PUBLIC ACCESS 2006 : 13
Sveriges oberoende nyhetsbrev 
om radio, TV, Internet och andra medier


24 augusti 2006
- 10:e årgången

 

Snabbsök i nyhetsbreven utgivna sedan 2004

Ledare:

Slå på de små, blunda för de stora. Var finns journalisterna?
Skattebetalarnas förening har lagom till valet gått ut med sin kampanj om att små myndigheter är onödiga och kan läggas ned. Vad som styrt kampanjen är förstås att de sägs kosta skattebetalarna stora pengar. Och kanske att de har lustiga namn och gör saker alla inte riktigt förstår. Tillsammans kostar de 45 myndigheterna 3,4 miljarder kr och har 3.273 anställda enligt lobbyorganisationen. Kostar tillsammans ungefär som Sveriges Television.

Man har bl.a. gett sig på serviceorganisationen Handelsflottans kultur- och fritidsråd, som inte finansieras av skattebetalarna utan av sjöfartsbranschen själv. Dessutom har riksdagen redan förra året beslutat föra in HKF:s verksamhet i Sjöfartsverket. Lobbyorganisationen slår in flera öppna dörrar, men det spelar ju ingen roll eftersom journalister runt om i landet inte ifrågasätter propagandan.

Analys saknas också. Det är okunnigt att föreslå en nedläggning av Radio- och tv-verket, som är en författningsstyrd myndighet med en jurist som högste chef. Vem skall ta hand om tillståndsgivningen för radio och tv om RTVV läggs ned? Vill man verkligen att alla sändningstillstånd istället skall beslutas i ett slutet och partipolitiskt styrt departement?

Visst kan man lägga ner sådana myndigheter som Statens biografbyrå, men då måste politikerna först bestämma sig för att avskaffa den nu sekelgamla filmcensuren. Eller kanske ansvarig kulturminister skall ansvara för filmcensuren i fortsättningen? Skall verkligen Pagrotsky ta över presstödsnämndens uppgifter? Kulturrådet kan ju inte ta över mediefrågorna eftersom den myndigheten också skall läggas ned.

Man kan ju också tänka sig att många i nedlagda småmyndigheter får nyinrättade tjänster i stora myndigheter eller värre i ett alltmer uppumpat regeringskansli (RK). Detta har redan 4.600 anställda och saknar i praktisk mening den demokratiska insyn som fristående myndigheter har. Notera också att de statsanställda i RK har högre löner än i de statliga myndigheterna. Hur många vet att det växer fram en egen medievärld i RK med redaktörer och informatörer? Enbart näringsdepartementet har nu 16 informatörer anställda.

Inom RK finns dessutom redan idag ett myller av ”virtuella myndigheter” d.v.s. kommittéer, delegationer, råd, arbetsgrupper och sekretariat som i många fall fått mer eller mindre permanent form. Hit hör exempelvis Medierådet (fd Våldsskildringsrådet). Radio- och tv-lagsutredningen harvade på i sex år utan att tillföra samhället något av värde. I takt med att RK växer minskar Riksdagens betydelse.

Visst kan man hålla med om att skattetrycket i Sverige är alldeles för stort, men varför då inte lyfta på locket på de riktigt stora grytorna? Där det verkligen går att spara miljarder. Inte bara RK utan gärna landstingen eller varför inte den riktigt stora byråkratmardrömmen; EU-borgen i Bryssel. Men månde sådana lock vara för tunga? Synd i så fall, när det nu handlar inte bara om pengar utan om demokratin.

Det är en gåta att så många redaktioner, som utan att kontrollera fakta, köper sådana förvridna kampanjer som småmyndighetskampanjen. Är man lat och helt enkelt rädd för att granska riktigt stora maktcentra – som regeringskansliet? Kanske bättre med en bjudmiddag på Harpsund?


