| Ledaren:
Cinema
paradiso
Stiftelsen Svenska Filminstitutet får nu sin nionde
chef; Cissi Elwin. (Se nyhetsnotis). Styrelseordföranden
Håkan Tidlund synes ha gjort en bra rekrytering. Vem
minns alla chefer mellan Harry Schein och Åse Kleveland
under åren? Dessa sex mellanspel har alla varit bleka
nummer och har inte gjort några bestående insatser
för svensk film. Orsaken är förstås att
SFI-styrelserna bakom utnämningarna varit svaga vilket
beror på strukturen; det unika filmavtalet som staten
och filmbranschen delar ansvaret för.
Det har gått betydligt bättre för dansk film
både när det gäller publika framgångar
och kvalitetsnivåerna på den spelfilm som produceras
för både bio och tv. Det danska Filminstitutet
är också en statlig institution med tydliga statsanslag
och raka rör mellan kulturministern och chefen. Den svenska
modellen med ett filmavtal verkar fungera som en buffert för
såväl staten som branschen när ansvar utkrävs
när det går utför för svensk film. Nuvarande
filmavtal måste bli det sista och Filminstitutet bör
sedan bli helt statligt. Därmed ökar förutsättningar
för en utveckling av den regionala verksamheten, ökade
satsningar på dokumentärfilmen och filmkulturen.
Staten måste göra en kraftfull public servicebetonad
satsning för en snabb utbyggnad av digitala biografer
över hela landet. Här har alla riksdagspartier redan
markerat sin välvilja. Det handlar inte bara om att distribuera
amerikanska och svenska premiärfilmer kostnadseffektivt
till hela landet. Kvalitetsfilm och dokumentärfilm från
en mångfald av producenter i Sverige och från
hela världen kan också spridas. Utanför Stockholm
kan de digitala biograferna bli de nya kulturhusen för
gemensamma upplevelser. Den digitala biografen har stått
högt på Åse Klevelands dagordning, Cissi
Elwin har goda förutsättningar kunna fortsätta
detta arbete och verka för att Sverige fortsätter
att ligga på förkant i den digitala biorevolutionen.
Film är ju sämst på tv, bra på DVD och
förstås bäst på bio!
|
television
Utbildningsradion
stoppar sponsrad tv-serie
Serien "Karriär", om unga och arbetsmarknaden, som
producerats av Jarowskij, skulle ha sänts redan i höstas
men premiären stoppades då. UR har nu beslutat att inte
sända serien över huvud taget. Tv-serien har finansierats
av Fackförbundet ST och fyra andra fackförbund inom TCO
samt Nutek. ST har gått in med 330.000 kr i projektet. Vi
har gjort en bedömning att serien inte är förenlig
med URs strikta riktlinjer för public service, det finns bland
annat inslag av partiskhet i serien. Dessutom anser vi att serien
håller för låg kvalitet, säger Åsa
Paborn, redaktionschef på UR (ST Press). Läs hela artikeln
på http://www.stpress.se/
Digital-TV
kostar kommun miljoner
Nyligen gjordes en genomgång av TV-situationen på kommunens
äldreboenden i Sundsvall. Översikten visar att det finns
kabel-TV på många håll, där behöver
inget göras. Vid andra, oftast mindre boenden, behöver
antenner bytas ut och kompletteras. På ytterligare några
ställen behöver nya antenner installeras. Vi ser till
att alla får TV1, TV2 och TV4 gratis. Vill man ha ytterligare
kanaler får man antingen köpa en box eller komma överens
med de andra som bor i huset om en gemensam lösning, säger
Åke Henriksson vid fastighetskontoret. Att anpassa samtliga
äldreboenden kostar kommunen cirka 800.000 kr. Samtidigt pågår
en genomgång av skolornas och förskolornas TV-behov.
Här bedöms kostnaden bli några miljoner kr. Vi har
ett 90-tal förskolor och ett 60-tal skolor där varje enhet
har många uttag. Det gör att de tekniska lösningarna
blir dyrare, säger Åke Henriksson. (Sundsvalls Tidning)
Politisk
tv-reklam i valet:
Regional
tv-kanal vill sända politisk reklam
Kanal Lokal har startat sina sändningar via det digitala
marknätet i Stockholm. Kanalen sänder sedan tidigare i
Göteborg, Skåne och Östergötland. Affärsidén
är att kostnadsfritt erbjuda en blandning av underhållning
och samhällsgranskande program, allt med en stark lokal förankring.
Kanalen, lagom till det stundande valet, nu beslutat om att tillåta
politisk tv-reklam. Vi är kreativa, flexibla och känner
att vi vill utmana lite, säger Kanal lokals styrelseordförande
Anders Lundmark på Kanal Lokal. Om det nu är möjligt
att göra politisk reklam, varför sitta ner och vänta
på att någon annan ska göra det? Och vi känner
att den politiska reklamen hör bättre hemma i lokal än
nationell tv, för det kommer närmare. Och här kan
man få den kul och bra. Lundmark ser ingen risk för
att politisk reklam kan komma att inverka på kanalens oberoende
ställning. Kanal lokal ska sända program som granskar
politiken, och man kommer att tillämpa sig av samma slags policy
som de tidningar som både rapporterar om politik och tillåter
politiska annonser.
Politisk
reklam i tv regleras av radio- och tv-lagen, där det står
att "i sändningar för vilka villkor om opartiskhet
gäller får det inte förekomma meddelanden som sänds
på uppdrag av någon annan och som syftar till att vinna
stöd för politiska eller religiösa åsikter
eller åsikter i intressefrågor på arbetsmarknaden".
