Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

radio & tv

Michael Copps och Jonathan Adelstein från FCC fick höra hur mediekoncentrationen har lett till en uttalad nedgång i fördjupad nyhetsrapportering, en åsikts mångfald och kvaliteten på barnprogram. Hearingen var särskilt inriktad på den latinska befolkningens bekymmer över tv-programmen. Los Angeles har landets största latinamerikanska befolkning; 1,8 miljoner spansktalande hushåll. Samtliga FCC-kommissionärer kommer att rösta om nya ägarskapsregler i medierna nästa år. Frågan blir en test för FCC ordförande Kevin J. Martin, som började sitt jobb förra året. (Los Angeles Times)

Storbygge ger dansk public service minus halv miljard
Danmarks Radios nya radio- och tv-hus i Ørestaden kommer att överskrida budgeten med över en halv miljard Dkr i år. Det är 200 miljarder mer än när budgeten överskreds 2004 vilket kostade förre generaldirektören Chr. Nissen jobbet. Enligt Berlingske Tidende tvingas nu gd Kenneth Plummer gå ut på den privata lånemarknaden för att undgå en ny omfattande omgång med personaluppsägningar. Kulturminister Brian Mikkelsen säger sig vara förvånad och socialdemokraternas medietalesman Mogens Jensen säger att Plummer bör ha skrivit under sin avskedsansökan. Plummer, som får stöd av sin styrelseordförande, säger sig dock inte ha känt till underskottet förrän 17 augusti.

Rysk statlig radio och tv i ekonomisk kris
Ryska statliga radion och tv:n Russian Television and Radio Broadcasting Service (RTRS) står på gränsen till konkurs säger kulturministern, som varnar för en kris för hela det ryska radio- och tv-systemet. Alexander Sokolov säger att redan förra sommaren varnade det ryska parlamentet om risken att förlora tv-satelliter. En talesman för RTRS bekräftar kulturministerns uppgifter och att orsaken är underfinansiering av RTRS. Finansministeriet har en skuld till RTRS på cirka 2 miljarder rubel (US$74 miljoner). (RIA Novosti)

television

Digitaliseringen fördjupar den digitala klyftan i Afrika
I juni beslöt Internationella Telekommunionsunionen (ITU) vid sin regionala konferens att alla medlemsstater i Europa, Afrika, Mellansöstern och Iran skall ha gått över till digital tv senast 17 juni 2015. Även om detta datum kan verka snigelaktigt i många europeiska länder finns det en växande oro bland u-länder att man kommer att lämnas bakom. Särskilt i länder söder om Sahara fruktar man att man inte har resurser att bygga en digitala infrastruktur utanför de största befolkningscentra.

Som värd för fotbolls-VM 2010 kommer Sydafrika starta digital-tv 2008. Även om man där behöver en upprustning av infrastrukturen så är man bekymrad över att konsumenten skall betala ca US$75 för en box till varje tv. Detta är en stor summa för sydafrikanerna som lever på låga löner. I övriga Afrika, och trots varningar redan vid ITU:s och FN:s World Summit on Information Society 2005, kommer regeringarna att utan finansiellt och tekniskt stöd utifrån inte kunna gå in i den digitala framtiden. Redan idag är det svårt att hålla televisionen igång. Exempelvis får Liberia kinesiskt stöd för att hålla sitt analoga nät igång. Runt om i Afrika stödjer också BBC World Service Trust olika projekt som inte tv-bolagen själva har råd med. En digital klyfta kan komma att fördjupas medan man frågan om vem som skall betala hushållen för en digitalisering under de närmsta nio åren. (BBC World Agenda).

Kända tv-journalister till attack mot SVT:s ledning
Höga publiksiffror viktigare än kvalitet för Christina Jutterström. Det kommersiella tänkandet driver fram en historisk kursändring i Sveriges Television. Av besparingsskäl dras nyhets- och samhällsbevakningen ned till förmån för pratshower och drama. Ledningen låter tittarsiffrorna bli utgångspunkten för vilka program vi ska göra och hur. Om vårt oberoende resulterar i att företaget beslutar sig för att sända samma sak som kommersiella bolag, vad ska vi då med oberoendet till? Den goda journalistiken och vår trovärdighet blir svårare att upprätthålla, skriver ett 40-tal kända SVT-journalister i DN Debatt 11 sept. Läs hela inlägget på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=571618&previousRenderType=6

SVT 24 blir SVT3?
Från början var det meningen att SVT24 skulle bli en slags svenskt CNN dygnet runt. Nu skall huvudkanalernas program sändas här. Dagens Media har tidigare rapporterat SVT:s sport- och aktualitetskanal SVT 24 görs om och får mer tyngd på underhållning och inköpta dramaserier. Något som innebär att reklamkanalerna får en ännu tuffare konkurrens om de unga och kommersiellt viktiga målgrupperna. Leif Jakobsson, programdirektör på SVT, dementerar bestämt att SVT 24 ska bli en underhållningskanal. Vi kommer att ha ett bredare utbud i 24an än vad vi har haft nu. De flesta av våra program sänder vi i dag bara en gång på primetime. Vi vill erbjuda tittarna en möjlighet att också se våra primetime-program en annan gång på primetime. SVT 24 kommer alltså att sända SVT1s och SVT2s mest populära program, som framförallt utgörs av underhållningsprogram, i repris på bästa sändningstid. Enligt Leif Jakobsson ska SVT 24 även fortsättningsvis att sända sport och nyhetsuppdateringar. Det blir en genremässig breddning. Det kommer att finnas samhällsprogram, fakta och fritid, och säkert en del förströelseprogram. 24 Direkt ska fortsätta (Dagens Media)

Regionalt tv-bolag går back
Kanal Lokal väntas gå back med 15 – 20 miljoner kronor i år, men huvudägaren riskkapitalbolaget IT Providers vd Håkan Ramsin tar det lugnt: Vi har kapital och tänker vara med till den analoga släckningen då marknaden förändras. Förra veckan lanserade Kanal Lokal konceptet Rock n’ Roll-tv. Påkostat och friskt satsat med tanke på att Kanal Lokal i stort sett saknar tittare i Stockholm. I Göteborg har kanalen distribution i Comhems analoga nät och fler tittare. Men i Stockholm har Comhem, som också köpt UPC, envist sagt nej.