Typsnitt
Under 2007 har Perpetua använts som typsnitt för brödtexten i nyhetsbrevet i papperversionen och Verdana på webben. Nu övergår vi till det lite mer kraftfullare Georgia både på papper och på webben. Redaktionen är förstås tacksam för synpunkter.


radio och tv

Fransk public service måste nu informera om miljöfrågor
Miljödepartementet kommer att lägga till ett nytt villkor i statens uppdrag för public service radio och tv. Förutom skyldigheten att informera om trafiksäkerhet och konsumentfrågor skall public service hålla allmänheten bättre informerad om hållbar utveckling och miljöfrågor. Mediemyndigheten CSA kommer att årligen kontrollera att sådana program har funnits i sändningstablåerna. (European Broadcasting Union)

Lokal icke-kommersiell radio och tv i europolitiken
Som nyhetsbrevet tidigare redovisats höll Community Media Forum Europe en konferens i EU-parlamentet i Bryssel 9-12 juli. Vid konferensen utarbetades CMFE:s yttrande till EU-kommissionen ang. dess vitbok om en European Communication Policy COM (2006). CMFE lyfter i sin skrivelse fram den minskning av lokala medier (radio och tv) som sker i Europa. Man menar att minskningen beror på den transnationella mediekoncentrationen och kommersialiseringen. Samtidigt har public service i konkurrens med kommersiella format minskat eller upphört med sin lokala produktion. Detta har bl.a. redovisats i rapporter i Europarådet och Europarlamentet.

CMFE stödjer avsikterna i vitboken om en ny kommunikationspolitik grundad på principerna rätt till information, yttrandefrihet, inkluderande, mångfald och deltagande. CMFE är dock övertygad om att dessa kärnprinciper inte kan genomföras uppifrån utan måste vara resultatet av en nerifrånprocess i vilket ett samarbete mellan EU-institutioner och civila samhället är nödvändigt. Erfarenheterna visar att ett samarbete mellan aktiva inom community media och politiker/ lokala myndigheter ökar det lokala demokratiska deltagandet. Detta är särskilt viktigt för de grupper som de etablerade mediesystemen negligerar som ungdomar, pensionärer, invandrare, minoritetsspråksgrupper och sådana som bor i avlägsna trakter.

CMFE föreslår bl.a. en European Community Media Fund som skall kunna ge stöd åt ett stort antal nationella och europeiska community media-projekt som via radio och tv kan bidra till en europeisk plattform för medborgarna på det lokala planet. Läs hela CMFE skrivelse på http://www.communitymedia.se/europe/cmfe06.pdf

Nej till reklam i australisk public service
Public servicebolaget ABC:s nye vd Mark Scott försäkrade strax efter sitt tillträde att varken han eller regeringen har några planer på att införa reklam i kanalerna. I think what’s pretty clear is that the public do not favour advertising on radio and television. I think the public like the ABC being independent. ABC:s populära tidskrifter har reklam, men Scott säger att det inte är troligt att reklamen kommer att vidgas till ABC:s webbplatser. (Asia-Pacific Broadcasting Union)


television

Tv-avgift för dator och mobil
Från 2007 måste alla svenska hushåll som har en teknisk utrustning som kan ta emot en tv-kanal betala licens. Den nya lagen är teknikneutral. I den nya lagen står det att licens krävs för all teknisk utrustning som kan ta emot utsändningar av tv-program, även om utrustningen används för annat ändamål, som datorer och mobiltelefoner. Detaljhandeln är redan i dag skyldig att informera radiotjänst om vilka kunder som köper datorer med tv-kort. Om det är en dator med tv-kort är det en tv-apparat enligt nuvarande lags mening, säger Lars Lindberg VD på Radiotjänst i Kiruna. Han säger att några butikskedjor haft tekniska problem med att rapportera in försäljning av tv-kort. Men i dagarna har den sista större kedjan fått ordning på sitt datasystem så att den kan skicka uppgifterna till Radiotjänst.

Enligt den nya lagen ska även de som enbart har en mobiltelefon som kan ta emot tv-sändningar betala licens. Även de danska politikerna har kommit överens om att ändra på systemet med tv-licens. Från 2007 ska alla som köper en dator med tv-kort eller mobiltelefon, som har möjlighet att ta emot tv-signaler, betala en medielicens. Norska NRK har planer på att införa en liknande system. (Journalisten)

Men danskarna är emot den nya medielicensen
Den nya medielicensen som blev införd efter sommarens medieavtal och som 97 % av folketingets ledamöter står bakom har svagt folkligt stöd. 72 % säger enligt en undersökning nej till att göra datorer licenspliktiga. Man vill hellre betala via skatten. Jens Rohde, medietalesman för Venstre, avvisar kritiken: Dansk Industri bør sætte sig ind i tingene, inden de klager sig. Der er på ingen måde tale om en brandbeskatning. Kun 2 pct. har ikke fjernsyn i forvejen, og de kan potentielt komme til at betale mere, men resten kommer ikke til at betale en krone mere for at have it-udstyr, säger Rohde. SF:s talesman Holger K. Nielsen ger heller inte mycket för kritiken: Vi mener, at det er en fornuftig aftale. Vi fører ikke politik efter meningsmålinger. Den nya licensen träder i kraft 1 januari 2007 och kostar ett hushåll 2.090 Dkr per år. (TV-Nyt)

