PUBLIC ACCESS 2006 : 17
Sveriges oberoende nyhetsbrev 
om radio, TV, Internet och andra medier


31 oktober 2006
- 11:e årgången

 

Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

ledare

Kortare mandatperiod kan stärka public service
I några dagstidningar runt om i landet har Anders Ericson på organisationen Sveriges Annonsörer placerat ett debattinlägg om att skrota tv-avgiften och tillåta reklam i Sveriges Television. Detta är gamla kända argument från detta håll fortfarande med felaktiga fakta och fel slutsatser. Ericson menar att mediekonsumenter tvingas att betala ”för något de sällan eller aldrig konsumerar.” Han har ju helt fel eftersom SVT fortfarande har en väsentlig del av tv-tittandet i landet. Det är svårt att föreställa sig att det finns många som helt avstår från SVT-kanalerna.

Ännu mer fel har han när han skriver att ”det är dags att demontera järnridån runt SVT och göra som i resten av världen – nämligen att kombinera public service med kommersiell verksamhet.” Public serviceföretaget framför andra – särskilt ifråga om kvalitet i programverksamheten är BBC. Det finns ingen som ens antytt att BBC skall ha reklam i sina sändningar i Storbritannien. Inte heller finns det reklam i public service i våra tre nordiska grannländer liksom inte heller i det stora japanska NHK eller australiska ABC. I de länder där public service delfinansieras med reklam som Frankrike och Tyskland är det idag svårt att uppleva några skillnader i programutbudet eller tilltalet. Amerikanska PBS, som har blivit alltmer beroende av sponsorer och ”nästanreklam”, kämpar för sin överlevnad. Det har helt enkelt blivit sämre public service i dessa länder. Dessutom kommer sannolikt EU-kommissionen med initiativ som förbjuder offentligt finansierad radio och tv att också reklamfinansieras. Det handlar helt enkelt om att stoppa snedvriden konkurrens.

Det starkaste argumentet mot reklamfinansiering är dock integritetsskäl. Publiken skall känna sig någorlunda trygg med att inte bara politiker har inflytande över programinnehållet utan att även andra som verkar i egen sak som kommersiella intressen hålls utanför. Public service i Sverige har en stark ställning såväl politiskt som bland folket. Men sköter inte ledningarna för de tre public serviceföretagen sina kort rätt så kan Anders Ericson och andra som förespråkar en kommersialisering få gehör hos politiker. Det har ju tidigare funnits idéer i centerpartiet om att reklamfinansiera en av SVT:s kanaler. Värre var kanske att det under 80-talet fanns en falang betongsossar i partitoppen, bl.a. Olof Palme, som ville ge SVT reklam-tv-monopol i etern i syfte att stoppa tillkomsten av en SAF-vänlig kanal – det som sedan blev TV4. Hade vi haft en annan kulturminister (s) än den framsynte Bengt Göransson hade sannolikt SVT nu varit lika eländig som tysk public service idag. Men åtminstone Anders Ericson hade varit nöjd.

Public servicedebatten måste höja sig några nivåer och beslutet om den förkortade tillståndsperioden tvingar nu fram en livaktig och konstruktiv debatt utanför de tre public service företagen. Exempelvis menar Mats Svegfors i DN att public service måste ha självförtroende och självkänsla. Man måste våga stå för det som är public services särdrag och alldeles egna möjligheter. Man måste kunna stå emot det som faktiskt hela tiden hotar att pervertera journalistiken i övrigt. Detta innebär val, att välja bort det som kommersiella medier försöker invadera hela det offentliga rummet med. Men det innebär också val mellan det angelägna och det mindre angelägna skriver Svegfors.

Debatten måste innehålla mer diskussion om det grundläggande demokratiska syftet med public service. Och hur det hela skall organiseras. En fråga blir dessutom om äggen skall värpas av frigående höns eller i en fabrik.

mediepolitik

Ny medieminister välkomnas av de flesta
Regeringens utnämnde Lena Adelsohn-Liljeroth till kulturminister efter att Cecilia Stegö-Chiló hoppat av efter licensskolkskandalen. Utnämningen fick ett ovanligt positivt gensvar av de flesta, även inom oppositionen. Lena Adelsohn-Liljeroth är född 1955. Hon har suttit i riksdagen sedan 2002 och har varit ledamot i kulturutskottet. Lena Adelsohn-Liljeroth har under samma tid dessutom varit styrelseledamot i Nordiska museets styrelse, Dramatiska institutet och Svenska institutet.

Lena Adelsohn-Liljeroth är utbildad journalist och har arbetat i huvudsak som frilansjournalist i 20 år. Vidare har hon sedan lång tid varit engagerad i Fryshusets verksamhet och var dess ordförande 1994-2004. Hon har också värdefulla medieerfarenheter genom att en gång har sänt närradio; Radio Moderat och dessutom suttit i Granskningsnämnden för radio och tv. Liksom sin brittiska kollega Tessa Jowell kommer hon att förutom kultur- och mediefrågor få ansvaret för idrottsfrågorna. Vid årsskiftet återgår kulturdepartementet till att liksom under Marita Ulvskogs tid verka som ett eget departement istället för som under de gångna två åren ha varit en del av utbildnings- och kulturdepartement under Leif Pagrotsky.

Lena Adelsohn-Lijeroths statssekreterare är Johan Tiedemann och hennes pressekreterare är Maria Dupont. Båda kommer närmast från moderaternas riksdagskansli.

radio & tv

Norsk public service bör säljas
Ulf Erik Knudsen, mediepolitisk talesman i Norges tredje största politiska parti Fremskrittspartiet, vill sälja NRK. Därmed försvinner tv-licensen och medieverksamhet bör inte bedrivas i offentlig regi menar Knudsen. NRK er blitt dominerende som innholdsleverandør - og som videreformidler - når det digitale nettet kommer. Det har fått en maktposisjon som er helt enorm, säger han. Han vill dela upp NRK och sälja styckevis exempelvis radio resp. tv var för sig eller sälja den regionala verksamheten. NRK är för stort för att säljas som en enhet. (Radionytt)

Tv-avgift införs på mobiltelefoner och datorer
De tyska delstaterna har kommit överens om att införa en tv-avgift om 5.52 euro i månaden (ca 600 kr/år) på sådana datorer och mobiltelefoner som kan ta emot tv via Internet. Avgiften, som motsvarar nuvarande radiolicens, behöver inte betalas i hushåll som redan betalar tv-licensen (17 euro/mån).