Men detta förbud berör bara de tv-kanaler som omfattas
av opartiskhetskravet, vilket i dag enbart är public servicekanalerna
och TV4. Övriga kanaler i det digitala marknätet berörs
inte, och för kanaler som inte ingår i basutbudet har
något förbud mot politisk reklam aldrig funnits.
För
andra kanaler så har det aldrig funnits några krav på
oberoende, för vi vill ha en fri mediemarknad, säger Pär
Lager, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet. Vi
tycker att det är bra att man kan titta på Fox News i
Sverige, det kan ju fungera som ett avskräckande exempel om
inte annat. Enligt Pär Lager finns det en bred konsensus
bland riksdagspartierna om att vara restriktiv med annonsering i
tv-medierna, och möjligheten att annonsera i kabelkanalerna
har inte använts i någon större utsträckning.
Vi vill inte ha någon amerikanisering där man lägger
hundratals miljoner på smutskastningskampanjer, men ingen
vill ha ett förbud, säger han. Att TV4 omfattas av
opartiskhetskravet motiverar man från regeringshåll
med att den genom att den är rikstäckande och markbunden
har en särställning bland de kommersiella kanalerna. Några
egentliga regler för hur stor en tv-kanal måste bli för
att omfattas av opartiskhetskravet finns dock inte enligt Pär
Lager, som inte vill uttala sig om huruvida det kan bli aktuellt
att belägga Kanal Lokal med ett sådant krav. (Stockholms
Fria Tidning)
TV4
säljer politisk reklam i fyra kanaler
Även TV4 öppnar för åsiktsreklam i TV4 Plus,
TV4 Fakta, TV400 och TV4 Film. Tv-koncernen har tagit fram två
olika valpaket som nu säljs till de politiska partierna i Sverige.
Det är utformningen av de nya sändningstillstånden
som ger TV4 möjlighet att sända politisk reklam i samtliga
kanaler utom moderkanalen. Tidigare var våra nya kanaler
kopplade till TV4s sändningstillstånd. Det är de
inte längre. Det innebär att de, enligt vår och
Granskningsnämndens tolkning, är öppna för åsiktsreklam,
säger TV4s informationsdirektör Göran Ellung. TV4
har tagit fram två olika valpaket, ett litet och ett stort,
som nu erbjuds partierna.(Dagens Media)
BBC
och Sky bjuder på högupplöst tv-premiär
Alla matcher som BBC sänder från fotbolls-VM, liksom
de viktigaste Wimbledonmatcherna, kommer att sändas i HDTV.
Detta ingår i den ett års testperiod med att pröva
tekniken och utvärdera publikacceptansen som BBC inleder 15
maj. High definition works particularly well for sport. It gives
fantastic picture quality, from the blades of grass that are being
played on right to the back of the stands, and although only limited
numbers of people will be able to see this trial we hope it will
be a glimpse of the future, säger BBC:s sportchef Roger
Mosey. Första fotbollsmatchen blir öppningsmatchen 9 juni
Tyskland-Costa Rica. De digitala och analoga standardformaten som
sänds av BBC1 kommer att baseras på den högupplösta
produktionen.
British
Sky Broadcasting (BSkyB) har också bekräftat att Sky
HD kommer att starta i maj. Sky HD customers will be able to
enjoy stunning picture and sound quality from the widest range of
HD channels in the UK and Ireland. We're delighted that the BBC
has said that its HD coverage of the World Cup will be available
to all customers with a Sky HD box as a non-subscription channel,
säger Brian Sullivan på Sky. Sky uppskattar att 2,1 miljoner
HDTV-mottagare har sålts i Storbritannien i slutet av året.
Sky
kanalutbud för HDTV består inledningsvis av
Sky Sports HD: Fotboll, rugby och cricket
Sky Movies HD/Sky Box Office HD: innebär val mellan
två spelfilmer i HD.
Sky One: parallellsändning med normalformat Sky One;
underhållning
Artsworld (parallellsändning) opera, dans, klassisk
musik m.m..
Discovery HD: 1,000 timmar HD-baserat innehåll kultur,
teknik, vetenskap, natur, resor m.m.
National Geographic HD: National Geographic channel. Upptäcksfärder
blir något extra med Dolby Digital 5.1 surround ljud dessutom.
http://www.sky.com/hd
Dansk
tvekan inför marksänd digital-tv
På fredag öppnar kulturminister Brian Mikkelsen det
markbaserade digitala sändarnätet (DTT) som skall ersätta
det analoga hösten 2009 i Danmark. Men den stora frågan
är om DTT som från starten består av DR1, DR2,
TV2 och regionala TV2 någonsin blir en framgång vare
sig som företag eller för tittarna frågar sig Jyllands-Posten.