Vi är också envisa, säger Ramsin, som via IT Provider äger 70 procent av Kanal Lokal. Vi samlar stöd i branschen för att kunna knuffa oss in hos Comhem. Kanalen har plats i det digitala marknätet, men Stockholm släcks först nästa vår och Malmö inte förrän nästa höst. Det är viktigt att komma in hos Comhem i Stockholm, eftersom många av deras UPC-hushåll inte kommer att skaffa box i början, säger Håkan Ramsin. Men i Göteborg rullar det på bra och i Malmö ligger vi lågt. Där har vi flyttat fram våra planer ett halvår för att invänta digitaliseringen. Kanal Lokal har bytt koncept från tablå-tv till ”flödes-tv”, där programledarna kör längre block med flexibla inslag och lokala nyheter från Expressen. 2005 gick moderbolaget Lokal-tv Nätverket i Sverige AB, som driver de fyra kanalerna i storstäderna samt Östergötland, med 11,5 miljoner i förlust. I år pekar det mesta på att förlusterna fördubblas: Jag vill inte gå in på prognosen, säger Ramsin. Men det är klart att förlusten blir större i år. Vi har gjort en del misstag i början. Men vi har kapital. (Resumé)

Kan kommersiell tv dela kanal med icke-kommersiell ?
Öppna Kanalen i Stockholm, som har ett statligt förordnande om fri sändningsrätt i kabelnäten i Stockholm, förhandlar enligt uppgift med Kanal Lokal om att upplåta tiden 2100-1200 för dess sändningar mot en ersättning. På detta sätt skulle den ideella föreningen få in några hundratusen kronor samtidigt som Kanal Lokal kan komma ut i såväl Com hem /UPC:s nät i ca 360.000 hushåll 15 timmar om dygnet.
Ett problem är dock att Radio- och tv-verket utifrån lagstiftningen har tilldelat icke-kommersiella s.k. lokala kabelsändarföretag som Öppna Kanalen kostnadsfri sändningsrätt på villkor att man inte sänder reklam i sitt utrymme. Öppna Kanalen i Stockholm, som har 65 medlemsföreningar som redan slåss om utrymmet i kanalen, har tidigare även begärt att få tillgång till ytterligare en fri kanal för att få plats med alla medlemsföreningars produktioner. Riksförbundet Öppna Kanaler, som stockholmskanalen är medlem i, har också i ett remissyttrande till kulturdepartementet avvisat möjligheten att en kanal skall kunna delas mellan en icke-kommersiell och kommersiell kanal.

TV4 vill ha Aftonbladets plats i marknätet
Aftonbladet TV uppfyller inte de krav som ställts i samband med att de fick sändningstillståndet, anser TV4 som vill åt platsen i det digitala marknätet.– Jag tycker att om man har fått ett tillstånd att sända ska man också göra det. Och då måste man kunna ifrågasätta den här kanalen, säger TV4:s informationsdirektör Göran Ellung till Resumé. Nu vill han att Granskningsnämnden ser över hur Aftonbladet TV:s sändningar följer tillståndet enligt Radio- och tv-lagen. Det var ett sändningstillstånd som TV4 också ville åt, för Sverigekanalen som skulle vara en samhällsskildrande kanal i det digitala marknätet. Man blev snuvade på koncessionen till förmån för bl.a. Aftonbladet TV och Axess, som delar tillståndet.

Att tablån inte är särskilt välfylld i dag menar Mats Eriksson vd på Aftonbladet nya medier beror på att man fick koncessionen tre månader senare än beräknat.– Jag har ju anställt trettio personer här, det tar också tid. Det tar oss ett halvår att starta upp och hade vi fått koncessionen tidigare hade vi varit igång redan. Men Ellung köper inte Erikssons argument om att koncessionen blev försenad. Han menar att situationen var likadan för samtliga aktörer som sökte ett sändningstillstånd – sändningarna skulle vara igång den 1 maj.(Resume).

Dansk nyhetskanal heter TV 2 News
Statligt ägda TV 2 har beslutat att kalla sin nya nyhetskanal TV 2 News och har registrerat domänen tv2news.dk meddelar nyhetsbrevet TV-Nyt.

Filmägarnas tv-kanal i etern
Nu har Skandinavia TV börjat sända från Filmstaden i Avedøre nära Köpenhamn. Det handlar om 124 skandinaviska producenter och regissörer som nu skall sända sina 1.708 filmer. Kanalen kan just nu ses av 250.000 hushåll i kabelnät i Danmark. (TV-Nyt) Läs mer om Skandinavia TV i tidigare nyhetsbrev http://www.publicaccess.se/pa0609.htm

Modekanal för män
Den franska modekanalen Fashion TV, för de som vill hänga med på de hetaste trenderna, startar nu en kanal enbart för män ”F Men”. Sänds via HotBird 3 och smakprov finns på http://www.ftv.com (TV-Nyt)

Amerikanska SBS fortsätter erövra Norden:

- En tredje tv-kanal på gång i Danmark
Kanal 4 och Kanal 5, som sänds via satellit från London, får en tredje syster, som skall distribueras via det lokala marksända nätverket. SBS TV väntar på besked om man får sändningstillstånd och är optimistiska eftersom ingen annan har sökt tillståndet genom den s.k. skönhetstävlingen. Kanalen, som inte kommer att kallas Kanal 6, blir en budgetkanal eftersom sändningstillståndet endast gäller i tre år. Därför vill man inte investera större summor i danska produktioner. Men man kommer att lägga de lokala nyheterna på bättre tider än när Kanal 4 (tidigare TV Danmark) tidigare sände här. (TV-Nyt) Mycket talar således för att denna ”lokala kanal” liksom föregångaren kommer att sända enbart billig (läs: amerikansk) underhållning.

- SBS gör stor vinst i Sverige
Omsättningen för SBS-ägda Kanal 5 ökade med 15 procent under 2005, från 790 till 908 miljoner kronor. Samtidigt ökade sändningskostnaderna med 25 procent till 493 miljoner kronor, och administrationskostnaderna med 35 procent till 51 miljoner kronor. Rörelseresultatet sjönk därmed något, från 237 till 225 miljoner kronor. Kanal 5:s resultat efter skatt blev 175 miljoner kronor vilket var en 17-procentig förbättring jämfört med de 149 miljoner kronor som blev utfallet 2004. Vinstmarginalen blev 19 procent. Antalet anställda ökade under året med fem personer till 90. Löner, ersättningar och sociala kostnader ökade samtidigt med 38 procent och uppgick under perioden till 98 miljoner kronor. (Dagens Media)

Fem procent av Norge nås inte av det digitala marknätet
När det digitala marknätet för tv är färdigutbyggt 2009 kommer fem procent av befolkningen inte kunna ha tillgång. I koncessionen för sändarbolaget Norges televisjon (Ntv) är det angivet att marknätet skall nå minst 95 % av befolkningen. Om lag fem prosent av befolkningen bor i såkalte satellittskygger. Dette er først og fremst i Nord-Norge og i østvestgående daler på Vestlandet, säger NTV:s kommunikationsdirektör Anne Karin Augland. De som bor i dessa områden får istället ett s.k. satellitskuggnät, som kommer att sända NRK:s tre tv-kanaler och alla radiokanaler.(VG)

EU vill satsa på en arabisk nyhetskanal
EU-kommissionen överväger att ge uppåt 5 miljoner euro per år till Euronews för sändningar på arabiska. Margot Wallström säger att sådana sändningar skulle kunna vara viktiga för att bygga broar till den muslimska världen. F.n. stödjer kommissionen Euronews, som är ett konsortium av public serviceföretag som tillhandahåller nyheter på sju språk, med ca fem miljoner euro per år. Wallström föreslår att alternativt kan nödvändiga resurser komma från arabiska tv-kanaler. Innan kriget i Libanon utbröt fördes samtal mellan den libanesiska kanalen LBC och Euronews.

