|
PUBLIC
ACCESS 2006 : 10
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
31 maj 2006
- 10:e årgången |
Snabbsök
i nyhetsbreven utgivna sedan 2004
|
Ledare
Public service i framtiden
IT effektiviserar kommunikation
och produktion varvid institutionernas storlek kan rationaliseras
dramatiskt. Detta görs också ifråga om marknadsstyrd
verksamhet. Däremot är det sämre med de offentliga
institutionerna i centrala maktsfärer; vi har tusentals anställda
som inom regeringskansliet, arbetsmarknadsmyndigheter, landsting
och public service. Men staten har trots de högsta skatterna
i världen inte pengar över för att stödja progressiva
kultur- och medieprojekt som ligger utanför gängse maktsfärer.
Man fortsätter satsa på det som man känner sig trygg
med d.v.s. kan behålla makten över.
Public
service är den bästa modellen för en nationell radio
och television. I dagarna beslutar också Riksdagen efter en
förutsägbar debatt om att fortsätta med de tre public
service-företagen utan några väsentliga förändringar.
Exempelvis låter man SVT fortsätta med sponsringen trots
att varken publik eller politiker vill ha kvar detta missfoster
i public service. Samhället d.v.s. regering och riksdag måste
nu ta tag i den systemomvandling som är nödvändig
för att vi skall behålla public service i framtiden.
Stort
är inte alltid bäst. Ett tips är att ta lärdom
av vad som nu händer med public service i andra länder.
I Japan vill regeringen minska antalet radio och tv-kanaler för
jättelika NHK. I Spanien skall public servicebolagets personalstyrka
halveras. Även om tyska ARD och ZDF får blomma under
fotbolls-VM minskar dessa delvis reklamfinansierade kanalers betydelse
i och med att tv-licensen också används till att finansiera
andra icke-kommersiella medieprojekt i respektive förbundsstat.
Kommersiella satsningar på Internet har i ökad grad ifrågasatts
av politiker i Danmark, Norge och Storbritannien. BBC får
en hel del stryk just nu. På Irland låter man redan
en del av tv-licensen gå till programstöd till radioföretag
utanför public service. Denna modell vill nu också den
danska regeringen införa 2007. Skälet är helt enkelt
att få ut mer av pengarna och öka mångfalden. Mer
till program, mindre till overhead.
Mångfald
är inte enbart många kanaler. Mångfald innebär
att fler röster verkligen kommer till tals i etern inte minst
de utlandsfödda och andra som står utanför mediemakten
idag – i hela landet. Att radio och television inte enbart
blir en bärare av anglo-amerikansk kultur utan av även
den kultur i det land vi lever i och resten av hela världen.
SVT och SR behöver konkurrens inte enbart inom underhållningen.
Public service-företagen behöver en stimulerande konkurrens
på det publicistiska området. Det måste finnas
arbetsplatser för radio- och tv-journalister även utanför
SVT och SR. Deras lön kan mycket väl komma från
tv-avgiften.
|
television
Dansk
tv är mest statlig
Statliga dominansen på tv-området i Danmark är bland
Europas största. Bara i Kroatien och Vitryssland är staten mer
dominerande på tv-området. I de tre länderna sker cirka
70 % av alla sändningar på statliga tv-kanaler. Nummer fyra
på listan ligger längre ned med ca 50 %. I de flesta europeiska
länder står staten för 30-50 %. Genomsnittet är 32
% Siffrorna har tagits fram av österrikiska public serviceföretaget
ORT. Danmark ligger på 69,2 % och den statliga dominansen har ökat
sedan de borgerliga tog regeringsmakten 2001. (TV-Nyt)
Uppåt
för hemelektroniken,
men få kommer att kunna se HDTV under fotbolls-VM
Rusningen efter platt-tv har varit över all förväntan och
nu är det många som ser fram emot att se Sverige göra
VM-debut med högupplöst bild. 9 juni är det premiär
för den marksända HDTV:n när SVT i samarbete med TV4 kommer
sända alla matcher med högupplöst bild. Först ut är
Västerås, Uppsala, Stockholm och Gotland. Men det räcker
inte med en HDTV för att titta på den kristallklara bilden
- du måste ha en HD-förberedd digitalbox också. I dag
finns de inte att köpa i handeln men Canal Digital och Boxer har
lovat att leverera dem till början av juni, skriver Di.se. Men trots
att enbart Canal Digital lovat ta in 30.000 boxar finns det en överhängande
risk att det inte täcker efterfrågan.(Resume)
Vid en presskonferens
sade analytikern Bengt Ernstsson, CE-Konsumentelektronik-branschen, att
detta år kommer att bli ett rekordår för hemelektronik.
De fyra första månaderna pekar på en rekordförsäljning
för såväl TV som andra produktgrupper som mobiltelefoner,
vita varor och settopboxar. Givetvis är det de platta TV-apparaterna
som drar iväg, säger han, hittills i år har försäljningen
ökat med 300 procent jämfört med samma period förra
året. Vi la en prognos på 420 000 platta TV för hela
2006 och den siffran kommer vi att slå med råge. Av dessa
kommer cirka 80 procent att vara HD ready. Med dessa siffror kommer drygt
10 procent av de svenska hushållen att ha en HD ready TV innan året
är slut.
