PUBLIC ACCESS 2006 : 6
Sveriges oberoende nyhetsbrev 
om radio, TV, Internet och andra medier


31 mars 2006
- 9:e årgången

Snabbsök i samtliga nyhetsbrev

Ledaren:
Cinema paradiso
Stiftelsen Svenska Filminstitutet får nu sin nionde chef; Cissi Elwin. (Se nyhetsnotis). Styrelseordföranden Håkan Tidlund synes ha gjort en bra rekrytering. Vem minns alla chefer mellan Harry Schein och Åse Kleveland under åren? Dessa sex mellanspel har alla varit bleka nummer och har inte gjort några bestående insatser för svensk film. Orsaken är förstås att SFI-styrelserna bakom utnämningarna varit svaga vilket beror på strukturen; det unika filmavtalet som staten och filmbranschen delar ansvaret för.

Det har gått betydligt bättre för dansk film både när det gäller publika framgångar och kvalitetsnivåerna på den spelfilm som produceras för både bio och tv. Det danska Filminstitutet är också en statlig institution med tydliga statsanslag och raka rör mellan kulturministern och chefen. Den svenska modellen med ett filmavtal verkar fungera som en buffert för såväl staten som branschen när ansvar utkrävs när det går utför för svensk film. Nuvarande filmavtal måste bli det sista och Filminstitutet bör sedan bli helt statligt. Därmed ökar förutsättningar för en utveckling av den regionala verksamheten, ökade satsningar på dokumentärfilmen och filmkulturen.

Staten måste göra en kraftfull public servicebetonad satsning för en snabb utbyggnad av digitala biografer över hela landet. Här har alla riksdagspartier redan markerat sin välvilja. Det handlar inte bara om att distribuera amerikanska och svenska premiärfilmer kostnadseffektivt till hela landet. Kvalitetsfilm och dokumentärfilm från en mångfald av producenter i Sverige och från hela världen kan också spridas. Utanför Stockholm kan de digitala biograferna bli de nya kulturhusen för gemensamma upplevelser. Den digitala biografen har stått högt på Åse Klevelands dagordning, Cissi Elwin har goda förutsättningar kunna fortsätta detta arbete och verka för att Sverige fortsätter att ligga på förkant i den digitala biorevolutionen.

Film är ju sämst på tv, bra på DVD och förstås bäst på bio!

television

Utbildningsradion stoppar sponsrad tv-serie
Serien "Karriär", om unga och arbetsmarknaden, som producerats av Jarowskij, skulle ha sänts redan i höstas men premiären stoppades då. UR har nu beslutat att inte sända serien över huvud taget. Tv-serien har finansierats av Fackförbundet ST och fyra andra fackförbund inom TCO samt Nutek. ST har gått in med 330.000 kr i projektet. Vi har gjort en bedömning att serien inte är förenlig med URs strikta riktlinjer för public service, det finns bland annat inslag av partiskhet i serien. Dessutom anser vi att serien håller för låg kvalitet, säger Åsa Paborn, redaktionschef på UR (ST Press). Läs hela artikeln på http://www.stpress.se/

Digital-TV kostar kommun miljoner
Nyligen gjordes en genomgång av TV-situationen på kommunens äldreboenden i Sundsvall. Översikten visar att det finns kabel-TV på många håll, där behöver inget göras. Vid andra, oftast mindre boenden, behöver antenner bytas ut och kompletteras. På ytterligare några ställen behöver nya antenner installeras. Vi ser till att alla får TV1, TV2 och TV4 gratis. Vill man ha ytterligare kanaler får man antingen köpa en box eller komma överens med de andra som bor i huset om en gemensam lösning, säger Åke Henriksson vid fastighetskontoret. Att anpassa samtliga äldreboenden kostar kommunen cirka 800.000 kr. Samtidigt pågår en genomgång av skolornas och förskolornas TV-behov. Här bedöms kostnaden bli några miljoner kr. Vi har ett 90-tal förskolor och ett 60-tal skolor där varje enhet har många uttag. Det gör att de tekniska lösningarna blir dyrare, säger Åke Henriksson. (Sundsvalls Tidning)

Politisk tv-reklam i valet:

Regional tv-kanal vill sända politisk reklam
Kanal Lokal har startat sina sändningar via det digitala marknätet i Stockholm. Kanalen sänder sedan tidigare i Göteborg, Skåne och Östergötland. Affärsidén är att kostnadsfritt erbjuda en blandning av underhållning och samhällsgranskande program, allt med en stark lokal förankring. Kanalen, lagom till det stundande valet, nu beslutat om att tillåta politisk tv-reklam. Vi är kreativa, flexibla och känner att vi vill utmana lite, säger Kanal lokals styrelseordförande Anders Lundmark på Kanal Lokal. Om det nu är möjligt att göra politisk reklam, varför sitta ner och vänta på att någon annan ska göra det? Och vi känner att den politiska reklamen hör bättre hemma i lokal än nationell tv, för det kommer närmare. Och här kan man få den kul och bra. Lundmark ser ingen risk för att politisk reklam kan komma att inverka på kanalens oberoende ställning. Kanal lokal ska sända program som granskar politiken, och man kommer att tillämpa sig av samma slags policy som de tidningar som både rapporterar om politik och tillåter politiska annonser.