Norsk public service tjänar på svensk licensskandal
Det är inte bara svenska Radiotjänst som fått in extrapengar på licensskolkskandalen. Även norska NRK gläds över att nyanmälda tv-innehav har femfaldigats sedan skandalen i den svenska regeringen blev offentlig. Vanligtvis brukar public service bolaget NRK få in 100 nya licensbetalare i veckan under hösten. Men den sista veckan har NRK fått in 500 anmälningar. Den starka ökningen kan nog kopplas att också norska medier har skrivit mycket om de svenska statsrådens förhållanden till tv-licensen, säger Freddy Lysfjord, avdelningschef på NRK:s licensavdelning till Aftenposten.

Assyrier hotar med licensskolk
Assyriska riksförbundet med 10.000 medlemmar hotar att licensskolka om inte bevakningen av kristna assyrier i SR, SVT och UR blir bättre Jag är bekymrad över att vi får många signaler på att vi inte är tillräckligt relevanta för olika invandrargrupper, säger Eva Hamilton, SVT:s vd.
I ett upprop konstaterar Assyriska riksförbundet att över 22 000 assyriska hushåll betalar tv-avgift till Radiotjänst. Missnöjet är stort: ”Varför ska vi betala licenser när våra landsmän slaktas i Irak utan att SR och SVT bryr sig om att rapportera om det?” Vi uppmanar inte till lagbrott men vi ifrågasätter att vi ska betala TV-avgiften. Förföljelserna av kristna assyrier har blivit
mycket värre efter Muhammedteckningarna och påvens uttalande om islam. Men om det rapporteras ingenting, varken i TV eller radio
, säger riksförbundets ordförande Simon Barmano.

Enligt Barmano handlar protesterna också om att assyrierna utmålas som ”en hop kvinnoförtryckande sverigehatare” i nyhetssändningar. Särskild kritik får Qolo, SR Internationals program på assyriska, främst för att utrikesbevakningen tagits bort. Enligt Anne Sseruwagi, chef för SR International, beror förändringen på att redaktionen har en ny policy – uppdraget är att berätta om Sverige, för dem som inte behärskar svenska. Sseruwagi berättar att hon ofta får påstötningar från invandrargrupper som vill att redaktionen börjar med sändningar på deras språk. Men varken ekonomin eller sändningstiderna tillåter att alla får sina behov tillgodosedda. Att ett enskilt förbund, med så många som 10 000 medlemmar, talar om licensskolk oroar SVT:s vd Eva Hamilton: Vi kan inte anpassa vårt programutbud utifrån att olika grupper ställer krav på hur just deras intressen ska speglas. - Min bild är att public service har en mycket stark förankring. Det speglas i betalningsviljan – 90 % av hushållen betalar avgiften, säger Peter Örn vd på SR .(Journalisten)

Radio- och tv-anställda vill inte liberalisera medieägarskapsregler
Medan ägarna till radio- och tv-stationer i USA i allmänhet vill att mediemyndigheten FCC skall ytterligare liberalisera ägarskapsregler vill fackförbunden, som representerar tusentals av stationernas anställda, tvärtom att regelsystemet skall bibehållas eller skärpas. American
Federation of Television and Radio Artists, Communications Workers of America
och AFL-CIO (amerikanska LO) har skriftligt yttrat sig till FCC i frågan. Förbunden representerar 80.000 reportrar, nyhetsankare, sportjournalister, pratshowsvärdar, producenter, författare och många andra som arbetar framför eller bakom kameran och mikrofoner. http://www.broadcastingcable.com/article/CA6384906.html?display=Breaking+News

Brittisk public service utlokaliserar administrativa funktioner till Indien
BBC kommer att utlokalisera –”outsourca” – hela sin ekonomihantering under den kommande tioårsperioden till företaget Xansa i Chennai Indien. Kostnaden är £8,5 miljoner per år, men man sparar årligen cirka £20 miljoner som kan användas för satsningar på program och tjänster.

Kuba anklagar USA för ökad elektronisk krigföring
Kuba har i FN:s generalförsamling anklagat USA för ”ökad amerikanska radio och tv-aggression mot ön”. Bl.a. har tv-sändningar från ett flygplan typ G-1 ökad från en till sex gånger i veckan.
Kubas diplomat i FN säger att det elektroniska kriget mot Kuba står i strid mot internationella avtal på telekommunikationsområdet. Högerextrema stationer sänder varje vecka mer än 2.240 timmar radio och tv mot Kuba på 30 olika frekvenser. (Radio Netherlands Worldwide)

Holländska ljud- och bildarkivet invigs
1 december inviger drottning Beatrix det holländska Audiovisuella Institutet lokaliserat centralt i Hilversums Media Park. Här finns det Audiovisuella arkivet som innehåller en omfattande samling radio och tv-program, dokumentärer, reklamfilmer, amatörfilmer, fotografier och musik.
Det finns material från 1898 i arkivet. Besökare har möjlighet att se och lyssna på urval av arkivet i 15 olika temasalar och man få pröva på att göra nyhetsprogram. Arkivet finansieras av Utbildnings-, kultur- och vetenskapsministeriet, men en del utställningar har externa sponsorer. (Radio Netherlands Worldwide)

Svensk spektrumpolicy fastställd
PTS har fastställt en policy för spektrumförvaltningen i Sverige. Syftet är att skapa en förutsägbarhet kring PTS framtida agerande, på kort och lång sikt, för marknadens aktörer.