Benny Norling,
ordförande i branschföreningen HDTV Forum, förklarade att
Europa ligger en bra bit efter USA och Asien när det gäller
införandet av HDTV med ca 2 miljoner hushåll. I USA har cirka
11 miljoner hushåll en HDTV idag och motsvarande siffra i Japan
är närmare 7 miljoner. I USA har hushållens intresse för
HDTV till mycket stor del drivits på av DVD-mediet. 43 % av hushållen
säger att de skaffat HDTV för att kunna se DVD med högre
kvalitet.
Håkan
Öster, teknisk chef hos SVT, menade att HDTV kommer lite väl
tidigt. SVT kommer att tillsammans med TV4 att erbjuda en tjänst
med alla 64 matcher från VM i en gemensam HDTV-kanal via Thorsatelliten.
Canal Digital svarar för distributionen. I digitala marknätet
kommer Teracom att sända över fyra sändare, Västerås,
Stockholm, Uppsala och på Gotland. Att inte fler platser blir
aktuella beror på att det inte finns utrymme ledigt på andra
sändare runt om i landet bl.a. i Göteborg och Malmö. I
kabelnäten kommer HDTV-sändningar att starta först i höst.
Efter VM tar vi själva över tjänsten via satellit och testsänder
fram till 2008, sade Öster, men vad som händer i marknätet
efter VM är inte klart, eftersom frekvensfrågan måste
lösas först.
Riksdagsförslag:
Klargör SVT:s möjligheter att sälja rättigheter till
offentlig visning
Kulturutskottet har föreslagit att riksdagen ska ge regeringen i
uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter Sveriges
Television har att sälja rättigheter till offentlig visning.
SVT menar att kulturminister Leif Pagrotskys uttalanden om företagets
försäljning av offentliga visningsrättigheter i samband
med fotbolls-VM har lett till en oklar situation. Enligt anslagsvillkoren
för SVT ska allmänheten ha tillgång till företagets
sändningar utan att behöva betala något mer än TV-avgiften.
Regeringen föreslår nu att denna grundläggande princip
ska föras in i lagen om TV-avgift, och utskottet ställer sig
bakom detta. SVT har förklarat att Pagrotskys uttalanden gör
att det är oklart för företaget vad regeringen menar med
formuleringen i anslagsvillkoren. Det är t.ex. osäkert för
SVT i vilka fall företaget kan begära ersättning för
offentlig visning av TV-sändningar i restauranger och kaféer.
Regeringen skall inför den nya tillståndsperioden som börjar
2007 analysera och klargöra SVT:s möjligheter att sälja
rättigheter till offentlig visning. Regeringen ska också analysera
hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande
principen att allmänheten ska ha tillgång till sändningarna
utan annan betalning än TV-avgiften. Regeringen ska klargöra
gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande
verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra. Det
är bråttom. Riksdagen ska kunna fatta ett beslut redan hösten
2006.
TV4
och Expressen i gemensam sportkanal
SPORT-Expressen började sända i mars 2005 och är redan
en etablerad tv-kanal som distribueras av samtliga stora tv-operatörer.
Den nya samägda SPORT-Expressen startar sina sändningar 1 juni.
Jan Scherman, vd för TV4: Det här är en mycket bra
affär eftersom vi nu kommer att kunna utnyttja våra omfattande
rättighetspaket på ett mycket mer effektivt sätt. SPORT-Expressen
blir ett viktigt tillskott till TV4:s framgångsrika bukett av nya
kanaler vilket skapar rätt förutsättningar för ytterligare
distribution. Samarbetet innebär bl.a. att SPORT-Expressen efterhandssänder
flera matcher från fotbolls-VM. SPORT-Expressen och TV4 Plus har
säkrat rättigheterna till allsvenskan och kvalserien i ishockey
de närmaste tre åren och kommer tillsammans att visa cirka
70 matcher per säsong. SPORT-Expressen kommer också att visa
matcher från de kommande stora mästerskapen i handboll, evenemang
som också direktsänds i TV4 och TV4 Plus. AB SportExpress är
i dag ett helägt dotterbolag till AB Kvällstidningen Expressen,
men kommer nu att ägas till 51 procent av TV4 AB. Ledning och redaktion
kvarstår i Expressens lokaler. Vd för kanalen är Magnus
Malmros.
Nya
tv-kanaler startar
Nya i digitala marknätet är SBS-ägda One Television och
Silver, filmkanalen som drivs av NonStop Television liksom Axess Television
och Storstadskanalen (Aftonbladet). MTG:s TV6 (ett omvandlat ZTV) lanserades
i början av maj, nu följs den av SBS-ägda One Television
som delar kanalplats med Voice TV. Axess Television, den seriösa
helgkanalen som är finansierad av Axel och Margaret Ax:son Johnsons
stiftelse. (Resume)
Lagutredare:
Icke-kommersiell lokal tv skall sändas även i bredbandsnät,
i övrigt inga förbättringar
Radio- och tv-lagsutredaren juristen Roberth Nordh föreslår
att skyldigheten för innehavare av kabelnät att tillhandahålla
utrymme i nätet för sändningar från lokala kabelsändarföretag
utvidgas till att omfatta inte bara traditionella kabel-tv-nät, utan
alla elektroniska kommunikationsnät som används för överföring
av tv-sändningar till allmänheten genom tråd, som t.ex.
bredbandsnät. En förutsättning skall dock vara att minst
100 av de hushåll som är anslutna till nätet använder
det som sitt huvudsakliga medel för att ta emot tv-sändningar.