Politisk reklam i tv regleras av radio- och tv-lagen, där det står att "i sändningar för vilka villkor om opartiskhet gäller får det inte förekomma meddelanden som sänds på uppdrag av någon annan och som syftar till att vinna stöd för politiska eller religiösa åsikter eller åsikter i intressefrågor på arbetsmarknaden". Men detta förbud berör bara de tv-kanaler som omfattas av opartiskhetskravet, vilket i dag enbart är public servicekanalerna och TV4. Övriga kanaler i det digitala marknätet berörs inte, och för kanaler som inte ingår i basutbudet har något förbud mot politisk reklam aldrig funnits.

För andra kanaler så har det aldrig funnits några krav på oberoende, för vi vill ha en fri mediemarknad, säger Pär Lager, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet. Vi tycker att det är bra att man kan titta på Fox News i Sverige, det kan ju fungera som ett avskräckande exempel om inte annat. Enligt Pär Lager finns det en bred konsensus bland riksdagspartierna om att vara restriktiv med annonsering i tv-medierna, och möjligheten att annonsera i kabelkanalerna har inte använts i någon större utsträckning. Vi vill inte ha någon amerikanisering där man lägger hundratals miljoner på smutskastningskampanjer, men ingen vill ha ett förbud, säger han. Att TV4 omfattas av opartiskhetskravet motiverar man från regeringshåll med att den genom att den är rikstäckande och markbunden har en särställning bland de kommersiella kanalerna. Några egentliga regler för hur stor en tv-kanal måste bli för att omfattas av opartiskhetskravet finns dock inte enligt Pär Lager, som inte vill uttala sig om huruvida det kan bli aktuellt att belägga Kanal Lokal med ett sådant krav. (Stockholms Fria Tidning)

TV4 säljer politisk reklam i fyra kanaler
Även TV4 öppnar för åsiktsreklam i TV4 Plus, TV4 Fakta, TV400 och TV4 Film. Tv-koncernen har tagit fram två olika valpaket som nu säljs till de politiska partierna i Sverige. Det är utformningen av de nya sändningstillstånden som ger TV4 möjlighet att sända politisk reklam i samtliga kanaler utom moderkanalen. Tidigare var våra nya kanaler kopplade till TV4s sändningstillstånd. Det är de inte längre. Det innebär att de, enligt vår och Granskningsnämndens tolkning, är öppna för åsiktsreklam, säger TV4s informationsdirektör Göran Ellung. TV4 har tagit fram två olika valpaket, ett litet och ett stort, som nu erbjuds partierna.(Dagens Media)

BBC och Sky bjuder på högupplöst tv-premiär
Alla matcher som BBC sänder från fotbolls-VM, liksom de viktigaste Wimbledonmatcherna, kommer att sändas i HDTV. Detta ingår i den ett års testperiod med att pröva tekniken och utvärdera publikacceptansen som BBC inleder 15 maj. High definition works particularly well for sport. It gives fantastic picture quality, from the blades of grass that are being played on right to the back of the stands, and although only limited numbers of people will be able to see this trial we hope it will be a glimpse of the future, säger BBC:s sportchef Roger Mosey. Första fotbollsmatchen blir öppningsmatchen 9 juni Tyskland-Costa Rica. De digitala och analoga standardformaten som sänds av BBC1 kommer att baseras på den högupplösta produktionen.

British Sky Broadcasting (BSkyB) har också bekräftat att Sky HD kommer att starta i maj. Sky HD customers will be able to enjoy stunning picture and sound quality from the widest range of HD channels in the UK and Ireland. We're delighted that the BBC has said that its HD coverage of the World Cup will be available to all customers with a Sky HD box as a non-subscription channel, säger Brian Sullivan på Sky. Sky uppskattar att 2,1 miljoner HDTV-mottagare har sålts i Storbritannien i slutet av året.

Sky kanalutbud för HDTV består inledningsvis av
Sky Sports HD: Fotboll, rugby och cricket
Sky Movies HD/Sky Box Office HD: innebär val mellan två spelfilmer i HD.
Sky One: parallellsändning med normalformat Sky One; underhållning
Artsworld (parallellsändning) opera, dans, klassisk musik m.m..
Discovery HD: 1,000 timmar HD-baserat innehåll kultur, teknik, vetenskap, natur, resor m.m.
National Geographic HD: National Geographic channel. Upptäcksfärder blir något extra med Dolby Digital 5.1 surround ljud dessutom. http://www.sky.com/hd

Dansk tvekan inför marksänd digital-tv
På fredag öppnar kulturminister Brian Mikkelsen det markbaserade digitala sändarnätet (DTT) som skall ersätta det analoga hösten 2009 i Danmark. Men den stora frågan är om DTT som från starten består av DR1, DR2, TV2 och regionala TV2 någonsin blir en framgång vare sig som företag eller för tittarna frågar sig Jyllands-Posten. Jens Rohde (Venstre) har i flera år ifrågasatt projektet och det fortsätter han med: Jeg tror ikke på, at det jordbaserede digitale sendenet har en lang fremtid som hjemsted for broadcasterne. Han menar att om man skall vara noga med att förutse utvecklingen kommer tv-mediet att utvecklas på mycket mer mobila plattformar. Dessutom är frågan om kanalutbudet i DTT kan möta publikens behov. Från början är kapaciteten inte särskilt stor och särskilt inte om man vill ha plats för HDTV. Enligt Jyllands-Posten sätter också DR och TV2 frågetecken för DTT. (TV-Nyt)