Licensskolkare fångas långt ut i terrängen
Den brittiska organisationen TV Licensing, som jagar tv-licensskolkare, säger att fler blir nu fast ute på landsbygden sedan man utrustats med terrängvänliga motorcyklar och fyrhjulsdrivna fordon. Tv-tittande hushåll på avlägsna platser som skotska höglandet och Channel Islands upptäcks nu effektivt. Platser som nu hamnat på listan med de tjugo värsta orterna för licensskolk. Första halvåret fångade TV Licensing in 200.343 hushåll som tittade på tv utan licens. Även om licensskolket i landet nu ligger som allra lägst på 4,7 % ser man en tendens till ökat skolk. Färg-tv-licensen ligger på £131.50. Licensskolk kan kosta £1,000 i böter. (MediaGuardian)

Satellit-tv förlorar kampen mot kabel-tv
Satellit-tv i USA har ett decenniums spurt i sin tävlan mot en kabel-tv-industri i förvandling och förändringar av vad tittarna vill ha. De två ledande företagen DirecTV Group Inc och EchoStar Communications Corp ser dock nu en kraftig avmattning i antalet nya abonnenter och ser också en fortsatt nedgång. Detta sker samtidigt som kabelbolagen är på väg att återfå de kunder man tidigare förlorat till satellit-tv. Exempelvis tillhandahåller bolag som Time Warner Inc och Cablevision Systems Corp även telefoni och bredband s.k. triple play. Idag är ca 66,5 miljoner hushåll kabelabonnenter och 27 miljoner abonnerar på satellit-tv. (Wall Street Journal)

Mest europeiskt i europeisk tv
Europeiska tv-bolag sänder i genomsnitt mer än 60 % av programtiden europeisk produktion och av detta görs häften av europeiska fristående produktionsbolag meddelar EU-kommissionen. Tv-bolag i de nya medlemsstaterna visar lika mycket europeiskt som de första femton medlemmarna. Information Society and Media Commissioner Viviane Reding säger This is proof of the high quality of Europe’s home-grown audiovisual content and of the vitality of an audiovisual industry that draws upon Europe’s rich cultural diversity. I am firmly convinced that new media services such as mobile TV and video-on-demand will stimulate and enhance the market for rich European content offers even further.

Medelandel i EU för den europeiska andelen var 65.18% 2003 och 63.32% 2004. Andelen varierar mellan länderna från 52.75% i Irland till 86.20% i Danmark 2003 respektive från 49.12% i Tjeckien till 86.33% i Danmark 2004. Medelandel för fristående produktioner ligger på 31.50% 2004 vilket ligger högst över det minimum om 10% som tv-direktivet kräver. Lägsta andelen 2003 och 2004 har Danmark resp. Slovenien. Högsta andelen har båda åren Österrike med ca 45 %. http://ec.europa.eu/comm/avpolicy/reg/tvwf/implementation/promotion/index_en.htm

Tidningsreportrar gör tv
Under hösten kommer Dalarnas Tidningar och TV4 Gävle/Dalarna att inleda ett samarbete på försök. Dalarnas Tidningar skickar telegram och bilder till TV4s regionala sändningar och TV4 ger tidningarna möjlighet att lägga ut TV-kanalens inslag på webben. Norrländska Socialdemokraten och TV4 Norrbotten har ett liknande samarbete. I avtalet ingår också att TV4 utbildar några reportrar från Falu Kuriren så att de kan göra filmade inslag för webben som även ska kunna användas av TV4 Gävle/Dalarna. Det är en testperiod under hösten. I slutet av året ska vi göra en utvärdering. Är bägge parter fortsatt intresserade av ett samarbete ska vi sätta oss ner och diskutera hur det ska se ut, säger Pär Fagerström, VD på Dalarnas Tidningar. (Journalisten)

