social välfärd
etc. (Press Information Bureau, Government of India)
Ekonomisk kris för närradiostation
Närradion i Sollefteå kommun är i akut ekonomisk kris.
Om det inte kommer till pengar innan årets slut går föreningen
i konkurs och radion tystnar efter 22 år. Så sent som för
ett par månader sedan öppnades en studio på Nipanområdet
i Sollefteå och radion är numera kommuntäckande. Skulderna
uppgår till cirka 100.000 kronor. Dessutom finns det banklån
som man betalar av på. För att inte gå i konkurs har
ett antal privatpersoner i Junsele gått in och lånat ut egna
pengar. Totalt 30.000 kr. Det är osäkert om någon får
tillbaka det, säger Ivan Jonsson vice ordförande i Junsele Föreningsråd.
Föreningen har också vänt sig till kommunen med en begäran
om ett extra driftsbidrag om 60.000 kronor, men ännu inte fått
något besked. Ett driftsbidrag löser dock inga problem på
sikt. Det jobbas för fullt med att hitta nya vägar att dra in
pengar bl.a. sponsorer. Dessutom överväger man att sälja
sitt hus, Länsmansgårdens annex i centrala Junsele. (Tidningen
Ångermanland)
Nödfrekvens återupplivas
Mellanvågsfrekvensen 500 kHz (600 meter) , som innan satellitkommunikationerna
tog över hela världen, användes för allmän anropskanal
och nödtrafik till sjöss. Det var här nödanropet på
morse S-O-S i första hand sändes. Numera när spektrumanvändare
letar efter nytt utrymme för ökad bandbredd har en grupp om
21 radioamatörer med anropssignalen WD2XSH och särskild licens
från FCC börjat experimentera med frekvensen för långväga
kommunikation. Bl.a. når man från amerikanska västkusten
ända till Hawaii med enbart 20 watts effekt. (TV Technology)
17.800 rundradiosändare i USA
FCC har uppdaterat sitt tillståndsregister 30 sept. Det finns f.n.
4.751 mellanvågsstationer (AM), 6.252 kommersiella FM-stationer
och 2.790 utbildnings-FM-stationer 746 LPFM (lågeffektsstationer
– nya närradion). Totalt 13.742 radiostationer. Till detta
kommer 4.087 FM-slavsändare o.d. - Som jämförelse finns
det i Sverige ca 960 rundradiosändare varav 61 % används för
Sveriges Radio och resten för närradio resp. privat reklamradio.
Med några få undantag handlar det om FM-sändare.
annat
Europeisk studie: Kulturens roll för ekonomisk utveckling
ökar
Vid ministerrådsmötet i Bryssel diskuterade ministrarna en
ny studie av kulturens ekonomiska och sociala roll i Europa. Studien visar
vilken betydelse kultursektorn har för EU: s ekonomi och sektorns
potential för att skapa fler jobb i framtiden. Studien omfattar förutom
de traditionella kulturformerna också branscher som bl.a. film och
TV, datorspel, musik, böcker och press samt arkitektur och design.
Utöver det har man granskat branscher beroende av kulturellt innehåll,
som t.ex. tillverkning av mp3-spelare och musikmobiler.
Enligt EU-kommissionen bekräftar studien att kulturen och den kreativa
sektorn inte är ett marginellt ekonomiskt fenomen. Sektorn skapar
arbetstillfällen, bidrar till ekonomisk och social utveckling och
tjänar som en kreativ motor för EU: s ekonomier. Enligt EU-kommissionen
visar studien att satsningar på kulturen är en sund investering.
Studien visar bl.a. att:
- Kulturen och den kreativa sektorn bidrog till 2.6% av EU: s BNP 2003,
vilket överträffar t.ex. mat- och dryckesindustrin.
- Sektorns tillväxt mellan 1999 och 2003 var 12.3% högre Europas
ekonomi i
övrigt;
- Omsättningen för hela sektorn var mer än 654 miljoner
euro år 2003, att
jämföra med bildindustrins 271 miljoner euro.
- År 2004 sysselsatte sektorn 5,8 miljoner människor, vilket
motsvarar 3,1 %
av den totala arbetande befolkningen i EU.
- När sysselsättningen i EU-länderna gick ned under 2002-2004
ökade
sysselsättningen i den kreativa sektorn med 1,85 %.
Studien visar också att kulturen och den kreativa sektorn har indirekta
kopplingar till innovation och utveckling inom tekniksektorn, samt inte
minst till regional och lokal utveckling. Kulturens ekonomiska roll
är underskattad idag, och i diskussionen med mina kollegor framförde
jag hur viktigt det är att vi agerar aktivt i EU för att öka
våra kunskaper och främja de kulturella näringarna,
säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Den europeiska studien
visar att kulturen vid sidan om sin traditionella roll har en allt större
ekonomisk betydelse. Regeringen hoppas framöver kunna ta till vara
denna utveckling.