DVR-försäljningen ökar
Videospelare med hårddisk, som ger möjlighet för tittarna att hoppa över reklamen, kommer att finnas i 130 hushåll innan 2010, spår analytikerna. DVR-spelare finna nu i 12 miljoner amerikanska hem och har raskt ändrat tv-vanorna. Man räknar med att hälften av de amerikanska hushållen och 25 % av de europeiska kommer att ha en DVR innan 2010. Man räknar med att penetrationen för DVR i Norge är på samma nivå som i USA. (Kampanje)

Märkesannonsörer tappar tron på tv-reklam
Stora amerikanska märkesannonsörer, som tillsammans har en reklambudget på 20 miljarder dollar, håller på att tappa tron på tv-reklamens effektivitet. 78 % säger att de har mindre tro på reklamen nu än för två år sedan enligt Association of National Advertisers TV Ad Forum. Man tror bl.a. att 30-skundersspoten har drabbats av DVR-spelare och betalvideo. Istället söker man alternativ som reklam i program och produktplacering m.m. 80 % kommer att satsa mer på webbreklam och 68 % på marknadsföring via sökmotorer. (Aage)

Kina blir störst på digital-tv 2010
Kina förväntas bli producera och konsumera mesta digital-tv-mottagarna i världen 2010. Kina kommer då att ha 80 % av världsmarknaden för mottagare. STMicroelectronics, världens ledande producent av DTV mottagarchips, säger att man tillsammans med ett företag i Hangzhou i vår skall utveckla en avancerad tv-mottagare för båda analog och digital mottagning som också stödjer standarden MPEG4-P2 STB. 2010 planeras det kinesiska digital-tv-nätet vara uppbyggt, medan det analoga släcks ned 2015. (Xinhua)

Handelsbanken satsar på norska digitala medier
Handelsbanksfärens maktbolag Industrivärden har köpt in sig i norska Tandberg television som sysslar med digital media och som är noterat på Oslobörsen. Industrivärdens totala innehav uppgår efter förvärvet till 4.110.000 aktier, vilket motsvarar 5,10 procent av rösterna och kapitalet. Posten är värd knappt 700 miljoner svenska kr. Tandberg Tv sysslar med teknologi för videokomprimering, HDTV, IP-tv och streaming-tv. Ifjol omsatte bolaget motsvarande cirka 2,2 miljarder sv kr med en nettovinst på drygt 350 miljoner.(Affärsvärlden)

Litauer utomlands får tv hemifrån
Utrikesutskottet i det litauiska parlamentet har gett grönt ljus för ett satellit-tv-projekt som kommer att ge litauer som bor utomlands, särskilt i USA, tv-program från public servicekanalen LTV2. (Baltic Times)

Tv-station vill slippa sända politiska tal
En tv-station i Caracas har begärt att en domstol ogiltigförklarar en lag som tvingar privatägda radio- och tv-stationer sända tal av politiska ledare. Chefen för IBC, som äger Radio Caracas Television station , säger att president Hugo Chavez, känd för sina långvariga tal missbrukar regeln ”för att indoktrinera befolkningen”. Enligt lagen måste privat radio och tv tillhandahålla gratis sändningstid på begäran av presidenten, vicepresidenten och statsråden. Ibland måste man sända flera sådana inslag i rad av olika politiker. Chavez är värd för ett program "Hej President!” på statsägd radio och tv varje söndag. Det kan pågå i 5-6 timmar. (AFP)

Porr i lokal-tv får fortsätta
Porrkanalen, TV23, kan fortsätta att sända via Kanal København efter den nu fått sitt sändningstillstånd förlängt året ut DR København. Ordförande i Radio- och tv-nämnden skriver i sitt beslut att det är lagligt att sända pornografiska program i Danmark. Nämnden skall bara ta hänsyn till om en kanal får ett allsidigt sammansatt innehåll. (TV-Nyt)


radio

Vinnare av Stora Radiopriset 2006
Vid Radiogalan på Fryshuset torsdagskväll utdelades Stora Radiopriset 2006 av Radioakademin.
Vinnarna utsedda av resp. jury blev:
Årets Närradio: Radio UPF Lund
Årets Innovation: Poddradio, SR
Årets Underhållning: Du gamla du fria, SR Sverige
Årets Nyskapande Programsatsning: Kulturungar/Flipper, Filt AB
Årets PLR-station: Bandit Rock 106,3 MTG Radio
Årets Public Service: Bevakningen av stormen Gudrun, SR Kronoberg
Årets Reportage: Det stormar på La Scala, SR Västerbotten
Årets Morgonshow: Rix MorronZoo, RIX FM/MTG
Årets Radioröst: Gert Fylking, RIX FM/MTG Radio
Årets Musikprogram: P3 Dans, SR P3

Radioakademin styrelse gav Årets Specialpris till webbradion Radio Seven. Årets Hederspris fick Titti Nylander Ekots utrikespolitiska kommenatator och mångårig korrespondent.
Läs mer på http://www.radioakademin.org