Afghansk tv-kanal retar upp parlamentariker
Ett dussintal ledamöter i det Afghanska parlamentet lämnade en riksdagssession som protest mot att en tv-station har sänt vad politikerna betraktar som föga smickrande bilder av dem.
Privatdrivna Tolo tv har visat bilder på ledamöter som jäspat, sovit och petat näsan under debatterna. Parlamentet består av en salig blandning tidigare antisovjetiska gerillasoldater, teknokrater, kvinnoaktivister liksom några exkommunister och extalibaner. Tolo är en av några privata tv-kanaler som har växt fram snabbt vid sidan av tjogtals radiostationer sedan Talibanregimen störtades 2001. Tittarpopulära Tolo, som tidigare har blivit kritiserad för konservativa betraktar som ett vågat programutbud, försvarar sin bevakning av parlamentet: Det handlar om offentliga personer på offentliga plats säger tv-chefen Saad Mohseni. Media har rätt att visa vad de gör. (Reuters) http://www.tolo.tv/

Pakistansk tv får visa indiska program, men…
Pakistan, fortsätter förbjuda att indiska tv-kanaler sänds i landet, men nu tillåter regeringen att privata lokala kanaler får använda sex procent av sändningstiden till indiska program och fyra procent för engelska program. (Asia-Pacific Broadcasting Union)

Många tittar på tv-nyheter, men allt färre tror på vad de ser och hör
Amerikanerna får fortfarande sina mesta nyheter från tv, men tror i minskad grad på vad de se och hör där. Enligt en studie från Pew Research Center säger 57% att de ser tv-nyheter regelbundet i jämförelse ned 40 % för dagstidningar, 36 % för radio och 23 % på nätet. Däremot fortsätter andelen som tror på “allt eller nästan allt” i nyheterna att minska. (Broadcast & Cable)

Provsändningar med DMB mobil-tv i Kina
Statliga radio- film- och tv-myndigheten SARFT kommer att pröva DMB-systemet för mobil-tv i mitten av 2007 – ett år innan de olympiska spelen i Beijing. De två största teleoperatörerna China Mobile och China Unicom, kommer inom kort att sluta avtal med mobiltillverkare för att köpa mobiler med tv. Vid sidan av detta kommer PDA (handdatorer) och MP4-spelare kunna användas för att ta mot tv-signaler säger man på SARFT:s vetenskapliga forskningsinstitut. Inom kort kommer Kina också besluta om sin egen nationella digitala tv-standard, som även den kommer att möjliggöra mobil mottagning av tv bl.a. i bussar. Kina har idag mer än 400 miljoner mobiltelefonanvändare och antalet ökar med fem miljoner i månaden enligt IT-ministeriet (Xinhua)

Saudisk opposition startar tv-kanal
En Saudisk oppositionsgrupp tänker ge nytt liv i kungadömets slumrande politiska reformrörelse. Initiativtagarna tänker utnyttja allmänhetens ilska mot regeringens kritik mot Hezbollah. Saudi Democratic Opposition Front leds från Paris av Talal Mohammed Al-Rasheed, en tidigare härskares son i exil, säger sig ha 2.000 medlemmar. Al-Rasheed säger att man skall starta en satellit tv-kanal inom tre månader. Den kommer att sända från ett europeisk land och uppmana mannen på gatan i Saudiarabien att ”resa sig mot tyrannerna och utsugarna” ( Washington Times)

Vem vill ha SVT Göteborgs gamla teknik?
Om knappt ett år flyttar SVT från Delsjövägen till Hasselblads hus på Norra älvstranden. I samband med detta planerar man att göra sig av med sin tekniksamling; en gammal sändningsutrustning som efter övergången till digital-tv inte längre används. Helst ser man att samlingen görs tillgänglig för allmänheten. Göteborgs Stadsmuseum fick en första förfrågan, men tvingades tacka nej på grund av överfulla magasin. Kanske försvinner televisionens tekniska historia nu norrut. Det är möjligt att den arkiveras på SVT i Stockholm. Men vi har just börjat arbeta med tidsplanen inför flytten och någon ordentlig inventering av de här förråden har inte gjorts. Så jag vill inte spekulera, säger Martina Wahlström, informationschef på SVT Väst.(GP)

Ljudvolymen för tv-reklam sänks
Italienska tv-kanaler får inte öka ljudvolymen när man sänder reklamblocken, men det gör de i alla fall. Undersökningar visar att de tre största kanalerna ökar ljudnivån med 50 % för reklamen. Kommunikationsminister Paolo Gentiloni tänker nu göra något åt detta och från september riskerar stationer som bryter mot reglerna böter. (TV-Nyt)