Riskkapitalets jakt på drömfabrikerna
Proventus köp av TV4 är bara det senaste i raden där mediebolag
köps upp av riskkapitalet. Starka varumärken, låga börsvärderingar
och ett stabilt kassaflöde lockar. - Media är under stor omstöpning.
De frågetecken som länge omgärdade kabelbolag, satellitföretag
och internet, har sedan ett och ett halvt år tillbaka börjat
försvinna, vilket gjort att finansiella aktörer fått ökad
tilltro till sektorn, säger Patrick Clase, medieanalytiker på
fondkommissionärsfirman ABG Sundal Collier. Det är en av förklaringarna
till att mediebolagen blivit attraktiva byten för private equity-bolagen,
vilket syns i det växande antal affärer som nu äger rum
på området. Kabel-tv-operatören och bredbandsleverantören
Com Hem har nyligen sålts av EQT till nya riskkapitalister, Carlyle
Group och Providence Equity Partners. Betal-tv-kanalen Canal Plus ägdes
tidigare av Nordic Capital och såldes för ett tag sedan till
Kanal 5-ägaren SBS Broadcasting - som själv numera ägs
av bland andra riskkapitalbolaget Permira.
Sedan 1985 har medier uppfattats som en intressant bransch, som det går
att tjäna stora pengar i. Riskkapitalister är sällan med
från allra första början. De går in när pusselbitarna
börjar falla på plats. Det är det vi ser nu, säger
medieprofessorn Karl Erik Gustafsson. Privata ägare gillar varaktiga
kassaflöden, så den stadigt inkommande likviditeten som mediebolagen
genererar är mycket attraktiv i deras ögon. Mellan 60 och 70
procent av de svenska morgontidningarnas upplagor är helårsprenumerationer,
vilket ger kraftiga förskottsbetalningar. Reklam-tv är mer ombytlig
än betal-tv, men båda frambringar löpande intäkter.
Dessa kassaflöden gör det möjligt för private equity-bolagen
att låna pengar. Och det lockar.
De stora mediekonglomeraten har länge setts som hot mot den publicistiska
mångfalden. Att pengahungriga kapitalister nu tar över som
ägare, väcker ofta hård kritik internt. Jag tycker det
är en olycklig utveckling. Det är inte bra om kortsiktighet
blir påtagligt i företag som sysslar med så känsliga
saker som opinionsbildning. Då blir det svårt att uppnå
höga publicistiska mål, säger TV4:s vd Jan Scherman, som
dock är mycket nöjd med kombinationen Proventus och Bonnier.
Han tillägger att riskkapitalisternas snabba krav på pengar
är oroväckande. Den enda förklaring jag har till att de
vill in i mediebolag är att de ser snabba avkastningsmöjligheter.
I Com Hem och Canal Plus har vi redan sett snabba försäljningarna.
(Affärsvärlden) Läs hela den mycket intressanta artikeln
på http://www.affarsvarlden.se/art/155935
Skall yttrandefriheten moderniseras?
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen utreder hur lagarna om yttrandefrihet
ska kunna omfatta de nya medier som följer av ny teknik. I dag faller
till exempel digital bio utanför grundlagsskyddet för traditionella
medier. Utredningsordförande Göran Regner har presenterat ”ett
debattbetänkande utan skarpa förslag”. De alternativ som
redovisas ska ses som underlag för debatt. Man håller öppet
för att behålla nuvarande ordning, men skissar även på
tre alternativ. I ett första ”minimialternativ” ersätts
Tryckfrihetsförordningen (TF), och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
med ett tillägg i Regeringsformen (RF) om att yttrandefriheten skyddas
av Europakonventionen artikel 10 om yttrandefrihet. Man hänvisar
också till RFs nuvarande allmänna regler om yttrandefrihet
och en ny regel i RF, som bland annat förbjuder censur och slår
fast yttrandefriheten. Grundlagens bestämmelser om särskild
brottskatalog och särskild juryprövning försvinner.
I det tredje förslaget ”maximalalternativet” slås
TF och YGL ihop till en ny yttrandefrihetsgrundlag, som skyddar yttrandefriheten
i tryckta skrifter, tekniska upptagningar samt radioprogram och andra
liknande överföringar. Lagen ska också omfatta medier
som uppstått genom teknikutveckling. Utredarna konstaterar att en
hopslagning inte är tekniskt särskilt komplicerad, eftersom
YGL är utformad med TF som förebild. Med detta förslag
minskar det viktigaste problemet med gällande grundlagsskydd, nämligen
att avgöra om tekniska upptagningar täcks av grundlagsskyddet.
