|
PUBLIC
ACCESS 2006 : 17
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
31 oktober 2006
- 11:e årgången |
Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004
|
ledare
Kortare mandatperiod kan stärka public
service
I några dagstidningar runt om i landet har Anders Ericson
på organisationen Sveriges Annonsörer placerat ett debattinlägg
om att skrota tv-avgiften och tillåta reklam i Sveriges Television.
Detta är gamla kända argument från detta håll
fortfarande med felaktiga fakta och fel slutsatser. Ericson menar
att mediekonsumenter tvingas att betala ”för något
de sällan eller aldrig konsumerar.” Han har ju helt fel
eftersom SVT fortfarande har en väsentlig del av tv-tittandet
i landet. Det är svårt att föreställa sig att
det finns många som helt avstår från SVT-kanalerna.
Ännu mer
fel har han när han skriver att ”det är dags att
demontera järnridån runt SVT och göra som i resten
av världen – nämligen att kombinera public service
med kommersiell verksamhet.” Public serviceföretaget
framför andra – särskilt ifråga om kvalitet
i programverksamheten är BBC. Det finns ingen som ens antytt
att BBC skall ha reklam i sina sändningar i Storbritannien.
Inte heller finns det reklam i public service i våra tre nordiska
grannländer liksom inte heller i det stora japanska NHK eller
australiska ABC. I de länder där public service delfinansieras
med reklam som Frankrike och Tyskland är det idag svårt
att uppleva några skillnader i programutbudet eller tilltalet.
Amerikanska PBS, som har blivit alltmer beroende av sponsorer och
”nästanreklam”, kämpar för sin överlevnad.
Det har helt enkelt blivit sämre public service i dessa länder.
Dessutom kommer sannolikt EU-kommissionen med initiativ som förbjuder
offentligt finansierad radio och tv att också reklamfinansieras.
Det handlar helt enkelt om att stoppa snedvriden konkurrens.
Det starkaste
argumentet mot reklamfinansiering är dock integritetsskäl.
Publiken skall känna sig någorlunda trygg med att inte
bara politiker har inflytande över programinnehållet
utan att även andra som verkar i egen sak som kommersiella
intressen hålls utanför. Public service i Sverige har
en stark ställning såväl politiskt som bland folket.
Men sköter inte ledningarna för de tre public serviceföretagen
sina kort rätt så kan Anders Ericson och andra som förespråkar
en kommersialisering få gehör hos politiker. Det har
ju tidigare funnits idéer i centerpartiet om att reklamfinansiera
en av SVT:s kanaler. Värre var kanske att det under 80-talet
fanns en falang betongsossar i partitoppen, bl.a. Olof Palme, som
ville ge SVT reklam-tv-monopol i etern i syfte att stoppa tillkomsten
av en SAF-vänlig kanal – det som sedan blev TV4. Hade
vi haft en annan kulturminister (s) än den framsynte Bengt
Göransson hade sannolikt SVT nu varit lika eländig som
tysk public service idag. Men åtminstone Anders Ericson hade
varit nöjd.
Public servicedebatten
måste höja sig några nivåer och beslutet
om den förkortade tillståndsperioden tvingar nu fram
en livaktig och konstruktiv debatt utanför de tre public service
företagen. Exempelvis menar Mats Svegfors i DN att public service
måste ha självförtroende och självkänsla.
Man måste våga stå för det som är public
services särdrag och alldeles egna möjligheter. Man måste
kunna stå emot det som faktiskt hela tiden hotar att pervertera
journalistiken i övrigt. Detta innebär val, att välja
bort det som kommersiella medier försöker invadera hela
det offentliga rummet med. Men det innebär också val
mellan det angelägna och det mindre angelägna skriver
Svegfors.
Debatten måste innehålla mer diskussion om det grundläggande
demokratiska syftet med public service. Och hur det hela skall organiseras.
En fråga blir dessutom om äggen skall värpas av
frigående höns eller i en fabrik.
|
mediepolitik
Ny
medieminister välkomnas av de flesta
Regeringens utnämnde Lena Adelsohn-Liljeroth till kulturminister
efter att Cecilia Stegö-Chiló hoppat av efter licensskolkskandalen.
Utnämningen fick ett ovanligt positivt gensvar av de flesta, även
inom oppositionen. Lena Adelsohn-Liljeroth är född 1955. Hon
har suttit i riksdagen sedan 2002 och har varit ledamot i kulturutskottet.
Lena Adelsohn-Liljeroth har under samma tid dessutom varit styrelseledamot
i Nordiska museets styrelse, Dramatiska institutet och Svenska institutet.
Lena Adelsohn-Liljeroth
är utbildad journalist och har arbetat i huvudsak som frilansjournalist
i 20 år. Vidare har hon sedan lång tid varit engagerad i Fryshusets
verksamhet och var dess ordförande 1994-2004. Hon har också
värdefulla medieerfarenheter genom att en gång har sänt
närradio; Radio Moderat och dessutom suttit i Granskningsnämnden
för radio och tv. Liksom sin brittiska kollega Tessa Jowell
kommer hon att förutom kultur- och mediefrågor få ansvaret
för idrottsfrågorna. Vid årsskiftet återgår
kulturdepartementet till att liksom under Marita Ulvskogs tid verka som
ett eget departement istället för som under de gångna
två åren ha varit en del av utbildnings- och kulturdepartement
under Leif Pagrotsky.
Lena Adelsohn-Lijeroths
statssekreterare är Johan Tiedemann och hennes pressekreterare är
Maria Dupont. Båda kommer närmast från moderaternas riksdagskansli.
radio
& tv
Norsk
public service bör säljas
Ulf Erik Knudsen, mediepolitisk talesman i Norges tredje största
politiska parti Fremskrittspartiet, vill sälja NRK. Därmed försvinner
tv-licensen och medieverksamhet bör inte bedrivas i offentlig regi
menar Knudsen. NRK er blitt dominerende som innholdsleverandør
- og som videreformidler - når det digitale nettet kommer. Det har
fått en maktposisjon som er helt enorm, säger han. Han
vill dela upp NRK och sälja styckevis exempelvis radio resp. tv var
för sig eller sälja den regionala verksamheten. NRK är
för stort för att säljas som en enhet. (Radionytt)
Tv-avgift
införs på mobiltelefoner och datorer
De tyska delstaterna har kommit överens om att införa en tv-avgift
om 5.52 euro i månaden (ca 600 kr/år) på sådana
datorer och mobiltelefoner som kan ta emot tv via Internet. Avgiften,
som motsvarar nuvarande radiolicens, behöver inte betalas i hushåll
som redan betalar tv-licensen (17 euro/mån).