Franska nyhetskanalen sänds via Eutelsat
France 24, den nya franska internationella nyhetskanalen som ägs av France Télévisions och TF1
Har fått kapacitet på tre Eutelsat satelliter (Hot Bird 7A, Atlantic Bird 2 and Eurobird 1) för sändningarna som startar i december. Via Hot Bird kommer France 24 att kunna nå 80 % av kabel- och satellithushållen i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. France 24 kommer att sända dygnet runt på franska och engelska. Redaktionen består av 170 journalister i studios i Issy-les-Moulineaux, nära Paris. Man kommer att ha ett eget korrespondentnätverk, men också anlita nyhetsbyråerna AFP (Agence France Presse), RFI (Radio France Internationale) and TV5 Monde.

Brott i USA att sända Hizbollah TV
Javed Iqbal, 42, har arresterats i New York för att ha sänt ut den shiitiska muslimska organisationen Hizbollahs tv-kanal al-Manar genom sitt bolag i Brooklyn HDTV Ltd till hushåll i New York. Redan i mars hade amerikanska finansdepartementet fastställt beteckningen Specially Designated Global Terrorist entity på al-Manar. Detta innebär att det är ett brott att göra affärer med kanalen.(Reuters)

Brittiska ITV sänder direkt i mobiltelefoner
Största kommersiella tv-bolaget ITV sänder nu alla sina program direkt till mobiltelefoner.
Ett avtal har slutits mellan ITV och mobiloperatören 3 som innebär att primetime program sänds samtidigt i tv som i mobiltelefon. Dock kommer inte reklam att visas på mobilkanaler med ITV1 och ITV Play istället sänds här trailers för kommande program. De två kanalerna är tillgängliga för 3,7 mobilabonnenter för £5 i månadsavgift eller en dagsavgift för 99p (ITV1) resp. 49p (ITV Plays).

Deutsche Welle TV öppnar studio i Kabul
Deutsche Welle och Radio Television Afghanistan (RTA) har tillsammans startat en ny tv-studio i Kabul. Detta gör det möjligt för den statliga RTA att på plats producera ett internationellt utbud istället för att låna material från Deutsche Welle TV i Berlin.

Funktionshindrades tv startar i Västerås
Drao'Thea kommer att inviga sina nya lokaler och ha en egen show under Kulturnatten i Västerås 23 september. Drao'Thea riktar sig till intellektuellt funktionshindrade och kommer att arbeta med drama, teater och tv. Bland annat siktar man på att vara "först i Sverige med utvecklingsstörd tv". Detta genomförs i samarbete med Öppna kanalen och Närradion, som snart flyttar in i ett nytt mediecentrum på Culturen. (VLT) Fakta: Sedan flera år finns i Köpenhamn och i andra danska städer framgångsrika TV Glad som regelbundet sänder av och med funktionshandikappade i icke-kommersiell lokal-tv.

Sommar-TV i Luleå
För andra året i rad har Sommar-TV sänts varje lördag i den öppna kanalen i Luleå. Liksom i Västerås fick sommarjobbande ungdomar chansen att producera TV. 30 stycken ungdomar har arbetat som fotografer, redigerare och reportrar. När regeringen var på besök i Norrbotten i slutet på juni passade några vakna ungdomar på att testa sin journalistiska kunskaper genom att intervjua bland annat Thomas Bodström och Pär Nuder. 2006 är andra året som projektet genomförs. Genom kommunens program för sommarjobbsgaranti fick ungdomarna betalt. Målet med Sommar-TV är att erbjuda ungdomarna i Luleå ett annorlunda jobb samt visa tittarna mer av deras stad. Projektledare för Sommar-TV i Luleå är Anna Holmberg.

Kerstin Hallert om vassare tv
Det var ett skrivfel som kostade Kerstin Hallert rollen som tung tv-krönikör på Aftonbladet. Men i Pressens Tidning ger hon nu fem tips för en vassare tv i Sverige:
1) Sluta diskriminera tv. Svenska folket sitter sedan åratal mer än två timmar varje dag för tv:n. Trots det finns fortfarande inget återkommande granskande program om tv i tv eller i radio. In med pressens tv-krönikörer - de enda som kan branschen - i både tv och radio. Bra exempel finns i Frankrike.
2) Högre i tak för tv-krönikörer och tv-kritik i svensk press.
3) Granska regeringens tv-politik, som ska gälla till 2012, i stället för att osynliggöra den i press, radio och tv.
4) Svensk kanon i skolorna om tv, svensk och allmän. Begåvningarna ska synas på lika villkor med stora namn inom litteraturen, konsten, musiken och designen. Börja med en dokumentär om tv-mediets stora och passionerade förnyare Ingmar Bergman.
5) Djärvare inköp med starkare orientering mot europeisk, icke-engelskspråklig tv i tablåerna. (Pressens Tidning)

radio

Nya digitalkanaler från Sveriges Radio
Den digitala kanalen SR Sverige, som sänt i tre år Har nu ersatts i första hand av SR Världen och även av SR Atlas, två kanaler med inriktning på musik från hela världen. Kanalerna kan höras via webbradion. SR Atlas även på DAB-radion, som kan avlyssnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå, av ca 35 procent av landets befolkning.