Vidare föreslås att nätinnehavare, som vidaresänder
tv-program till allmänheten med både analog och digital teknik,
skall förpliktas att tillhandahålla analogt sändningsutrymme
för de lokala kabelsändarföretagens sändningar. Inte
som de lokala kanalerna krävt; både analogt och digitalt. Tv-tittare,
som använder digitalbox, nås då inte av dessa sändningar.
Nordh föreslår också att benämningen "lokalt
kabelsändarföretag" ersätts med "lokal kabel-tv-förening",
då detta begrepp bättre speglar att de juridiska personer som
numera bedriver verksamheten är ideella föreningar. Utredaren
anser inte att det bör avsättas särskilt utrymme i det
digitala marknätet för lokal icke-kommersiell tv. Han vill inte
heller stoppa möjligheten för kommersiella aktörer att
sända i kanaler avsedda för icke-kommersiella lokal-tv. Kulturministern
skall nu ta ställning till förslagen.
Utredningen i övrigt redovisas längre fram i nyhetsbrevet.
Osäkert
in det sista om digitala marknätet i Norge
Det är in i det sista varit osäkert om regerings-beslutet
att ge Norges televisjon AS koncession för utbyggnad av det marksända
digitalnätet (DTT). Regeringsbeslutet skulle enligt EKOM-reglerna
ha kommit idag, men nu har kulturminister Trond Giske gett sig en frist
till på fredag. Detta trots att detta är den andra ansökningsomgången.
På tisdags-morgonen hade Giske i ett uttalande i Kampanje gått
från att tvivla om marknätet till att bli osäker. Hans
bekymmer handlar främst om kommersiella TV2:s krav om att bli betal-tv
från första dag i DTT. Giske har därefter talat om för
NRK-ledningen att public serviceföretaget måste överge
kravet på att få kryptera eller koda sina sändningar.
(Kampanje)
Fortsatt
förbud mot religiös och politisk tv-reklam i Norge
Regeringen vill upprätthålla förbudet mot ”livssyn
og politiske budskap” i tv. Ulike grupper og mennesker i et samfunn
bør få likeverdige vilkår for å delta i samfunns-debatten.
Vi er bekymret for at de kreftene med sterkest økonomisk støtte
vil få en langt større dominans i forhold til andre politiske
syn og krefter, säger kulturminister Trond Giske. Tv-mediet
anses ha en särskild genom-slagskraft. Regeringsförslaget är
en upp-följning av förslaget av den tidigare regeringen Bondevik
II om att upphäva förbudet. (Kampanje)
Spansk satsning på mobil-tv
Spaniens tredje mobiloperatör Amena, startar nu tjänsten Television
Movil Personal, a mobile TV som erbjuder 22 tv-kanaler i 3G-mobilen. Tre
live-kanaler EuroNews, Bloomberg TV och TV3i- samt 19 kanaler à
la carte inom alla kategorier inklusive film och porr från Interview
och Hustler. Priset blir halv euro per minut för livekanalerna till
mellan 60 cent och 2 euro för à la carte. (Advanced Television)
VM-fotbollen
sänds direkt i Iran - nästan
Det statliga iranska tv-bolaget IRIB har tecknat kontrakt om att sända
30 av de 64 matcherna i fotbolls-VM. Tittarna kommer att uppleva det hela
som direktsändningar, men det hela sänds med en viss fördröjning
så att censorerna i Iran kan släcka ut bilder som bedöms
opassande – som lätt klädda damer i publiken (en favoritvinkel
bland bildproducenterna under särskilt Brasiliens matcher). (Advanced
Television)
Minireportage:
Öppna Kanalen i Berlin en framgång
Det finns ett 70-tal öppna kanaler i de flesta tyska förbundsstater.
De finansieras helt och hållet genom en bråkdel av tv-avgiften
(mindre än en procent). Den största och kanske mest framgångsrika
kanalen finns i Berlin där Offener Kanal (OKB) 1988 etablerades formellt
som en del av mediemyndigheten numera Medieanstalt Berlin-Brandenburg
(MABB). Under förra året sände man 3.289 timmar program
på kabelnätet som når 1,1 miljoner hushåll. OKB
sände också radio 3.270 timmar på FM 92,6 och 97,2 Mhz.
OKB har blivit väl etablerad som en alternativ kanal och har byggt
upp ett gott samarbete med alla politiska partier i synnerhet SDP, CDU
och De gröna. Detta kan bero på satsningen på ”Ereignisfernsehen”
eller evenemangs-tv som bl.a. innebär att man på plats tillsammans
med praktikanter från medieutbildningar i Berlin och med tillgång
till en OB-buss spelar in partiernas och andra organisationers konferenser
och liknande. Detta sänds sedan ut följande dag i ett block
1000-1700 samt repriser från kl 22. OKB har också satsat mycket
på program- och utbildningsverksamhet på medieområdet
”media literacy” för såväl unga som vuxna
bl.a. sänds ”Jugend und Schule” vardagar kl 16-17. I
övrigt ligger ”medborgarproduktionen” (enskilda eller
föreningar) placerade mellan kl 17 och 22. Undantaget är att
alla religiösa och liknande program enbart sänds lördag
och söndag 13-17.