Norsk
public service tjänar på svensk licensskandal
Det är inte bara svenska Radiotjänst som fått in extrapengar
på licensskolkskandalen. Även norska NRK gläds över
att nyanmälda tv-innehav har femfaldigats sedan skandalen i den svenska
regeringen blev offentlig. Vanligtvis brukar public service bolaget NRK
få in 100 nya licensbetalare i veckan under hösten. Men den
sista veckan har NRK fått in 500 anmälningar. Den starka ökningen
kan nog kopplas att också norska medier har skrivit mycket om de
svenska statsrådens förhållanden till tv-licensen, säger
Freddy Lysfjord, avdelningschef på NRK:s licensavdelning till Aftenposten.
Assyrier
hotar med licensskolk
Assyriska riksförbundet med 10.000 medlemmar hotar att licensskolka
om inte bevakningen av kristna assyrier i SR, SVT och UR blir bättre
Jag är bekymrad över att vi får många signaler
på att vi inte är tillräckligt relevanta för olika
invandrargrupper, säger Eva Hamilton, SVT:s vd.
I ett upprop konstaterar Assyriska riksförbundet att över 22
000 assyriska hushåll betalar tv-avgift till Radiotjänst. Missnöjet
är stort: ”Varför ska vi betala licenser när våra
landsmän slaktas i Irak utan att SR och SVT bryr sig om att rapportera
om det?” Vi uppmanar inte till lagbrott men vi ifrågasätter
att vi ska betala TV-avgiften. Förföljelserna av kristna assyrier
har blivit
mycket värre efter Muhammedteckningarna och påvens uttalande
om islam. Men om det rapporteras ingenting, varken i TV eller radio,
säger riksförbundets ordförande Simon Barmano.
Enligt Barmano handlar protesterna också om att assyrierna utmålas
som ”en hop kvinnoförtryckande sverigehatare” i nyhetssändningar.
Särskild kritik får Qolo, SR Internationals program på
assyriska, främst för att utrikesbevakningen tagits bort. Enligt
Anne Sseruwagi, chef för SR International, beror förändringen
på att redaktionen har en ny policy – uppdraget är att
berätta om Sverige, för dem som inte behärskar svenska.
Sseruwagi berättar att hon ofta får påstötningar
från invandrargrupper som vill att redaktionen börjar med sändningar
på deras språk. Men varken ekonomin eller sändningstiderna
tillåter att alla får sina behov tillgodosedda. Att ett enskilt
förbund, med så många som 10 000 medlemmar, talar om
licensskolk oroar SVT:s vd Eva Hamilton: Vi kan inte anpassa vårt
programutbud utifrån att olika grupper ställer krav på
hur just deras intressen ska speglas. - Min bild är att public
service har en mycket stark förankring. Det speglas i betalningsviljan
– 90 % av hushållen betalar avgiften, säger Peter
Örn vd på SR .(Journalisten)
Radio-
och tv-anställda vill inte liberalisera medieägarskapsregler
Medan ägarna till radio- och tv-stationer i USA i allmänhet
vill att mediemyndigheten FCC skall ytterligare liberalisera ägarskapsregler
vill fackförbunden, som representerar tusentals av stationernas anställda,
tvärtom att regelsystemet skall bibehållas eller skärpas.
American
Federation of Television and Radio Artists, Communications Workers of
America och AFL-CIO (amerikanska LO) har skriftligt yttrat
sig till FCC i frågan. Förbunden representerar 80.000 reportrar,
nyhetsankare, sportjournalister, pratshowsvärdar, producenter, författare
och många andra som arbetar framför eller bakom kameran och
mikrofoner. http://www.broadcastingcable.com/article/CA6384906.html?display=Breaking+News
Brittisk
public service utlokaliserar administrativa funktioner till Indien
BBC kommer att utlokalisera –”outsourca” – hela
sin ekonomihantering under den kommande tioårsperioden till företaget
Xansa i Chennai Indien. Kostnaden är £8,5 miljoner per år,
men man sparar årligen cirka £20 miljoner som kan användas
för satsningar på program och tjänster.
Kuba
anklagar USA för ökad elektronisk krigföring
Kuba har i FN:s generalförsamling anklagat USA för ”ökad
amerikanska radio och tv-aggression mot ön”. Bl.a. har tv-sändningar
från ett flygplan typ G-1 ökad från en till sex gånger
i veckan.
Kubas diplomat i FN säger att det elektroniska kriget mot Kuba står
i strid mot internationella avtal på telekommunikationsområdet.
Högerextrema stationer sänder varje vecka mer än 2.240
timmar radio och tv mot Kuba på 30 olika frekvenser. (Radio Netherlands
Worldwide)
Holländska
ljud- och bildarkivet invigs
1 december inviger drottning Beatrix det holländska Audiovisuella
Institutet lokaliserat centralt i Hilversums Media Park. Här finns
det Audiovisuella arkivet som innehåller en omfattande samling radio
och tv-program, dokumentärer, reklamfilmer, amatörfilmer, fotografier
och musik.
Det finns material från 1898 i arkivet. Besökare har möjlighet
att se och lyssna på urval av arkivet i 15 olika temasalar och man
få pröva på att göra nyhetsprogram. Arkivet finansieras
av Utbildnings-, kultur- och vetenskapsministeriet, men en del utställningar
har externa sponsorer. (Radio Netherlands Worldwide)
Svensk
spektrumpolicy fastställd
PTS har fastställt en policy för spektrumförvaltningen
i Sverige. Syftet är att skapa en förutsägbarhet kring
PTS framtida agerande, på kort och lång sikt, för marknadens
aktörer.
Spektrumpolicyn formulerar bland annat att:
• tillstånd att använda radiosändare skall vara
så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt.
• när urvalsförfarande blir aktuellt skall auktion tillämpas
i första hand.
• andrahandshandel (överlåtelse av tillstånd) skall
underlättas.
• när risken för skadlig störning är liten och
hinder i övrigt inte föreligger skall undantag från tillståndsplikt
införas.