Lokalradio försvinner i Sydsverige
Ca tio tjänster i Kalmar och Karlskrona försvinner med varumärket Radio Match. Kvar blir enbart säljorganisationen. Det är tråkigt, eftersom vi har bra lyssnarsiffror och relativt stabil ekonomi, säger vd:n på Radio Match, Ulf Björn. Det är ju inte precis klackarna i taket en sådan här dag. Jag tycker att det är trist, eftersom jag tycker att kommersiell radio ska vara lokal. Det är de nya ägarna, SBS Radio, som vill satsa på den stockholmsproducerade kanalen "Mix Megapol". Genom att köpa Fria Media som tidigare ägde Radio Match får man utrymme att köra Mix Megapol i Karlstad, Borås, Värnamo, Jönköping, och Helsingborg förutom Kalmar och Karlskrona. Dessutom köper man en station i Växjö av enskilda ägare. Den privata radion har det svårt med lönsamheten, säger Staffan Rosell på den nya ägaren SBS Radio. Radio Match i Kalmar och Karlskrona är välskötta stationer, men har inte fått den ekonomi de förra ägarna ville. På småorter är det svårt eftersom marknaden är så pass begränsad. Vi tror inte att vi är bättre än de på att göra lokal radio, utan satsar på det rikstäckande material vi har i Mix Megapol. (Östra Småland)

Nya regler 2009 kan bli kris för reklamradion
Reklamradion bantar bort redaktionell personal när radionätverken blir rikstäckande. Men snart kan nätverken tvingas att producera unikt lokalt redaktionellt material till var och en av sina stationer. Det vore en katastrof för branschen. Vi måste utgå från att det inte kommer att bli så, säger Staffan Rosell, vd för SBS radio. Som det är nu sänder reklamradion på två olika sorters tillstånd – ”gamla” och ”nya”. De flesta stationer har gamla tillstånd där de i praktiken inte behöver sända något lokalt redaktionellt material. År 2009 ska, enligt nuvarande lagstiftning, alla tillstånd omfattas av de nya reglerna. Det innebär att varje station måste sända minst tre timmars lokalt redaktionellt material varje dygn. Staffan Rosell menar att det redan nu är svårt att få reklamradion att gå runt ekonomiskt på grund av koncessionsavgifterna, Har man kvar samma koncessionsavgifter plus att vi får ytterligare - kostnader för att vi måste producera lokalt material kommer det att krävas mer besparingar - och ännu fler människor får gå.

Reklamradiobranschen har uppvaktat kulturdepartementet för att få till stånd en ändring innan de nya reglerna träder i kraft. Bland annat har man föreslagit att i stället för att betala höga koncessionsavgifter så kan radiostationerna upplåta en minut per timme åt samhällsinformation. Vår utgångspunkt är att vi vill ha en livskraftig privat lokal radio. Branschen har föreslagit en del saker och vi fortsätter diskussionerna, men var de hamnar är alldeles för tidigt att säga, säger Pär Lager, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet.

Staffan Rosell säger att han tror att det går att få lokala redaktioner att betala sig, men bara i storstadsområdena. På de mindre orter där SBS har den nya sortens tillstånd i dag sänder man lokalt material, men det är producerat av en redaktion som sitter i Stockholm. När staten lägger sig i och säger att vi till exempel måste sända åtta timmars lokalt material om Skellefteå per dygn, då skapar det nödlösningar. (Sydsvenskan)

2006 blir ett svart år för dansk reklamradio
Kommersiell radio har fått en ovanligt hård start 2006 med en omsättning som ligger 25-30 % under året innan enligt Berlingske Tidende. Efter att Sky radio upphörde förra året har Danmarks Radio – i synnerhet P4 – tagit över nästan 75 % av all radiolyssning i landet. Carat och mediaedge:cia bedömer att nedförsbacken för radioreklam fortsätter under hela året samtidigt som mediemarknaden i övrigt förväntas gå uppåt. Vi er i øjeblikket sat tilbage til niveauet i 2004 og fortsætter tendensen, så taber radiomarkedet i princippet hele to år, säger Carsten Krogh på mediaedge:cia. Utsikterna för 2006 är dystra eftersom denna mediesektor måste växa mer än marknaden i sin helhet för att den skall kunna få ekonomin att gå ihop säger Malene Birkebæk Hübertz på Carat.(Radio-Nyt)

DAB-radio startar på Malta
Mediemyndigheten på Malta har auktionerat ut landets fyra DAB-frekvenser till DIGI B Network Ltd som får sända i tre Band III-multiplexer och en i L-bandet. Sändarnätet börjar byggas ut i sommar efter ITU fördelat frekvenser internationellt. DAB-nätet kommer att nå 95 % av befolkningen. DIGI B kommer att i sin tur uppmuntra nya innovativa radiostationer att tillsammans med redan etablerade att bygga upp en intressant radiomix. Malta är det 40:e landet som har anammat DAB-standarden. (WorldDAB.org)

Vita programledare måste lämna sydafrikansk radio
Public servicekoncernen South African Broadcasting Corporation (SABC) väntas avskeda vita programledare på flera av sina 18 radiokanaler främst SAFM, Good Hope FM, 5FM och Radio Sonder Grense . SABC måste leva upp till sitt sändningstillstånd som innebär att public service-stationer måste ha 40 % svarta som anställda. För kommersiell radio är regeln 25 %. (samusic.co.za)