OKB:s chef
sedan start är Jürgen Linke, som i höst går i pension.
Han berättar för Public Access att utan den finansieringsform
som fungerat sedan start och det breda stöd som kanalen har av institutionerna
i Berlin skulle inte OKB ha utvecklats och bli framgångsrik. OKB
budget ligger på 1,4 miljoner euro och man har 12 anställda
på hel- eller deltid. Det finns också sex praktikanter som
de flesta är ungdomar från andra länder i Europa. OKB
har mött stort intresse senast i Japan och Norge. Studiebesök
är inte ovanliga. Statssekreteraren i norska kulturdepartementet
besökte i vår OKB med anledning av att man i Norge planerar
en ”Åpen Kanal” i det digitala marknätet. Läs
mer på http://www.okb.de och http://www.mabb.de
radio
Kommersiell
radio tappar terräng globalt
Kvartalsrapporterna från våra skandinaviska grannländer,
Storbritannien och i själva USA är en mycket dyster läsning
och visar att lyssnarsiffrorna går helt fel skriver Berlingske Tidende.
Istället går de statliga licensfinansierade radiokanalerna
starkt i dessa länder inte minst i Danmark. I Storbritannien har
BBC triumferat med den största lyssnarandelen någonsin. I USA
är det främst de lokala stationerna som går tillbaks.
Flera analytiker på Wall Street fruktar att det ytterligare tillbakagång
särskilt på radiostationer på stora marknader som Los
Angeles och New York. I Norge går radio tillbaks samtidigt som den
totala reklammarknaden stiger. (Radio-Nyt)
Klart
för omplanering av FM-bandet i Danmark
Det blev holländska Broadcast Partners som vann kampen med två
andra anbudsgivare om att få genomföra frekvensomplaneringen
av FM-bandet meddelar Kulturministeriet. Syftet med omplaneringen är
att ge lyssnare så många möjliga kanaler att välja
mellan och därmed öka konkurrensen på radioområdet.
Man skapar utrymme för fler rikstäckande och nästan rikstäckande
kanaler samt bättre sändningsförhållanden för
lokala stationer. Detta sker genom tätare frekvenspackning liksom
att teknik som Single Frequency Networks och Near Single Frequency Networks.
Jeg glæder
mig meget til om 1/2 år at se hvilke resultater Broadcast Partners
har fundet frem til. Jeg har tiltro til, at Broadcast Partners med deres
erfaring på området kan skabe et virkeligt godt grundlag for
den politiske stillingtagen til den fremtidige anvendelse af FM-båndet
i Danmark, säger kulturminister Brian Mikkelsen. Vid slutet
av året skall planen ligga klar och då tar man politiskt ställning
till om planen skall grannlandskoordineras och genomföras. (Radio-Nyt)
Världspubliken
ökar för BBC World Service
BBC:s utlandsradio BBC World Service fortsätter att öka sin
publik. Man beräknar publiken i år till 163 miljoner (149 miljoner
ett år tidigare). Publikökningen har skett trots att BBC i
höstas lade ned sändningar på en rad språk främst
östeuropeiska. Det är bl.a. i Nigeria som många har börjat
lyssna på BBC på kortvåg sedan regeringen där för
två år sedan förbjöd landets FM-stationer att återutsända
nyheter från utländska stationer. Det har också ökat
mycket i Indonesien, Kenya och Indien. Enbart i Nepal ökade publiken
från 2,7 till 3,7 miljoner. (Radio-Nyt)
Nordatlantisk
mellanvågssändare stängs
Norska NRK bekräftar att man stänger högeffektssändaren
i Kvitsøy på 1314 kHz i sommar. Den betjänar främst
norska fiskeflottan med P1 och P2 samt en del regionala program. Flottan
har nu tillgång till satellit-tv och en ny väderkanal startar
20 juni. Mellanvågssändarna i Vigra och Røst blir kvar
liksom långvågssändaren på Ingøy i Finnmark.
NRK flyttar i övrigt alla sina radio- och tv-sändningar utanför
Norge till Thor 2-satelliten 1 juni.
Krismedvetande
vevar upp radioförsäljningen
Förra året såldes för andra året i rad 2,42
miljoner radiomottagare i Japan enligt Japan Electronics and Information
Technology Industries Association. Detta att jämföra med 2,17
milj 2003. Branschbedömare säger att den ökade försäljningen
påverkas av ett ökat krismedvetande som gör att konsumenterna
återgår till tidigare teknologi för säkerhet. Man
köper bl.a. vevbara laddare för radiomottagare och mobiltelefoner.
I sommar kommer Sony ICF-B01 som det räcker med att veva en minut
på för att få en timmes radiolyssning (eller tre miniters
mobiltrafik). (Asahi Shimbun)
Lyckad
närradiosatsning ger miljonstöd
Just Radio 89.2 på Gotland, som drivs av Föreningen
Gotlands Ungdom För Framtiden (GUFF) i Visby får 1.020.000
kronor av Allmänna arvsfonden. Under sitt andra projektår skall
projektet fortsätta att genom närradiosändningar erbjuda
ett drogfritt icke-kommersiellt alternativ i etern med bland annat musik
från inhemska rockband, som annars aldrig har en chans att få
höras i media. Projektet kommer också att leda till alternativ
drogfri sysselsättning för ett 100-tal Gotlandsungdomar.