Jens Rohde (Venstre) har i flera år ifrågasatt projektet
och det fortsätter han med: Jeg tror ikke på, at
det jordbaserede digitale sendenet har en lang fremtid som hjemsted
for broadcasterne. Han menar att om man skall vara noga med
att förutse utvecklingen kommer tv-mediet att utvecklas på
mycket mer mobila plattformar. Dessutom är frågan om
kanalutbudet i DTT kan möta publikens behov. Från början
är kapaciteten inte särskilt stor och särskilt inte
om man vill ha plats för HDTV. Enligt Jyllands-Posten sätter
också DR och TV2 frågetecken för DTT. (TV-Nyt)
DVR-försäljningen
ökar
Videospelare med hårddisk, som ger möjlighet för
tittarna att hoppa över reklamen, kommer att finnas i 130 hushåll
innan 2010, spår analytikerna. DVR-spelare finna nu i 12 miljoner
amerikanska hem och har raskt ändrat tv-vanorna. Man räknar
med att hälften av de amerikanska hushållen och 25 %
av de europeiska kommer att ha en DVR innan 2010. Man räknar
med att penetrationen för DVR i Norge är på samma
nivå som i USA. (Kampanje)
Märkesannonsörer
tappar tron på tv-reklam
Stora amerikanska märkesannonsörer, som tillsammans har
en reklambudget på 20 miljarder dollar, håller på
att tappa tron på tv-reklamens effektivitet. 78 % säger
att de har mindre tro på reklamen nu än för två
år sedan enligt Association of National Advertisers TV Ad
Forum. Man tror bl.a. att 30-skundersspoten har drabbats av DVR-spelare
och betalvideo. Istället söker man alternativ som reklam
i program och produktplacering m.m. 80 % kommer att satsa mer på
webbreklam och 68 % på marknadsföring via sökmotorer.
(Aage)
Kina
blir störst på digital-tv 2010
Kina förväntas bli producera och konsumera mesta digital-tv-mottagarna
i världen 2010. Kina kommer då att ha 80 % av världsmarknaden
för mottagare. STMicroelectronics, världens ledande producent
av DTV mottagarchips, säger att man tillsammans med ett företag
i Hangzhou i vår skall utveckla en avancerad tv-mottagare
för båda analog och digital mottagning som också
stödjer standarden MPEG4-P2 STB. 2010 planeras det kinesiska
digital-tv-nätet vara uppbyggt, medan det analoga släcks
ned 2015. (Xinhua)
Handelsbanken
satsar på norska digitala medier
Handelsbanksfärens maktbolag Industrivärden har köpt
in sig i norska Tandberg television som sysslar med digital media
och som är noterat på Oslobörsen. Industrivärdens
totala innehav uppgår efter förvärvet till 4.110.000
aktier, vilket motsvarar 5,10 procent av rösterna och kapitalet.
Posten är värd knappt 700 miljoner svenska kr. Tandberg
Tv sysslar med teknologi för videokomprimering, HDTV, IP-tv
och streaming-tv. Ifjol omsatte bolaget motsvarande cirka 2,2 miljarder
sv kr med en nettovinst på drygt 350 miljoner.(Affärsvärlden)
Litauer
utomlands får tv hemifrån
Utrikesutskottet i det litauiska parlamentet har gett grönt
ljus för ett satellit-tv-projekt som kommer att ge litauer
som bor utomlands, särskilt i USA, tv-program från public
servicekanalen LTV2. (Baltic Times)
Tv-station
vill slippa sända politiska tal
En tv-station i Caracas har begärt att en domstol ogiltigförklarar
en lag som tvingar privatägda radio- och tv-stationer sända
tal av politiska ledare. Chefen för IBC, som äger Radio
Caracas Television station , säger att president Hugo Chavez,
känd för sina långvariga tal missbrukar regeln ”för
att indoktrinera befolkningen”. Enligt lagen måste privat
radio och tv tillhandahålla gratis sändningstid på
begäran av presidenten, vicepresidenten och statsråden.
Ibland måste man sända flera sådana inslag i rad
av olika politiker. Chavez är värd för ett program
"Hej President!” på statsägd radio och tv
varje söndag. Det kan pågå i 5-6 timmar. (AFP)
Porr i lokal-tv får fortsätta
Porrkanalen, TV23, kan fortsätta att sända via Kanal København
efter den nu fått sitt sändningstillstånd förlängt
året ut DR København. Ordförande i Radio- och
tv-nämnden skriver i sitt beslut att det är lagligt att
sända pornografiska program i Danmark. Nämnden skall bara
ta hänsyn till om en kanal får ett allsidigt sammansatt
innehåll. (TV-Nyt)
radio
Vinnare
av Stora Radiopriset 2006
Vid Radiogalan på Fryshuset torsdagskväll utdelades Stora
Radiopriset 2006 av Radioakademin.
Vinnarna utsedda av resp. jury blev:
Årets Närradio: Radio UPF Lund
Årets Innovation: Poddradio, SR
Årets Underhållning: Du gamla du fria, SR Sverige
Årets Nyskapande Programsatsning: Kulturungar/Flipper,
Filt AB
Årets PLR-station: Bandit Rock 106,3 MTG Radio
Årets Public Service: Bevakningen av stormen Gudrun, SR
Kronoberg
Årets Reportage: Det stormar på La Scala, SR Västerbotten
Årets Morgonshow: Rix MorronZoo, RIX FM/MTG
Årets Radioröst: Gert Fylking, RIX FM/MTG Radio
Årets Musikprogram: P3 Dans, SR P3
Radioakademin
styrelse gav Årets Specialpris till webbradion Radio Seven.
Årets Hederspris fick Titti Nylander Ekots utrikespolitiska
kommenatator och mångårig korrespondent.
Läs mer på http://www.radioakademin.org
Lokalradio
försvinner i Sydsverige
Ca tio tjänster i Kalmar och Karlskrona försvinner med
varumärket Radio Match. Kvar blir enbart säljorganisationen.