Reklamradion i gemensam kampanj inför valet
De två konkurrerande nätverken SBS Radio och MTG Radio genomför just nu inför valet en gemensam kampanj i radion där man ska göra lyssnarna uppmärksamma på att det under nästa mandatperiod kan ske förändringar inom reklamradion. (On Air)

Nya koncessionsvillkor för lokalradio i Norge utformas
En ny koncessionsperiod för lokalradio startar i Norge 2008. Medietilsynet har nu påbörjat arbetet med att utforma ramvillkoren. Man på uppdrag av Kultur- og kyrkjedepartementet. bl.a. titta på tilldelningskriterierna, ändringar i koncessionsområden, koncessionsavgift för större enskilda kommersiella aktörer. Medietilsynet kommer att utlysa koncessionerna vid kommande årsskifte och räknar med att tilldela sändningstillstånden under sommaren 2007.
http://medietilsynet.no/

Surround Sound sänds på både analogt och digitalt FM
Amerikanska radiostationen WGUC-FM 90.9, Cincinnati, Ohios Classical Public Radio, sänder med surround sound på sin digitala HD1-kanal och på den analoga huvudkanalen. Detta blir första gången en radiostation i USA sänder musik i 5.1 tekniken i sina huvudkanaler. Premiären utgjordes av Debussys La Mer, spelad av Cincinnati Symphony Orchestra. We are privileged to deliver surround sound to our listeners both with analogue and HD Radio, säger radiostationens vd Richard Eiswerth. WGUC började sända HD Radio redan för två år sedan. Läs mer om WGUC på http://www.wguc.org/

En miljon DAB-mottagare måste säljas i Norge
Första halvåret 2006 såldes 20.000 DAB-mottagare i Norge. Radiochefen på NRK Øyvind Vasaasen säger att försäljningen är i takt med beräkningarna om en miljon mottagare senast 2010. Till dess skall DAB klara sig med en täckning på 80 %. Hvorvidt vi skal gå videre til 100 prosent dekning avhenger av totalbildet. Vi har lagt et løp basert på en prognose om at det innen 2010 er solgt én million DAB-radioer. Da slipper vi også denne teknologidiskusjonen, säger Vasaasen. Ett politisk beslut är också nödvändigt. Vi går ikke fra 80 til 100 prosent uten at vi vet hva som skjer med FM-nettet. I 2010 må vi ha en slukkedato, säger han. Totalt finns nu ca 61.000 DAB-mottagare i Norge. Vasaasen betonar att det inte rör sig om någon explosionsartad försäljning. Vi får ikke den eksplosjonen vi så i Storbritannia, men en jevnere innfasing. Vi tror vi skal klare prognosen gjennom en gradvis innfasing av DAB. Den billigaste DAB-radion kostar nu 499 Nk. Det å anbefale folk å kjøpe en ren FM-radio i dag synes jeg er på grensen til å villede kunden. Lytterne får et mindre radiotilbud med en ren FM-radio og prisen er noenlunde lik, säger Vasaasen

Försäljningen går dock trögare än vad branschen räknat med. En försäljningsexplosion har uteblivit "Det er definitivt ikke sket", säger kommunikationschef hos Expert, Trond Bentestuen. Också hos konkurrenten Elkjøp säger man att DAB-febern i Norge har uteblivit. Orsaken tros vara osäkerhet om kvaliteten och tillgång till för få kanaler. (Kampanje)

Försäljningen av DAB-radio i Danmark under prognos
Nya siffror för Danmark visar att försäljningen av DAB-mottagare inte lever helt upp till intresseorganisationen DAB Danmarks mål för 2006; en fördubbling från 200 till 400 tusen sålda mottagare. Men första halvåret såldes endast 60.000 DAB-mottagare. (Radio-Nyt)

DAB-radion skall bytas ut om fem år
På årets stora hemelektronikmässa IFA i Berlin domineras av platta skärmar, högtalare, mp3-spelare och mobiltelefoner är det enligt danska tidningen Politiken svårt att hitta en DAB-radio. Men man kan trots allt hitta sådana hos några mindre tillverkare. bl.a. Tivoli Audio. Men projektledaren i Tivoli Audio, Martin Koch, erkänner att det inte är så mycket på gång inom DAB. Han säger att det endast är företagets danske distributör som säljer något. Blir det ingen förändring inom två-tre år kommer Tivoli Audio helt att sluta tillverka DAB-radio. Politiken noterar att det är endast i Danmark och Storbritannien som DAB-radion hittills har haft någon framgång. (Radio-Nyt)

Struntprat att DAB skulle vara föråldrat
DAB lever i bästa välmåga och har det bättre än någonsin tidigare menar intresseorganisationen DAB Danmark. Ryktena om DAB:s död är starkt överdrivna. Tvärtom satsar Danmarks Radio stort på DAB. Underdirektör Paul Samsøe säger att DR aldrig skulle investera i ett nytt sändarnät av denna storlek om det var tal om en teknik som blev föråldrad om några år. Dessutom kommer DAB också att vidareutvecklas. DR fortsætter udbygningen af det digitale radio sendenet for fuld styrke. I disse dage med 10 nye sendere og 10 mere i foråret 2007. Tilsvarende fortsættes udviklingen af programmer til digital radio således, at lytterne kan se frem til endnu mere og bedre DAB-radio både fra DR, TV 2 og de kommercielle kanaler. Det har været fremme at DAB skulle være forældet. Det er noget sludder. Fremtidens DAB-modtagere vil sandsynligvis kunne mere end i dag, akkurat som det er tilfældet med mobiltelefoner, tv-apparater osv. Men der vil stadig være radio i DAB'en, så man køber ikke katten i sækken ved at vælge DAB, säger DR:s radiochef Leif Lønsmann enligt DAB Danmarks webbplats. 590.000 danskar (över 12 år) bor nu i ett hushåll som har minst en DAB-radio (Radio-Nyt)

Tio nya DAB-sändare igång i Danmark
Under närmsta kvartalet sätts tio nya DAB-sändare igång i Brædstrup, Silkeborg, Sæby, Jyderup, Holbæk, Haderslev, Vejen, Gilleleje, Ebeltoft, Tønder, Lemvig och Stevns där lyssnare kan ta emot 16-18 DAB-kanaler i multiplex 1 och 2.