I spektrumpolicyn presenterar PTS långsiktiga mål, grundprinciper,
policy och mål på medellång sikt för spektrumförvaltningen
i Sverige. Myndigheten anser att spektrum skall förvaltas på
ett sätt som ger största möjliga nyttjandegrad och samhällsnytta,
vilket i sin tur främjar innovation, teknikutveckling och ett ökat
utbud av radiobaserade tjänster. Läs dokumentet om spektrumpolicyn:
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/Spektrumpolicy_PTS_VR_2006_2.pdf
…mer
från debatten om svensk public service
Om
att offra det smala för det breda
Det har gjorts till ett lackmustest att den som försvarar public
service också skall försvara att public service gör allt
det som de kommersiella medierna gör. Om man inte är anhängare
till det breda public serviceutbudet så är man egentligen ingen
riktig anhängare av public service.
Detta är en okunnig och en ohållbar position. På sikt
kommer det att vara omöjligt att försvara en sådan public
service-ståndpunkt. Elementära ekonomiska förhållanden
kommer att tvinga fram innehållsliga val. Det är en illa förklädd
inre intressekompromiss i Sveriges Radio och Sveriges Television som har
lett fram till denna breda bestämning av public service. Inåt
är det en bekväm position att public service skall göra
allt. Alla kan i princip därmed ha kvar sina uppgifter. Men i en
yttre omgivning där man inte följer med, och inte kan följa
med, i den allmänna produktivitetsutvecklingen tvingas man till val.
Och vågar man inte välja bort något av det breda så
väljer man i stället bort det smala.
Något hårddraget är det på väg att bli med
public service som med vår svenska välfärdsstat. Skall
vi behålla uppslutningen kring välfärdsstaten så
måste alla ha nytta av den. Så tyvärr har vi inte råd
att stödja de svaga. Skall vi behålla tittarna måste
vi ha breda program. Så tyvärr måste vi spara bort nyheterna
och kulturen, skriver Mats Svegfors i DN Debatt 19 oktober.
Läs hela debattinlägget ”Journalisternas politiska rapportering
är död” på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=581682&previousRenderType=1
Nya
tider för public service
Detta är rubriken på en av en serie tänkvärda artiklar
i Östgöra Correspondenten (Corren) om svensk public service.
Artiklarna har publicerats 27 och 28 oktober och en tredje kommer oktober.
Läs på http://www.corren.se
Ställer
public service upp för sina vänner?
SVT och SR har på senare tid i hög fart börjat avyttra
sina bästa argument för den egna existensen - nämligen
klockren public service. Siffror och åldersfixering var viktigare.
Publikens kvalitet och förstånd lågprioriterades. Politikernas
svar börjar komma nu...
Därtill har företagen, genom ökade satsningar på
utomstående produktionsbolag, hamnat i diffusa gränstrakter
för public service-företagens ansvarighet. När SR, som
nu, till och med ämnar lägga ut sin mediekritiska och -granskande
verksamhet på frilansbolag, ja, då kanske man ändå
bör sluta spela förvånade när politikerna börjar
lägga sig i och fundera över avtalets innebörd. Den ödesmättade
frågan nu gäller hur SR och SVT ämnar ställa upp
för sina vänner. (Carl Otto Werkelid i sin krönika
i Svenska Dagbladet 30 okt 2006)
Läs hela krönikan: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13955895.asp
television
Staten
och arbetarrörelsen ökar sitt ägande i norsk tv
A-pressen har på nästan kuppartat vis träffat
ett långsiktigt ägarskapsavtal med danska Egmont och köper
Schibsteds aktier i TV 2 (Norges motsvarighet till svenska TV4) för
1,150 miljarder Nkr. Hittills har de tre företagen ägt en tredjedel
var av TV 2. Nu kommer A-pressen och Egmont äga var sin hälft.
Kall det hva du vil, säger koncernchefen i Schibsted Kjell
Aamot. Fra å sitte som likeverdige eiere til å være
den lille mot den store alliansen i et 2-1 forhold valgte vi å selge
oss ut. Vi kunne ikke forsvare en så stor investering som TV 2 er
i et sånt eierforhold. Aamor tycker att man fått bra
betalt för sin del men är lite vemodig. Jeg husker 1992
da TV 2 kort tid etter oppstart var på konkursens rand og hvor eierbegrensningen
i TV 2 var 20 prosent. Den gangen var det daværende kulturminister
Åse Kleveland som reddet TV 2 ved å øke eierprosenten
til dagens 33,3 prosent. Men dagens mediebransje har ikke rom for sentimentalitet.
säger Kjell Aamot. I Sverige antyder Schibstedägda Aftonbladets
chefredaktör Anders Gerdin att koncernen kan komma att sälja
sin ägarpost i TV4. Det är meningslöst att sitta med
en minoritetspost i en tv-kanal eftersom man inte kan påverka som
man vill säger Gerdin till Dagens Næringsliv.
Kulturminister
Trond Giske avvisar tanken på att medieägarskapslagen har medverkat
till att Schibsted valde att sälja sin del i TV 2. Dagens ordning
hindret ikke Schibsted i å eie en tredjedel av det norske avismarkedet
og en tredjedel av den største norske tv-kanalen. Schibsted
kunne fortsatt sittet som eier av TV 2 säger Giske till Dagens
Næringsliv. Koncerndirektör Jan Erik Knarbakk i Schibsted kommenterade
officiellt försäljningen med att Schibsted gärna ville
ha majoritetsägande i TV 2 men hindrades av lagstiftningen. (Kampanje)
A-pressen som bedriver
radio, tv och tidningsverksamhet ägs till 44 % av statliga Telenor
medan LO och fackförbund äger lika stor andel. Resten ägs
av Stiftelsen Fritt Ord (9,87 %) och anställda. Danska Egmontkoncernen
är helägd av Egmont-stiftelsen. I och med köpet ökar
statens ägarinflytande i norsk tv bl.a. i Norges televisjon as som
bygger ut och driver det digitala marknätet. Detta företag ägs
av NRK, TV 2 och Telenor.
TV
4-chefen besviken på norska TV2-affären
TV 4:s nya kanaler och lokala stationer bidrar i allt högre grad
till företagets lönsamhet. Tredje kvartalet i år sjönk
vinsten för huvudkanalen med 30 % (jämfört med föregående
år) medan de fem nya kanalerna förbättrade sitt resultat
med 70 % och de lokala kanalerna med 50 %. Det är helt i linje med
vår strategi att minska konjunkturberoendet av reklamintäkterna
i TV 4. För tio år sedan var vi till 90 % beroende av vår
riksreklam i TV4. Om två år är målet att 50 % av
intäkterna ska komma från annat håll, säger vd Jan
Scherman.
Han reagerade på den norska TV2-affären med tydlig besvikelse.