Nepal får militär FM-radio
Royal Nepal Army (RNA) har fått tillstånd att driva tio radiostationer (FM) i hela landet. Fyra på 1 kW och sex på 250 watt. Nepalesiska informationsministeriet har inte begärt att RNA skall betala någon sändningsavgift (Normalt är denna 1.477 dollar för 250 watt och fyra gånger mer för över 500 watt). Det rapporteras att maoistiska rebeller driver FM-stationer i avlägsna byar. Militären kommer att använda sina FM-stationer för att bemöta denna propaganda. (Asia-Pacific Broadcasting Union)

Ukrainsk musik i ukrainsk radio
National Broadcasting Council of Ukraine har presenterat en katalog med nästan 100 timmar musik som producerats i Ukraina. Musiken är fri att sända utan kostnader på ukrainsk radio. Det är nämligen lag på att hälften av den musik som spelas i radio måste ha ett ukrainskt innehåll, som inte behöver vara på ukrainska språket utan även exempelvis på ryska eller engelska, men skall vara producerat i landet. (5tv.com)

Brott mot etiska regler -
Största närradioföreningen utesluter medlem

Styrelsen för Göteborgs närradioförening har beslutat, på rekommendation från GNF:s etiska råd, att frånta Göteborgs Patientförening medlemskapet samt att permanent stänga av dem från GNF:s sändare. Patientföreningens sändningar stoppades 23 februari och utgivaren polisanmäldes efter ett nedlåtande inslag om invandrare, som GNF:s AU betraktade som hets mot folkgrupp. Jag kallade samman GNF:s etiska råd som var helt enigt om att Patientföreningen brutit mot de etiska reglerna för press, radio och tv, säger Roden Bergenstein, kanslichef på GNF. Lyssnar man på inslaget går det inte att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. Patientföreningen har också underlåtit att ge invandrare eller polisen möjlighet att bemöta kritiken som framförs.

GNF:s etiska råd, som består av dess AU plus tre personer ur dess medlemskår, anser att inslaget i programmet bygger på fördomar. Det finns inte någon som helst källhänvisning. Vidare anses innehållet som grovt kränkande mot såväl invandrare, som mot polisen och Barbro Holmberg. Uttalandet att invandrares ouppfostrade ungar är en kräftböld på samhället fick bägaren att rinna över, säger Roden Bergenstein. Brott mot de etiska reglerna kan enligt våra stadgar medföra uteslutning och nu är det verkställt, fortsätter Bergenstein. Styrelsen anser också att Patientföreningen med sin sändning skadat GNF, vilket också kan vara ett fristående skäl för uteslutning. http://www.gnf.nu

radio och tv

Pagrotsky tror en sammanslagning av public service sparar pengar
Medieminister Leif Pagrotsky vill att SR, SVT och UR ska ”benchmarkas” mot varandra. Han har tillsatt en speciell controller för uppdraget. Och erkänner i en intervju i Resume TV att bolagen skulle spara massvis med pengar på en sammanslagning. Att erkänna att public service kan effektiviseras är att ge moderaterna och folkpartiet vatten på sin kvarn. Fusionsprocessen kommer att inledas först efter valet - om sossarna vinner, förstås. Första offret, UR, kommer att falla lätt. Det blir trögare att få in SR under SVT:s hatt, skriver Resumés chefredaktör Viggo Cavling.

Public service blir ingen valfråga
Public servicepropositionen har nu lagts fram av regeringen. Den präglas av att den inte innehåller några förslag till mer genomgripande förändringar för den avtalsperiod som inleds 2007. Tv-avgiftssystemet bibehålls och någon sammanslagning av de tre public servicebolagen blir det inte. Trots att alla - inklusive kulturministern - verkar vara emot sponsringen i SVT får den fortsätta.

Leif Pagrotsky (s) utveckla public service på några punkter:
- Längre sändningstillstånd.
- Mindre detaljstyrning, mer mål styrning.
- Mer fristående.
- Mer samarbete mellan bolagen
- Mer och tydligare uppföljning av verksamheten
- Alla partier med i ”ägaren” Förvaltnings stiftelsen
- Ökad tillgänglighet för funktionshindrade och ungdomar
- Restriktivitet med sponsring
Särskilt centralt är att behålla tv-avgiftssystemet som är en grundpelare för oberoendet.

Vid presentationen av public servicepropositionen förutspådde Pagrotsky att public service blir en valfråga. Men alla partier anser sig stödja public service. För att få klarhet i hur deras åsikter om villkoren för sändningstillstånden skiljer sig åt har partierna till tidningen Journalisten besvarat frågor om man vill förändra public service om man vinner valet. Endast moderaterna vill avskaffa tv-licensen och finansiera public service över skattsedeln.