Runt radiostationen kommer det att bedrivas gratis kursverksamhet i ljudteknik,
redaktionellt arbete, kreativt idéarbete, marknadsföring,
grafisk formgivning av loggor etc. Konserter med lokala rockband ska sändas
live. Ett av delmålen med projektet är att ungdomarna får
en praktisk utbildning som de kan använda i ett fortsatt yrkesliv.
Under det andra året av projektet vill föreningen utveckla
sitt koncept med podcasting, webb-TV, webbradio och utveckling av ungdomsföretag
samt vara en länk till arbete. Första projektåret fick
Just Radio 600.000 kr och projektet har således fått sammanlagt
1,6 Mkr av arvsfonden. http://www.justradio.nu
Amerikansk
public radio i Berlin
Mediemyndigheten MABB har gett sändningstillstånd till National
Public Radio (NPR) på FM i Berlin. NPR kommer här att sända
sitt internationella utbud liksom särskilt Berlinanpassat material
med amerikansk-tyskt intresse.
DRM
bättre för inomhusmottagning och under färd
En studie av tyska mediamyndigheter har kommit fram till att det kan vara
lämpligt att börja sända digitalradio typ IBOC på
VHF-bandet med MPEG4-kodning och DRM-standard. Eureka 147 är svår
att använda på VHF-bandet eftersom man behöver frekvensblock
om 1,75 Mhz. DRM-baserade sändningar på VHF sägs enligt
rapporten kunna tas emot bättre inomhus på bärbara mottagare
än med DAB. Detta gäller även i fordon som färdas
med hastigheter upp till 300 km/tim. (Radio World)
Snabb
etablering av digitalradion i USA
The HD Radio Alliance meddelar att hittills har 3.000 radiostationer bundit
sig för att använda HD Radio-tekniken. Idag sänder mer
än 800 stationer i USA sin huvudsignal med tekniken och når
ca 75 % av befolkningen. I slutet av året räknar man med 1.200
stationer som når 90 %. I sommar räknar med att det finns 400
radiostationer som sänder multicast d.v.s. fler än en programkanal
på sin frekvens.
Pensionärer
i Njurunda startar närradio
En timme varje tisdag 13-14 är den första försiktiga början
till den lokala sändningen i Sundsvalls Närradio på 89,7.
Sändningarna vänder sig till lokala ideella föreningar
i Njurunda. Information är svårt och dyrt. Det vet alla
som skickat ut infoblad. Då kom vi på en lysande idé.
En lokalradiokanal, säger den kommande radiorösten Jan
Brusell. PRO Njurunda har i dagsläget 1 000 medlemmar och av dem
är det cirka 20 procent som aktivt deltar på månadsmöten.
För att alla ska kunna ta till sig den information som vi vill
få ut så är radion det allra bästa alternativet,
säger Brusell. Inom PRO Njurunda har det bildats en närradiokommité
vars uppgift är att genomföra sändningarna. Ordförande
i Sundsvalls Närradioförening är Kalle Öberg. Han
har sysslat med radio i många år. Det fantastiskt roligt
att de kommer i gång med sina sändningar. Om det faller väl
ut och intresse finnes skulle man kunna tänka sig en timme på
dagen och en på kvällen, säger Kalle Öberg.
Tanken på att PRO Njurunda skulle börja sända radio berodde
till stor del på ekonomin. Information är en dyrbar historia,
all information som ska skickas ut till pensionärerna sved i PRO:s
kassa. (Sundsvalls Tidning)
Alla
trossamfund får sända närradio
Radio- och tv-lagsutredningen föreslår att rätten för
trossamfund att sända närradio ändras, så att närradiotillstånd
kan ges inte bara till Svenska kyrkan utan till samtliga registrerade
trossamfund och registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund
som har anknytning till det område som sändningarna når.
Anm. Förslaget har mest symbolvärde eftersom vilken enskild
eller organisation som helst inklusive trossamfund idag kan få sändningstillstånd
i form av ”ideell förening”.
radio
och tv
Ändringar
i radio- och tv-lag föreslås
Radio- och TV-lagsutredningen har nu gjort sitt ”uppsamlingsheat”
och överlämnat sitt slutbetänkande, som bl.a. behandlar
· sanktioner vid upprepade överträdelser av villkor som
reglerar innehållet i radio- och tv-program, som sänds med
stöd av tillstånd.
· tillämpligheten av villkor för sändningstillstånd
på sändningar som sänds ut på ett sätt som
inte kräver tillstånd.
· programföretagens skyldighet att sända meddelanden
på begäran av en myndighet.
· tillståndsgivning och innehållsregler för sändning
av tv-program med en teknik som är särskilt avsedd för
mottagning i mobila mottagningsenheter (mobil tv).
· tv-programmens tillgänglighet för personer med funktionshinder.
· lokal icke-kommersiell tv.