Ambitionen att skapa en stark nordisk ägarplattform för TV 4
fick sig nu en ordentlig knäck. Man kan väl säga att den
norska dörren smällde igen. Och eftersom utförsäljningen
av TV 2 i Danmark tycks ha placerats i kylskåpet är det just
nu svårt att nå den ägarposition vi vill ha för
att kunna agera pannordiskt säger han.
Schermans
andra oro för dagen gäller den nya regeringen. Det är ett
stort problem att alliansen inte bekänt färg angående
mediepolitiken. Det finns många stora frågor, bland dem EU:s
tv-direktiv och spelreglerna för de kommersiella tv-bolagen Han är
nöjd med den nya kulturministern, men tycker att regeringen efter
licensskolkskandalen ägnat sig alldeles för mycket åt
att betyga sin kärlek till public service. Tidigare har moderaterna
och folkpartiet varit tydliga i sina krav på ett smalare och mindre
kommersialiserat public service, där de ville göra upp med smygfinansieringen
av program och sponsringsintäkterna. Så det här public
service-kramandet vi ser nu är ju rent hyckleri, säger
Scherman. (Svenska Dagbladet Näringsliv)
Politiker
får bredd i tv
BBC kommer att börja producera och sända BBC Parliament
i fullt bredformat (16:9) på det marksända digitalnätet
13 november. Det blir den första parlamentskanalen i världen
som visar sina politiker i äkta bredbild istället för i
det hittills gängse 4:3-formatet. BBC Parliament når mellan
750.000 och en miljon tittare varje månad. BBC hoppas att det nya
formatet kommer att locka fler att titta på sessionerna i Westminster,
Edinburgh och Cardiff. Till sändningar kopplas den interaktiva tjänsten
BBCi. Undertexter blir tillgängliga på samma sätt som
för andra kanaler i digitalnätet.
Fakta: Äkta bredformat
innebär att programmet produceras och sänds med en bildruta
med proportionerna 16:9 till motsats till den vanligt förekommande
oäkta bredbilden som innebär att ett program producerat i 4:3-formatet
beskärs i över och underdel för att kunna fylla en bredbildsskärm,
men samtidigt då försämrar bildskärpan i förhållande
till originalet. All HDTV sänds i äkta bredbild.)
HDTV-kunder
nöjda trots få kanaler
Ett blygsamt utbud och vissa teknikproblem drar inte ner betyget från
majoriteten av Canal Digitals tittare. Över 64 % är nöjda
med sin HDTV-investering enligt en undersökning som företaget
gjort bland sina abonnenter. Mer än 72 % säger att de är
mest nöjda med bildkvaliteten och närmare 88 % anser att det
är en tydlig, stor eller mycket stor skillnad jämfört med
vanlig digital-TV. Att våra HDTV-kunder är nöjda ger
en tydlig bild av styrkan hos HDTV. De undersökningar som är
gjorda både nationellt och internationellt visar även på
att intresset för HDTV är mycket stort och att det finns en
betalningsvilja för denna typ av tjänst. Detta framförallt
med bakgrunden av att försäljningen av stora platta TV-skärmar
ökar enormt, säger Patrik Hofbauer, vd för Canal Digital.
Canal Digitals HDTV-kunder vill helst se mer sport, 43 % uppger detta.
29 % vill se mer film och 11 % vill ha mer program om natur och vetenskap.
Vi strävar hela tiden efter ett bredare utbud. I dag har vi fyra
kanaler som sänder i HD, CANAL+ HD, Discovery HD, nöjeskanalen
VOOM samt SVT HD och vi kommer även att sända matcher ur Elitserien
i HD-format., säger Hofbauer. Nästan tre miljoner nordiska
hushåll får TV direkt eller indirekt från Canal Digital,
som är helägt av norska Telenor.
Kristen
tv-kanal startar i Sverige
Siewert Öholm, känd från SVT och Dagen, blir
chef för norska Verdikanalen. Vid nyår startar svenska
sändningar. Det ska vara en familjevänlig tv för alla,
säger Öholm, som tror att såpornas dagar är räknade
och att publiken längtar efter något som verkligen speglar
deras liv.
Programmen sänds 24 timmar om dygnet via Canal Digital över
hela Skandinavien. I Norge också via analoga marknätet. Bara
en fjärdedel av programmen är kristna program av typen gudstjänster
och underhållning som gospelkonserter.
Finn-Henrik
Friis Larsen, som är mest känd i Sverige som marknadsförare
på Dagenhuset, är den drivande i Verdikanalen säger: Vi
vill ge aktualitets-tv om samhället där människor –
vare sig de är kristna eller inte – diskuterar livsvärdena.
Vi kallar oss en allmän tv-kanal på kristen grund. En
norsk pingstförsamling är huvudägare. Skillnaden mellan
Verdikanalen och de övriga kristna kanalerna i Norden är att
de inte tigger pengar till verksamheten. De har också ett musikprogram
för ungdomar, JCtv. Kanalen har också en egen korrespondent
i Israel. Under natten sänds Fox News, varje morgon Pat Robertson.
Turkiets
regering stoppar all kristen tv
Det blir ingen sändningsstart nu i oktober för den nya kristna
TV-kanalen ECTV. Turkiets regering har utövat starka påtryckningar
på satellitbolaget Eurasiasat, som i sista stund säger nej
till den nya, kristna kanalen. Samtidigt stoppas andra befintliga kristna
sändningar, som alltså inte längre tillåts sända
över samma turkiska satellit. Det är mycket upprörande
att ett land som står på tröskeln till EU begränsar
religionsfrihet och yttrandefrihet på det här sättet,
säger Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för Pingst
- fria församlingar i samverkan, som är en av ägarna
till den nya TV-kanalen ECTV, som också ägs av en rad andra
kristna organisationer i Sverige, Finland, Norge, Danmark och England.
Turkiet
har länge haft en stark kontrollfunktion över etermedia i landet
via det statliga kontrollorganet RTUK. Men när befolkningen i allt
större utsträckning börjat se på TV via satellit
har kontrollmöjligheterna minskat. Satellitbolaget Eurasiasat, som
når en stor del av Turkiets 70 miljoner invånare via en mängd
TV-kanaler, har hittills sluppit statlig kontroll eftersom bolaget agerar
på en internationell marknad med bl.a. franska delägare. Vi
ser fram emot att Turkiet blir medlem i Europeiska Unionen., Då
tvingas man att stå för det som är självklart för
oss - religionsfrihet och yttrandefrihet Man kan inte bryskt stänga
för kristna sändningar i en TV-satellit på det sätt
som nu har skett. säger Hedin. Vi utgår också
ifrån att EU:s ledande företrädare i Bryssel uppmärksammar
den här frågan i förhandlingarna med Turkiet. Så
här får det inte gå till i ett land som vill åberopa
mänskliga fri- och rättigheter, säger projektledaren
Tore Pansell. (IBRA)
Största
kabelbolaget blir en huvudvärk för teleoperatörerna
Telias gamla kabel-tv bolag Comhem blir nu en tuff utmanare till
Telia Sonera, Tele2 och Telenor på fast telefoni. Med sammanslagningen
med svenska UPC får Comhem ytterligare 300.000 hushåll i UPC:s
nät i Stockholmsområdet, som ansluts till Comhems telefonitjänst.