Ett område där Lars Ohly (v) gärna skulle gå längre är anpassningen av programmen så att de blir tillgängliga för funktionshindrade. Vi har i förhandlingarna också lyft fram att funktionshindrade människor bör synliggöras mer i programutbudet, framför allt som vanliga medborgare i samhället. Vi har också verkat för att jämställdheten ska gälla även för SVT när de beställer och köper film.
Enligt partisekreterare Johan Jakobsson vill folkpartiet öka resurserna till public service, minska det politiska inflytandet, anpassa public serviceverksamheterna till ny teknik och ge företagen uppdraget att nå ut till alla hushåll med den teknik de själva väljer.
Fredrik Reinfeldt, säger att moderaterna vill förtydliga och koncentrera uppdraget för public service till bland annat nyheter, kultur och drama, för att säkerställa att där inte läggs tid och resurser på programverksamhet som bättre eller lika bra kan komma till uttryck i någon fristående TV- eller radiokanal. Vi vill också avskaffa TV-licensen, låta finansiera public service direkt via skatten och skärpa reglerna för sponsring. Vi kommer inte att ifrågasätta om vi ska ha public service eller ej, för den ser vi ett stort värde i. I stället vill vi utveckla kvaliteten och innehållet inom den public service vi har.
Birgitta Sellén (c) säger att av de program som sänds i SVT ska även fortsättningsvis 55 procent produceras utanför Stockholm, för att hela landet ska speglas. Mer textning för döva vid förstasändning av programmen i SVT. Viktigt i SR är att även minoritetsspråken får sina program samt att det finns program, typ Klartext, som vänder sig till lyssnare som inte har så stort ordförråd.

Starkt politiskt stöd för extern produktion för public service
I Journalistens enkät till partierna visar det sig inte finnas några invändningar mot Pagrotskys linje: En betydande egenproduktion är avgörande för att bevara oberoendet, men för att skapa vitalitet är det bra med externa impulser och olika typer av samarbeten. (v) brukar framhålla är att små bolag och exempelvis frilansfilmare bör prioriteras framför stora kommersiella bolag som producerar såpor och liknande för alla olika TV-bolag. Public service ska kunna köpa program av produktionsbolag, men det är viktigt att de värnar om de anställdas trygghet menar (c).

Möjligheten att köpa av produktionsbolag får inte innebära att public service minskar antalet anställda journalister. Projektanställningar bör också undvikas enligt centern. Enligt (fp) höjs kvaliteten om man får tillgång till flera redaktioners kreativitet och kompetens. Public service ska ju ha inriktning på mångfald i programverksamheten och det gynnas av att det finns utomstående produktionskällor och medverkan i programproduktionen anser (kd). Det behöver inte vara staten som producerar program utan det kan med fördel göras av andra menar (m). Med fler aktörer ökar mångfalden och utbudet för både tittare och lyssnare. http://www.journalisten.se/a.aspx?article_id=10800 2006-03-25

Nytt demokrati- och mediacenter i Västerås
Ett nytt demokrati- och mediacenter ska startas på Culturen i Västerås. Bakom centret står Öppna Kanalen och Närradion. Från det nya centret ska de bägge etermedierna producera sina sändningar. Det är ett sätt att öka det demokratiska inslaget i medierna, så till vida att vi vill släppa in så kallade eftersatta grupper, säger Tommy Lindvall, ordförande för Närradion i Västerås. Det handlar också om att öka yttrandefriheten och mångfalden i medierna, enligt Lindvall. (P4 Västmanland)

Lästips:
Public servicerollen - Europa tänker om
International Herald Tribune har publicerat en intressant artikel av Doreen Carvajal om den förändrade rollen för europeisk public service; Europe rethinking role of public broadcasters Hon noterar att sedan 90-talet har public serviceföretag i ett dussin länder kommit under EU-kommissionens granskande lupp på grund av klagomål från kommersiella aktörer som anser att de statligt finansierade institutionerna drar fördelar av offentliga bidrag vilket hindrar fri konkurrens. Daniel von Brevern, en antitrustexpert i Düsseldorf framför i artikeln att han tror inte att det blir några större förändringar ifråga om public service i Europa. Men han tror att kommissionen kommer att fortsätta pressa public servicebolagen till att tydligare definiera sin roll och öppna sig för granskning. Public broadcasters are always crying that the commission wants to abolish public broadcasting, but what they're really afraid of is losing their independence, säger von Brevern . Right now they are quite free to use public funds and they are obviously afraid to lose that ability.
http://www.iht.com/articles/2006/03/26/business/tv27.php


övrigt


Bonniers resultat för 2005 var rekordstarkt
Bonnierkoncernen gjorde 2005 en vinst på 2.658 milj kr, att jämföra med 920 milj kr 2004. Av vinsten utgörs 1.644 milj av realisationsvinster i samband med försäljningen av delar av Alma Media, Zodiak television och Digital Illusions samt fusionen mellan Bonnier Business Information och Infodata.

Fördelat på affärsområdena:
Böcker: omsättning 5.238 mkr, resultat 457 mkr (+34 mkr)
Tidskrifter: 3.641 mkr, 442 mkr (+51 mkr)
Affärspress: 1.638 mkr, 160 mkr (+24 mkr)
Dagspress: 4.893 mkr, -101 mkr (+170 mkr)
Entertainment: 3.567 mkr, 266 mkr (+30 mkr)

Bonnier i AB har 150 dotterbolag i 21 länder och har totalt 9600 anställda. Även om man räknar bort realisationsvinsterna på drygt 1,6 miljarder var rörelseresultat över en miljard, vilket är bättre än 2004. Alla affärsområdena uppvisade förbättrat resultat och alla går med kraftig vinst – utom dagspressdivisionen, där stora förluster för Stockholm City och DN drar ner resultatet.