Spektrumpolicyn formulerar bland annat att:
• tillstånd att använda radiosändare skall vara så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt.
• när urvalsförfarande blir aktuellt skall auktion tillämpas i första hand.
• andrahandshandel (överlåtelse av tillstånd) skall underlättas.
• när risken för skadlig störning är liten och hinder i övrigt inte föreligger skall undantag från tillståndsplikt införas.
I spektrumpolicyn presenterar PTS långsiktiga mål, grundprinciper, policy och mål på medellång sikt för spektrumförvaltningen i Sverige. Myndigheten anser att spektrum skall förvaltas på ett sätt som ger största möjliga nyttjandegrad och samhällsnytta, vilket i sin tur främjar innovation, teknikutveckling och ett ökat utbud av radiobaserade tjänster. Läs dokumentet om spektrumpolicyn: http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/Spektrumpolicy_PTS_VR_2006_2.pdf

…mer från debatten om svensk public service

Om att offra det smala för det breda
Det har gjorts till ett lackmustest att den som försvarar public service också skall försvara att public service gör allt det som de kommersiella medierna gör. Om man inte är anhängare till det breda public serviceutbudet så är man egentligen ingen riktig anhängare av public service.
Detta är en okunnig och en ohållbar position. På sikt kommer det att vara omöjligt att försvara en sådan public service-ståndpunkt. Elementära ekonomiska förhållanden kommer att tvinga fram innehållsliga val. Det är en illa förklädd inre intressekompromiss i Sveriges Radio och Sveriges Television som har lett fram till denna breda bestämning av public service. Inåt är det en bekväm position att public service skall göra allt. Alla kan i princip därmed ha kvar sina uppgifter. Men i en yttre omgivning där man inte följer med, och inte kan följa med, i den allmänna produktivitetsutvecklingen tvingas man till val. Och vågar man inte välja bort något av det breda så väljer man i stället bort det smala.

Något hårddraget är det på väg att bli med public service som med vår svenska välfärdsstat. Skall vi behålla uppslutningen kring välfärdsstaten så måste alla ha nytta av den. Så tyvärr har vi inte råd att stödja de svaga. Skall vi behålla tittarna måste vi ha breda program. Så tyvärr måste vi spara bort nyheterna och kulturen, skriver Mats Svegfors i DN Debatt 19 oktober.


Läs hela debattinlägget ”Journalisternas politiska rapportering är död” på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=581682&previousRenderType=1

Nya tider för public service
Detta är rubriken på en av en serie tänkvärda artiklar i Östgöra Correspondenten (Corren) om svensk public service. Artiklarna har publicerats 27 och 28 oktober och en tredje kommer oktober. Läs på http://www.corren.se

Ställer public service upp för sina vänner?
SVT och SR har på senare tid i hög fart börjat avyttra sina bästa argument för den egna existensen - nämligen klockren public service. Siffror och åldersfixering var viktigare. Publikens kvalitet och förstånd lågprioriterades. Politikernas svar börjar komma nu...
Därtill har företagen, genom ökade satsningar på utomstående produktionsbolag, hamnat i diffusa gränstrakter för public service-företagens ansvarighet. När SR, som nu, till och med ämnar lägga ut sin mediekritiska och -granskande verksamhet på frilansbolag, ja, då kanske man ändå bör sluta spela förvånade när politikerna börjar lägga sig i och fundera över avtalets innebörd. Den ödesmättade frågan nu gäller hur SR och SVT ämnar ställa upp för sina vänner.
(Carl Otto Werkelid i sin krönika i Svenska Dagbladet 30 okt 2006)
Läs hela krönikan: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13955895.asp


television

Staten och arbetarrörelsen ökar sitt ägande i norsk tv
A-pressen har på nästan kuppartat vis träffat ett långsiktigt ägarskapsavtal med danska Egmont och köper Schibsteds aktier i TV 2 (Norges motsvarighet till svenska TV4) för 1,150 miljarder Nkr. Hittills har de tre företagen ägt en tredjedel var av TV 2. Nu kommer A-pressen och Egmont äga var sin hälft. Kall det hva du vil, säger koncernchefen i Schibsted Kjell Aamot. Fra å sitte som likeverdige eiere til å være den lille mot den store alliansen i et 2-1 forhold valgte vi å selge oss ut. Vi kunne ikke forsvare en så stor investering som TV 2 er i et sånt eierforhold. Aamor tycker att man fått bra betalt för sin del men är lite vemodig. Jeg husker 1992 da TV 2 kort tid etter oppstart var på konkursens rand og hvor eierbegrensningen i TV 2 var 20 prosent. Den gangen var det daværende kulturminister Åse Kleveland som reddet TV 2 ved å øke eierprosenten til dagens 33,3 prosent. Men dagens mediebransje har ikke rom for sentimentalitet. säger Kjell Aamot. I Sverige antyder Schibstedägda Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin att koncernen kan komma att sälja sin ägarpost i TV4. Det är meningslöst att sitta med en minoritetspost i en tv-kanal eftersom man inte kan påverka som man vill säger Gerdin till Dagens Næringsliv.

Kulturminister Trond Giske avvisar tanken på att medieägarskapslagen har medverkat till att Schibsted valde att sälja sin del i TV 2. Dagens ordning hindret ikke Schibsted i å eie en tredjedel av det norske avismarkedet og en tredjedel av den største norske tv-kanalen. Schibsted kunne fortsatt sittet som eier av TV 2 säger Giske till Dagens Næringsliv. Koncerndirektör Jan Erik Knarbakk i Schibsted kommenterade officiellt försäljningen med att Schibsted gärna ville ha majoritetsägande i TV 2 men hindrades av lagstiftningen. (Kampanje)

A-pressen som bedriver radio, tv och tidningsverksamhet ägs till 44 % av statliga Telenor medan LO och fackförbund äger lika stor andel. Resten ägs av Stiftelsen Fritt Ord (9,87 %) och anställda. Danska Egmontkoncernen är helägd av Egmont-stiftelsen. I och med köpet ökar statens ägarinflytande i norsk tv bl.a. i Norges televisjon as som bygger ut och driver det digitala marknätet. Detta företag ägs av NRK, TV 2 och Telenor.

TV 4-chefen besviken på norska TV2-affären
TV 4:s nya kanaler och lokala stationer bidrar i allt högre grad till företagets lönsamhet. Tredje kvartalet i år sjönk vinsten för huvudkanalen med 30 % (jämfört med föregående år) medan de fem nya kanalerna förbättrade sitt resultat med 70 % och de lokala kanalerna med 50 %. Det är helt i linje med vår strategi att minska konjunkturberoendet av reklamintäkterna i TV 4. För tio år sedan var vi till 90 % beroende av vår riksreklam i TV4. Om två år är målet att 50 % av intäkterna ska komma från annat håll, säger vd Jan Scherman.