Som lanserades till Comhems kabel-tv kunder för ett år sedan.
I Stockholmsområdet är det 350.000 hushåll. Det betyder
att 650.000 hushåll kan ringa till låg abonnemangsavgift med
Comhem i Stockholms sina kabel-tv kunder. På ett år har
vi fått 150.000 telefonikunder och är den snabbast växande
teleoperatören, säger Comhems vd Gunnar Asp. Huvuddelen
av telefonikunderna kommer från Telia Sonera. Comhem kan genom sitt
kabelnät erbjuda högre överföringshastighet än
telebolagen och lokalsamtal är kostnadsfria mellan Comhemabonnenter.
Ett nytt bredbandsutbud med en högsta hastighet på 24 Mbit/s
har lanserats. Det kan utökas till 100 Mbit/s om ett år vilket
innebär att man senare kan erbjuda hdtv.
Vi har
nu över 1,7 miljoner kabel-tv kunder som vi kan erbjuda triple play-tjänster
med bredband och telefoni. Marknadsundersökningar visar att 60 %
av hushållen vill ha detta och vår försäljning av
triple play går mycket bättre än vi räknat med,
säger Asp. Under 2005 steg Comhems omsättning med 20 % till
1,9 miljarder och vinsten nästan fördubblades till 183 Mkr.
Asp räknar med en rörelsevinst på lite drygt 1 miljard
kronor i år, vilket ger en vinstmarginal på nära 50 %
av eget kapital. (Dagens Industri)
Fri
konkurrens på svensk digital-tv-marknad krävs av EU
EU-kommissionen drar Sverige inför EU-domstolen för att Sverige
inte har fri konkurrens på digital-tv-marknaden. Enligt EU-kommissionen
har företaget Boxer en monopolställning när det gäller
sändningstjänster för digital marksänd tv. Svenska
programföretag som använder digital marksändnings- och
överföringsteknik måste vända sig till Boxer för
att exempelvis köpa tjänster som kryptering och dekryptering
av tv-signaler och utrustning som digitalboxar. (SR Ekot)
Rysk
tv digitaliserad 2015
Enligt en talesman på ryska IT- och telekomministeriet måste
Ryssland ha gått över till digital-tv 2015. Annars får
man stora problem menar han. Enligt vice kultur- och masskommunikationsministern
Pavel Pozhigailo skall digital-tv bli gratis för alla ryssar och
även boxarna skall bli kostnadsfria. Regeringen kommer att äga
digital-tv-frekvenserna och en statlig samlad operatör för radio
och tv kommer att bildas. (ITAR-TASS)
Småbarns
tv-tittande kan bidra till autism
Autism blev första gången som mest uppmärksammad omkring
1980 samtidigt som video och kabel-tv blev vanligt och det blev möjligt
att barn kunde titta på tv när som helst och på tv som
riktades mot dem. Nu har forskare vid Cornell University i USA
hittat var som förefaller vara statistiskt signifikanta samband mellan
grad av autism och tv-tittande bland barn under 3 års ålder.
Man har studerat fyra delstater; Kalifornien, Oregon, Pennsylvania
och Washington. När exempelvis kabel-tv blev vanligt omkring
1980 ökade autismen mer i de lokalområden där kabel-tv
fanns än i de områden där kabel-tv inte fanns. I delstaterna
på västkusten fann man att ju mer tid småttingarna tillbringade
framför tv:n desto mer ökade troligheten för autistiska
störningar.
Forskarrapporten
är en potentiell bomb i debatten om autism särskilt som tv-tittandet
för 25 år sedan var betydligt lägre än i dag när
barn ser ungefär fyra timmar tv om dagen. We are not saying we have
found the cause of autism, we're saying we have found a critical piece
of evidence, säger forskaren Michael Waldman till nättidningen
Slate. Misstankar som tidigare funnits om att vaccin orsakar autism har
inte kunnat bekräftas av forskningen. Inom Amishsamhället förekommer
inte vaccin och man har därför trott att detta är orsaken
till att autism är sällsynt hos amishfolket. Men amish tittar
inte heller på tv.
Den aggressiva
marknadsföringen av Teletubbies, Baby Einstein och liknande som uppmuntrar
småttingar att se tv kan visas sig vara ett mardrömsmisstag
skriver Slate. Föräldrar bör dock inte ha dåligt
samvete för detta eftersom ingen varnat för riskerna tidigare.
Nu varnar emellertid den amerikanska barnläkarakademin för att
låta barn under två års ålder titta på tv.
Läs hela artikeln på http://www.slate.com/id/2151538/
eller rapporten på
http://www.johnson.cornell.edu/faculty/profiles/waldman/autpaper.html
Tv-tittare
som vill sända film i tv får egen förening
Liksom i andra städer runt om i landet är Öppna Kanalen
i Växjö öppen för sändningar av program
från föreningar och andra institutioner. Nu har man emellertid
bildat en förening som enbart har till syfte att göra film som
skall sändas i den nya TV-kanalen. I föreningen skall filmmakare
i området kunna lära känna och inspirera varandra, liksom
kläcka idéer till gemensamma filmprojekt. Man blir här
inte bunden av att filmerna skall vara anpassade till andra föreningars
budskap och syften. Exempelvis kan man göra en film bara för
att det är kul, för att förmedla en konstupplevelse eller
för att uppmärksamma något som man tycker andra behöver
få upp ögonen för. Öppna Kanalen startade i höst
och sänder f.n. till 13.000 hushåll i kabelnätet i Växjö,
men kommer också att sända i webben och senare i det marksända
digitalnätet. Läs mer på http://www.oppnakanalenvaxjo.se
Medborgarjournalister
kan bli räddning för tv-stationer
Tv-stationer som försöker utveckla sig som lokala stationer
i en föränderlig multimediavärld bör kunna finna lösningen
i medborgarjournalism enligt en expertpanel på NAB-mässan i
New York. Tv-stationerna behöver dock handla snabbt säger man.