100 nationer fick tilldelning av DAB-frekvenser
På frekvenskonferensen RRC06 i Genève nyligen har beslutats om frekvensfördelningen för DAB-utbyggnad i 100 länder i Europa, Afrika och Mellanöstern. Alla ITU:s 118 medlemsländer utom Finland, Armenien, Aserbajdsjan, Vitryssland, Georgien, Kasakhstan, Kirgistan, Tadsjikistan, Turkmenistan, Usbekistan och åtta afrikanska stater har anmält frekvenser för DAB. (Se även nyhetsbrev nr 13)

DAB på väg ut - DMB på väg in?
Ledningen för den internationella intresseorganisationen WorldDAB Forum står inför att erkänna att ”klockan har slagit” för DAB-tekniken. Man föreslår att organisationen ändrar namn till WorldDMB Forum. DMB är fyra gånger effektivare än DAB och kan även användas till att sända tv till mobila mottagare. DAB är baserat på den nu föråldrade kodningstekniken MP2 som utvecklades på 80-talet. DMB - Digital Multimedia Broadcasting – är en vidareutveckling baserat på Eureka 147, och kan användas även med kodningsteknik AAC+ och AAC. AAC+ är samma som HE AAC (High Efficency Advanced Audio Coding) och är den effektivaste ljudkomprimeringstekniken idag. På exempelvis en bit radiospektrum om 7 MHz kan det få plats 24 radiokanaler med DAB, medan DMB inom samma spektrum ger utrymme för 88 radiokanaler. DMB har haft framgång i Sydkorea och man räknar med att det blir stort i Kina. I flera europeiska städer genomförs nu försök med DMB.

WorldDAB Forums ordförande Quentin Howard säger att namnändringen till WorldDMB Forum bättre speglar den mängd radio-, tv- och mulimediatjänster som utnyttjar Eureka 147:s flexibilitet. Namnändringen görs om medlemsorganisationer röstar för detta vid generalförsamlingens möte i Seoul 30-31 oktober. (Radio-Nyt)

Kommersiell radio storsatsar på digital mellanvåg i Västeuropa
Det kommersiella radio- och tv-bolaget RTL planerar att sända med DRM-teknik till olika länder i Europa. RTL har begärt tillgång till lång- och mellanvågsfrekvenser för detta; 279 kHz för södra Tyskland (Junglister 100 kW), 738 kHz för Frankrike (250 kW Beid Weller), 1098 kHz för en flamländsk tjänst och 567 kHz för Nederländerna De två sistnämnda sändarna (250 kW). skall ligga i Cievaux Frankrike. Sändningsstart beror på när DRM-mottagarna finns på marknaden (RadioVisie.nl)

Nya mellanvågssändare i Etiopien förbereds för digitalisering
Harris Corporation har sålt radiosändarutrustning till Radio Ethiopia, som är en del av det statliga radio- och tv-bolaget ERTA. Det handlar om två starka sändare för mellanvåg i Harar (100 kW) och Mekele (200 kW). Sändarna, som är förberedda för övergång till digital teknik (DRM och HD Radio), kommer att nå större delen av landet med en god signalstyrka när de slås på i höst.

Digitalt FM testas nästa år
Sedan beslut togs om att utveckla DRM-tekniken att inte bara täcka in frekvensområdet upp till 30 MHz (långvåg-mellanvåg-kortvåg) utan upp till 120 MHz pågår ett intensivt arbete bl.a. i Tyskland. Detta sker samtidigt som amerikansk teknik som HD Radio och FMeXtra tänker testa i Europa. DRM+ på FM-bandet planeras att komma igång 2007-2008. Enligt uttalande på IFA-mässan i Berlin av Peter Senger ordförande i DRM World Forum skall DRM+ testas i bl.a. Tyskland (Hanover) nästa år.

Dansk närradiostation anklagas åter för rasism
Dokumentations- og rådgivningscentret mod racediskrimination har på en dansk-libanes vägnar till Radio- TV nævnet anmält närradiostationen Radio Holger för att sprida främlingshat. Vid sändningen 2 augusti hade förhånande yttrandet riktats mot flyktingar från kriget i Libanon. Ordförande för centret Niels Erik Hansen, påpekar att Radio Holger tidigare har stängts av nämnden p.g.a. främlingsfientliga yttranden. Stationen har redan fått gult kort, nu är det dags för det röda säger han. Kaj Vilhelmsen, som äger Radio Holger, säger att om nämnden ålägger stationen att stänga så kommer han att vägra följa en sådant beslut. Kaj Vilhelmsen är tidigare dömd för rasism. (Radio-Nyt)

Känd politiker blir chef för ny radiokanal
Den politiska ordföranden och medieordförande i danska Venstre Jens Rohde (36) lämnar nu politiken helt för att blir chef för TV2:s nya radiokanal. Han möts dock nu av en folkstorm då han tänker sitta kvar i folketinget till i jul samtidigt som han nu tillträder den nya tjänsten. Detta innebär dubbel inkomst. (Radio-Nyt)

Närradio i Vallentuna blir kommersiell
Radiomannen Martin Loogna har planer på att starta en ny, egen radiostation. Loogna har under många år sänt radio tillsammans med Jesse Wallin, senast för SBS Radio och Studio 107,5. Den nya stationen har arbetsnamnet Radio Vallentuna och är ett samarbete med lokaltidningen Vallentuna Steget. Det finns ett tillstånd av Radio- och TV-verket utfärdat för närradio med namnet "Radio Vallentuna". Enligt Loogna kommer stationen att höras i kommunerna runt omkring. Den kommer att bli mer lokal än de andra befintliga stationerna. En av våra viktigaste slogan kommer att vara "mer lokalt blir det inte". Vi ska ha väldigt mycket fokus på lokala nyheter, lokala evenemang, nöje och väder. Musiken ska vara mer varierad än den hos de andra kommersiella kanalerna, säger Loogna (Dagens Media)

Närradio i Sollentuna fälld
Radio We and you, Stockholm fälldes av Granskningsnämnden för att ha sänt annonser utan omgivande annonssignaturer, ha sänt för mycket reklam under en sändningstimme och för att otillbörligt ha gynnat företagare i en presentationslista. Nämnden uppmanar Sollentuna Persian-Swede Kulturförening att följa bestämmelserna om annonssignatur, annonsvolym och otillbörligt gynnande i radio- och TV-lagen

Nya kanalchefer i Sveriges Radio föreslagna
Åtta nya lokala kanalchefer föreslås inom Sveriges Radio. Kanalchefsjobben, som innefattar ansvar för den lokala P4-kanalen i respektive område och för den riksproduktion för P1, P2, P3, P4 etc som produceras på respektive ort, har varit vakanta en tid – bl.a. som ett resultat av den stora omorganisationen av Sveriges Radio som vd Peter Örn genomför under 2006 och som är ett resultat av reformarbetet ”Sveriges Radio 2010”. Sammantaget kommer Sveriges Radios nya organisation att ha färre chefer än den gamla organisationen. Alla rekryteringar som hittills gjorts har skett internt. Ytterligare fyra chefer utses i höst. De nya kanalcheferna blir
Nina Glans, SR Göteborg
Dan Segerson, SR Jönköping
Erica Hedin, SR Kronoberg
Magnus Quick, SR Malmö
Andreas Miller, SR Uppland
Tom Lundgren, SR Väst
Lena Tideström-Sagström, SR Västernorrland
Michael Österlund, SR Västmanland