Nils Funcke, tryckfrihetsexpert och chefredaktör för Riksdag
& Departement påpekar att TF har fungerat som ett paraply för
yttrandefriheten. – I tider när teaterpjäser inte kunnat
uppföras har de kunnat ges ut i tryckt skrift, åsikterna i
dem har kunnat uttryckas. ser inga skäl för att riva upp nuvarande
ordning. Det är ingen slump att TF har stått sig sedan 1766,
säger han. Läs artikel med en mer ingående beskrivning
av de föreslagna alternativen på http://www.journalisten.se/a.aspx?article_id=12213
Känd f.d. nyhetschef bloggar
Danmarks Radios nyhetschef som nyligen avgick, Lisbeth Knudsen, har nu
startat Mediebloggen, där hon ger fördomsfria och skarpa kommentarer
till allt ifråga om medier, kommunikation, samhälle m.m. http://lisbethknudsen.blogspot.com
Personalnytt
Teracom får ny chef
Boxers nuvarande vd, Crister Fritzson, blir ny koncernchef på moderbolaget
Teracom från årsskiftet. Teracom är ett företag
med mycket stor potential och jag kommer att utveckla företagets
strategi att vara den ledande medieoperatören. Teracom arbetar med
många spännande projekt inom radio, tv och bredband, säger
Crister Fritzson. Boxer är idag lönsamt och dessutom Sveriges
största betal-tv-företag på digital-tv-marknaden med ca
630.000 kunder. Crister är en marknadsinriktad vd med breda kunskaper
inom både media och teknik. Han har gjort ett utmärkt jobb
på Boxer och vi är övertygade om att han är den bästa
kandidaten för att leda Teracom, säger Håkan Tidlund,
styrelseordförande Teracom. Vem som ska efterträda Crister Fritzson
på Boxer är ännu inte klart. - Teracom omsatte 2,7 miljarder
kronor 2005, har cirka 650 anställda och ägs av svenska staten.
Ny informatör på verket
Radio- och TV-verket har anställt en ny informatör; Karin Sjödin
som kommer närmast från Granskningsnämnden Karin ersätter
Nina Rosenkvist under hennes tjänstledighet. Verket har anställt
Jonas Hagblom som ny handläggare med inriktning mot tekniska frågor.
Jonas har en bakgrund inom radio-, TV- och bredbandsområdet. Han
ersätter Linus Fredriksson som är tjänstledig.
Evenemangstips
Dokumentärbion
På ORIONBION ser man film, samtalar och inspireras; dokumentären
ska bli ständigt närvarande i huvudstadens vardag. Det görs
många starka dokumentärer i Sverige och världen. Alltför
få av dem får chansen att möta en biopublik. De starka
dokumentärerna uppfordrar till reflektion och aktion – de behöver
publikmötet för att processerna ska komma igång. Medlemskap
i dokumentärklubben 20:- och entrébiljett 50:-. ORIONBION
är drivs av Athenafilm i nära samarbete med Orionteatern. Verksamheten
stöds av Kulturförvaltningen i Stockholm och av ABF.
Film, samtal och café varje måndag.
Decemberprogrammet:
4 december 19.00 ”Sharaf Hjältar” en film (2006, 50 min)
av Frida Kempff. (visas i samarbete med Fryshuset och Dramatiska Institutet).
11 december 19.00 ”Tomorrow never knows” en film (2006, 114
min) av Kirsi Nevanti (Direkt från ”världsmästerskapet”
i dokumentärfilm på IDFA i Amsterdam och den prestigefyllda
tävlingen för långa dokumentärer ”Joris Ivens
Award”)
ORIONBION på Orionteatern, Katarina Bangata 77 –buss 76 från
Slussen. Programinformation www.orionteatern.se
Seminarium om public service
Sveriges Radio välkomnar andra medier att både delta i och
bevaka Public service roll i det moderna medielandskapet. Panelsamtal
med Ove Joanson styrelseordförande SR, Peter Örn vd SR, Kerstin
Brunnberg publicistisk rådgivare, Eva Hamilton vd SVT, Christina
Björk vd UR, Siv Holma och Cecilia Wikström, ordf. resp. v.ordf.
Riksdagens kulturutskott, Göran Rosenberg journalist, Carl Otto Werkelid
Svenska Dagbladet, Viggo Cavling Resumé samt Amanda Rydman och
Ulla Svensson SR. Samtalsledare Erik Blix. Lördag 2 december, kl.
10.30-12.30 i Radiohuset Studio 3, Antalet platser är begränsat,
anmälan till Kristina Hägglöf SR, 08-784 5034, 070-666
17 83.
Citatet
Mänsklighetens dumhet har inte blivit större under tidens
lopp,
men dess möjlighet att ge uttryck åt sin dumhet har blivit
allt större.
Frans G. Bengtsson
* ***************************************************************
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:news@publicaccess.se
Startsidan
|