Man måste komma förbi den tröghet som finns hos personalen
på de traditionella nyhetsredaktionerna som känner sig hotade
av den nya trenden liksom hos företagsledningarna som ännu inte
är medvetna om hur snabbt video på nätet förändrar
journalistiken. (tvnewday) http://www.tvnewsday.com/articles/2006/10/25/daily.14/
Kinas
första tv-satellit sänds upp. Parabolförbudet kanske upphör
Kina kommer att sända upp sin första tv-satellit som skall sända
direkt till hushållen. Sinosat-2 är utvecklad för att
leverera radio- och tv-signaler liksom bredband till ”vartenda jordbrukshushåll”
i landet via en liten parabolantenn. Viktigast blir här utbildningsprogram
och även fjärrmedicin enligt kinesiska rymdstyrelsen. Detta
kan innebära att det nationella förbudet mot privata parabolantenner
upphör uppger statlig press. Analytiker tror att om detta sker kommer
uppemot 100 miljoner hushåll att installera parabolantennerna 2006-2010.
(AFP)
Ny
gratis tv-kanal för fotbolls- och hockeyälskare
FANTV är en ny free-to-air (okrypterad och gratis) tv-kanal med fotbolls-tv
gjord av riktiga fans. Kanalen sänder via Siriussatelliten. FANTV
visar intervjuer, försnack och magasinsprogram om svensk fotboll
och hockey. Michael Fahlstedt, vd för FANTV, säger Vi ville
ha den bästa täckningen över främst Sverige, men även
nå övriga Norden. Enligt våra bedömningar når
vi med Sirius flest hushåll i vår målgrupp. En annan
bidragande orsak till att vi valde Sirius är satellitens starka signal,
som gör det enkelt för varje fotbollsfan att med en liten antenn
få en bra mottagning. Läs mer på SvenskaFans.com
En
av tio på nätet tittar på tv
En undersökning av Consumer Internet Barometer visar att en av tio
internetanvändare i USA tittar på webb-tv, främst för
bekvämlighet och för att slippa reklamavbrott. Tre av fyra användare
säger att deras normala tv-tittande inte har ändrats, en mindre
andel säger att det har
minskat respektive ökad. 62 % som loggar in söker i första
hand nyhetssändningar och 50 % söker underhållning. Annat
populärt innehåll: favoritprogram som man missat i vanliga
tv:n, förhandsvisningar, sport och att kunna se alla delar av en
programserie. (Multichannel News)
Flera
nya TV2-kanaler i Danmark
Liksom för TV2 i Norge lanserar TV2 Danmark i december sin nya renodlade
nyhetskanal, TV2 News. Vår strategi er å lansere tre-fem kanaler
innen 2009, säger ekonomidirektör Anders Kronborg i TV2 Danmark
till Børsen. TV2 News, som kostar 80 milj dkr att starta, förväntas
bli en vinstmaskin för det statligt ägda företaget TV 2
som redan nästa år räknar med intäkter på 160
milj Dkr (Kampanje)
Upphovsmän
tvingar YouTube ta bort tusentals filmer
Två veckor efter att Google tillkännagivit att man köpt
videosajten YouTube för 1,7 miljarder dollar har totalt 29.549 filmer
har raderats efter begäran av japanska upphovsrättsorganisationer,
public servicekoncernen NHK och privata tv-stationer. Redan innan affären
varnade många för att videosajten innehåller mycket copyrightskyddat
material. Den kollektiva begäran från de japanska intressena
föreföll ha som syfte att understryka problemets allvar för
YouTube. (Mainichi News)
Konsumenter
förstår inte tv-branschens modebegrepp
Norska konsumenter förstår inte begrepp som digital-tv,
HDTV och Triple play. Administrative chefen för kabelbolaget
Get (tidigare UPC) Gunnar Evensen menar att tv-branschen står
inför stora kommunikationsutmaningar. Hele bransjen må skjerpe
seg, säger han. Branschen har fullständigt missat i sin kommunikation
med marknaden och användarna. Det är ett våldsamt kommunikationsgap
och faktakunskapen är låg menar Evensen. En undersökning
beställd av Get visar att endast 33% vet vad digital-tv är och
35% vad en digital-tv-dekoder är. Endast 22% vet vad HDTV är
och EPG (elektronisk programguide) känner bara 20% till. Inte oväntat
vet män mer än kvinnor om dessa tekniska ting. Endast en av
tio kvinnor vet vad HDTV är mot en av tre män. Det er helt
tydelig at tv-bransjen og andre eksperter kommuniserer på en måte
som ikke appellerer til forbrukerne. Det er viktig at vi nå lytter
til dette og bruker et språk som folk forstår, säger
Evensen. Dette er et bransjeproblem. Digital-tv er ikke noe nytt.
Vi har hatt det siden 2001. Hele bransjen må skjerpe seg og snakke
på en annen måte slik at forbrukerne skjønner oss,
säger Get-chefen. (Kampanje)
Reklamavbrott
i filmer prövas i Högsta Domstolen
HD meddelade prövningstillstånd i onsdags i det uppmärksammade
målet mellan TV4 och filmarna Claes Eriksson och den bortgångne
Vilgot Sjöman. I våras gav TV4 intrycket att processen inte
hade någon större betydelse eftersom man löser problemet
ändå avtalsvägen medberörda regissörer och producenter.
Men principfrågan har tydligen blivit allt viktigare för dem.
HD:s utslag blir ju prejudicerande, det är därför de
tar upp det, säger Eriksson/Sjömans advokat Håkan
Sjöström. Hovrätten skrev i sin fällande dom att "de
aktuella reklamavbrotten inte bara har brutit kontinuiteten och dramaturgin
i filmerna utan också fogat in miljöer som är främmande
och omotiverade. I något fall har avbrotten vidare inneburit att
den eftersträvade dramatiska effekten av växlingen mellan två
scener suddats ut".
Hovrättens dom betydde att en kanal som sänder från Sverige
måste ha upphovsmannens godkännande för att få göra
reklamavbrott mitt i filmen. Det som TV4 vill få klarlagt är
bland annat om de fällande domarna berodde på att hanteringen
av de båda långfilmerna hamnade i en övergångsperiod
mellan lagstiftningarna som reglerar kanalens rätt att avbryta för
reklam. (Dagens Nyheter)
radio
digital radio
2010
lyssnar vartannat brittiskt hushåll på digital radio
Lägstapriserna på DAB-mottagare i Storbritannien är nu
£29. Enligt beräkningar av DRDB (Digital Radio Development
Bureau) finns DAB-radion i två miljoner hushåll (13,9 %) vid
årets slut och kommer att finnas i 50 % av hushållen 2010.