Chefstillsättningar på SR kritiseras
Anställda på Sveriges Radio är missnöjda med hur tillsättningen av åtta nya kanalchefer gått till. Medarbetarna har inte fått träffa några kandidater innan förslagen på namn lades fram, och har därför inte fått möjlighet att fråga kandidaterna vad de vill åstadkomma, om de blir erbjudna jobben. Vi hade önskat mer information. Personalen hade velat träffa kandidaterna. Detta har inte hunnits med i denna process, säger Hans Zillén, sektionsordförande för journalistklubben vid SR Malmö.
Journalistklubben på SR har fört fram att det borde ha tillsatts en rekryteringsgrupp där det ingått två representanter från personalen och att gruppen fått möjlighet att intervjua några kandidater. Så fungerar det vid tillsättandet av nyhetschefer. I höst ska journalistklubben diskutera med radioledningen och ansvariga chefer hur det i framtiden ska gå till vid kanalchefstillsättningar. (Journalisten)

annat

Filminstitutet lämnar förslag om digitalisering av biografer
2005 fick digitaliseringen av biograferna ett stöd från samtliga partier i Riksdagen och i december fick Svenska Filminstitutet regeringens uppdrag att aktivt följa utvecklingen av digitala biografer, främst på landets mindre orter. Filminstitutet fick även i uppdrag att i en plan visa hur en utveckling av digital biografer i hela landet skulle kunna främjas.

En särskild grupp, Arbetsgruppen Digital Bio, har sedan januari arbetat med "Rapport och förslag till utvecklingsplan för digital bio" som idag överlämnats till kulturdepartementet. Arbetsgruppen har letts av vd Åse Kleveland, som senare ersattes av filminstitutets styrelseordförande VD Håkan Tidlund. Projektledare har varit Ramon Reismüller SFI och sekreterare Lasse Svanberg, konsult. I arbetsgruppen har funnits representation från bl.a. Folkets Hus & Parker, Folkets Bio, Buena Vista International, SF Bio Astoria Cinemas, 20th Century Fox och Sonet Film. För att bredda kunskapsbasen hade arbetsgruppen också ett rådgivande nätverk bestående av 34 personer med specialkompetens inom bland annat distribution, produktion, biografägande, digital projektionsteknik, regionala kulturfrågor, filmklubbsverksamhet, arkiveringsteknik och nya digitala plattformar.

Arbetsgruppen föreslår i korthet att en fond inrättas för stöd till investering i digital teknik med en visningsstandard på minst 2K. Fondens medel skall kunna nyttjas av de ca 500 biografer som finns på medelstora och små orter. För att täcka behoven av stödet och för utveckling av digital infrastruktur föreslår gruppen att fonden totalt skall generera 205 Mkr under en femårsperiod.

Vidare föreslås en möjlighet för landets samtliga biografer att erhålla räntefria "mjuka" lån, för att klara övergången till digital teknik. Låneramen är beräknad till ca 100 Mkr per år under en femårsperiod. Gruppen pekar i sitt förslag dessutom på åtgärder för att öka den digitala spridningen av framförallt kort- och dokumentärfilm. Ett särskilt distributionsnätverk för kort- och dokumentärfilm bör upprättas och befintliga digitala biografer knytas till samarbetet.

Svenska Filminstitutet anser att en snabb och kraftfull offentlig insats är av stor kulturpolitisk betydelse. säger Håkan Tidlund,. Det skulle garantera ett jämnt och hållbart flöde av attraktiv och värdefull film till biografer på små och medelstora orter, förhindra en omfattande biografdöd samt öppna nya möjligheter att utveckla en infrastruktur för det offentliga kulturrummet i hela landet.
Hela rapporten 47 sidor finns att ladda ned på http://www.sfi.se/sfi/smpage.fwx?page=20761

Schibsted klar med ny svensk tidning
Koncernchefen Kjell Aamot i Schibsted är snart klar med ett nytt och hittills hemlig tidningsprojekt i Sverige. Dessutom talas det om en svensk offensiv på lokal-tv-och internetområdet. Enligt Dagens Næringsliv blir namnet på den svenske gratistidningen Punkt.se. Enligt tidningen skall internetsatsningar göras Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag är 100 procent säker på Schibsted den 2 oktober kommer att börja publicera Punkt.se. Det sägs också att tidningen skall redigeras som webbsidor säger Metros chefredaktör Sakari Pitkänen (Kampanje)

Analog tv-nedsläckning kan ge utrymme för nya tjänster
En större mängd radiospektrum kan frigöras när de analoga TV-sändningarna i marknätet upphör. Det finns ett flertal realistiska användningsområden för frekvenserna, men det är viktigt att inte gå för snabbt fram vid beslut om användningen, enligt som Post- och telestyrelsen lämnat till näringsdepartementet.

PTS pekar på möjligheten att sända exempelvis mobil-tv, HDTV, ljudradio, mobiltelefoni och trådlöst bredband i det analoga nätet. Enligt PTS finns det hundratals miljoner att tjäna. För staten handlar det om vägval. Det finns licenspengar att hämta på att sälja ut frekvensutrymmet, men staten kan också skapa till exempel bredbands- och mobilnät, som konkurrerar med kommersiella nät. PTS väljer inte väg, men skriver: Det går att uppnå stora vinster för samhället med en mer effektiv och flexibel resursanvändning. Dessa vinster kan väntas tillfalla konsumenter och användare genom sänkta priser och fler elektroniska kommunikationstjänster. Intresset för att få vara med från näringslivet är åtminstone på förhand stort. - Det är större än tillgången på frekvensutrymme, säger PTS projektledare My Bergdahl till TT. Bland de intresserade finns radiobolag, tv-bolag, teleoperatörer och försvaret. Vi är intresserade av licenstillstånd för tv eftersom vi tror att det kan vara intressant i kombination med mobil, säger Anders Bruse, chef för produkter och tjänster på Telia Sonera Sverige. Det digitala tv-nätet ska ha ersatt det gamla analoga nätet i Sverige 2007. (TT/SVT Kulturnyheterna)
Läs rapporten Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna tv-sändningarna upphört på http://www.pts.se/Nyheter/nyhetslista.asp?SectionId=1135