Det är tråkigt, eftersom vi har bra lyssnarsiffror och
relativt stabil ekonomi, säger vd:n på Radio Match, Ulf
Björn. Det är ju inte precis klackarna i taket en
sådan här dag. Jag tycker att det är trist, eftersom
jag tycker att kommersiell radio ska vara lokal. Det är
de nya ägarna, SBS Radio, som vill satsa på den stockholmsproducerade
kanalen "Mix Megapol". Genom att köpa Fria Media
som tidigare ägde Radio Match får man utrymme att köra
Mix Megapol i Karlstad, Borås, Värnamo, Jönköping,
och Helsingborg förutom Kalmar och Karlskrona. Dessutom köper
man en station i Växjö av enskilda ägare. Den
privata radion har det svårt med lönsamheten, säger
Staffan Rosell på den nya ägaren SBS Radio. Radio
Match i Kalmar och Karlskrona är välskötta stationer,
men har inte fått den ekonomi de förra ägarna ville.
På småorter är det svårt eftersom marknaden
är så pass begränsad. Vi tror inte att vi är
bättre än de på att göra lokal radio, utan
satsar på det rikstäckande material vi har i Mix Megapol.
(Östra Småland)
Nya
regler 2009 kan bli kris för reklamradion
Reklamradion bantar bort redaktionell personal när radionätverken
blir rikstäckande. Men snart kan nätverken tvingas att
producera unikt lokalt redaktionellt material till var och en av
sina stationer. Det vore en katastrof för branschen. Vi
måste utgå från att det inte kommer att bli så,
säger Staffan Rosell, vd för SBS radio. Som det är
nu sänder reklamradion på två olika sorters tillstånd
– ”gamla” och ”nya”. De flesta stationer
har gamla tillstånd där de i praktiken inte behöver
sända något lokalt redaktionellt material. År 2009
ska, enligt nuvarande lagstiftning, alla tillstånd omfattas
av de nya reglerna. Det innebär att varje station måste
sända minst tre timmars lokalt redaktionellt material varje
dygn. Staffan Rosell menar att det redan nu är svårt
att få reklamradion att gå runt ekonomiskt på
grund av koncessionsavgifterna, Har man kvar samma koncessionsavgifter
plus att vi får ytterligare - kostnader för att vi måste
producera lokalt material kommer det att krävas mer besparingar
- och ännu fler människor får gå.
Reklamradiobranschen
har uppvaktat kulturdepartementet för att få till stånd
en ändring innan de nya reglerna träder i kraft. Bland
annat har man föreslagit att i stället för att betala
höga koncessionsavgifter så kan radiostationerna upplåta
en minut per timme åt samhällsinformation. Vår
utgångspunkt är att vi vill ha en livskraftig privat
lokal radio. Branschen har föreslagit en del saker och vi fortsätter
diskussionerna, men var de hamnar är alldeles för tidigt
att säga, säger Pär Lager, politiskt sakkunnig
på kulturdepartementet.
Staffan
Rosell säger att han tror att det går att få lokala
redaktioner att betala sig, men bara i storstadsområdena.
På de mindre orter där SBS har den nya sortens tillstånd
i dag sänder man lokalt material, men det är producerat
av en redaktion som sitter i Stockholm. När staten lägger
sig i och säger att vi till exempel måste sända
åtta timmars lokalt material om Skellefteå per dygn,
då skapar det nödlösningar. (Sydsvenskan)
2006 blir ett svart år för dansk reklamradio
Kommersiell radio har fått en ovanligt hård start 2006
med en omsättning som ligger 25-30 % under året innan
enligt Berlingske Tidende. Efter att Sky radio upphörde förra
året har Danmarks Radio – i synnerhet P4 – tagit
över nästan 75 % av all radiolyssning i landet. Carat
och mediaedge:cia bedömer att nedförsbacken för radioreklam
fortsätter under hela året samtidigt som mediemarknaden
i övrigt förväntas gå uppåt. Vi er
i øjeblikket sat tilbage til niveauet i 2004 og fortsætter
tendensen, så taber radiomarkedet i princippet hele to år,
säger Carsten Krogh på mediaedge:cia. Utsikterna för
2006 är dystra eftersom denna mediesektor måste växa
mer än marknaden i sin helhet för att den skall kunna
få ekonomin att gå ihop säger Malene Birkebæk
Hübertz på Carat.(Radio-Nyt)
DAB-radio
startar på Malta
Mediemyndigheten på Malta har auktionerat ut landets fyra
DAB-frekvenser till DIGI B Network Ltd som får sända
i tre Band III-multiplexer och en i L-bandet. Sändarnätet
börjar byggas ut i sommar efter ITU fördelat frekvenser
internationellt. DAB-nätet kommer att nå 95 % av befolkningen.
DIGI B kommer att i sin tur uppmuntra nya innovativa radiostationer
att tillsammans med redan etablerade att bygga upp en intressant
radiomix. Malta är det 40:e landet som har anammat DAB-standarden.