Utredningen
föreslår att den nuvarande möjligheten att förena
tillstånd att sända tv-program eller ljudradioprogram i marknätet
med villkor om skyldighet att utöva sändningsrätten sakligt,
skyldighet att i programverksamheten respektera den enskildes privatliv
och förbud mot diskriminering av annonsörer omvandlas till direkta
lagregler. Lagreglerna skall gälla samtliga sändningar som förmedlas
på annat sätt än via kabel-tv dvs. för alla etersändningar
(i marknätet eller via satellit).
Utredningen föreslår också att den som etersänder
skall vara skyldig att iaktta återhållsamhet vid sändning
av program som innehåller våldsskildringar eller avancerade
sexuella framställningar. Den nya bestämmelsen tar sikte på
sådana våldsinslag och inslag med sexuellt innehåll
som enligt Granskningsnämndens nuvarande praxis anses strida mot
tillståndsvillkor om skyldighet för programföretagen att
ta hänsyn till mediets särskilda genomslagskraft när det
gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för
sändning av programmen.
Utredningen föreslår att sändningar som förmedlas
av radiosändare som huvudsakligen skall användas för annat
än rundradio skall undantas från kravet på tillstånd
enligt radio- och TV-lagen. Detta innebär att tv-sändningar
via mobiltelefonnät (3G-sändningar) inte skall omfattas av tillståndsplikt
enligt lagen. Däremot skall det alltjämt krävas tillstånd
för att sända tv-program till mobiltelefoner med hjälp
av rundradiosändare, om sändningarna äger rum på
frekvenser som understiger 3 gigahertz som således inkluderar nuvarande
marksänd digital-tv.
Sändningsutrymmet för tillståndspliktig mobil tv skall,
till skillnad från vad som tidigare har föreslagits när
det gäller traditionell marksänd digital-TV, inte överlämnas
till ett operatörsföretags förfogande. Istället krävs
statens sändningstillstånd. Annonser skall få sändas
i något större utsträckning i mobil tv än vad som
gäller för traditionell tv. I övrigt görs bedömningen
att radio- och tv-lagens bestämmelser om innehållet i tv-sändningar
och om reklam och andra annonser bör vara tillämpliga för
mobil tv på samma sätt som för vanlig tv.
Etersända tv-program skall utformas så att programmen blir
tillgängliga för personer med funktionshinder. Enligt förslaget
skall regeringen eller en av regeringen utvald myndighet utfärda
närmare föreskrifter om på vilket sätt och i vilken
omfattning tillgänglighet skall uppnås.
Förslag angående icke-kommersiell lokal tv och närradio
redovisas på annan plats i nyhetsbrevet. Hela betänkandet Tillgänglighet,
mobil TV samt vissa andra radio- och TV-rättsliga frågor SOU
2006:51 (525 sidor) kan laddas ned på http://www.regeringen.se
Utredningen har pågått sedan 2000 och har lämnat ett
antal delbetänkanden. Sedan 2003 har hovrättsrådet Roberth
Nordh i Malmö varit ensamutredare. Det handlar inte om en parlamentarisk
kommitté.
BBC
under press
Samtidigt som BBC lobbar för att få höja tv-licensen ökar
kraven på att public service-företaget kommersiella aktiviteter
skall begränsas. Konservativa vill att BBC måste förhindras
att missbruka sin privilgerade ställning och enorma resurser så
att mindre aktörer på Internet stöts bort. I am concerned
that in too many of its non-core activities, particularly on the internet,
it is stifling the growth of innovative new companies that simply can't
compete with BBC budgets," säger skuggfinansministern George
Osborne. Han vill ha tydliga regler för vilka områden BBC skall
fokusera på. - BBC:s affärsdrivande enhet BBC Worldwide planerar
att sälja reklam på sina webbplatser. På prov har man
satt upp testsidor med reklam för resor och finansverksamhet. Främsta
målgrupp är marknaden i USA. BBC menar att utländska webbesökare
använder webbsidorna gratis medan brittiska får betala genom
tv-licensen.
I en gemensam
skrivelse till mediemyndigheten kräver medieföretagen Telegraph
Group Ltd., News International och Associated Newspapers Ltd att regeringen
tvingar BBC sluta med att finansiera sin webbplatser med allmänna
medel och även begränsa en fortsatt utbyggnad av sina Internetsatsningar:
"digital empire-building". Tidigare har BBC även blivit
anklagad för att ha efterapat den underhållning som andra tv-bolag
lever på bl.a. reality-TV shower. (MediaGuardian, Wall Street Journal)
Dramatiska
nedskärningar av public service i Spanien
Med en skuld på nästan 54 miljarder kronor tvingar regeringen
public serviceföretaget RTVE nästan halvera sin personalstyrka.