Han reagerade på den norska TV2-affären med tydlig besvikelse. Ambitionen att skapa en stark nordisk ägarplattform för TV 4 fick sig nu en ordentlig knäck. Man kan väl säga att den norska dörren smällde igen. Och eftersom utförsäljningen av TV 2 i Danmark tycks ha placerats i kylskåpet är det just nu svårt att nå den ägarposition vi vill ha för att kunna agera pannordiskt säger han.

Schermans andra oro för dagen gäller den nya regeringen. Det är ett stort problem att alliansen inte bekänt färg angående mediepolitiken. Det finns många stora frågor, bland dem EU:s tv-direktiv och spelreglerna för de kommersiella tv-bolagen Han är nöjd med den nya kulturministern, men tycker att regeringen efter licensskolkskandalen ägnat sig alldeles för mycket åt att betyga sin kärlek till public service. Tidigare har moderaterna och folkpartiet varit tydliga i sina krav på ett smalare och mindre kommersialiserat public service, där de ville göra upp med smygfinansieringen av program och sponsringsintäkterna. Så det här public service-kramandet vi ser nu är ju rent hyckleri, säger Scherman. (Svenska Dagbladet Näringsliv)

Politiker får bredd i tv
BBC kommer att börja producera och sända BBC Parliament i fullt bredformat (16:9) på det marksända digitalnätet 13 november. Det blir den första parlamentskanalen i världen som visar sina politiker i äkta bredbild istället för i det hittills gängse 4:3-formatet. BBC Parliament når mellan 750.000 och en miljon tittare varje månad. BBC hoppas att det nya formatet kommer att locka fler att titta på sessionerna i Westminster, Edinburgh och Cardiff. Till sändningar kopplas den interaktiva tjänsten BBCi. Undertexter blir tillgängliga på samma sätt som för andra kanaler i digitalnätet.

Fakta: Äkta bredformat innebär att programmet produceras och sänds med en bildruta med proportionerna 16:9 till motsats till den vanligt förekommande oäkta bredbilden som innebär att ett program producerat i 4:3-formatet beskärs i över och underdel för att kunna fylla en bredbildsskärm, men samtidigt då försämrar bildskärpan i förhållande till originalet. All HDTV sänds i äkta bredbild.)

HDTV-kunder nöjda trots få kanaler
Ett blygsamt utbud och vissa teknikproblem drar inte ner betyget från majoriteten av Canal Digitals tittare. Över 64 % är nöjda med sin HDTV-investering enligt en undersökning som företaget gjort bland sina abonnenter. Mer än 72 % säger att de är mest nöjda med bildkvaliteten och närmare 88 % anser att det är en tydlig, stor eller mycket stor skillnad jämfört med vanlig digital-TV. Att våra HDTV-kunder är nöjda ger en tydlig bild av styrkan hos HDTV. De undersökningar som är gjorda både nationellt och internationellt visar även på att intresset för HDTV är mycket stort och att det finns en betalningsvilja för denna typ av tjänst. Detta framförallt med bakgrunden av att försäljningen av stora platta TV-skärmar ökar enormt, säger Patrik Hofbauer, vd för Canal Digital.

Canal Digitals HDTV-kunder vill helst se mer sport, 43 % uppger detta. 29 % vill se mer film och 11 % vill ha mer program om natur och vetenskap. Vi strävar hela tiden efter ett bredare utbud. I dag har vi fyra kanaler som sänder i HD, CANAL+ HD, Discovery HD, nöjeskanalen VOOM samt SVT HD och vi kommer även att sända matcher ur Elitserien i HD-format., säger Hofbauer. Nästan tre miljoner nordiska hushåll får TV direkt eller indirekt från Canal Digital, som är helägt av norska Telenor.

Kristen tv-kanal startar i Sverige
Siewert Öholm, känd från SVT och Dagen, blir chef för norska Verdikanalen. Vid nyår startar svenska sändningar. Det ska vara en familjevänlig tv för alla, säger Öholm, som tror att såpornas dagar är räknade och att publiken längtar efter något som verkligen speglar deras liv.
Programmen sänds 24 timmar om dygnet via Canal Digital över hela Skandinavien. I Norge också via analoga marknätet. Bara en fjärdedel av programmen är kristna program av typen gudstjänster och underhållning som gospelkonserter.

Finn-Henrik Friis Larsen, som är mest känd i Sverige som marknadsförare på Dagenhuset, är den drivande i Verdikanalen säger: Vi vill ge aktualitets-tv om samhället där människor – vare sig de är kristna eller inte – diskuterar livsvärdena. Vi kallar oss en allmän tv-kanal på kristen grund. En norsk pingstförsamling är huvudägare. Skillnaden mellan Verdikanalen och de övriga kristna kanalerna i Norden är att de inte tigger pengar till verksamheten. De har också ett musikprogram för ungdomar, JCtv. Kanalen har också en egen korrespondent i Israel. Under natten sänds Fox News, varje morgon Pat Robertson.

Turkiets regering stoppar all kristen tv
Det blir ingen sändningsstart nu i oktober för den nya kristna TV-kanalen ECTV. Turkiets regering har utövat starka påtryckningar på satellitbolaget Eurasiasat, som i sista stund säger nej till den nya, kristna kanalen. Samtidigt stoppas andra befintliga kristna sändningar, som alltså inte längre tillåts sända över samma turkiska satellit. Det är mycket upprörande att ett land som står på tröskeln till EU begränsar religionsfrihet och yttrandefrihet på det här sättet, säger Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för Pingst - fria församlingar i samverkan, som är en av ägarna till den nya TV-kanalen ECTV, som också ägs av en rad andra kristna organisationer i Sverige, Finland, Norge, Danmark och England.