(WorldDAB.org)
Vita
programledare måste lämna sydafrikansk radio
Public servicekoncernen South African Broadcasting Corporation
(SABC) väntas avskeda vita programledare på flera av
sina 18 radiokanaler främst SAFM, Good Hope FM, 5FM och Radio
Sonder Grense . SABC måste leva upp till sitt sändningstillstånd
som innebär att public service-stationer måste ha 40
% svarta som anställda. För kommersiell radio är
regeln 25 %. (samusic.co.za)
Nepal
får militär FM-radio
Royal Nepal Army (RNA) har fått tillstånd att driva
tio radiostationer (FM) i hela landet. Fyra på 1 kW och sex
på 250 watt. Nepalesiska informationsministeriet har inte
begärt att RNA skall betala någon sändningsavgift
(Normalt är denna 1.477 dollar för 250 watt och fyra gånger
mer för över 500 watt). Det rapporteras att maoistiska
rebeller driver FM-stationer i avlägsna byar. Militären
kommer att använda sina FM-stationer för att bemöta
denna propaganda. (Asia-Pacific Broadcasting Union)
Ukrainsk
musik i ukrainsk radio
National Broadcasting Council of Ukraine har presenterat en katalog
med nästan 100 timmar musik som producerats i Ukraina. Musiken
är fri att sända utan kostnader på ukrainsk radio.
Det är nämligen lag på att hälften av den musik
som spelas i radio måste ha ett ukrainskt innehåll,
som inte behöver vara på ukrainska språket utan
även exempelvis på ryska eller engelska, men skall vara
producerat i landet. (5tv.com)
Brott
mot etiska regler -
Största närradioföreningen utesluter medlem
Styrelsen för Göteborgs närradioförening har
beslutat, på rekommendation från GNF:s etiska råd,
att frånta Göteborgs Patientförening medlemskapet
samt att permanent stänga av dem från GNF:s sändare.
Patientföreningens sändningar stoppades 23 februari och
utgivaren polisanmäldes efter ett nedlåtande inslag om
invandrare, som GNF:s AU betraktade som hets mot folkgrupp. Jag
kallade samman GNF:s etiska råd som var helt enigt om att
Patientföreningen brutit mot de etiska reglerna för press,
radio och tv, säger Roden Bergenstein, kanslichef på
GNF. Lyssnar man på inslaget går det inte att skilja
mellan faktaredovisning och kommentarer. Patientföreningen
har också underlåtit att ge invandrare eller polisen
möjlighet att bemöta kritiken som framförs.
GNF:s etiska råd, som består av dess AU plus tre personer
ur dess medlemskår, anser att inslaget i programmet bygger
på fördomar. Det finns inte någon som helst källhänvisning.
Vidare anses innehållet som grovt kränkande mot såväl
invandrare, som mot polisen och Barbro Holmberg. Uttalandet
att invandrares ouppfostrade ungar är en kräftböld
på samhället fick bägaren att rinna över,
säger Roden Bergenstein. Brott mot de etiska reglerna kan
enligt våra stadgar medföra uteslutning och nu är
det verkställt, fortsätter Bergenstein. Styrelsen
anser också att Patientföreningen med sin sändning
skadat GNF, vilket också kan vara ett fristående skäl
för uteslutning. http://www.gnf.nu
radio
och tv
Pagrotsky
tror en sammanslagning av public service sparar pengar
Medieminister Leif Pagrotsky vill att SR, SVT och UR ska ”benchmarkas”
mot varandra. Han har tillsatt en speciell controller för uppdraget.
Och erkänner i en intervju i Resume TV att bolagen skulle spara
massvis med pengar på en sammanslagning. Att erkänna
att public service kan effektiviseras är att ge moderaterna
och folkpartiet vatten på sin kvarn. Fusionsprocessen kommer
att inledas först efter valet - om sossarna vinner, förstås.
Första offret, UR, kommer att falla lätt. Det blir trögare
att få in SR under SVT:s hatt, skriver Resumés
chefredaktör Viggo Cavling.
Public
service blir ingen valfråga
Public servicepropositionen har nu lagts fram av regeringen. Den
präglas av att den inte innehåller några förslag
till mer genomgripande förändringar för den avtalsperiod
som inleds 2007. Tv-avgiftssystemet bibehålls och någon
sammanslagning av de tre public servicebolagen blir det inte. Trots
att alla - inklusive kulturministern - verkar vara emot sponsringen
i SVT får den fortsätta.
Leif
Pagrotsky (s) utveckla public service på några punkter:
- Längre sändningstillstånd.
- Mindre detaljstyrning, mer mål styrning.
- Mer fristående.
- Mer samarbete mellan bolagen
- Mer och tydligare uppföljning av verksamheten
- Alla partier med i ”ägaren” Förvaltnings
stiftelsen
- Ökad tillgänglighet för funktionshindrade och ungdomar
- Restriktivitet med sponsring
Särskilt centralt är att behålla tv-avgiftssystemet
som är en grundpelare för oberoendet.
Vid
presentationen av public servicepropositionen förutspådde
Pagrotsky att public service blir en valfråga. Men alla partier
anser sig stödja public service. För att få klarhet
i hur deras åsikter om villkoren för sändningstillstånden
skiljer sig åt har partierna till tidningen Journalisten besvarat
frågor om man vill förändra public service om man
vinner valet. Endast moderaterna vill avskaffa tv-licensen och finansiera
public service över skattsedeln.
Ett
område där Lars Ohly (v) gärna skulle gå längre
är anpassningen av programmen så att de blir tillgängliga
för funktionshindrade. Vi har i förhandlingarna också
lyft fram att funktionshindrade människor bör synliggöras
mer i programutbudet, framför allt som vanliga medborgare i
samhället. Vi har också verkat för att jämställdheten
ska gälla även för SVT när de beställer
och köper film.
Enligt partisekreterare Johan Jakobsson vill folkpartiet öka
resurserna till public service, minska det politiska inflytandet,
anpassa public serviceverksamheterna till ny teknik och ge företagen
uppdraget att nå ut till alla hushåll med den teknik
de själva väljer.