4.150 av nästan 9.000 får gå. RTVE driver kanalerna La
Primera och La 2, men de har idag en sämre publikuppslutning än
Berlusconis tv-kanal Telecinco. RTVE skall nu ombildas till en koncern
som får intäkter från både licens och reklam. (Advanced
Television)
Regeringen
vill förändra public service i Holland
I den nya medialag som regeringen nu lägger fram i parlamentet föreslår
kultur- och mediaministern Medy van der Laan betydande förenklingar
av hur public service skall vara organiserat i framtiden. Det kommer att
endast finnas en stiftelse nämligen NOS medan andra radio- och tv-stiftelser
får särskilda licenser för att genomföra specifika
uppgifter inom systemet. NPS, som idag ansvarar för kultur och multikulturella
program, kommer sannolikt att försvinna in i NOS. Varje stiftelse
får sitt respektive uppdrag uppdelat i en kommersiell del och en
public service (icke-kommersiell) del, som måste hållas tydligt
isär. Van der Laan föreslår att minst 40 % av produktionsbudgeten
måste användas för extern produktion. Hon vill att public
service skall fokusera mer på nyheter, samhällsfrågor,
debatt och kultur. Andra politiker fruktar att detta innebär att
underhållningsprogram helt försvinner från public service.
övrigt
Journalistutbildningen
bör minskas
Antalet platser på journalistutbildningarna bör minskas eftersom
det råder hög arbetslöshet. Det skriver Högskoleverket
i sin rapport om högskoleutbildning och arbetsmarknad. "Med
hänsyn till överutbildningen inom mediesektorn (…) torde
en minskning av antalet utbildningsplatser vara nödvändig",
skriver verket. Enligt Högskoleverket har antalet platser på
journalist- och informatörsutbildningar mer än fördubblats
sedan 1998. Hösten 1998 antogs 616 personer till journalistutbildningar
och hösten 2005 antogs 1 471. Av dem som har journalistutbildning
arbetar drygt 60 procent av männen och 50 procent av kvinnorna som
journalister. Undersökningen gäller endast personer som läst
journalistik på högskolenivå. (Journalisten)
Miljöpartiet
valmanifest:
Fri nedladdning på nätet och lagstiftning
mot ägarkoncentration i medierna
I sitt valmanifest Grönare Sverige! - för ökad livskvalitet
vill miljöpartiet satsa en miljard kronor ska satsas på att
göra kulturen tillgänglig för fler och förbättra
arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Barn och ungdomar ska få
möjlighet att utöva och uppleva mer kultur. Amatörkulturen
ska stärkas genom riktade satsningar. En lagstiftning mot ägarkoncentrationen
i media ska införas. Nedladdning av exempelvis musik och filmer för
privatbruk ska vara tillåtet, men musikerna måste få
kompensation. Oberoende undersökningar visar att fildelare köper
lika mycket eller mer musik som tidigare. Internet är ett nytt sätt
för musiker att nå ut med sin musik. Vi måste ha en upphovsrättslag
som tar hänsyn både till branschen och musikkonsumenterna,
säger Ellinor Scheffer, språkrör för Grön Ungdom.
En oerhört viktig demokratifråga är att bryta den
mediala likriktningen och skapa en medial mångfald, där fler
politiska inriktning får komma till tals. En lagstiftning mot ägarkoncentrationen
i media måste införas och mer presstöd måste ges
till små och nystartade medier, samt internettidningar, säger
det andra språkröret Alexander Chamberland.
Åtgärd
mot ägarkoncentration i norska medier
Regeringe har lagt fram ett förslag i Stortinget om ändringar
i medieägarskapslagen. Det innebär främst att ingen kan
äga mer än en tredjedel av dagspress, radio och tv (mot hittills
40 %). Vi ønsker at det skal være rom for at nye eiermiljøer
kan gro frem både på nasjonalt og regionalt plan. Stor grad
av eierkonsentrasjon kan gjøre det vanskelig for nye aktører
å komme inn på markedet, understryker kulturminister
Giske. Den föreslagna gränsen ligger på en genomsnittsnivå
i europeiska sammanhang.
Det
satsas för lite på IT inom EU
EU-medlemsstaterna gör för lite för att sprida informations-
och kommunikationsteknik i syfte att öka den ekonomiska tillväxten,
säger informations- och mediekommissionären Viviane Reding.
Enligt Reding behöver medlemsstaterna göra mer för att
utnyttja tekniker som att förbättra tillgången till bredbandsuppkoppling
till internet och att frigöra radiofrekvenser för nya användningsområden.
I ett uttalande säger Reding att framsteg på området
har gjorts, men att dessa inte är tillräckliga. EU-policyn att
öka konkurrens och investering i telekomsektorn har gett goda resultat,
men fortfarande investerar Europa bara hälften så mycket som
USA i informations- och kommunikationsteknik. Men trots allt växer
den europeiska informations- och kommunikationssektorn snabbare än
EU-ekonomin i stort. (Uppsnappat)
Största
bokhandeln startar print-on-demand på nätet
Amazon.com Inc, har tillsammans med förläggare kommit överens
om en modell som gör det möjligt att erbjuda kunderna print-on-demand
av boktitlar som antingen har tagits ur marknaden eller som har små
upplagor. Amazon köpte förra året print-on-demand-företaget
BookSurge som innehar mer än 10.000 titlar varav många inte
längre finns på marknaden som pappersmedia.