Turkiet har länge haft en stark kontrollfunktion över etermedia i landet via det statliga kontrollorganet RTUK. Men när befolkningen i allt större utsträckning börjat se på TV via satellit har kontrollmöjligheterna minskat. Satellitbolaget Eurasiasat, som når en stor del av Turkiets 70 miljoner invånare via en mängd TV-kanaler, har hittills sluppit statlig kontroll eftersom bolaget agerar på en internationell marknad med bl.a. franska delägare. Vi ser fram emot att Turkiet blir medlem i Europeiska Unionen., Då tvingas man att stå för det som är självklart för oss - religionsfrihet och yttrandefrihet Man kan inte bryskt stänga för kristna sändningar i en TV-satellit på det sätt som nu har skett. säger Hedin. Vi utgår också ifrån att EU:s ledande företrädare i Bryssel uppmärksammar den här frågan i förhandlingarna med Turkiet. Så här får det inte gå till i ett land som vill åberopa mänskliga fri- och rättigheter, säger projektledaren Tore Pansell. (IBRA)

Största kabelbolaget blir en huvudvärk för teleoperatörerna
Telias gamla kabel-tv bolag Comhem blir nu en tuff utmanare till Telia Sonera, Tele2 och Telenor på fast telefoni. Med sammanslagningen med svenska UPC får Comhem ytterligare 300.000 hushåll i UPC:s nät i Stockholmsområdet, som ansluts till Comhems telefonitjänst. Som lanserades till Comhems kabel-tv kunder för ett år sedan. I Stockholmsområdet är det 350.000 hushåll. Det betyder att 650.000 hushåll kan ringa till låg abonnemangsavgift med Comhem i Stockholms sina kabel-tv kunder. På ett år har vi fått 150.000 telefonikunder och är den snabbast växande teleoperatören, säger Comhems vd Gunnar Asp. Huvuddelen av telefonikunderna kommer från Telia Sonera. Comhem kan genom sitt kabelnät erbjuda högre överföringshastighet än telebolagen och lokalsamtal är kostnadsfria mellan Comhemabonnenter. Ett nytt bredbandsutbud med en högsta hastighet på 24 Mbit/s har lanserats. Det kan utökas till 100 Mbit/s om ett år vilket innebär att man senare kan erbjuda hdtv.

Vi har nu över 1,7 miljoner kabel-tv kunder som vi kan erbjuda triple play-tjänster med bredband och telefoni. Marknadsundersökningar visar att 60 % av hushållen vill ha detta och vår försäljning av triple play går mycket bättre än vi räknat med, säger Asp. Under 2005 steg Comhems omsättning med 20 % till 1,9 miljarder och vinsten nästan fördubblades till 183 Mkr. Asp räknar med en rörelsevinst på lite drygt 1 miljard kronor i år, vilket ger en vinstmarginal på nära 50 % av eget kapital. (Dagens Industri)

Fri konkurrens på svensk digital-tv-marknad krävs av EU
EU-kommissionen drar Sverige inför EU-domstolen för att Sverige inte har fri konkurrens på digital-tv-marknaden. Enligt EU-kommissionen har företaget Boxer en monopolställning när det gäller sändningstjänster för digital marksänd tv. Svenska programföretag som använder digital marksändnings- och överföringsteknik måste vända sig till Boxer för att exempelvis köpa tjänster som kryptering och dekryptering av tv-signaler och utrustning som digitalboxar. (SR Ekot)

Rysk tv digitaliserad 2015
Enligt en talesman på ryska IT- och telekomministeriet måste Ryssland ha gått över till digital-tv 2015. Annars får man stora problem menar han. Enligt vice kultur- och masskommunikationsministern Pavel Pozhigailo skall digital-tv bli gratis för alla ryssar och även boxarna skall bli kostnadsfria. Regeringen kommer att äga digital-tv-frekvenserna och en statlig samlad operatör för radio och tv kommer att bildas. (ITAR-TASS)

Småbarns tv-tittande kan bidra till autism
Autism blev första gången som mest uppmärksammad omkring 1980 samtidigt som video och kabel-tv blev vanligt och det blev möjligt att barn kunde titta på tv när som helst och på tv som riktades mot dem. Nu har forskare vid Cornell University i USA hittat var som förefaller vara statistiskt signifikanta samband mellan grad av autism och tv-tittande bland barn under 3 års ålder. Man har studerat fyra delstater; Kalifornien, Oregon, Pennsylvania och Washington. När exempelvis kabel-tv blev vanligt omkring 1980 ökade autismen mer i de lokalområden där kabel-tv fanns än i de områden där kabel-tv inte fanns. I delstaterna på västkusten fann man att ju mer tid småttingarna tillbringade framför tv:n desto mer ökade troligheten för autistiska störningar.

Forskarrapporten är en potentiell bomb i debatten om autism särskilt som tv-tittandet för 25 år sedan var betydligt lägre än i dag när barn ser ungefär fyra timmar tv om dagen. We are not saying we have found the cause of autism, we're saying we have found a critical piece of evidence, säger forskaren Michael Waldman till nättidningen Slate. Misstankar som tidigare funnits om att vaccin orsakar autism har inte kunnat bekräftas av forskningen. Inom Amishsamhället förekommer inte vaccin och man har därför trott att detta är orsaken till att autism är sällsynt hos amishfolket. Men amish tittar inte heller på tv.

Den aggressiva marknadsföringen av Teletubbies, Baby Einstein och liknande som uppmuntrar småttingar att se tv kan visas sig vara ett mardrömsmisstag skriver Slate. Föräldrar bör dock inte ha dåligt samvete för detta eftersom ingen varnat för riskerna tidigare. Nu varnar emellertid den amerikanska barnläkarakademin för att låta barn under två års ålder titta på tv.
Läs hela artikeln på http://www.slate.com/id/2151538/
eller rapporten på
http://www.johnson.cornell.edu/faculty/profiles/waldman/autpaper.html

Tv-tittare som vill sända film i tv får egen förening
Liksom i andra städer runt om i landet är Öppna Kanalen i Växjö öppen för sändningar av program från föreningar och andra institutioner. Nu har man emellertid bildat en förening som enbart har till syfte att göra film som skall sändas i den nya TV-kanalen. I föreningen skall filmmakare i området kunna lära känna och inspirera varandra, liksom kläcka idéer till gemensamma filmprojekt. Man blir här inte bunden av att filmerna skall vara anpassade till andra föreningars budskap och syften. Exempelvis kan man göra en film bara för att det är kul, för att förmedla en konstupplevelse eller för att uppmärksamma något som man tycker andra behöver få upp ögonen för. Öppna Kanalen startade i höst och sänder f.n. till 13.000 hushåll i kabelnätet i Växjö, men kommer också att sända i webben och senare i det marksända digitalnätet. Läs mer på http://www.oppnakanalenvaxjo.se