Our aim is to ensure DAB digital radio is also available across a
broader range of devices as digital convergence continues. To meet these
needs, DAB digital radio must be included in new multi purpose devices
and the good news is that the first such products are already hitting
the streets, säger DRDB:s vd Ian Dickens.
Med den första
mobiltelefonen som kan ta emot DAB-radio - Virgin Mobile Lobster 700 –
etableras ett nytt sätt att ta emot radio. Det finns redan en mängd
kombinerade DAB/Mp3-spelare på marknaden. Mätningar visar att
de som lyssnar via DAB lyssnar på 16 % mer radio än de som
använder analog mottagare.
Hälften
av hushållen lyssnar idag på radio digitalt
54% av de brittiska hushållen (26,7 miljoner) lyssnar idag på
digitalradio. Veckoräckvidden har ökat med 15 % på ett
år. Förutom DAB så lyssnar man digitalt via DTV (digital-tv-nätet),
Internet och mobiltelefon. En fjärdedel av vuxenbefolkningen (51,8
miljoner 15 år och äldre) äger idag en mp3-spelare. 15%
(2 miljoner) av dessa lyssnar på podradio) (RAJAR)
Kommersiell
DAB-kanal i Norge till våren
I vår, när det regionala och det nationella DAB-nätet
har synkroniserats, kommer två nya DAB-kanaler bl.a. kommersiella
Kanal 24. Under 2007 kommer 80 % av befolkningen kunna nås genom
DAB. (Radionytt)
DAB2
på gång - Ny kodningsteknik prövas
Försök med efterföljaren till DAB har nu påbörjats
i Australien och Storbritannien. Man vet ännu inte om den nya tekniken
kommer att kallas DAB+, DAB2 eller DAB 2.0 men det är säkert
att den kommer att baseras på den nya kodningstekniken AAC+ som
är 3-4 gånger effektivare hittills användaMP2. Man väntar
sig att WorldDAB Forum nu skall offentliggöra om man framöver
kommer att använda AAC+. Nya DAB2-mottagare som kommer på marknaden
nästa år kommer att kunna ta emot även radiokanaler som
sänds i gamla systemet. Däremot kommer DAB-mottagare som hittills
har sålts i främst Danmark och Storbritannien inte kunna ta
emot DAB2. (Radio-Nyt)
Digitalradiosystemet
FMeXtra testas i Oslo
Redan nu kan man i Oslo höra hur FMeXtra låter. På en
fm-frekvens görs provsändningar där två extra digitala
signaler sänds "ovanpå" den vanliga analoga signalen.
En talesman för det amerikanska systemet i menar att detta är
bättre än DAB eftersom man använda den FM-sändare
och antenn man redan har. Det enda som behövs i sändarutrustningen
är en encoder för 8.900 dollar. Installationen tar bara 20 minuter.
Det finns utrymme för upp till 16 digitala kanaler på en och
samma frekvens beroende på vilken bandbredd man vill ha för
varje kanal. FMeXtra
använder AAC Plus-komprimering, som ger bra kompatibilitet med andra
apparater bl.a. mobiltelefoner. (Radionytt). Läs mer om tekniken
på http://www.dreinc.com/
Rumänska DRM-sändningar har inletts
Den rumänska utlandsradion Radio Romania International (RRI)
har med hjälp av WRN i London börjat sända på engelska
med DRM nu kl 1500 UTC på 7340 kHz med en sändare i Tyskland
med en effekt av 60kW (RMS DRM ) (Radio Netherlands Worldwide)
Organisation
för italiensk DRM-radio igång
DRM Italia; en organisation för att stimulera och förbereda
DRM-sändningar i Italien har startats av public serviceradion
Rai, rai Way och Vatikanradion. DRM Italia har fokuserat
på utvecklingen av DRM Plus som kan möjliggöra en digitalisering
av FM-bandet. F.n. testar Rai Radio 2 DRM dygnet runt med en 30 kW mellanvågssändare
i Milano på 693 kHz. Rai testar också DAB, men det är
enbart i tysktalande Sydtyrolen lyssnarna har visat intresse. Här
sänds nämligen även de tyska och österrikiska radiokanalerna
(Bayerische Rundfunk resp. ORF) som annars inte kan höras på
FM. (Radiopassioni, Radio Netherlands Worldwide)
***
Statlig
dansk reklamradio blir flerårig förlustaffär
Den kommersiella radiomarknaden i Danmark är den minst utvecklade
i västvärlden skriver Børsen och eftersom TV 2 Radio
helt skall baseras på reklamintäkter kan det därmed emotse
ett underskott fram till 2009. Dagbladet skriver att den blivande radiokanalen
kommer att dränera TV2:s kassa med ett par hundra miljoner dkr nästa
år (Radio-Nyt)
FM-mikrosändare
i bilar ett växande problem i USA
Icke-kommersiella National Public Radio har begärt att mediemyndigheten
FCC återkallar miljontals små FM-sändare som bilförare
använder för att koppla ihop satellitradio eller iPod med bilstereon.
En fältstudie av NPR Labs visar att nästan 40% av dessa sändare
har signalstyrkor som
överskrider det tillåtna. Detta gör att en sådan
signal stör FM-mottagningen i andra bilar i närheten. En annan
undersökning av de kommersiella radiostationernas organisation National
Association of Broadcasters visar att mer än 75 % av de undersökta
sändarna överskred
den tillåtna uteffekten. Problemen började uppmärksammas
i början av året när Howard Stern började sända
sina program på satellitradion. Hans fräcka och ibland snuskiga
kommentarer bröt in i de mer seriösa program (ungefär som
svenska P1) som NPR sänder liksom i kristna
sändningar via närradion. (Baltimore Sun)
Från
1 oktober 2006 får liknande FM-sändare med låg uteffekt
användas fritt utan tillstånd även i Sverige. För
att FM-sändare med låg uteffekt ska få säljas och
användas i Sverige måste de uppfylla gemensamma europeiska
krav. Det innebär bland annat att de ska vara CE-märkta.