Universal erbjuder gratis musiknedladdning
Universal slår sig ihop med musikdistributionstjänsten Spiralfrog för att erbjuda ett alternativ till webbtjänster som möjliggör olaglig spridning av musik, och för att lansera en allvarlig utmanare till Apples iTunes-tjänst. Tjänsten som lanseras i en betaversion i USA och Kanada i december, kommer att erbjuda kostnadsfri, laglig nedladdning av musik ur Universals katalog i utbyte mot att användarna låter sig exponeras för reklam. Spiralfrog siktar på att locka till sig annonsörer som riktar sig till musikkonsumenter i åldersgruppen 18-34 år, och man tror att användarna är villiga att ta del av reklamen så länge den är relevant för den tänkta målgruppen. Det är troligt att de musikfiler som distribueras via webbtjänsten kommer att vara försedda med någon form av kopieringsbegränsande. (Uppsnappat)

Lönsamt 2005 för dagspressen
Den svenska dagspressen lever och frodas. 2005 visade den sitt fjärde bästa resultat under de senaste 30 åren. Jag vågar upprepa min prognos och säga att nästa år blir ett rekordår, säger professor Karl Erik Gustafsson, som på uppdrag av Presstödsnämnden sammanställt alla årliga rapporter. Nu visar resultaten att vinstmarginalen ökade från 6,9 till 7,6 procent. Mest lönsam, när man mäter nettomarginalen, är Nya Wermlands-Tidningen (NWT) i Karlstad med 27 procent, följd av Nya Lidköpings-Tidningen med 26,6. Bäst lönsamhet av storstadstidningarna har Dagens Industri med 21,9 procent. Vår slutsats är att det står bra till med Sveriges dagspress, säger Karl Erik Gustafsson och anser att tidningarna trots långvariga upplageminskningar (-1,2 procent 2005) kan se med tillförsikt på annonsmarknaden. Under 2005 ökade den totala annonsvolymen med 2,4 procent. Andratidningarna, som ofta har en större del av sina prenumeranter utanför utgivningsorten, får visserligen presstöd, men de flesta kämpar ändå mot förlustsiffror. Folket i Eskilstuna till exempel gjorde förra året en förlust på 4,7 miljoner kronor. (TT)

Bristande respekt för tryckfriheten upprör moderat
Många riksdagsledamöter struntar i vår grundlagsskyddade tryckfrihet för det som kan se ut som opportuna och populistiska intressen. Så skriver moderaten Henrik von Sydow i ett öppet brev till sina medledamöter i riksdagen efter att han tagit del av resultatet av den undersökning på ämnet tryck- och yttrandefrihet som Tidningsutgivarna låtit Sifo göra bland riksdagsledamöterna. Om undersökningen konverterades till en omröstning i riksdagen om ändringar i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen skulle utfallet bli att

- TF och YGL utökade med skydd för privatlivet - i linje med Europadomstolens dom mellan prinsessan Caroline och Tyskland.
- Sexistisk reklam förbjuden, i grundlagarna och i brottsbalken.
- Förundersökningssekretessen skärpt. Mindre öppenhet i rättsprocessen.
- Identifiering av brottsling före dom ett tryckfrihetsbrott.
- Kraftigt ökade skadestånd i förtalsmål.
- Skadestånd vid förtal av juridisk person.

Vi behöver en bättre diskussion om tryckfriheten och mediernas oberoende, säger von Sydow. Den inställning som enkätsvaren speglade finner han anmärkningsvärd "eftersom det tidigare, rått en stor politisk enighet i Sverige kring värdet av en vidsträckt tryckfrihet". Han påminner om tryckfrihetsförordningens ställning och finner det skrämmande "om riksdagens ledamöter visar så klen respekt för våra grundlagar". Vi har under den gångna mandatperioden sett hur vår yttrandefrihet återkommande utmanas av regeringen. Just därför borde riksdagens alla ledamöter känna ett särskilt uppdrag att värna vår tryck- och yttrandefrihet. Makten behöver en motvikt som värnar mänskliga fri- och rättigheter.

von Sydow tar i sitt brev upp vad han anser är exempel på en utmanande attityd från regeringens sida. Det finns förslag som förbereds "som direkt urholkar vår yttrandefrihet". Men demokratins metod är kritik och debatt - inte förbud och censur. Med mer av politiska övergrepp riskerar vår tryckfrihet förvandlas till ett tryckförbud. Om regering och riksdag inte visar större respekt för de grundlagar som ska skydda vår demokrati så måste det uppröra oss alla. Det är dags att gjuta nytt liv i de klassiska idéer om pressens oberoende som ligger till grund för vår demokrati. Till Pressens Tidning säger han att politiker har skaffat sig alltför stor makt i mediebeslut och att det riskerar att föra med sig foglighet från dem som ska granska. Lars Lejonborgs utspel i förra veckan att försöka få alliansen med på ett kraftigt bantat presstöd och därmed riskera att ett antal tidningar tystnar kommenterar Henrik von Sydow med att en neddragning av presstödet är viktigt eftersom det skulle ge förutsättningar för nya medier att etablera sig. Det skulle vara vitaliserande, säger han. (Pressens Tidning)

Centern stödjer medieforskning
Centerpartiet satsar tio miljoner kronor på medieforskning - med fokus på nya medier. Att bibehålla ett högt läsande är mediernas största utmaning inför framtiden, säger partisekreteraren Jöran Hägglund. Det är försäljningen av Centertidningar förstärkte partikassan med 1,8 miljarder kronor. Nu väljer centern att lägga 50 miljoner kronor på forskning, varav tio på medierelaterade studier. Åtta av dessa ges till utveckling och forskning av nya medier. Satsningen görs i samarbete med ett eller flera universitet. Vi är medvetet oprecisa i formuleringarna eftersom vi vill välkomna alla som har goda idéer, säger Hägglund. Varför väljer ni att prioritera nya medier? Papperstidningen har fått hård konkurrens, inte minst av Internet. Ökad forskning kan förhoppningsvis bidra till att kvaliteten på innehållet på nätet säkras på lång sikt. Hägglund tror att många unga människor som i dag väljer att ta till sig nyheter via tv, Internet och mobilen övergår till att bli papperstidningsläsare när de blir äldre. (Pressens Tidning)

En femtedel av tv-reklamen för livsmedel handlar om onyttig mat
Sveriges Konsumentråd vill införa ett förbud i hela EU mot tv-reklam riktad till barn. Upprinnelsen är rådets egna undersökning som visar att 9 procent av det totala reklamutbudet är livsmedelsreklam, varav 20 procent är för ohälsosam mat. Sverige har redan ett förbud mot tv-reklam riktad till barn under 12 år. Men eftersom tv-kanaler som TV3 och Kanal 5 sänder från Storbritannien så kan det förbudet kringgås. Konsumentrådet efterlyser därför ett gränsöverskridande förbud. Skyddsvärdet för barn är ett starkare intresse än företagens rätt att göra reklam riktad till barnen. Det här är en hälsofråga och reklamen bidrar till att öka konsumtionen av ohälsosam mat, säger Jan Bertoft i Sveriges Konsumentråd. Livsmedel som räknas som ohälsosamma i rapporten är kakor, läsk, söta efterrätter och godis. Totalt har 2.275 reklaminslag undersökts. Den kanal med störst andel reklam för onyttig mat är Kanal 5. (Dagens Media)