Medborgarjournalister kan bli räddning för tv-stationer
Tv-stationer som försöker utveckla sig som lokala stationer i en föränderlig multimediavärld bör kunna finna lösningen i medborgarjournalism enligt en expertpanel på NAB-mässan i New York. Tv-stationerna behöver dock handla snabbt säger man. Man måste komma förbi den tröghet som finns hos personalen på de traditionella nyhetsredaktionerna som känner sig hotade av den nya trenden liksom hos företagsledningarna som ännu inte är medvetna om hur snabbt video på nätet förändrar journalistiken. (tvnewday) http://www.tvnewsday.com/articles/2006/10/25/daily.14/

Kinas första tv-satellit sänds upp. Parabolförbudet kanske upphör
Kina kommer att sända upp sin första tv-satellit som skall sända direkt till hushållen. Sinosat-2 är utvecklad för att leverera radio- och tv-signaler liksom bredband till ”vartenda jordbrukshushåll” i landet via en liten parabolantenn. Viktigast blir här utbildningsprogram och även fjärrmedicin enligt kinesiska rymdstyrelsen. Detta kan innebära att det nationella förbudet mot privata parabolantenner upphör uppger statlig press. Analytiker tror att om detta sker kommer uppemot 100 miljoner hushåll att installera parabolantennerna 2006-2010. (AFP)

Ny gratis tv-kanal för fotbolls- och hockeyälskare
FANTV är en ny free-to-air (okrypterad och gratis) tv-kanal med fotbolls-tv gjord av riktiga fans. Kanalen sänder via Siriussatelliten. FANTV visar intervjuer, försnack och magasinsprogram om svensk fotboll och hockey. Michael Fahlstedt, vd för FANTV, säger Vi ville ha den bästa täckningen över främst Sverige, men även nå övriga Norden. Enligt våra bedömningar når vi med Sirius flest hushåll i vår målgrupp. En annan bidragande orsak till att vi valde Sirius är satellitens starka signal, som gör det enkelt för varje fotbollsfan att med en liten antenn få en bra mottagning. Läs mer på SvenskaFans.com

En av tio på nätet tittar på tv
En undersökning av Consumer Internet Barometer visar att en av tio internetanvändare i USA tittar på webb-tv, främst för bekvämlighet och för att slippa reklamavbrott. Tre av fyra användare säger att deras normala tv-tittande inte har ändrats, en mindre andel säger att det har
minskat respektive ökad. 62 % som loggar in söker i första hand nyhetssändningar och 50 % söker underhållning. Annat populärt innehåll: favoritprogram som man missat i vanliga tv:n, förhandsvisningar, sport och att kunna se alla delar av en programserie. (Multichannel News)

Flera nya TV2-kanaler i Danmark
Liksom för TV2 i Norge lanserar TV2 Danmark i december sin nya renodlade nyhetskanal, TV2 News. Vår strategi er å lansere tre-fem kanaler innen 2009, säger ekonomidirektör Anders Kronborg i TV2 Danmark till Børsen. TV2 News, som kostar 80 milj dkr att starta, förväntas bli en vinstmaskin för det statligt ägda företaget TV 2 som redan nästa år räknar med intäkter på 160 milj Dkr (Kampanje)

Upphovsmän tvingar YouTube ta bort tusentals filmer
Två veckor efter att Google tillkännagivit att man köpt videosajten YouTube för 1,7 miljarder dollar har totalt 29.549 filmer har raderats efter begäran av japanska upphovsrättsorganisationer, public servicekoncernen NHK och privata tv-stationer. Redan innan affären varnade många för att videosajten innehåller mycket copyrightskyddat material. Den kollektiva begäran från de japanska intressena föreföll ha som syfte att understryka problemets allvar för YouTube. (Mainichi News)

Konsumenter förstår inte tv-branschens modebegrepp
Norska konsumenter förstår inte begrepp som digital-tv, HDTV och Triple play. Administrative chefen för kabelbolaget Get (tidigare UPC) Gunnar Evensen menar att tv-branschen står inför stora kommunikationsutmaningar. Hele bransjen må skjerpe seg, säger han. Branschen har fullständigt missat i sin kommunikation med marknaden och användarna. Det är ett våldsamt kommunikationsgap och faktakunskapen är låg menar Evensen. En undersökning beställd av Get visar att endast 33% vet vad digital-tv är och 35% vad en digital-tv-dekoder är. Endast 22% vet vad HDTV är och EPG (elektronisk programguide) känner bara 20% till. Inte oväntat vet män mer än kvinnor om dessa tekniska ting. Endast en av tio kvinnor vet vad HDTV är mot en av tre män. Det er helt tydelig at tv-bransjen og andre eksperter kommuniserer på en måte som ikke appellerer til forbrukerne. Det er viktig at vi nå lytter til dette og bruker et språk som folk forstår, säger Evensen. Dette er et bransjeproblem. Digital-tv er ikke noe nytt. Vi har hatt det siden 2001. Hele bransjen må skjerpe seg og snakke på en annen måte slik at forbrukerne skjønner oss, säger Get-chefen. (Kampanje)

Reklamavbrott i filmer prövas i Högsta Domstolen
HD meddelade prövningstillstånd i onsdags i det uppmärksammade målet mellan TV4 och filmarna Claes Eriksson och den bortgångne Vilgot Sjöman. I våras gav TV4 intrycket att processen inte hade någon större betydelse eftersom man löser problemet ändå avtalsvägen medberörda regissörer och producenter. Men principfrågan har tydligen blivit allt viktigare för dem. HD:s utslag blir ju prejudicerande, det är därför de tar upp det, säger Eriksson/Sjömans advokat Håkan Sjöström. Hovrätten skrev i sin fällande dom att "de aktuella reklamavbrotten inte bara har brutit kontinuiteten och dramaturgin i filmerna utan också fogat in miljöer som är främmande och omotiverade. I något fall har avbrotten vidare inneburit att den eftersträvade dramatiska effekten av växlingen mellan två scener suddats ut".
Hovrättens dom betydde att en kanal som sänder från Sverige måste ha upphovsmannens godkännande för att få göra reklamavbrott mitt i filmen. Det som TV4 vill få klarlagt är bland annat om de fällande domarna berodde på att hanteringen av de båda långfilmerna hamnade i en övergångsperiod mellan lagstiftningarna som reglerar kanalens rätt att avbryta för reklam. (Dagens Nyheter)


radio


digital radio

2010 lyssnar vartannat brittiskt hushåll på digital radio
Lägstapriserna på DAB-mottagare i Storbritannien är nu £29. Enligt beräkningar av DRDB (Digital Radio Development Bureau) finns DAB-radion i två miljoner hushåll (13,9 %) vid årets slut och kommer att finnas i 50 % av hushållen 2010. Our aim is to ensure DAB digital radio is also available across a broader range of devices as digital convergence continues. To meet these needs, DAB digital radio must be included in new multi purpose devices and the good news is that the first such products are already hitting the streets, säger DRDB:s vd Ian Dickens.