Tonsättarradion
nu på nätet
2005 började Tonsättarradion sända musik av nu levande
svenska tonsättare i Stockholms närradio, och hann under året
spela sammanlagt ca 45 timmar musik av 147 olika tonsättare. Tonsättarradion
fortsätter nu på Internet, tillgänglig för hela världen
dygnet runt! Nyproducerade program varvas med repriser från förra
året, och föresatserna är desamma: Att spela välpresenterad
högkvalitativ lättlyssnad musik av nu levande svenska professionella
tonsättare, så många olika som möjligt. Tonsättarradion
kommer att uppdateras med ett nytt program var och varannan vecka. http://www.fst.se/radio
Piratkopieringen
ökar i Sverige
Av all mjukvara som användes i Sverige förra året var
27 procent piratkopierad, vilket motsvarar en ökning med en procentenhet
jämfört med 2004. Det visar en undersökning som IDC har
utfört på uppdrag av mjukvaruindustrins branschorganisation
BSA. Värdet av den piratkopierade mjukvara som finns i omlopp i Sverige,
ökat från 2,2 miljarder 2004 till 2,5 miljarder 2005. Användningen
av illegalt kopierad mjukvara i Sverige är bland den lägsta
i Europa, men ligger enligt BSA ändå på en alltför
hög nivå. I nordiskt perspektiv har piratkopieringen i Finland
minskat med tre procentenheter till 26 procent under den aktuella perioden,
vilket innebär att Finland har den lägsta användningen
av illegalt kopierad mjukvara i Norden. Sverige och Danmark hamnar på
en delad andra plats, medan Norge hamnar på tredje plats med 30
procent piratkopierad mjukvara. Runt 34 miljarder dollar beräknar
IDC att de globala förlusterna som piratkopieringen orsakade under
2005, uppgick till, och det motsvarar en ökning med 1,6 miljarder
dollar från 2004. (Uppsnappat)
Personnytt
Publicistpris
för program i Sveriges Radio
Årets Johannapeng går till Mia Skäringer och Klara Zimmergren
för humorprogrammet Roll on i Sveriges Radio. Johannapengen delas
ut av Publicistklubbens västra krets till framstående västsvenska
journalister. Priset som är på 5 000 kronor instiftades 1983
till minne av tidningsförsäljerskan Johanna i Brunnsparken.
Per
Tengblad tar över som ny styrelseordförande för
mediekoncernen Millennium Media Group. Per Tengblad kommer närmast
från uppdraget som styrelseordförande för C More Entertainment.
Han tillträder det nya uppdraget i samband med lanseringen av filmkanalen
Silver i slutet av maj. Han har även varit vd för Telenor Plus
och vd för Canal MMG startade 1998 med huvudsaklig verksamhet inom
förvärv och distribution av film- och tv-rättigheter samt
utveckling av tv-kanaler.
Lästips:
Hur
ser den svenska mediemarknaden ut idag?
I Radio- och tv-verkets rapport om medieutvecklingen kan man bl.a. läsa
om den fortsatta digitaliseringen av marksänd TV och vad som händer
efter det att regeringen tillkännagivit att den i nuläget inte
vill sätta ett stoppdatum för de analoga ljudradiosändningarna.
I kapitlet om TV lämnas en redogörelse för övergången
från analoga till digitala marksändningar och i ett särskilt
avsnitt behandlas mobil TV. I Medieutveckling 2006 kan ni även läsa
om branschstrukturer inom media och om dagstidningar. Rapporten kan användas
som en guide till det svenska medielandskapet. Beställ eller ladda
ned Medieutveckling 2006 på http://www.rtvv.se
Varför
anmäls radio och TV-program?
Professor Lennart Weibull har analyserat tre års anmälningar
av radio- och TV-program. I rapporten Vad, varför och vem - anmälningarna
till Granskningsnämnden 2002-2004 undersöker han vad tittarna
ifrågasätter i programmen, vilken typ av kritik som framförs,
vilka ämnen och vilka program som kritiseras. Rapporten tar även
upp vem det är som anmäler och vilken roll kritiken och invändningarna
har för dem. Analysen visar att kritiken handlar om mediernas roll
i politiken och i kulturen. Anmälaren är en oftast en man, vanligen
bosatt i en större stad, och kritiken avser allmänpolitiskt
innehåll i nyheter och samhällsprogram. Kvinnors anmälningar
avser oftare nöjesprogram och rör moralfrågor om våld,
sex, droger, fördomar och kränkningar. TV anmäls betydligt
oftare än radio. SVT kritiseras oftare för osaklighet och partiskhet
i nyheter och samhällsprogram medan TV4 oftare kritiseras för
sådant som anses olämpligt i underhållningsprogram. Lennart
Weibull anser att detta är ett uttryck för att allmänheten
har olika förväntningar och krav på de olika programbolagen
och har svårare att värdera TV4 och privat lokalradio. Hela
rapporten kan beställas eller laddas ned på http://www.grn.se
Varför
så tyst om public service?
Varför debatten om landets viktigaste medieföretag uteblir?
Varför det är okontroversiellt att uppdrag och verksamhetsdefinition
ser likadana ut varenda gång ett nytt sändningsavtal ska klubbas
igenom? För det är inte så att SVT, SR och UR befinner
sig på en statisk arena där ingenting händer. Det är
ingen hemlighet att medielandskapet, både nationellt och internationellt,
blir mer och mer fragmentariserat. Läs två artiklar om Public
Service i Göteborgs-Posten 28 och 31 maj. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=121&a=277979
Citatet:
Det är farligt att ha rätt när regeringen
har fel.
(Francois Marie Arouet Voltaire)
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:news@publicaccess.se
Startsidan
|