Stort intresse för trådlöst bredband i alla svenska kommuner
Post- och telestyrelsen, PTS, fick in totalt 1 441 ansökningar från 53 sökande för att få 580 kommunbaserade tillstånd för trådlöst bredband i 3,6-3,8 GHz-bandet. Eftersom antalet ansökningar i samtliga kommuner är fler än antalet tillgängliga tillstånd kommer tillstånden att fördelas med hjälp av auktion. Det har kommit in mellan tre och sju ansökningar om tillstånd i samtliga kommuner. Det råder alltså konkurrens om tillstånden, vilket leder till att PTS inte i nuläget kan dela ut några tillstånd. PTS har i policybeslut fastslagit att myndigheten i första hand ska använda auktioner för att fördela tillstånd då det finns konkurrens. En auktion kommer att kunna hållas tidigt under 2007. I samband med auktionen kommer ytterligare fyra tillstånd per kommun, främst anpassade för mobila bredbandstillämpningar, att kunna tilldelas.

Trippelplay kan slå ut Telia
Det traditionella telefonbolaget, som tjänar sina pengar på kretskopplad telefoni, är nu snabbt på väg till historien i industriländerna. De telebolag som vill överleva måste klara trippelplay – bredband, telefoni och tv – i det fasta nätet. Framgången för Com Hem med trippelplay visar att detta är verklighet redan idag i Sverige. Om Telia verkligen ska klara att konkurrera med Com Hem måste Telia inom det närmaste året fatta en rad strategiska beslut om storskalig nätutbyggnad för att möta hotet. Den bedömningen gör flera branschexperter. I USA, Tyskland och många andra länder investerar de stora telebolagen miljarder i IP-TV för att möta konkurrensen från kabel-tv-leverantörera och deras trippel-play. I Sverige måste Telia göra något liknande – annars riskerar bolaget att snabbt få se sin position eroderad och på sikt bli utslaget.

Telias trippelplay med IP-TV klarar idag inte konkurrensen från kabelbolaget Com Hem i Sverige. På bara ett halvår har Telia förlorat cirka 120.000 telefonikunder till Com Hem. Genom tuff priskonkurrens försöker Com Hem locka mer än en miljon kabel-tv-kunder att köpa även bredband och telefoni. Telefonitjänsten lanserades i stor skala sista kvartalet 2005 och därmed blev trippelplay verklighet. Ingen annan nätoperatör erbjuder idag trippelplay till så stor andel av svenska folket som Com Hem. Enligt källor med goda kunskaper om Telia är läget allvarligt.

Telia har idag cirka 3,8 miljoner kunder med fast telefoni. Men hotet från Com Hem är större än så eftersom trippelplay ytterst handlar om Telias marknadsandel för alla viktiga tjänster i det fasta nätet (telefoni, bredband och tv) för nästan hälften av de svenska hushållen. Om Telia inte klarar att vända trenden så kommer Com Hem att bli en av landets absolut största nätoperatörer när det gäller trippelplaytjänster, rentav lika stor som Telia i det fasta nätet. Varken Bredbandsbolaget (ägt av Telenor) eller Tele2 har lika stor samlad kundbas i fasta nät i Sverige.

Kabelbolagen har ett bättre utgångsläge än telefonbolagen för trippelplay och IP-TV. De har redan mycket hög kapacitet, abonnenten är normalt ansluten med koaxialkabel med en teoretisk kapacitet i klassen 5 Gbit/s till varje abonnent. Behovet av nätinvesteringar är inte lika stort. Det kabelbolagen behöver göra är att införa ny utrustning i kabelnäten och intelligent utrustning för nya tv-tjänster, telefoni och bredbandstjänster. Com Hem planerar lansera HDTV i slutet av 2006 och IP-TV under 2007. Abonnenterna byter då till en ny set-top-box som klarar HDTV, digital-TV och IP-TV-tjänster, säger Christer Abrahamsson på Com hem.

Tydligt är också att marknaden för HDTV börjar ta fart i USA och Europa. En HDTV-kanal baserad på standarden MPEG4 behöver cirka 12 Mbit/s och detta innebär naturligtvis att nätoperatörerna behöver hög kapacitet fram till abonnenterna, betydligt högre än vad dagens telenät med ADSL och VDSL kan prestera, vilket ger kabelbolagen en fördel.
Det är verkligen ingen tvekan om att kabelbolagens offensiv med trippelplay via fasta nät innebär en stor utmaning för de traditionella telefonbolagen. Dessa har faktiskt bara två alternativ – stora investeringar eller på sikt utslagning skriver Göte Andersson i Elektroniktidningen. Läs hela artikeln på: http://www.etn.se/index.php?option=com_content&task=view&id=19881&Itemid=87

Evenemang:

Valdebatt om filmpolitiken på onsdag
Vad kan filmbranschen förvänta sig de kommande fyra åren beroende på vem som vinner valet? Hur ser visionerna om framtiden ut hos politiker och filmarbetare? En film- och kulturpolitisk debatt i valrörelsens ”elfte timme”, onsdag 13 september kl 17.00-18.15 på Filmhusets krog. Medverkar gör Lena Liljeroth-Adelsohn (m) kulturutskottet, Nikos Papadopoulus (s) i kulturutskottet), Tarik Saleh (dokumentärfilmare) Charlotta Denward (långfilmsproducent och Gunnar Bergdahl (kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad). Samtalsledare är Bo-Erik Gyberg, tidigare rektor för Filmhögskolan i Göteborg. Filminstitutets VD Cissi Elwin kommer att finnas på plats. SFI bjuder på något att dricka. Anmäl deltagande till osa@sfi.se.

Framtidens radio
Som tidigare meddelats firas Sveriges DX-förbunds 50-års jubileum lördag 30 september 14.00-21.00 på Sveriges Radio (Radiohuset) i Stockholm. Bl.a. ett seminarium 14.00-15.30 om Framtidens radio med kunnig folk i panelen från bl.a. SR, Teracom, Coding Technology och närradion. Man behöver inte vara medlem för att komma på aktiviteterna. Mer info på http://www.sdxf.org/

Democracy is being allowed to vote for the candidate you dislike least.
Robert Byrne

*

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se

Startsidan