Public service satsar på bingo
Sveriges Television satsar på helgprogrammet "Bingo Royale". Programmet är en glittrigare variant av en klassisk tevebingo där tittare skriver ut en bricka från nätet och ringer in när man fått full rad. SVT hoppas att kunna locka en bred publik, men förstås även de unga och är övertygade om att det blir större än någonsin i vinter. "Bingo Royale" ska visas i SVT 1, med start i november, och sändas från en central lokal med serveringstillstånd i Stockholm. (Dagens Nyheter)


radio

TV2 fick femte FM-nätet i Danmark
Det blev som väntat TV 2 Radio A/S, som försäkrade sig om den femte, nästan rikstäckande radiokanalen som staten utauktionerade sedan Rupert Murdoch misslyckats med Sky Radio och släppt kanalen. Auktionen varade bara en kvart och budet låg på 23 milj Dkr per år i koncessionsavgift. MTG gick upp till 22 miljoner. Andra aktörer som visat tidigare intresse, Talpa, SBS Radio eller Berlingske, gav inte något bud. Priset blev betydligt lägre än de 40-60 miljoner som politikerna hade väntat sig. Vi er rigtig glade for, at TV 2 nu også får en radiostation, og jeg er sikker på, at TV 2 vil være den bedste og mest oplagte til at drive den femte radiokanal, säger TV 2:s adm. direktör Per Mikael Jensen, som räknar med att gå med vinst efter tre år.

TV 2 har ännu inte avslöjat hur programutbudet på den kommande radiokanalen skall se ut, men man säger sig vilja göra en radiokanal som liknar TV2 som har varit så duktiga på ”att vara i ögonhöjd med danskarna”. Nu vill man alltså komma i ”öronhöjd” med danskarna. Man har som mål att erövra 20 % av Danmark Radios lyssnare. DR:s generaldirektör Kenneth Plummer är nöjd över resultatet av auktionen: TV 2 er en værdig konkurrent, som har kræfter til at operere på alle platforme. Efter 18 år med konkurrence på tv, ser vi frem til også at konkurrere med TV 2 på radio. (Radio-Nyt)

Kommersiell radio - rena blodbadet...
Danmark är och förblir en av de vanskligaste marknader i hela Europa för kommersiell radio skriver Berlingske Tidende under rubriken 'Det rene blodbad'. Tidningen menar att man nästan begår harakiri om man prövar på den danska radiomarknaden och att Danmarks Radios unika stora marknadsandel med 70 % av all lyssning är en orsak. 2006 låg den totala annonsomsättningen i radio på beskedliga 280 milj Dkr samtidigt som reklammarknaden totalt omsatte 11,7 miljarder. Mediabyråerna uppskattar att radiomarknaden i Danmark 2010 kommer att omsätta högst 400 miljoner kr.

Jättesatsning på nationell radio i Algeriet
Kommunikationsminister El Hachemi Djiar säger att regeringen har beslutat att avsätta en summa motsvarande ca 13 miljarder kr för att utveckla den nationella radion både produktions- och sändartekniken. Avsikten är att bl.a. med 400 nya mellanvågsstationer möta konkurrensen från privata radiostationer som sänder från grannländer som Spanien, Italien och Marocko. Dessa har hittills utnyttjat den svaga position algerisk radio har bl.a. i alla s.k. skuggområden som inte den inhemska radion når i landet. Analog teknik skall ersättas av digital. Var och en av landets 48 provinser kommer att få en egen digital radiostation. (El Khabar)

BBC vill tillverka egen DAB-mottagare
Publicservice-koncernen BBC tänker ta DAB-frågan i egna händer. I en intervju säger en representant för BBC att man planerar att tillverka en egen DAB-mottagare som kan kopplas ihop med musikspelare som iPod. Marknadsundersökningar visar nämligen att 20 % av amerikaner över 12 år äger en musikspelare och det är motsvarande målgrupp som BBC vill nå.(VG Nett)

Ytterligare två DAB-nät möjliga i Sverige
Sverige får tillgång till frekvenser för ytterligare två DAB-radionät. Det blev resultatet av den nyligen avslutade europeiska frekvenskonferensen RRC06 hos ITU i Genève. Totalt kan det alltså bli fyra svenska DAB-nät, varav tre blir regionalt nedbrytbara. Sverige fick sina krav tillgodosedda på konferensen, säger Per Kjellin på Post- och telestyrelsen. Den enda inskränkningen är det fjärde nätet, där det finns en viss oklarhet gentemot militära tjänster i andra länder. Vi håller nu på att göra en detaljanalys av resultatet inför den rapport som PTS ska lämna till regeringen. Det är sedan upp till regeringen att besluta om hur och för vilken typ av tjänster som resurserna ska användas säger Per Kjellin. I en särskild deklaration tog konferensen ställning för teknikneutralitet, vilket innebär att frekvenserna kan användas för annat än digital-TV och digitalradio. På tv-sidan kommer Sverige att ha åtta frekvensnät för digital marksänd TV. (Radionytt.com)