Med den första mobiltelefonen som kan ta emot DAB-radio - Virgin Mobile Lobster 700 – etableras ett nytt sätt att ta emot radio. Det finns redan en mängd kombinerade DAB/Mp3-spelare på marknaden. Mätningar visar att de som lyssnar via DAB lyssnar på 16 % mer radio än de som använder analog mottagare.

Hälften av hushållen lyssnar idag på radio digitalt
54% av de brittiska hushållen (26,7 miljoner) lyssnar idag på digitalradio. Veckoräckvidden har ökat med 15 % på ett år. Förutom DAB så lyssnar man digitalt via DTV (digital-tv-nätet), Internet och mobiltelefon. En fjärdedel av vuxenbefolkningen (51,8 miljoner 15 år och äldre) äger idag en mp3-spelare. 15% (2 miljoner) av dessa lyssnar på podradio) (RAJAR)

Kommersiell DAB-kanal i Norge till våren
I vår, när det regionala och det nationella DAB-nätet har synkroniserats, kommer två nya DAB-kanaler bl.a. kommersiella Kanal 24. Under 2007 kommer 80 % av befolkningen kunna nås genom DAB. (Radionytt)

DAB2 på gång - Ny kodningsteknik prövas
Försök med efterföljaren till DAB har nu påbörjats i Australien och Storbritannien. Man vet ännu inte om den nya tekniken kommer att kallas DAB+, DAB2 eller DAB 2.0 men det är säkert att den kommer att baseras på den nya kodningstekniken AAC+ som är 3-4 gånger effektivare hittills användaMP2. Man väntar sig att WorldDAB Forum nu skall offentliggöra om man framöver kommer att använda AAC+. Nya DAB2-mottagare som kommer på marknaden nästa år kommer att kunna ta emot även radiokanaler som sänds i gamla systemet. Däremot kommer DAB-mottagare som hittills har sålts i främst Danmark och Storbritannien inte kunna ta emot DAB2. (Radio-Nyt)

Digitalradiosystemet FMeXtra testas i Oslo
Redan nu kan man i Oslo höra hur FMeXtra låter. På en fm-frekvens görs provsändningar där två extra digitala signaler sänds "ovanpå" den vanliga analoga signalen. En talesman för det amerikanska systemet i menar att detta är bättre än DAB eftersom man använda den FM-sändare
och antenn man redan har. Det enda som behövs i sändarutrustningen är en encoder för 8.900 dollar. Installationen tar bara 20 minuter. Det finns utrymme för upp till 16 digitala kanaler på en och samma frekvens beroende på vilken bandbredd man vill ha för varje kanal. FMeXtra
använder AAC Plus-komprimering, som ger bra kompatibilitet med andra apparater bl.a. mobiltelefoner. (Radionytt). Läs mer om tekniken på http://www.dreinc.com/

Rumänska DRM-sändningar har inletts
Den rumänska utlandsradion Radio Romania International (RRI) har med hjälp av WRN i London börjat sända på engelska med DRM nu kl 1500 UTC på 7340 kHz med en sändare i Tyskland med en effekt av 60kW (RMS DRM ) (Radio Netherlands Worldwide)

Organisation för italiensk DRM-radio igång
DRM Italia; en organisation för att stimulera och förbereda DRM-sändningar i Italien har startats av public serviceradion Rai, rai Way och Vatikanradion. DRM Italia har fokuserat på utvecklingen av DRM Plus som kan möjliggöra en digitalisering av FM-bandet. F.n. testar Rai Radio 2 DRM dygnet runt med en 30 kW mellanvågssändare i Milano på 693 kHz. Rai testar också DAB, men det är enbart i tysktalande Sydtyrolen lyssnarna har visat intresse. Här sänds nämligen även de tyska och österrikiska radiokanalerna (Bayerische Rundfunk resp. ORF) som annars inte kan höras på FM. (Radiopassioni, Radio Netherlands Worldwide)


***

Statlig dansk reklamradio blir flerårig förlustaffär
Den kommersiella radiomarknaden i Danmark är den minst utvecklade i västvärlden skriver Børsen och eftersom TV 2 Radio helt skall baseras på reklamintäkter kan det därmed emotse ett underskott fram till 2009. Dagbladet skriver att den blivande radiokanalen kommer att dränera TV2:s kassa med ett par hundra miljoner dkr nästa år (Radio-Nyt)

FM-mikrosändare i bilar ett växande problem i USA
Icke-kommersiella National Public Radio har begärt att mediemyndigheten FCC återkallar miljontals små FM-sändare som bilförare använder för att koppla ihop satellitradio eller iPod med bilstereon. En fältstudie av NPR Labs visar att nästan 40% av dessa sändare har signalstyrkor som
överskrider det tillåtna. Detta gör att en sådan signal stör FM-mottagningen i andra bilar i närheten. En annan undersökning av de kommersiella radiostationernas organisation National Association of Broadcasters visar att mer än 75 % av de undersökta sändarna överskred
den tillåtna uteffekten. Problemen började uppmärksammas i början av året när Howard Stern började sända sina program på satellitradion. Hans fräcka och ibland snuskiga kommentarer bröt in i de mer seriösa program (ungefär som svenska P1) som NPR sänder liksom i kristna
sändningar via närradion. (Baltimore Sun)

Från 1 oktober 2006 får liknande FM-sändare med låg uteffekt användas fritt utan tillstånd även i Sverige. För att FM-sändare med låg uteffekt ska få säljas och användas i Sverige måste de uppfylla gemensamma europeiska krav. Det innebär bland annat att de ska vara CE-märkta.