Fredrik Reinfeldt, säger att moderaterna vill förtydliga
och koncentrera uppdraget för public service till bland annat
nyheter, kultur och drama, för att säkerställa att
där inte läggs tid och resurser på programverksamhet
som bättre eller lika bra kan komma till uttryck i någon
fristående TV- eller radiokanal. Vi vill också avskaffa
TV-licensen, låta finansiera public service direkt via skatten
och skärpa reglerna för sponsring. Vi kommer inte att
ifrågasätta om vi ska ha public service eller ej, för
den ser vi ett stort värde i. I stället vill vi utveckla
kvaliteten och innehållet inom den public service vi har.
Birgitta Sellén (c) säger att av de program som sänds
i SVT ska även fortsättningsvis 55 procent produceras
utanför Stockholm, för att hela landet ska speglas. Mer
textning för döva vid förstasändning av programmen
i SVT. Viktigt i SR är att även minoritetsspråken
får sina program samt att det finns program, typ Klartext,
som vänder sig till lyssnare som inte har så stort ordförråd.
Starkt
politiskt stöd för extern produktion för public service
I Journalistens enkät till partierna visar det sig inte finnas
några invändningar mot Pagrotskys linje: En betydande
egenproduktion är avgörande för att bevara oberoendet,
men för att skapa vitalitet är det bra med externa impulser
och olika typer av samarbeten. (v) brukar framhålla är
att små bolag och exempelvis frilansfilmare bör prioriteras
framför stora kommersiella bolag som producerar såpor
och liknande för alla olika TV-bolag. Public service ska kunna
köpa program av produktionsbolag, men det är viktigt att
de värnar om de anställdas trygghet menar (c).
Möjligheten att köpa av produktionsbolag får inte
innebära att public service minskar antalet anställda
journalister. Projektanställningar bör också undvikas
enligt centern. Enligt (fp) höjs kvaliteten om man får
tillgång till flera redaktioners kreativitet och kompetens.
Public service ska ju ha inriktning på mångfald i programverksamheten
och det gynnas av att det finns utomstående produktionskällor
och medverkan i programproduktionen anser (kd). Det behöver
inte vara staten som producerar program utan det kan med fördel
göras av andra menar (m). Med fler aktörer ökar mångfalden
och utbudet för både tittare och lyssnare. http://www.journalisten.se/a.aspx?article_id=10800
2006-03-25
Nytt
demokrati- och mediacenter i Västerås
Ett nytt demokrati- och mediacenter ska startas på Culturen
i Västerås. Bakom centret står Öppna Kanalen
och Närradion. Från det nya centret ska de bägge
etermedierna producera sina sändningar. Det är ett
sätt att öka det demokratiska inslaget i medierna, så
till vida att vi vill släppa in så kallade eftersatta
grupper, säger Tommy Lindvall, ordförande för
Närradion i Västerås. Det handlar också om
att öka yttrandefriheten och mångfalden i medierna, enligt
Lindvall. (P4 Västmanland)
Lästips:
Public servicerollen - Europa tänker om
International Herald Tribune har publicerat en intressant
artikel av Doreen Carvajal om den förändrade rollen för
europeisk public service; Europe rethinking role of public broadcasters
Hon noterar att sedan 90-talet har public serviceföretag i
ett dussin länder kommit under EU-kommissionens granskande
lupp på grund av klagomål från kommersiella aktörer
som anser att de statligt finansierade institutionerna drar fördelar
av offentliga bidrag vilket hindrar fri konkurrens. Daniel von Brevern,
en antitrustexpert i Düsseldorf framför i artikeln att
han tror inte att det blir några större förändringar
ifråga om public service i Europa. Men han tror att kommissionen
kommer att fortsätta pressa public servicebolagen till att
tydligare definiera sin roll och öppna sig för granskning.
Public broadcasters are always crying that the commission wants
to abolish public broadcasting, but what they're really afraid of
is losing their independence, säger von Brevern . Right
now they are quite free to use public funds and they are obviously
afraid to lose that ability.
http://www.iht.com/articles/2006/03/26/business/tv27.php
övrigt
Bonniers resultat för 2005 var rekordstarkt
Bonnierkoncernen gjorde 2005 en vinst på 2.658 milj kr, att
jämföra med 920 milj kr 2004. Av vinsten utgörs 1.644
milj av realisationsvinster i samband med försäljningen
av delar av Alma Media, Zodiak television och Digital Illusions
samt fusionen mellan Bonnier Business Information och Infodata.
Fördelat på affärsområdena:
Böcker: omsättning 5.238 mkr, resultat 457 mkr (+34 mkr)
Tidskrifter: 3.641 mkr, 442 mkr (+51 mkr)
Affärspress: 1.638 mkr, 160 mkr (+24 mkr)
Dagspress: 4.893 mkr, -101 mkr (+170 mkr)
Entertainment: 3.567 mkr, 266 mkr (+30 mkr)
Bonnier i AB har 150 dotterbolag i 21 länder och har totalt
9600 anställda. Även om man räknar bort realisationsvinsterna
på drygt 1,6 miljarder var rörelseresultat över
en miljard, vilket är bättre än 2004. Alla affärsområdena
uppvisade förbättrat resultat och alla går med kraftig
vinst – utom dagspressdivisionen, där stora förluster
för Stockholm City och DN drar ner resultatet.