Bonniers andel av verksamheten som bedrivs utomlands fortsätter sin stadiga ökning. I fjol togs drygt 46 % av omsättningen, på totalt 20 miljarder kr, in på andra marknader än den svenska. Tyskland, Danmark och Norge står för drygt sex miljarder i omsättning, men även i Östeuropa stiger volymerna. Den marknad det för tillfället satsas hårdast på är Polen. Under fjolåret tillkom även Kroatien och Bulgarien som nya marknader – och runt hörnet väntar en mer strategisk satsning riktad mot Ryssland. Inom fem år skulle jag tro att vi har två tredjedelar av vår omsättning utomlands tror vd Bengt Braun. Bonniers nya tv-satsningar i fjol har inte precis rosat marknaden. Många branschbedömare har riktat kritik mot framför allt Dagens Industris tv-satsning. Det finns säkert saker man kunde ha gjort annorlunda. DI-tv har inte riktigt landat så som vi hoppats. Att DI på ett eller annat sätt ska finnas med i tv är vi i varje fall helt på det klara med säger Bengt Braun. (SvD Näringsliv)

Bonnierkoncernen attackerar regeringens mediepolitik
I Bonniers årsredovisning går Bengt Braun till osedvanligt hårt angrepp mot regeringens mediepolitik, som anklagas för att "snedvrida konkurrensen på ett obegripligt sätt". Braun kritiserar regeringens sätt att hantera såväl presstöd som reklamskatt, sågar SVT:s allt mer omfattande satsning på sponsring och kallar fördelningen av kanalplatser i det digitala marknätet för ett "pinsamt förfarande av planekonomisk modell". Bland de kanaler som inte vann regeringens gunst fanns bland annat DI-tv, Sport-Expressen och Tv4:s Sverigekanalen.

Av de uttalanden som gjorts är det tydligt att man går på ägande snarare än innehåll. Du menar att Bonnier missgynnades av mediepolitiska skäl? Ingen har i varje fall kunnat ge en annan förklaring. Och om medier som varit kritiska mot politikerna behandlas på andra sätt än konkurrenterna undrar man ju vilket land det är man befinner sig i. Det känns inte bra. Bengt Braun kritiserar också SVT:s ambitioner när det gäller webb, mobila medier och sponsring. Staten ska inte använda licensmedel för att bygga upp en mediejätte som konkurrerar med kommersiella kanaler om deras intäktsströmmar. (SvD Näringsliv)

Cissi Elwin ny filmchef
Cissi Elwin blir ny chef för Svenska Filminstitutet (SFI) 1 augusti. Åse Kleveland återvänder till Norge för att bli chef för norska Rikskonsertene. Cissi Elwin är i dag publicistisk chef för Forma Publishing. Hon arbetade 2000-2005 som chefredaktör på ICA-kuriren som under hennes ledning genomgick en omfattande förändring och modernisering. Under 80-talet var hon programledare för SVT:s barn- och ungdomsprogram Bullen. Med rekryteringen av Cissi Elwin till VD för Svenska Filminstitutet har vi skapat goda förutsättningar att anpassa Filminstitutets verksamhet till vad som gäller idag och i framtiden. Det är ett viktigt och svårt uppdrag. Cissis kunskaper och erfarenhet i kombination med hennes personliga egenskaper gör att hon kommer att lyckas, säger Håkan Tidlund, styrelseordförande för Svenska Filminstitutet. Elwin har på senare tid föreläst om chefsfrågor. 2005 utsågs hon på Kompetensgalan till Årets unga chef. (SVT Kulturnyheterna)

Filminstitutet är inte en statlig institution utan en fristående stiftelse som drivs genom en uppgörelse mellan filmbranschen och staten – det s.k. filmavtalet. Cissi Elwin blir institutets nionde chef. Av de tidigare åtta har endast två haft erfarenheter från Filmbranschen när de blev vd nämligen Bo Jonsson (Viking Film) och Jörn Donner.

Tidigare verkställande direktörer:
1. Harry Schein
2. Bo Jonsson
3. Jörn Donner
4. Klas Olofsson
5. Ingrid Edström
6. Lars Engquist
7. Hans Ottosson
8. Åse Kleveland

Ljusa tider för reklambranschen
Det är goda tider för reklam- och pr-folket. Byråerna och andra kommunikationskonsulter ökade byråintäkten med 8,9 % förra året jämfört med 2004. I den årliga rapporten "Byråbranschens struktur och utveckling" presenterar Clas Collin på uppdrag av Sveriges Reklamförbund den senaste utvecklingen inom branschen. Förra året såg ljust ut för de flesta. Intäkterna ökade med nästan nio procent omsättningen med knappt tretton och antalet anställda med nästan sex procent. Under föregående år ökade intäkterna med endast 2,4 %.