Brittisk handel slutar sälja analog radio
Storbritanniens största hemelektronikkedja Dixon's slutar helt att sälja analoga radioapparater. Anledningen är framgången för den brittiska DAB-radion och att Dixon's nu säljer 30 gånger fler digitala än analoga mottagare. Närmast att försvinna från Dixon's varusortiment väntas för övrigt bli bärbara CD-spelare och "bergsprängare", som båda konkurrerats ut av Ipod och andra MP3-spelare. Priserna på DAB-mottagare faller stadigt i Storbritannien och på Dixon's prissätts den billigaste modellen just nu till 30 pund (drygt 400 kronor). (Radionytt.se)

Reklamradio startar digitala mellanvågssändningar
Privatägda OldieStar Radio har tillsammans med sin partner Voice of Russia börjat sända DRM i Burg (nära Berlin), på 1.575 kHz. Högeffektssändaren på mellanvåg har byggts av Transradio SenderSysteme Berlin (fd Telefunken).

Alternativ digitalradioteknik prövas i Norge
Som tidigare meddelats vill ett företag Nero Publishing i Askim testa en digital radioteknik som kan konkurrera med DAB-radio. Man söker om ett begränsat sändningstillstånd för att pröva det amerikanska FMeXtra-systemet i Norge. Post- og teletilsynet är positivt till att FMeXtra prövas i Norge, men vill inte ge permanenta tillstånd innan den nya koncessionsperioden för lokalradio börjar 2008. Nero menar att FMeXtra möjliggör digital radio enbart genom att uppgradera existerande sändningsutrustning och använda samma FM-frekvenser som tidigare. För DAB måste man skaffa ny utrustning både för sändare och för mottagare liksom nya frekvenser. Det behöver dock inte vara en motsättning mellan teknikerna utan de kan samexistera. De flesta DAB-mottagare på marknaden kan också ta emot FM.(Digi.no)

Satellitradio till mobiltelefoner i USA
Alltel Wireless, har avtalet med XM Satellite Radio om att Alltels mobiltelekunder skall få full tillgång till ett urval XM radiokanaler för 8 dollar i månaden. Det handlar om 20 populära reklamfria XM musikkanaler. På sin mobil får lyssnarna dessutom textinformation som visar titel, artist och album. (Alltel Wireless, XM Satellite Radio)

Göteborgarna lyssnar minst på radio…
Under första halvåret 2006 lyssnade sex miljoner svenskar på radion varje dag. 2,3 miljoner av dem bodde i storstadsområden och av dem var 1,2 miljoner stockholmare, vilket var högre än Göteborg och Malmö tillsammans. Göteborg och Malmö hade, trots skillnaden i invånare, precis lika många lyssnare, 576.000 per dag, enligt Sifo Media. (Göteborgs Posten)

Bara två aktörer styr reklamradion
Enligt Sifo Media finns det nu praktiskt taget bara två aktörer kvar på reklamradiomarknaden. SBS Radio, med stationerna Mix Megapol /Radio city har dagligen fler än en miljon lyssnare, förutom The Voice har SBS ett antal radiostationer lokalt över Stockholm. MTG har 1,9 miljoner dagliga lyssnare, där Rix FM står för 1,4 miljoner av dem, andra stationer är NRJ och Lugna favoriter. Tillsammans står SBS och MTG för 98 % av det svenska reklamradioutbudet. Kritiker anser att detta skapar en brist musikutbudet (Göteborgs Posten)

Sveriges Radio sänder tv
Tre kameror är uppriggade i studion som direktsänder Ekots partiledarutfrågningar och Ring P1 14-23 aug. SR producerar och direktsänder webb-tv. Varför skall SR plötsligt ge sig in i tv-branschen? Det finns inget policybeslut eller liknande om detta, utan det är ett försök. Initiativet kommer från Ekot och de själva står för produktionen, säger Mats Åkerlund SR Nya Medier. (Radiotidningen)


annat

Medierna och riksdagspolitikerna:

Svagt stöd för tryck- och yttrandefrihet
En majoritet av riksdagens ledamöter kan tänka sig att begränsa tryck- och yttrandefriheten. Det visar en ny Sifo-undersökning som beställts av Tidningsutgivarna. I enskilda frågor är de ofta beredda att minska öppenhet och införa förbud och restriktioner. Undersökningen gjordes under sommaren 2006 och 175 ledamöter har svarat. Undersökningen visar bland annat att 74 procent tycker att det bör införas en lag som begränsar medias möjlighet att bevaka kända personer, 68 procent tycker att skadestånden i tryck- och yttrandefrihetsmål ska höjas kraftigt, 72 procent vill införa regler om ekonomiskt förtal så att företag och organisationer skall kunna kräva medierna på skadestånd och 84 procent tycker att det är bra att media inte kommer åt pass- och körkortsbilder. Det är skrämmande att så många av riksdagens ledamöter inte förstår hur viktig tryck- och yttrandefriheten är för det öppna demokratiska samhället, säger PeO Wärring, ordförande i Tidningsutgivarnas tryckfrihetsgrupp.

Dåligt förtroende för nyhetsbevakningen i SVT
Mindre än var tredjedel av ledamöterna i riksdagen har förtroende för den politiska bevakningen i Aktuellt och Rapport. Public service-konkurrenten SR har nästan dubbelt så höga förtroendesiffror. Undersökningen - en enkät till samtliga riksdagsledamöter, där 179 svarade - genomfördes i juni av tidningen Journalisten. Några noteringar:
Endast en procent hade förtroende för Expressen och endast tre procent för Aftonbladet.
Endast fyra procent av s, v och mp-ledamöterna säger sig ha förtroende för DN.
SVT:s Rapport har snäppet högre förtroendesiffra (31 procent) än Aktuellt (30 procent), men båda ligger långt efter SR:s Ekot (57 procent). TT litar man mest på (75 %). (Journalisten, Svenska Dagbladet)

Medier inget för 90-talisterna
En undersökning för Pysslingens räkning visar att 90-tlaisterna har en mycket stark framtidstro, de tror de kan bli bäst i världen. De har inga problem med att lämna Sverige. För 90-alisterna är också värderingar mycket viktigare än för andra uppmätta genrerationer. De har starkare värderingar och det är viktigt för dem att hitta en sann väg för sig själva. Värderingarna bygger deras identitet. De vill leva ett lugnt liv, bli respekterade och är måna om sitt rykte, säger Peter Majanen, på undersökningsföretaget Quattroporte. Gruppen har många "retro"-värderingar. 90-talisterna visar sig har en mycket traditionell syn och tyder på en motreaktion mot familjebildningar med flera mammor och pappor. 90-talisterna är i stort humanistiska och liberala. Exempelvis anser 63 procent att Sverige är ett framtidsland och 96 procent tror de lever i en kärnfamilj år 2026.

Om 80-talisterna gärna ville bli kända med hjälp av medierna, så vill 90-talisterna något annat. Det är viktigt för dem att forma och utveckla något själva, de är nästan en ny genration civilingenjörer, något av världsförbättrare, i stället för att bli programledare vill de bli designers. Medierna får heller inget större inflytande över 90-talisternas. Det är inte Internet och medier som påverkar dem mest utan föräldrar, lärare och vänner. (Dagens Media)

Internet hotar grafikerna
Grafiska företagens förbund ser en kommande stagnation i branschen: Det tryckta ordet försvinner, säger Grafiskas talesman Henrik Rosengren. Orderingången för grafiska företag har ökat i takt med konjunkturen sedan 2004. Nu avtar ökningen när efterfrågan på papper minskar. I Grafiskas senaste konjunkturanalys konstaterar man att volymer, orderingång, priser och kapacitetsöverskott har rört sig marginellt under andra kvartalet 2006. Och trots att ett tidningskrig är på gång inom dagspressen kan Tidningsutgivarnas medlemmar fortfarande sno åt sig kunder från Grafiska under dagtid när pressarna är lediga.