Bonniers
andel av verksamheten som bedrivs utomlands fortsätter sin
stadiga ökning. I fjol togs drygt 46 % av omsättningen,
på totalt 20 miljarder kr, in på andra marknader än
den svenska. Tyskland, Danmark och Norge står för drygt
sex miljarder i omsättning, men även i Östeuropa
stiger volymerna. Den marknad det för tillfället satsas
hårdast på är Polen. Under fjolåret tillkom
även Kroatien och Bulgarien som nya marknader – och runt
hörnet väntar en mer strategisk satsning riktad mot Ryssland.
Inom fem år skulle jag tro att vi har två tredjedelar
av vår omsättning utomlands tror vd Bengt Braun.
Bonniers nya tv-satsningar i fjol har inte precis rosat marknaden.
Många branschbedömare har riktat kritik mot framför
allt Dagens Industris tv-satsning. Det finns säkert saker
man kunde ha gjort annorlunda. DI-tv har inte riktigt landat så
som vi hoppats. Att DI på ett eller annat sätt ska finnas
med i tv är vi i varje fall helt på det klara med
säger Bengt Braun. (SvD Näringsliv)
Bonnierkoncernen
attackerar regeringens mediepolitik
I Bonniers årsredovisning går Bengt Braun till osedvanligt
hårt angrepp mot regeringens mediepolitik, som anklagas för
att "snedvrida konkurrensen på ett obegripligt sätt".
Braun kritiserar regeringens sätt att hantera såväl
presstöd som reklamskatt, sågar SVT:s allt mer omfattande
satsning på sponsring och kallar fördelningen av kanalplatser
i det digitala marknätet för ett "pinsamt förfarande
av planekonomisk modell". Bland de kanaler som inte vann regeringens
gunst fanns bland annat DI-tv, Sport-Expressen och Tv4:s Sverigekanalen.
Av de uttalanden som gjorts är det tydligt att man går
på ägande snarare än innehåll. Du menar
att Bonnier missgynnades av mediepolitiska skäl? Ingen
har i varje fall kunnat ge en annan förklaring. Och om medier
som varit kritiska mot politikerna behandlas på andra sätt
än konkurrenterna undrar man ju vilket land det är man
befinner sig i. Det känns inte bra. Bengt Braun kritiserar
också SVT:s ambitioner när det gäller webb, mobila
medier och sponsring. Staten ska inte använda licensmedel för
att bygga upp en mediejätte som konkurrerar med kommersiella
kanaler om deras intäktsströmmar. (SvD Näringsliv)
Cissi Elwin ny filmchef
Cissi Elwin blir ny chef för Svenska Filminstitutet (SFI) 1
augusti. Åse Kleveland återvänder till Norge för
att bli chef för norska Rikskonsertene. Cissi Elwin är
i dag publicistisk chef för Forma Publishing. Hon arbetade
2000-2005 som chefredaktör på ICA-kuriren som under hennes
ledning genomgick en omfattande förändring och modernisering.
Under 80-talet var hon programledare för SVT:s barn- och ungdomsprogram
Bullen. Med rekryteringen av Cissi Elwin till VD för Svenska
Filminstitutet har vi skapat goda förutsättningar att
anpassa Filminstitutets verksamhet till vad som gäller idag
och i framtiden. Det är ett viktigt och svårt uppdrag.
Cissis kunskaper och erfarenhet i kombination med hennes personliga
egenskaper gör att hon kommer att lyckas, säger Håkan
Tidlund, styrelseordförande för Svenska Filminstitutet.
Elwin har på senare tid föreläst om chefsfrågor.
2005 utsågs hon på Kompetensgalan till Årets unga
chef. (SVT Kulturnyheterna)
Filminstitutet
är inte en statlig institution utan en fristående stiftelse
som drivs genom en uppgörelse mellan filmbranschen och staten
– det s.k. filmavtalet. Cissi Elwin blir institutets nionde
chef. Av de tidigare åtta har endast två haft erfarenheter
från Filmbranschen när de blev vd nämligen Bo Jonsson
(Viking Film) och Jörn Donner.
Tidigare
verkställande direktörer:
1. Harry Schein
2. Bo Jonsson
3. Jörn Donner
4. Klas Olofsson
5. Ingrid Edström
6. Lars Engquist
7. Hans Ottosson
8. Åse Kleveland
Ljusa
tider för reklambranschen
Det är goda tider för reklam- och pr-folket. Byråerna
och andra kommunikationskonsulter ökade byråintäkten
med 8,9 % förra året jämfört med 2004. I den
årliga rapporten "Byråbranschens struktur och utveckling"
presenterar Clas Collin på uppdrag av Sveriges Reklamförbund
den senaste utvecklingen inom branschen. Förra året såg
ljust ut för de flesta. Intäkterna ökade med nästan
nio procent omsättningen med knappt tretton och antalet anställda
med nästan sex procent. Under föregående år
ökade intäkterna med endast 2,4 %.
Tillväxten i byråintäkt stämmer bra överens
med ökningen av medieinvesteringarna som uppgick till sju procent
enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, säger
Collin. Högst tillväxt hade byråerna i Göteborg.