Kommersiella radion P4 i Norge brutit mot flera sändningsvillkor
Mediemyndigheten Medietilsynet varnar kommersiella radionätet P4 för att ha under 2005 brutit mot koncessionsvillkoren för barn- och mångkulturella program, kulturnyheter och nyheter på samiska. P4 har inte levererat det antal sändningstimmar i respektive kategori som koncessionen kräver. http://www.kampanje.com/medier/article50265.ece

Alla SR-kanaler nu på webben
Imorgon presenterar Sveriges Radio en ny webbtjänst som ger radiolyssnarna möjlighet att höra sina favoritprogram när de vill. Samtliga program, oavsett kanal, finns nämligen nu tillgängliga för lyssning på sr.se. Programmen publiceras i sin helhet direkt efter sändning och ligger uppe i 30 dagar, vilket är hela fyra gånger längre än hos övriga mediebolag. Vi arbetar målmedvetet för att göra radiolyssnandet oberoende av både tid och rum. Då spelar webben en mycket stor roll, säger Mats Åkerlund, chef för Nya Medier på SR. Nu kommer publiken i ännu högre grad än tidigare att kunna bestämma tidpunkten för lyssnandet, eftersom alla våra program kommer att finnas på nätet under 30 dagar efter att de sänts i fm. Dessutom blir ljudkvalitén för efterhandslyssningen bättre. Genom ett kanalarkiv blir det enkelt för lyssnarna att få en överblick över vad som sänds i rikskanalerna P1, P2, P3 och P4. Det går även att lyssna på de senaste sändningarna från SR:s lokala kanaler. Nästa steg blir att öka möjligheten till efterhandslyssning även i mobilerna, men redan i dag går det att lyssna på den senaste nyhetssändningen från Ekot, sportinslag från Radiosporten och humorklipp från P3 när man själv vill på http://mobil.sr.se säger Mats Åkerlund. Det enda programmet som är undantaget är Radioteatern, som på grund av rättighetsskäl inte får publiceras på webben.

Radiolyssnandet minskar tredje kvartalet
Det totala radiolyssnandet har tredje kvartalet fortsatt minskat en från 78% till 76,2% enligt SIFO. Räckvidden samtliga 9-79 år

Sveriges Radio 48,6 % (50,7 % år 2005)
- P1 11,6 (11,6)
- P2 1,4 (1,8)
- P3 11,5 (10,6)
- P4 totalt 31,1 (34,6)

Reklamradion 32,5 (33,4)
- MTG Radio 23,1 (24,8)
- SBS Radio 13 (10,2)
Närradio 2,4 (2,3)

Privata radiostationer får sändningstillstånd i Syrien
Regeringen har gett sändningstillstånd för två kommersiella radiostationer. Detta görs med den nya mediepolitiska inriktningen om att främja utveckling av privata medier i landet. Arnus Brothers & partners Company startar Version FM Middle East och Harith Group & partners startar Sahm FM. (SANA news agency via BBC Monitoring)

Närradio legaliserad i Argentina
Radio- och tv-myndigheten COMFER har efter ett politiskt beslut i kongressen legaliserat 126 community radio-stationer i landet. Detta har skett efter en 15 års arbete av organisationen Foro Argentino de Radios Comunitarias (FARCO) som har kämpat för medborgarnas rätt att driva egna ickekommersiella radiostationer. Dessa radiostationer får sända med en maximal effekt av 1 kW och får inte störa andra licensierade radiostationer (Radio World)


annat

Norska regeringen vill stoppa produktreklam i skolan
Om kunskapsminister Øystein Djupedal (SV) får som han vill försvinner produktreklam från skolan. Det viktigaste för Djupedal är att skolböcker och digitala läromedel skall vara utan reklam. Han vill också ta bort läskautomater från skolans område. Det blir respektive skolchefs ansvar om man vill tillåta kommersiella aktörer erbjuda elever exempelvis gratis matboxar, dricksflaskor eller reflexvästar med reklamtryck. Djupedal har stöd från Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, men oppositionen Høyre och Fremskrittspartiet har varit positiva till reklam i skolböcker. (Kampanje)

Hälften av svenskarna beredda betala för att slippa tv-reklam
I en undersökning genomförd av Sveriges Reklamförbund, uppger 46% av svenskarna att de skulle vara beredda att betala för att slippa reklam i tv:n. Lika benägna är de inte att betala mer för att slippa reklam i tidningen. Bara 17 % av de 3772 personer som deltog i undersökning säger att de skulle vara villiga att betala mer för sin tidning om de slapp reklamen.

I undersökningen tillfrågades respondenterna också vilka platser de ansåg lämpliga och olämpliga för reklam. Grundskolan ansågs vara den mest olämpliga reklamplatsen. Bara 5 % av de tillfrågade tyckte att reklam i grundskolan var en bra idé. Sjukhus hamnade näst lägst på listan med 15 %. Högst på listan, där 91 % av respondenterna var positiva till att reklam exponerades, var veckopress och flygplatser. 62 % tyckte att det var okej med reklam på tv. För övriga medier var svaren, internet 84 %, radio 54 %, dagspress 87 %.(Dagens Media)

Personnytt

Ny chef för Spray
För ett par veckor sedan köpte Allers förlag Sprays portal av Lycos Europe. Nu utses Joakim Jansson 34 år till chef för Spray. Han kommer närmast från Aller Edge, ett Allerägt bolag för produktion och distribution av digital underhållning. Han har även ett förflutet från Spray då han var community-ansvarig. Jansson kommer att ansvara för att driva och utveckla portalen
vidare. Han kommer att tjänstgöra som affärsområdeschef för Spray som nu utgör ett nytt affärsområde i Allers förlag. Jansson sitter med i RadioAkademins styrelse.

Utbildningsradion får ny programchef
Hans Bonnevier blir programchef på Utbildningsradion från 1 februari. Hans har arbetat med tv och radio sedan 1969. Det nya jobbet känns väldigt spännande. UR är en viktig del av public serviceverksamheten och utbildningsfrågorna spelar en allt större roll i vårt samhälle. Det som är lite speciellt med UR är ju att verksamheten omfattar både tv, radio, webb och trycksaker samt en kontaktverksamhet med till exempel mediepedagoger. Det är komplicerat - men också fascinerande, säger Bonnevier, som tidigare bl.a. varit programdirektör och chef för TV2 och planeringschef på SVT.


Citatet

Freedom is when the people can speak,
democracy is when the government listens.

Alastair Farrugia

 

* *************************************************************** *

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se


Startsidan