Rosengren är rädd att grafiskas medlemsföretag bara ska bli en enkel mellanhand och menar att man måste återerövra delar av trycksaksproduktionen som i dag görs av fler byråer. Trycksaker på nätet blir en smidigare lösning för kunderna.– Absolut. Internet är jättefarligt. De senaste 15 åren har den totala mediekakan vuxit enormt, men det tryckta ordet försvinner. Där tappar vi marknadsandelar, säger Henrik Rosengren. (Resume)

Mobil och dator leder till dålig sömn för barn
Barn och ungdomar är drabbade av stress på ett sätt som man inte sett tidigare. Nyligen lades en studie fram som visar ett samband mellan hög it-användning och sömnsvårigheter, stress och depressioner. Psykologen Sara Thomée vid sektionen för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska ingår i ett forskarlag som koncentrerar sig på den psykologiska stressen. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och hög dator- och mobilanvändning. Nu ska vi ta redan på varför, säger Thomée. Studien visade att män som är flitiga mobilanvändare har mer sömnsvårigheter än män som använder mobilen lite. De som skickar många sms har även tecken på depression.

Kvinnor verkar få mer besvär av datorn: De som sms:ar, chattar och använder datorn var mer stressade än referensgruppen. De som surfar mycket hade dessutom mer problem med sömnen. - Det är väldigt många unga vuxna som klagar på stress och sömnsvårigheter. De har ändå inte börjat använda dator och mobil så tidigt som barnen gör i dag. Man kan undra hur de mindre barnen påverkas om några år. Det kan vara den ständiga nåbarheten. Att man inte kan stänga av, att man ständigt kan bli nådd kan vara en orsak. En annan spekulation är att många förlorar tidsuppfattningen framför datorn, man sitter längre än man tänkt, säger Sara Thomée. Socionomen Monica Sabel på BUP i Västra Frölunda är bekymrad: Många barn sover ruskigt dåligt. Med mobilen ständigt påslagen och datorn inställd på msn är det svårt att koppla av. Alltför stimulerande aktiviteter på kvällen gör att hjärnan har svårt att komma till ro när det är läggdags. (Göteborgs-Posten)

Största LCD-skärmen för HDTV
Samsung har introducerat världens hittills största LCD-skärm för HDTV och meddelar att 70-tummaren ska börja massproduceras i början av nästa år. Bildskärmen har en upplösning på 1920 x 1080 bildpunkter och ett kontrastförhållande på 2000:1. Pixeluppdateringstiden uppges vara 8 millisekunder och betraktningsvinkeln är 180 grader horisontellt och vertikalt.
Hur mycket den stora LCD HDTV-apparaten kommer att kosta, har Samsung inte avslöjat, men för en 65-tummare tar konkurrenten Sharp 15.500 dollar. (Uppsnappat)

Sony kan lämna bildskärmsmarknaden
Källor inom bildskärmsindustrin hävdar att Sony kommer att sluta sälja LCD-bildskärmar i Japan och USA från och med oktober. Företaget kan vara på väg att helt lämna bildskärmsmarknaden. Sonys beslut att överge bildskärmsmarknaden är enligt industrikällor oundvikligt. Efterfrågan på LCD-bildskärmar väntas bara öka till 120 till 130 miljoner enheter i år från 100 till 110 miljoner enheter förra året, och vinstmarginalerna är mycket små. Sony är nu inte ensamt om att planera en sorti från bildskärmsmarknaden. Sharp har meddelat planer på att successivt sluta sälja LCD-bildskärmar utanför hemmamarknaden och att i stället fokusera på tillverkning av avancerade bildskärmar för professionellt bruk samt LCD-TV-apparater. (Uppsnappat)

Videokonferera i HD-upplösning
Med det nya videokonferenssystemet Centric 1700 MXP ger Tandberg med ljud i CD-kvalitet och bild i HD-upplösning, användarna en mer verklighetsnära upplevelse. Systemet består av en kamera med en upplösning på 1.280 x 720 bildpunkter samt en 20 tum stor LCD-bildsskärm i 16:9-format. Bildskärmen kan även användas som datorskärm och har inbyggda högtalare som enligt Tandberg återger videokonferensdeltagarnas röster i CD-kvalitet. http://www.tandberg.net/

Svensk presskonferens på IFA-mässan
Om en vecka slås portarna upp för världens största hemelektronikmässa IFA i Berlin 1-6 september. Årets mässa kommer precis som förra året att till stor del handla om platta TV, HDTV och digital TV. Detta kommer också att vara tyngdpunkten på den svenska hemelektronikbranschens presskonferens lördagen 2 september klockan 16.00 i ICC (International Congress Center) Sal 19.
Mer information: Kristina Wirbing, kwi@branschkansliet.se 08-508 938 51


Citatet:

Democracy is good. I say this because other systems are worse.
Jawaharlal Nehru

*

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:news@publicaccess.se


Startsidan