Deras intäkter steg med 14,2 %, i Stockholm är siffran
9,3 % och i Malmö/Helsingborg endast 0,1 %. I övriga landet
steg intäkten med 1,5 %. Intäkterna ökade också
mer än antalet anställda så byråintäkten
per anställd steg. Mätt i branschens produktivitetsmått
utgör det en rekordnivå på 989 tkr. Antalet anställda
stod still under 2004. Men under våren 2005 började branschen
anställa igen. IRM spår en ökning av reklaminvesteringarna
under 2006. Förhoppningsvis leder det till ytterligare arbetstillfällen,
säger Collin. Byråer med över 20 anställda
hade störst tillväxt. (Resume)
För
få minoriteter i reklambranschen
Human Rights Commission i USA kritiserar reklambranschen
för att rekrytera för få medarbetare med minoritetsbakgrund.
Patricia Gatling, som utreder frågan, menar att byråerna
i allt för hög grad domineras av vita anställda skriver
Advertising Age.– Reklambyråerna fakturerar bolag som
Time Warner och Coca Cola miljontals dollar. Kunder som bygger hela
sin verksamhet på mångfald och tolerans. Generellt sett
speglar reklambranschen samhället kring sig i alltför
liten grad säger Gatling. Human Rights Commission menar att
det inte är försvarbart att en stad vars befolkning till
mer än hälften består av invånare med annan
etnisk bakgrund har en reklamindustri med ett fåtal procent
anställda med liknande bakgrund. (Kreativt Forum)
Är Fredrik Reinfeldt ett hot mot reklamvärlden?
Tidningen Resumé har tidigare undersökt reklambranschens
politiska åsikter; 75 % röstar borgerligt. Det är
glädjande att branschen röstar med hjärtat och inte
med plånboken. Reklambranschens största fiende heter
nämligen Fredrik Reinfeldt skriver Resumés chefredaktör
Viggo Cavling i en krönika som menar att om Reinfeldt kommer
till makten går ett stort antal reklammiljarder att upp i
rök. Till att börja med vill han sälja ut ett gäng
av de statliga bolagen: Telia Sonera, Nordea, SAS, SBAB, Vasakronan
och Vin & Sprit. Det är troligt att flera av dessa
kommer att fusioneras in i befintliga företag och att de självständiga
varumärkena kommer att försvinna. Liksom deras reklaminvesteringar.
Vidare är moderaterna skeptiska till statens enorma reklamkonto.
Ledande moderater är lika förbannande på Systembolagets,
Skatteverkets, Svenska Spels, Apotekets och Alkoholkommitténs
reklamkampanjer. De tycker inte heller att SVT, SR och UR ska köpa
en massa "onödig" reklam. Moderaterna tycker att
svenska myndigheter och statliga företag inte ska hålla
på med marknadsföring skriver Cavling. (Resume)
Svenska
varianten av "Creative Commons" har nu lanserats
Creative Commons är en icke-vinstdrivande organisation
som erbjuder gratis, flexibla licenser för att skydda kreativa
verk. Creative Commons (CC) grundades 2001 med syfte att hjälpa
människor som skapar att dela med sig (helt eller delvis) av
sina skyddade verk. Detta genomförs rent praktiskt genom ett
enkelt system av licenser. Upphovsmannen väljer vilka rättigheter
hon eller han vill behålla och får en licens som passar
hennes eller hans önskemål. Creative Commons arbetar
för att åstadkomma en balans mellan ensamrätter
och möjlighet att återanvända material. Creative
Commons bygger på upphovsrätten. Denna ger upphovsmannen
möjlighet att diktera villkoren för användning av
upphovsrättsskyddat material. På så sätt kan
ett verk släppas fritt för viss användning, t.ex.
icke-kommersiell användning.
Likt
de rörelser som uppstått kring fri och öppen programvara
är målet att bygga en gemenskap kring ett "bibliotek"
av fria verk. Hela processen bygger dock på frivillighet.
Upphovsmannen ges genom Creative Commons möjlighet att på
ett enkelt sätt ange villkoren för distribution av sitt
verk. Under 2004 påbörjades arbetet med svenska Creative
Commons. Under februari 2005 övertogs arbete av nuvarande gruppen
på Göteborgs Universitet. http://creativecommons.se
I
anslutning till detta kan noteras att en discobar i Spanien som
enbart spelar Creative Commons musik har vunnit i en domstol mot
den spanska upphovsrättsorganisationen Sociedad General
de Autores y Editores (“SGAE”). SGAE ville ha avgifter
på musiken, men baren hävdade att man enbart spelade
CC-musik. http://creativecommons.org/weblog/entry/5830
Afghanistan
får en modern medialag
Afghanistans nya medialag har nu trätt i kraft. Den innebär
en reform av landets nuvarande presslag från 1943 och garanterar
också yttrandefriheten. Lagen sägs vara unik i hela regionen.
The new media law is a positive development that takes positive
steps to promote press pluralism in Afghanistan, säger
UNESCO:s kommunikationskonsult Daoud Wahab i Afghan Independent
Media Commission. (UNESCO)
http://southasia.oneworld.net/link/gotoarticle/addhit/128951/1893/67849
Demokratiinstitutet
läggs ner
Institutets styrelse har beslutat att utreda om föreningen
Demokratiinstitutet och dess helägda bolag Demicom AB nu ska
upplösas. Anledningen är att det finns planer på
att bilda ett centrum för politisk kommunikation vid Mittuniversitetet
och att inrätta en professur i politisk kommunikation. Det
formella beslutet om professuren tas inom kort och i maj beslutar
Mittuniversitetet om bildandet av det nya politiska centrumet. Demokratiinstitutet
bildades i januari 1997 och är känt genom sin årliga
politikervecka. (Journalisten)
*
Redaktör
& Ansvarig utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:
news@publicaccess.se
Startsidan