Tillväxten i byråintäkt stämmer bra överens med ökningen av medieinvesteringarna som uppgick till sju procent enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, säger Collin. Högst tillväxt hade byråerna i Göteborg. Deras intäkter steg med 14,2 %, i Stockholm är siffran 9,3 % och i Malmö/Helsingborg endast 0,1 %. I övriga landet steg intäkten med 1,5 %. Intäkterna ökade också mer än antalet anställda så byråintäkten per anställd steg. Mätt i branschens produktivitetsmått utgör det en rekordnivå på 989 tkr. Antalet anställda stod still under 2004. Men under våren 2005 började branschen anställa igen. IRM spår en ökning av reklaminvesteringarna under 2006. Förhoppningsvis leder det till ytterligare arbetstillfällen, säger Collin. Byråer med över 20 anställda hade störst tillväxt. (Resume)

För få minoriteter i reklambranschen
Human Rights Commission i USA kritiserar reklambranschen för att rekrytera för få medarbetare med minoritetsbakgrund. Patricia Gatling, som utreder frågan, menar att byråerna i allt för hög grad domineras av vita anställda skriver Advertising Age.– Reklambyråerna fakturerar bolag som Time Warner och Coca Cola miljontals dollar. Kunder som bygger hela sin verksamhet på mångfald och tolerans. Generellt sett speglar reklambranschen samhället kring sig i alltför liten grad säger Gatling. Human Rights Commission menar att det inte är försvarbart att en stad vars befolkning till mer än hälften består av invånare med annan etnisk bakgrund har en reklamindustri med ett fåtal procent anställda med liknande bakgrund. (Kreativt Forum)

Är Fredrik Reinfeldt ett hot mot reklamvärlden?
Tidningen Resumé har tidigare undersökt reklambranschens politiska åsikter; 75 % röstar borgerligt. Det är glädjande att branschen röstar med hjärtat och inte med plånboken. Reklambranschens största fiende heter nämligen Fredrik Reinfeldt skriver Resumés chefredaktör Viggo Cavling i en krönika som menar att om Reinfeldt kommer till makten går ett stort antal reklammiljarder att upp i rök. Till att börja med vill han sälja ut ett gäng av de statliga bolagen: Telia Sonera, Nordea, SAS, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit. Det är troligt att flera av dessa kommer att fusioneras in i befintliga företag och att de självständiga varumärkena kommer att försvinna. Liksom deras reklaminvesteringar. Vidare är moderaterna skeptiska till statens enorma reklamkonto. Ledande moderater är lika förbannande på Systembolagets, Skatteverkets, Svenska Spels, Apotekets och Alkoholkommitténs reklamkampanjer. De tycker inte heller att SVT, SR och UR ska köpa en massa "onödig" reklam. Moderaterna tycker att svenska myndigheter och statliga företag inte ska hålla på med marknadsföring skriver Cavling. (Resume)

Svenska varianten av "Creative Commons" har nu lanserats
Creative Commons är en icke-vinstdrivande organisation som erbjuder gratis, flexibla licenser för att skydda kreativa verk. Creative Commons (CC) grundades 2001 med syfte att hjälpa människor som skapar att dela med sig (helt eller delvis) av sina skyddade verk. Detta genomförs rent praktiskt genom ett enkelt system av licenser. Upphovsmannen väljer vilka rättigheter hon eller han vill behålla och får en licens som passar hennes eller hans önskemål. Creative Commons arbetar för att åstadkomma en balans mellan ensamrätter och möjlighet att återanvända material. Creative Commons bygger på upphovsrätten. Denna ger upphovsmannen möjlighet att diktera villkoren för användning av upphovsrättsskyddat material. På så sätt kan ett verk släppas fritt för viss användning, t.ex. icke-kommersiell användning.

Likt de rörelser som uppstått kring fri och öppen programvara är målet att bygga en gemenskap kring ett "bibliotek" av fria verk. Hela processen bygger dock på frivillighet. Upphovsmannen ges genom Creative Commons möjlighet att på ett enkelt sätt ange villkoren för distribution av sitt verk. Under 2004 påbörjades arbetet med svenska Creative Commons. Under februari 2005 övertogs arbete av nuvarande gruppen på Göteborgs Universitet. http://creativecommons.se

I anslutning till detta kan noteras att en discobar i Spanien som enbart spelar Creative Commons musik har vunnit i en domstol mot den spanska upphovsrättsorganisationen Sociedad General de Autores y Editores (“SGAE”). SGAE ville ha avgifter på musiken, men baren hävdade att man enbart spelade CC-musik. http://creativecommons.org/weblog/entry/5830

Afghanistan får en modern medialag
Afghanistans nya medialag har nu trätt i kraft. Den innebär en reform av landets nuvarande presslag från 1943 och garanterar också yttrandefriheten. Lagen sägs vara unik i hela regionen. The new media law is a positive development that takes positive steps to promote press pluralism in Afghanistan, säger UNESCO:s kommunikationskonsult Daoud Wahab i Afghan Independent Media Commission. (UNESCO)
http://southasia.oneworld.net/link/gotoarticle/addhit/128951/1893/67849

Demokratiinstitutet läggs ner
Institutets styrelse har beslutat att utreda om föreningen Demokratiinstitutet och dess helägda bolag Demicom AB nu ska upplösas. Anledningen är att det finns planer på att bilda ett centrum för politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och att inrätta en professur i politisk kommunikation. Det formella beslutet om professuren tas inom kort och i maj beslutar Mittuniversitetet om bildandet av det nya politiska centrumet. Demokratiinstitutet bildades i januari 1997 och är känt genom sin årliga politikervecka. (Journalisten)

*

Redaktör & Ansvarig utgivare: Christer Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere

Epost till redaktionen:
news@publicaccess.se


Startsidan