Kommersiella radion P4 i Norge brutit mot flera sändningsvillkor
Mediemyndigheten Medietilsynet varnar kommersiella radionätet
P4 för att ha under 2005 brutit mot koncessionsvillkoren för
barn- och mångkulturella program, kulturnyheter och nyheter på
samiska. P4 har inte levererat det antal sändningstimmar i respektive
kategori som koncessionen kräver.
http://www.kampanje.com/medier/article50265.ece
Alla
SR-kanaler nu på webben
Imorgon presenterar Sveriges Radio en ny webbtjänst som ger radiolyssnarna
möjlighet att höra sina favoritprogram när de vill. Samtliga
program, oavsett kanal, finns nämligen nu tillgängliga för
lyssning på sr.se. Programmen publiceras i sin helhet direkt efter
sändning och ligger uppe i 30 dagar, vilket är hela fyra gånger
längre än hos övriga mediebolag. Vi arbetar målmedvetet
för att göra radiolyssnandet oberoende av både tid och
rum. Då spelar webben en mycket stor roll, säger Mats
Åkerlund, chef för Nya Medier på SR. Nu kommer publiken
i ännu högre grad än tidigare att kunna bestämma tidpunkten
för lyssnandet, eftersom alla våra program kommer att finnas
på nätet under 30 dagar efter att de sänts i fm.
Dessutom blir ljudkvalitén för efterhandslyssningen bättre.
Genom ett kanalarkiv blir det enkelt för lyssnarna att få en
överblick över vad som sänds i rikskanalerna P1, P2, P3
och P4. Det går även att lyssna på de senaste sändningarna
från SR:s lokala kanaler. Nästa steg blir att öka möjligheten
till efterhandslyssning även i mobilerna, men redan i dag går
det att lyssna på den senaste nyhetssändningen från Ekot,
sportinslag från Radiosporten och humorklipp från P3 när
man själv vill på http://mobil.sr.se säger Mats Åkerlund.
Det enda programmet som är undantaget är Radioteatern, som på
grund av rättighetsskäl inte får publiceras på webben.
Radiolyssnandet
minskar tredje kvartalet
Det totala radiolyssnandet har tredje kvartalet fortsatt minskat en från
78% till 76,2% enligt SIFO. Räckvidden samtliga 9-79 år
Sveriges
Radio 48,6 % (50,7 % år 2005)
- P1 11,6 (11,6)
- P2 1,4 (1,8)
- P3 11,5 (10,6)
- P4 totalt 31,1 (34,6)
Reklamradion 32,5 (33,4)
- MTG Radio 23,1 (24,8)
- SBS Radio 13 (10,2)
Närradio 2,4 (2,3)
Privata
radiostationer får sändningstillstånd i Syrien
Regeringen har gett sändningstillstånd för två kommersiella
radiostationer. Detta görs med den nya mediepolitiska inriktningen
om att främja utveckling av privata medier i landet. Arnus Brothers
& partners Company startar Version FM Middle East och Harith Group
& partners startar Sahm FM. (SANA news agency via BBC Monitoring)
Närradio
legaliserad i Argentina
Radio- och tv-myndigheten COMFER har efter ett politiskt beslut i kongressen
legaliserat 126 community radio-stationer i landet. Detta har skett efter
en 15 års arbete av organisationen Foro Argentino de Radios
Comunitarias (FARCO) som har kämpat för medborgarnas rätt
att driva egna ickekommersiella radiostationer. Dessa radiostationer får
sända med en maximal effekt av 1 kW och får inte störa
andra licensierade radiostationer (Radio World)
annat
Norska
regeringen vill stoppa produktreklam i skolan
Om kunskapsminister Øystein Djupedal (SV) får som han vill
försvinner produktreklam från skolan. Det viktigaste för
Djupedal är att skolböcker och digitala läromedel skall
vara utan reklam. Han vill också ta bort läskautomater från
skolans område. Det blir respektive skolchefs ansvar om man vill
tillåta kommersiella aktörer erbjuda elever exempelvis gratis
matboxar, dricksflaskor eller reflexvästar med reklamtryck. Djupedal
har stöd från Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, men
oppositionen Høyre och Fremskrittspartiet har varit positiva till
reklam i skolböcker. (Kampanje)
Hälften
av svenskarna beredda betala för att slippa tv-reklam
I en undersökning genomförd av Sveriges Reklamförbund,
uppger 46% av svenskarna att de skulle vara beredda att betala för
att slippa reklam i tv:n. Lika benägna är de inte att betala
mer för att slippa reklam i tidningen. Bara 17 % av de 3772 personer
som deltog i undersökning säger att de skulle vara villiga att
betala mer för sin tidning om de slapp reklamen.
I undersökningen tillfrågades respondenterna också vilka
platser de ansåg lämpliga och olämpliga för reklam.
Grundskolan ansågs vara den mest olämpliga reklamplatsen. Bara
5 % av de tillfrågade tyckte att reklam i grundskolan var en bra
idé. Sjukhus hamnade näst lägst på listan med 15
%. Högst på listan, där 91 % av respondenterna var positiva
till att reklam exponerades, var veckopress och flygplatser. 62 % tyckte
att det var okej med reklam på tv. För övriga medier var
svaren, internet 84 %, radio 54 %, dagspress 87 %.(Dagens Media)
Personnytt
Ny chef för Spray
För ett par veckor sedan köpte Allers förlag Sprays portal
av Lycos Europe. Nu utses Joakim Jansson 34 år till chef
för Spray. Han kommer närmast från Aller Edge, ett Allerägt
bolag för produktion och distribution av digital underhållning.
Han har även ett förflutet från Spray då han var
community-ansvarig. Jansson kommer att ansvara för att driva och
utveckla portalen
vidare. Han kommer att tjänstgöra som affärsområdeschef
för Spray som nu utgör ett nytt affärsområde i Allers
förlag. Jansson sitter med i RadioAkademins styrelse.
Utbildningsradion
får ny programchef
Hans Bonnevier blir programchef på Utbildningsradion från
1 februari. Hans har arbetat med tv och radio sedan 1969. Det nya
jobbet känns väldigt spännande. UR är en viktig del
av public serviceverksamheten och utbildningsfrågorna spelar en
allt större roll i vårt samhälle. Det som är lite
speciellt med UR är ju att verksamheten omfattar både tv, radio,
webb och trycksaker samt en kontaktverksamhet med till exempel mediepedagoger.
Det är komplicerat - men också fascinerande, säger
Bonnevier, som tidigare bl.a. varit programdirektör och chef för
TV2 och planeringschef på SVT.
Citatet
Freedom
is when the people can speak,
democracy is when the government listens.
Alastair Farrugia
* ***************************************************************
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:news@publicaccess.se
Startsidan
|